Motion 1 Motion 2 med utlåtanden 1
Motion 1 Gör varje region till en egen juridisk person Beslutet att göra Hyresgästföreningen till en juridisk person togs i hast. Den fråga som diskuterades och föranledde beslutet var en oro för att den tidigare formen skulle kunna innebära krav på moms på verksamheten. Den oron har senare undanröjts. Beslutet om en juridisk person har dock fått många oväntade följder. De beslut som tas av regionfullmäktige när det gäller budget, inriktningar, bokslut, ansvarsfrihet etc. har inte någon självklar juridisk innebörd. Ansvaret för verksamheten inom respektive region är inte heller självklart en uppgift för varken regionstyrelse eller regionfullmäktige och för föreningarna är de stadgemässiga ansvaren än oklarare. Att de anställda lyder under ett slags dubbelkommando under både regionstyrelse och förbundskontor har försvårat och förvirrat. Att det funnits starka tendenser till centralisering hos förbundskontor och förbundsstyrelse har väsentligt försvårat arbetet och lett till irritation och olust hos de förtroendevalda och sannolikt påverkat arbetsglädje och arbetsförhållanden för de anställda. Det är nu dags att dra slutsatser av detta experiment och återställa en rimlig ordning där ansvar och befogenheter ligger hos och kan utkrävas på regional nivå. Föreslår förbundsstämman beslutar att varje region ska vara en egen juridisk person att uppdra åt förbundsstyrelsen att skyndsamt genomföra beslutet. Region Stockholm Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 1 Gör varje region till en egen juridisk person Sammanfattning Motionären anser att Hyresgästföreningen behöver en tydligare organisation och ett juridiskt bindande ansvar på fler nivåer. Motionären anser också att förbundsstyrelsen har haft tendenser att i för stor utsträckning förorda centralisering. Motionären menar att detta har påverkat de förtroendevaldas inställning och de anställdas arbetsmiljö negativt. Motionären vill att regionerna blir egna juridiska personer. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman besluta 2
att avslå motionen Förbundsstyrelsens överväganden Organisationsutredningen 2000 Vid Hyresgästföreningens sista kongress år 2000 beslutades att Hyresgästföreningen från år 2002 skulle bli en juridisk person. Beslutet föregicks av en omfattande organisationsutredning med uppdraget att utvärdera och föreslå förändringar med medlemsperspektivet i fokus. Orsaken till att utredningen gjordes var att medlemsantalet sjönk. Våra undersökningar visade att en rad samverkande faktorer låg bakom den negativa trenden: Med flera juridiska personer skiftade rutiner och verksamhet från förening till förening. Servicen, informationen och kommunikationen gentemot medlemmarna varierade i hög grad. Hyresgästföreningen framstod som spretig och otydlig. Medlemmarnas kunskap om föreningen var låg. Hyresgästföreningen befann sig i en kärv ekonomisk situation och ekonomin visade på stora regionala skillnader. Det var svårt att få genomslag för policies och riktlinjer eftersom varje juridisk person med egna beslutsbefogenheter gick sin egen väg. Föreningen uppnådde sällan uppsatta mål. Många aktiviteter planerades och genomfördes, men de utvärderades inte och följdes inte upp. Beräkningar som gjordes inför 2000 års kongress pekade på att det förelåg en risk för en årlig momskostnad på mer än 25 miljoner kronor, eftersom Hyresgästföreningens olika juridiska personer köpte tjänster av varandra. En annan viktig utgångspunkt för organisationsutredningen var att ansvars-, makt- och arbetsfördelningen inte skulle rubbas. Likaså skulle det finnas ett väl fungerande samspel mellan de olika nivåerna inom Hyresgästföreningen. Ett sätt att minimera organisationens sårbarhet var att stärka den medlemsmässiga och ekonomiska basen för regionerna. Ett av de bärande motiven för att övergå till en juridisk person var att medlemmarna skulle behandlas lika oavsett regiontillhörighet. Utredningen skulle titta på hela Hyresgästföreningens organisation, se över möjligheten att modernisera verksamheten och dess former samt att överväga frågan om arbetsgivaransvaret och resurs- och rollfördelningen mellan föreningar och förbund. Sammantaget var behovet stort att med gemensamma krafter skapa en hyresgästförening som uppskattades av samtliga medlemmar i landet. För att upprätthålla en hög kvalitet ansågs det nödvändigt att tillvarata befintlig kompetens och att samverka regionerna emellan. Det beslut som togs vid övergången till en juridisk person innebär att den tidigare gällande ansvarsfördelningen mellan riksförbundet och dåvarande föreningar i huvudsak är oförändrad. 3
