LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt



Relevanta dokument
Utvärderingsriktlinjer för LO-TCO Biståndsnämnd

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM)

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi

praktiska råd för jämställdhetsanalys

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

8. Organisationsutveckling

Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning

Program för ett jämställt Stockholm

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

Resultatstrategi för Bangladesh

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Etik, moral och värdegrundsarbete som framgångsfaktor Hur kan internrevisionen bidra?

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

Förfrågningsunderlag, upphandling

Välja yrke. Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr /2015

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

EU-PROJEKTGUIDEN. Guide för att söka EU-stöd. East Sweden EU-kontoret - Bryssel

Analys av Plattformens funktion

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Verksamhetsplan och budget 2014

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Vi är Vision! Juni 2016

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

Proposition om villkorspolicy

UTVÄRDERING AV STOCKHOLMS STADS PROGRAM FÖR DELAKTIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Nya biståndsmålet i historiskt perspektiv. Expertgruppens seminarium 31 oktober 2013 Bertil Odén

Strategi hållbar fred

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Mål och programområden

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Försäkringskassans handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Reglemente för intern kontroll

Strategirapport för Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer september 2011 september 2012

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder

Att säkra Europeiska socialfondens och projektens resultat - att arbeta resultatbaserat

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Jämställdhetsintegrering vid SLU

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Roller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

För ett jämställt Dalarna

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Bilagor Slutversionen av VP efter beslut kommer att innehålla: Sid

Regionförbundet Östsams handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö

Jämställdhetspolicy. Uddevalla kommun strävar efter att leva upp till jämställdhetslagens målsättning och ambitioner.

Remiss Regional folkhälsomodell

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Jämställdhetsplan Kalix kommun

REGLEMENTE FÖR. Intern kontroll. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år från antagande

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad

Uppdragsbeskrivning för Organisationsgenomlysning och systemgranskning av Läkarmissionen

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet

Rådets möte (jordbruksministrarna) den 12 juni 2017

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

Projekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet

Handledning till projektorganisation

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Globala informationsprojekt i Lärarförbundets avdelningar

Grundläggande jämställdhetskunskap

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys

Inledning. Sammanfattning. Smittskyddsinstitutet. Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Solna

Sociala tjänster för alla

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN

Välkommen till BESTA-vägen ett metodstöd för analys av löneskillnader mellan kvinnor och män

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Utskottet för regional utveckling ÄNDRINGSFÖRSLAG 543. Förslag till betänkande Lambert van Nistelrooij, Constanze Angela Krehl (PE v04.

Lärande utvärdering i praktiken

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

SLSO Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa i primärvården

VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Landskrona räddningstjänsts Jämställdhetsplan 2007

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Transkript:

LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt Bakgrund och syfte Under utvecklingssamarbetets historia har många områden för förbättring av fattigdomsbekämpning identifierats av olika aktörer. Ny förståelse för hur olika aktiviteter och inriktningar på utvecklingsprojekt påverkar omgivningen inom vilken de genomförs uppstår kontinuerligt. Denna förståelse har med tiden accepterats som oumbärlig för att verklig samhällelig och mänsklig utveckling ska kunna komma till stånd. Det fackliga utvecklingssamarbetet står inte utanför denna utveckling. Jämställdhet mellan könen är ett av de viktigaste utvecklingsområdena där Sverige (och även resten av världen) anser att verkliga resultat inte kan uppnås om det utelämnas. LO-TCO Biståndsnämnd har under de senaste åren försökt utveckla verktyg och annat stöd till de projekt som stöds, för att jämställdhet ska kunna genomsyra stödet till uppbyggnad av starka, demokratiska och jämställda fackförbund. För att kunna analysera hur detta stöd har bidragit till verkligt inkluderande av temat i projekten, beslöt kansliet, via metodutvecklings- och kvalitetssäkringsprogrammet, att genomföra en studie för att få slutsatser och rekommendationer. LO-TCO Biståndsnämnd utgick i sin uppdragsbeskrivning från flera teorier: - Både LO-TCO Biståndsnämnd och dess olika partners har policys och strategier för jämställdhet men det är ofta oklart hur dessa förhåller sig till varandra. - Projekten är ofta svaga i sin analys av jämställdhet och analyserna får sällan genomslag i de genomförda aktiviteterna eller i rapporteringen (såsom "sammanklumpning" av kvinnor med ungdom eller minoritetsgrupper, avsaknad av könsuppdelad statistik då projektet formuleras, specifika indikatorer för framgång inom jämställdhet) - LO-TCO Biståndsnämnd är inte konsekvent i distribution och information om olika riktlinjer, villkor och verktyg för att stödja förbunden, de globala facken (GUF) och andra aktörer. Syftet med studien var alltså att beskriva några partners som ingår i projekt för facklig utveckling, deras existerande dokument och verktyg för jämställdhet, hur dessa relaterar till varandra, och hur de praktiskt används i projekten; vilka behov som finns hos LO-TCO Biståndsnämnds partners för att förbättra de brister som upptäcks, och att slutligen formulera praktiska rekommendationer för hur LO-TCO Biståndsnämnd ska förbättra sitt arbete i enlighet med de gjorda analyserna. Genomförare av studien För att kunna genomföra en så pass omfattande studie, som inkluderade projektbesök på två kontinenter och ett stort antal intervjuer, gjordes en öppen upphandling med annonsering på LO-TCO Biståndsnämnds hemsida. Av tre fullständiga förslag antogs Rud Pedersen Public Affairs och huvudkonsulterna Roger Hällhag och Annachiara Torciano, på grundval av erfarenhet från fackligt/politiskt arbete, utvecklingssamarbete, projekthantering, jämställdhetsstudier, samt strategisk rådgivning. Deltagare och urval av projekt Studien genomfördes i Sverige, Sydafrika och Indien, först med dokumentstudier, sedan intervjuer av projektansvariga och jämställdhetsansvariga i hela kedjan av det fackliga utvecklingssamarbetet, från Sida, över LO och TCO, de svenska fackförbunden, de tre deltagande GUF:arna ITF, IMF och UNI, samt i de utvalda projekten. Projekten är både bilaterala (mellan ett svenskt förbund och ett nationellt förbund), multilaterala (mellan ett svenskt förbund, en GUF och ett nationellt förbund), och urvalet inkluderade både nationella, regionala och globala projekt. Urvalet av de tre GUF:arna gjordes efter diskussioner i referensgruppen för metodfrågor, och efter deras eget medgivande. De intervjuade utgjorde också den referensgrupp som kommenterade utkasten till rapport, förutom metodhandläggaren,

jämställdhetsansvarig och regionhandläggarna för Asien och Afrika på LO-TCO Biståndsnämnd. LO-TCO Biståndsnämnd är oerhört tacksam för att de "utvalda" intervjuobjekten, projektledarna och andra deltagare tog sig tid att intervjuas av konsulterna. Analys och slutsatser 1. Jämställdhetspolitik, strategier och analyser generellt - LO-TCO Biståndsnämnd har flera utvecklade verktyg och instrument för att föra en politisk dialog med sina partners, och därmed höja medvetenheten om att jämställdhet främjar projektens resultat. Däremot används inte verktygen på ett praktiskt sätt i projekthandläggningen (från projektplanering till utvärdering). - Många av de intervjuade organisationerna saknar tydliga jämställdhetspolicies och strategier. Där policies finns är de ofta inriktade på organisationsstrukturer, inte på jämställdhet i den aktuella sektorn. - Där projekten har analyser följs de oftast inte upp genom riktade aktiviteter som ska åtgärda de beskrivna problemen. Därmed finns inte heller någon uppföljning av hur jämställdhet har främjats i projektet. - Om jämställdhet är inkluderat i projektet är det oftast genom "påhängda" aktiviteter eller mål, alltså inte genom att genomsyra de generella aktiviteterna. 2. Möjligheten att utvärdera måluppfyllelse - Det är inte möjligt att se huruvida jämställdhet har gynnats genom de studerade projekten, i den mån att kvinnors rättigheter och villkor i arbetslivet i de studerade sektorerna har förbättrats. Där sådan information finns är det inte möjligt att koppla dessa framgångar direkt till LO-TCO Biståndsnämnds projekt. - De intervjuade projektägarna (svenska förbund, GUF och nationella förbund) är negativa till fler regler, villkor och administrativa krav, men är öppna för hjälp och stöd i att utveckla instrument och metoder för att jämställdhet ska genomsyra de fackliga utvecklingsprojekten. 3. Behovsanalysen i formulering av projekt - Jämställdhet är erkänt som en viktig komponent i projektgenomförande, men få projekt utgår från kvinnors rättigheter och villkor specifikt. En sådan analys i formuleringen av ett projekt blir endast möjlig om alla parter i biståndskedjan är överens om det. - Analysen i projektets planeringsstadium fokuserar på antal kvinnliga medlemmar, kvinnlig representation i ledningen, och andra interna organisatoriska frågor. - LO-TCO Biståndsnämnd kan inte vid projektpresentationerna avgöra om någon avvägning har gjorts inom de olika sektorerna för att särskilt gynna kvinnodominerade branscher eller branscher där kvinnor är särskilt missgynnade. Det finns ytterst få sådana projekt i LO-TCO Biståndsnämnds projektportfölj. - Ofta används ursäkter som att jämställdhet måste komma i ett senare skede, eller att branschen innehåller så få kvinnor att några specifika strategier inte behövs. Snarare bör jämställdhet inkluderas så tidigt som möjligt så att det blir en naturlig del av den fackliga utvecklingen. 4. Policyutveckling - LO-TCO Biståndsnämnd har flera riktlinjer som syftar till ett vidare jämställdhetsbegrepp, bortom kvinnorepresentation i organisationerna. Behov finns att samordna dessa med andra, likeminded som t.ex. i Nordic-Dutch-German-gruppen så att t.ex indikatorer kan samordnas och standardiseras. - Flexibilitet i jämställdhetskrav på projektägarna: LO-TCO Biståndsnämnd kan acceptera att svagare organisationer inte inkluderar strikta jämställdhetsaktiviteter till en början men måsta inklu- 2