Några resultat och effekter av beslutet om en juridisk person 2000 Mellan 1997 och 2002 minskade medlemsantalet från 640 000 till 535 000. Sedan 2003 har dock den negativa trenden brutits och medlemsantalet har sedan dess legat omkring 530 000. Detta i ett läge då de flesta - om inte alla - ideella organisationer dras med kraftigt minskade medlemssiffror. Detta är resultatet av ett nationellt samordnat arbete att hitta fler sätt att värva och behålla medlemmar. Bland annat har ett ökat antal medlemsförmåner bidragit till att medlemsantalet har stabiliserats och behållargraden ökat. Behållargraden har ökat från 85,6 procent 2002 till 87,2 procent 2012. Hyresgästföreningen har vi två tillfällen enats om en gemensam färdväg Agenda 2010 och Agenda 2016. Som en juridisk person kan alla organisationsled arbeta systematiskt med målen i Agenda 2016 och för vår vision. Vi har blivit bättre på att förhandla hyresgästernas hyror, tack vare den ökande samordningen i förhandlingsarbetet. Hyrorna har sedan 2008 legat bättre än vårt hyresmål, att hyran maximalt ska uppgå till 25 procent av disponibel inkomst. I mitten på nittiotalet uppgick hyran som mest till 34 procent av disponibel inkomst (1996). Vi har blivit en starkare opinionsbildare. Vi har bland annat starkt bidragit till hyresgästens starka ställning med besittningsskydd och förhandlade hyror är inskrivet i den nya hyreslagstiftningen som kom 2011. Hotet om marknadshyror är ständigt närvarande och dyker upp i nya former och på nya sätt hela tiden, senast stoppade Hyresgästföreningen ett regeringsförslag om individuella hyresavtal i nyproduktionen. Hyresgästföreningen har förbättrat sin ekonomi avsevärt sedan 2002. Det egna kapitalet har ökat med cirka 300 miljoner kronor. Ökningen är inget självändamål men är ett resultat av framgångsrikt ekonomiskt arbete. Bland annat har Hyresgästföreningen arbetat efter två långsiktiga ekonomiska strategier som inneburit kostnadsbesparingar, tack vare fler gemensamma inköp, hög stabil avkastning på våra kapitalplaceringar, samordning av olika verksamheter som medlemsregistret, växel och lönekontor. Hyresgästföreningens intäkter har på 10 år ökat med 19 procent medan verksamhetskostnaderna (ej personal) bara har ökat med 4 procent, en effekt av den ökade samordningen. Antalet anställda har under samma period minskat med 50, från 790 till 740 medeltal anställda. Med en stark ekonomi ökar handlingsutrymmet för Hyresgästföreningen och respekten från våra motparter och det är viktigt. Tack vare Hyresgästföreningens starka ekonomi har förbundsstyrelsen de senaste åren kunnat satsa totalt över 160 miljoner kronor av Hyresgästföreningens egna kapital på Bostadslyftet, förbättrat opinionsbildningsarbete i regionerna och bättre IT-stöd till förtroendevalda och anställda. Vårt gemensamma arbete i Hyresgästföreningen visar sig också i Organisationsindex som mäter svenska folkets kännedom och attityder till ideella organisationer och intresseorganisationer. Hyresgästföreningen har varit med sedan 1992 och förbättrat både kännedom och attityd sedan dess. Kännedomen hos svenska folket har ökat från 65 procent 1992, 77 procent 2002 till 89 procent 2012. Svenska folkets syn på hur viktig Hyresgästföreningens verksamhet är har förbättrats på ett liknande sätt: 58 procent 1993, 64 procent 2002 till 73 procent 2012. 4
Momshotet Det momshot som undanröjdes 2013 gällde risken för moms på våra intäkter, det vill säga medlemsavgifter, hyressättningsavgifter, boinflytande- och fritidsmedel. Den risken påverkades inte av antalet juridiska personer. Det momshotet, som nu är undanröjt, påverkas bara av vilken typ av verksamhet vi bedriver. Det momshot som det skulle innebära att dela upp Hyresgästföreningen i flera juridiska personer, har däremot att göra med moms på våra kostnader. Om Hyresgästföreningen delas upp i flera juridiska personer skulle alla tjänster som i dag utförs regioner emellan och mellan regioner och riksförbund beläggas med 25 procent moms. Till exempel IT-tjänster på riksförbundet, medlemsregistret i region Mitt, telefonväxeln i region Stockholm, nationell rådgivning i region Aros Gävle samt utlåning av personal mellan regioner och regioner och riksförbund. Det vill säga alla dessa tjänster skulle direkt bli 25 procent dyrare. All försäljning av tjänster mellan två olika juridiska personer är momspliktig. Det gör att Hyresgästföreningen som momsfri ideell organisation med många interna samarbeten spar många miljoner årligen på att vara en och samma juridiska person, jämfört med att vara uppdelad på flera. Bara momsen på medlemsregistret skulle innebära fyra miljoner i ökad momskostnad för regionerna varje år. Som en juridisk person kan regioner och olika organisationsled samarbeta kring personella resurser och tjänster i övrigt utan att behöva tänka på moms. Hyresgästföreningens organisering Förbundsstyrelsen håller med motionären om att Hyresgästföreningen behöver en tydlig organisation och ansvarsfördelning. Förbundsstyrelsen anser däremot att Hyresgästföreningen redan har det, även om motionen visar på ett fortsatt behov av en dialog kring organisationsfrågor inom Hyresgästföreningen. Det viktiga är att vårt arbete med att utveckla och förbättra Hyresgästföreningens arbete för våra medlemmar och Sveriges nuvarande och kommande hyresgäster inte avstannar på grund av interna diskussioner om organisationsfrågor. Förbundsstyrelsen anser också att regionen redan i dag i stor utsträckning kan bestämma över sina resurser. Regionstyrelsen har ansvar för och beslutar om medlemsavgiften, ekonomin, verksamheten och kommunikationen med medlemmar, hyresgäster, allmänhet samt politiker inom regionens geografiska område. Förbundschefen har även i enlighet med förbundsstyrelsens delegationsordning, delegerat ansvaret för personal och arbetsmiljö till regionchefen i varje region. Medarbetarundersökningen Medarbetarindex har ökat från 60, 2002 till 67, 2012. Majoriteten av organisationer och företag i Sverige ligger mellan 60-65 i medarbetarindex. Medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år och inkluderar all personal besvaras av fler och fler. 2012 svarade 9 av 10 anställda på undersökningen jämfört med 8 av 10 2004. Vidare visar undersökningen att två av tre anställda är nöjda (betyg 4 och 5 på en femgradig skala) med sin arbetssituation. 8 av 10 svarar också att de är engagerade (betyg 4 och 5) i sitt arbete. Förbundsstyrelsen tar resultatet i medarbetarundersökningen som ett bevis för att en klar majoritet av de anställda trivs med sitt arbete i Hyresgästföreningen. 5
Förtroendevalda i Hyresgästföreningen Antalet förtroendevalda har successivt minskat de senaste 10 åren och Hyresgästföreningen har i dag cirka 11 500 förtroendevalda. Tack vare Hyresgästföreningens gemensamma mål och satsning i Agenda 2016 på att öka antalet aktiva och förtroendevalda, har minskningen nu stoppats. Arbetet med att öka antalet aktiva och förtroendevalda fortsätter oförminskat kommande år. Enligt senaste SIFO-mätningen i januari 2014 kan över 20 procent av medlemmarna tänka sig att engagera sig i Hyresgästföreningen. Dessutom anser uppemot 75 procent av de som i dag är förtroendevalda att Hyresgästföreningen gör ett bra jobb för sina medlemmar. Sammanfattningsvis har vi i Hyresgästföreningen, sedan vi blev en juridisk person, tillsammans sparat mångmiljonbelopp, utvecklat och förbättrat vårt arbete inom alla verksamhetsområden och är idag en av Sveriges mest betydelsefulla folkrörelser. Med hänvisning till det ovan sagda anser förbundsstyrelsen att motionen ska avslås. 6