dera diskussionerna om policys och framtida stöd till sådana aktiviteter. Därmed ska också LO- TCO Biståndsnämnds generösa klassificering av projekt inom jämställdhetsområdet i sina system bli striktare. 5. Fackföreningsrörelsens mervärde i jämställdhetsfrågor - Det råder inget tvivel om att jämställdhet har en enorm inverkan på främjandet av mänskliga rättigheter i arbetslivet och att det fackliga temat kan innebära stor nytta i samarbetet med andra organisationer som arbetar med jämställdhet och kvinnors rättigheter. Sådant samarbete kan uppmuntras då det gynnar fackliga utvecklingsprojekt. 6. Kvinnorepresentation som enda jämställdhetsindikator - LO-TCO Biståndsnämnd kan genom sina aktiviteter främja verklig jämställdhet genom att påverka projekten att inte endast använda representation i organisationer som indikator på jämställdhet. 7. Best practice - Användning av enkäter eller formulär som efterfrågar huruvida kvinnor påverkas av projektets aktiviteter eller inte (ITF) - Involvering av förbundens/guf/nationella förbunds jämställdhetsansvariga i projektformulering, analyser, genomförande och uppföljning (inget exempel i de intervjuade projekten). - Inkludera jämställdhetsanalys i projektens första studier eller planeringstillfällen (genom studier, work-shops eller liknande - med deltagande metoder) - Identifiera vad kvinnorepresentation egentligen innebär på organisationsnivå. Jämlik representation behöver inte nödvändigtvis innebära att kvinnor i branschen/sektorn gynnas av projektet. - Under rätt förhållanden, skapa särskilda kvinnoaktiviteter eller grupper - detta måste göras med försiktighet och inte i syfte att skapa parallella strukturer och med en tydlig plan att inkludera jämställdhet som ett genomsyrande tema i den fackliga utvecklingsprocessen. - Använda andra teman som ingångspunkter - t.ex. är HIV och Aids ett tema som ofta påverkar kvinnor i och omkring projektet/förbundet. Ett bra exempel är SWHAP-projektet som gynnat många kvinnliga ledare. - Tydliggöra eller uppmuntra tydliggörande av kvinnors situation i den specifika branschen eller inrikta sig specifikt på kvinnodominerade branscher. Även här ett komplement och en "booster" för kvinnors ställning i arbetslivet. - Inflytande från det svenska förbundet i jämställdhetsfrågor: svenska fackförbund besitter en lång erfarenhet av kamp för jämställdhet och kunskap om kvinnors specifika situation i arbetslivet generellt och i specifika branscher. Det svenska förbundet är och ska vara GUF:ens partner i projektet i första hand och den som också kan styra och påverka sådan dialog. - Kommunikationskampanjer och bättre information om jämställdhet och bra exempel på lyckade jämställdhetssatsningar till offentligheten (presentera goda exempel) och skapa förebilder - Samordnade aktiviteter med andra organisationer för att höja de ekonomiska inkomsterna frö kvinnor (StreetNet, etc) 3