Motion 2 Hyresgäströrelsens arbetsfördelning och ledningsstruktur Hyresgästföreningens organisationsled förbund, region, föreningar, LH och husombud har olika uppgifter, ansvarsområden och verkligheter. Hyresgäströrelsen har två huvudsakliga grenar: De förtroendevalda, som har uppgiften att styra och driva policyfrågorna för sin organisationsnivå, samt leda och besluta om bland annat hyresförhandlingar De anställda som har uppgiften att genomföra de beslut som organisationen fattar och tillhandahålla den service mot medlemmarna som beslutats. Det är av största vikt att det sker en allmän förankring av verksamheten såväl vertikalt som horisontellt i organisationen. Det råder ganska betydande klagomål på bristande förankring i olika sammanhang av hyresgäströrelsens verksamhet. Vi är en organisation med många anställda och förtroendevalda och det är av stor vikt att få dem att må bra, känna glädje och arbeta effektivt. Hyresgästföreningen har idag för de anställda en vertikal ledningsstruktur genom hela organisationen. Där chefen för regionkontoren både ansvarar inför förbundskontorets ledning och inför regionstyrelsen. Det innebär att betydande delar av verksamheten hos de anställda saknar tillräcklig förankring i den parallella förtroendemannaorganisationen. Dubbelkommandot leder till betydande problem för att förtroendevalda och medlemmarna ska få den service de skall ha. Många förtroendevalda, medlemmar och hyresgäster är upprörda när kommunikationen och förankringen med de anställda fungerar dåligt. Dubbelkommandot leder också till att de anställda i många fall blir utsatta för i det närmaste kaotiska arbetsledningsförhållanden. Något som dokumenterat är ett betydande problem i vår organisation. Uttryckligen mår många anställda i organisationen illa av förhållandena. Något som alltid leder till omfattande arbetsplatsproblem och vantrivsel. Det är så svåra managementproblem att de är svårlösta och är ofta olösta till stor förvirring. Föreslår förbundsstämman beslutar att chefen för regionkontoren har regionstyrelserna som uppdragsgivare, för att säkra en gemensam ledningsstruktur i varje organisationsled och arbetsuppgiftsområde. att regionstyrelserna har ansvar och befogenhet för all verksamhet inom regionens verksamhetsområde, utöver föreningarnas ansvar, för att skapa en tydlig organisation med klara ansvar och ansvarsområden. att förbundsstyrelsen och förbundskontorets ledning gästar minst ett regionstyrelsemöte om året i varje region, för att bidra till den vertikala förankringen. att förbundsstyrelsen ska verka för att hela organisationen verkar för att öka förankringen av sin verksamhet mellan rörelsens olika organisationsdelar. KNÖS (Kungsholmen, Norrmalm, Östermalm & Södermalm) 7
Yttrande över motion Hyresgäströrelsens arbetsfördelning och ledningsstruktur Styrelsens föredragande: Liz Grennstam Regionstyrelsen delar i viss mån motionärernas problembild men förslagen i denna motion ser vi inte som någon framkomlig väg att utveckla verksamheten. Enligt vår uppfattning behöver de förtroendevaldas inflytande stärkas alternativt tydliggöras, något som säkerligen kan göras på flera sätt. Ett sätt, som föreslås i motion 24, är att göra varje region till en egen juridisk enhet. Ett annat skulle kunna vara stadgeändringar som också kan medföra större självbestämmanderätt för regionerna. Ett tredje sätt skulle kunna vara att förbundsstyrelsen via delegation ger regionerna större självbestämmande. Oavsett vilket av ovanstående eller eventuellt andra sätt som skulle vara det ultimata för organisationen som helhet, så är ett tydliggörande av ansvar och befogenheter för förtroendemannaorganisationen ett absolut nödvändigt första steg. För tjänstemannadelen av organisationen finns långa och ingående uppdrags-och arbetsbeskrivningar och strategidokument medan sådana saknas helt för förtroendemannasidan. Regionstyrelsen i Stockholm har påbörjat ett arbete för att ett uppdragsdokument för regionstyrelsen ska tas fram och anser att det tillsammans med motion 24 är den väg regionen ska gå. Regionstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att motionen överlämnas till stämman som motionärens egen Förbundsstyrelsens utlåtande över motion 2 Hyresgäströrelsens arbetsfördelning och ledningsstruktur Sammanfattning Motionären menar att den organisationsstruktur som Hyresgästföreningen har leder till dubbelkommando som i sin tur leder till betydande problem för att förtroendevalda och medlemmarna ska få den service de skall ha. Motionären menar att det också leder till att de anställda i många fall blir utsatta för i det närmaste kaotiska arbetsledningsförhållanden. Förslag till beslut Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman att besluta att avslå motionen Organisationsstruktur En del av de frågor som tas upp i motionen återfinns i den motion där det föreslås att varje region ska bli en egen juridisk person. Bägge motionerna tar upp det motionärerna anser vara konsekvenser av den organisationsstruktur föreningen har och som beslutades av kongressen 2000. 8