Rekommendationer I studiens uppdragsbeskrivning ingick att formulera tio rekommendationer. Dessa rekommendationer är riktade till LO-TCO Biståndsnämnd, och ska vara praktiska och ge en fingervisning om var och hur LO-TCO Biståndsnämnd kan arbeta för att förbättra genomsyrandet av jämställdhet i fackliga utvecklingsprojekt som LO-TCO Biståndsnämnd finansierar. 1. Stärka LO-TCO Biståndsnämnds förmåga och system för att följa upp och utvärdera projekt och program. 2. Uppmärksamma män i de fackliga organisationerna på att det ligger i deras intresse att inkludera kvinnor i projekt och i fackliga aktiviteter över huvud taget. LO-TCO Biståndsnämnd kan diskutera huruvida detta ligger i dess mandat men dock ska diskussionen upp i projektuppföljning. 3. Främja ett byte av fokus i projekten, från intern kvinnlig representation i organisationen, till verklig analys och genomförande av strategier för att främja jämställdhet i arbetslivet i de olika sektorerna. 4. Skapa och främja en öppen dialog med de svenska förbunden i syfte att stärka deras mandat gentemot och i diskussioner med deras GUF:ar. 5. Systematisera och klargöra villkor, riktlinjer och rekommendationer för att projekt ska godkännas av LO-TCO Biståndsnämnd. 6. Definiera ett antal standardindikatorer för jämställdhet i projekt. Detta är också ett krav som Sida ställt på LO-TCO Biståndsnämnd i vårt avtal. 7. Stödja ett antal specifika jämställdhetsprojekt, i syfte att skapa exempel, benchmarking, best practice etc. 8. Ta initiativ till/uppmuntra projekt i kvinnodominerade sektorer. En rekommendation som är något kontroversiell. Dels, har inte LO-TCO Biståndsnämnd mandat att ta initiativ till egna projekt, och det är de svenska förbunden som avgör vilka projekt de anser ska ansöka om stöd via LO- TCO Biståndsnämnd. Att särskilja kvinnodominerade sektorer är dock en av flera metoder att bättre "lära känna sin sektor" - som en följd av analysen att det i många fall felaktigt förutsätts att kvinnor saknas i vissa sektorer eller undersektorer. 9. Skapa bättre förutsättningar för information och tillgång till LO-TCO Biståndsnämnds olika instruktioner, riktlinjer, bakomliggande anvisningar etc. (relaterar till informationsplattform). 10. Genomföra utbildningar i enlighet med projektägarnas behov. Uppföljning Rekommendationerna har diskuterats på LO-TCO Biståndsnämnd och vi tror att rekommendation nummer 1 inbegriper att ta hänsyn till rekommendationerna 3, 5, 6 och 9. Rekommendationerna 2, 4, 7 och 10 är också grupperade så att de tillsammans utgör aktiviteter som kan samordnas av LO-TCO Biståndsnämnd. LO-TCO Biståndsnämnds verksamhetsplan fokuserar under den pågående treårsperioden bland annat på metodutveckling inom fyra utvecklingsområden. Dessa områden är prioriterade inom svenskt utvecklingssamarbete och alla ramorganisationer ska kunna visa på att analyser genomförs i projekt och program. Områdena är jämställdhet, konfliktanalys och riskbedömning, miljöbedömning och HIV och Aids. I projekt och program som genomförs i Södra Afrika är en HIV/Aids-analys obligatorisk. 4

Under 2009-10 är jämställdhet i fokus och LO-TCO Biståndsnämnd har valt att arbeta enligt en kedja av aktiviteter. 1. Kartläggning: Först har en work-shop och en studie har gjorts om dels, en grupp projekts arbetssätt för att genomföra och följa upp jämställdhetsanalyserna i sina projekt, och dels, LO-TCO Biståndsnämnds förmåga att stödja projektägarna i att låta jämställdhet genomsyra genomförandet och synas i projektens resultat och effekter. 2. Analys och vägen framåt: Resultaten av framför allt studien diskuteras sedan på kansliet, referensgruppen för metodfrågor, samt med de svenska förbunden på verksamhetsrådet. 3. Utbildning: Slutsatserna från studien används i genomförandet av gemensamma work-shops, som först genomförs på sekretariatet i syfte att höja kapaciteten hos personalen att föra dialog om jämställdhet i fackliga utvecklingsprojekt, och med de svenska förbunden, som i de flesta fall är med och utformar projekt och bör kunna föra en dialog med GF eller nationella fackförbund om jämställdhet i facklig utveckling. Work-shops ska utgå ifrån redan gjorda erfarenheter, och helst inkludera jämställdhetsansvariga på de svenska förbunden. 4. Genomförande: som resultat av de tidigare aktiviteterna ska LO-TCO Biståndsnämnd internt förbättra sina pågående aktiviteter i form av system, information, stöd till enskilda projekt, stöd i dialog med GUF och nationella förbund, samt annat stöd i enlighet med de svenska förbundens behov. 5