Förbundsstyrelsen anser att arbetsfördelningen mellan förbundskontor och region är tydlig, samtidigt som vi skapat former för en starkare samverkan för att öka medlemsnytta och effektivitet. Förbundsstyrelsen hänvisar därför till det utlåtandet i de delar som berör det motionen tar upp i utlåtandet över motion 8. Där skriver vi bland annat att: Utgångspunkten för utredningen var en omfattande negativ medlemsutvecklingstrend. Våra undersökningar visade att en rad samverkande faktorer lång bakom den negativa trenden: Med flera juridiska personer skiftade rutiner och verksamhet från förening till förening. Servicen, informationen och kommunikationen gentemot medlemmarna varierade i hög grad. Hyresgästföreningen framstod som spretig och otydlig. Medlemmarnas kunskap om föreningen var låg. Hyresgästföreningen befann sig i en kärv ekonomisk situation och ekonomin visade på stora regionala skillnader. Det var svårt att få genomslag för policyer och riktlinjer då varje juridisk person med egna beslutsbefogenheter gick sin egen väg. Föreningen uppnådde sällan uppsatta mål. Många aktiviteter planerades och genomfördes men utvärderades inte och följdes inte upp. Beräkningar som gjordes inför 2000 års kongress pekade på att det förelåg en risk för en årlig momskostnad på mer än 25 miljoner kronor, eftersom Hyresgästföreningens olika juridiska personer köpte tjänster av varandra. En annan viktig utgångspunkt för organisationsutredningen var att ansvars-, makt- och arbetsfördelningen inte skulle rubbas. Likaså skulle det finnas ett väl fungerande samspel mellan de olika nivåerna inom Hyresgästföreningen. Ett sätt att minimera organisationens sårbarhet var att stärka den medlemsmässiga och ekonomiska basen för regionerna. Ett av de bärande motiven för att övergå till en juridisk person var att medlemmarna skulle behandlas lika oavsett regiontillhörighet. Utredningen skulle titta på hela Hyresgästföreningens organisation, se över möjligheten att modernisera verksamheten och dess former samt att överväga frågan om arbetsgivaransvaret och resurs- och rollfördelningen mellan föreningar och förbund. Sammantaget var behovet stort att med gemensamma krafter skapa en Hyresgästförening som uppskattades av samtliga medlemmar i landet. För att upprätthålla en hög kvalitet ansågs det nödvändigt att tillvarata befintlig kompetens och att samverka regionerna emellan. Det beslut som togs vid övergången till en juridisk person innebär att den tidigare gällande ansvarsfördelningen mellan riksförbundet och dåvarande föreningar i huvudsak är oförändrad. Sedan dess har föreningen stärkt medlemsnyttan genom de beslut om gemensamma kvalitetskriterier som förbundsstämman fattat beslut om. 9
Medlemmarna ska kunna lita på att deras medlemskap innebär att de garanteras samma service oavsett var de bor. Det arbete som sker i de mellan regionerna och förbundet gemensamma verksamhetsråden har ytterligare stärkt medlemsnyttan. Även medarbetarundersökningarna visar en mycket positiv utveckling. På frågan Jag känner till Hyresgästföreningens vision och övergripande mål svarade 74 % att de kände till den 2008. 2012 hade den siffran stigit till 93%. Samma utveckling kan man se i medarbetarindexet. Det har ökat från 60, 2002 till 67, 2012. Majoriteten av organisationer och företag i Sverige ligger mellan 60-65 i medarbetarindex. Medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år för all personal besvaras av fler och fler. 2012 svarade 9 av 10 anställda på undersökningen jämfört med 8 av 10 2004. Vidare visar undersökningen att 2/3 av de anställda är nöjda (betyg 4 och 5 på en femgradig skala) med sin arbetssituation. 8 av 10 svarar också att de är engagerade (betyg 4 och 5) i sitt arbete. Förbundsstyrelsen tar resultatet i medarbetarundersökningen som intäkt för att en klar majoritet av det anställda trivs med sitt arbete i Hyresgästföreningen. Med hänvisning till ovanstående anser förbundsstyrelsen att motionen ska avslås 10