INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Verksamhetsplan för Stckhlmsreginens Eurpaförening 2014

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 UPPDRAG OCH ORGANISATION... 3 VERKSAMHET 2014... 5 Pririterade frågr 2014... 6 Tillväxt... 6 Inre marknad ch knkurrens... 6 Transprt... 6 Frskning ch Innvatin... 7 Miljö & Klimat... 8 Miljö... 8 Energi... 10 Verktyg ch arbetssätt... 11 Särskilda medlemsuppdrag... 11 Budget... 12 2

INLEDNING 2014 markerar 20-årsjubileum för Stckhlmsreginen i Bryssel. Arbetet har sett lika ut under åren ch drivits i lika rganisatinsfrmer. Sedan tre år tillbaka rganiseras samarbetet genm den ideella föreningen Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) ch dess helägda blag Stckhlmsreginens Eurpakntr AB (SEK). Föreningsstyrelsen fastställer varje år verksamhetens strategiska inriktning ch anger pririterade bevaknings- ch påverkansmråden i sin verksamhetsplan sm sedan blaget utför. UPPDRAG OCH ORGANISATION Syfte SEF har till uppgift att samrdna ch främja medlemmarnas gemensamma plitiska intressen genm att samverka i frågr sm rör reginens förhållande till EU. Utifrån Stckhlmsreginens pririterade frågr verkar SEF för att påverka EU:s plitik ch prgraminnehåll i en för Stckhlm gynnsam riktning. SEF:s verksamhet fkuserar på de EU-frågr sm är av specifikt intresse för Stckhlmsreginen eller där reginen har en annan uppfattning än landet i övrigt. Medlemmar SEF har grundats av de tre knstituerande medlemmarna; Stckhlms stad, Stckhlms läns landsting (SLL) ch Kmmunförbundet Stckhlms Län (KSL). Vidare har Reginförbundet Uppsala län, Reginförbundet Sörmland, Västmanlands Kmmuner ch Landsting (VKL), Regin Gtland ch Mälardalsrådet anslutit sig till föreningen. Förening SEF är en ideell förening sm leds av en föreningsstyrelse. Föreningsstyrelsen har till uppgift att fastställa föreningens strategiska inriktning ch ta beslut m pririterade bevakningsmråden samt m reginens ställningstagande i pririterade EU-frågr med relevans för reginen. Föreningsstyrelsen består av tre ledamöter var från Stckhlms stad, SLL ch KSL. Övriga medlemmar har rätt att vardera utse en ledamt till styrelsen med närvar- ch yttranderätt samt gemensamt utse två ersättare. De ledamöter i EU:s Reginkmmitté sm ckså är förtrendevalda hs någn av SEF:s medlemmar adjungeras till föreningsstyrelsen för ömsesidigt infrmatins- ch erfarenhetsutbyte. Ledamöterna nedan sitter åtminstne fram till valet i september 2014. Föreningens styrelseledamöter: Stckhlms stad: SLL: KSL: Sten Nrdin (M), rdförande Trbjörn Rsdahl (M) Erik Langby (M) Ulla Hamiltn (M) Anders Ekegren (FP) Susanne Nrdling (MP) Karin Wanngård (S) Helene Hellmark-Knutssn (S) Lars Bryntessn (S) 3

Övriga medlemmar Cecilia Frss (M) Ulla Perssn (S) Viking Jnssn (S) Åke Svenssn (S) Christer G Wennerhlm (M) Reginförbundet Uppsala län Västmanlands Kmmuner ch Landsting Reginförbundet Sörmland Regin Gtland Mälardalsrådet Adjungerade ledamöter från EU:s Reginkmmitté Ltta Håkanssn Harju (S) Paul Lindquist (M) Jelena Drenjanin (M) Rger Mgert (S) Järfälla kmmun Lidingö stad Huddinge kmmun Stckhlms stad Blag Föreningens verksamhet drivs genm det helägda blaget Stckhlmsreginens Eurpakntr AB (Stckhlm Regin EU Office). Blagets syfte är att inm ramen för ägaren ch dess medlemmars kmmunala/reginala kmpetens arbeta med plitisk intressebevakning ch påverkansarbete av Stckhlmsreginens pririterade frågr på EU-nivå. Blaget utför även medlemsuppdrag enligt särskild uppdragsbeskrivning. Blagets styrelse består av chefstjänstemännen från de tre knstituerande medlemmarna. Blagsstyrelse: Madeleine Sjöstrand, förbundsdirektör, Kmmunförbundet Stckhlms län, styrelserdförande Irene Svennius, stadsdirektör, Stckhlms stad, ledamt Tiv Heins, landstingsdirektör, Stckhlms läns landsting, ledamt Kristina Tidestav, stadsdirektör, Slna stad, ersättare Blaget har säte i Stckhlm med en filial i Bryssel, där verksamheten i huvudsak bedrivs. Kntret i Stckhlm ligger i KSL:s lkaler vid Medbrgarplatsen ch fyller i första hand en administrativ funktin samt möjliggör tätare kntakter med medlemmarna. Administrativa tjänster köps av KSL. VD för blaget är Per Splander sm delar sin arbetstid mellan de två kntren. Vid kntret i Bryssel arbetar för närvarande tre handläggare samt en administrativ assistent. Kntret prjektanställer vid behv ch tar varje halvår även emt två praktikanter från Stckhlmsreginen. Bevakning ch påverkan Utgångspunkten för de EU-frågr föreningen pririterar under 2014 är målfrmuleringarna i utvecklingsplanen för Stckhlmsreginen, RUFS 2010. Även Mälardalsrådets målfrmuleringar för Stckhlm-Mälarreginen 1, sm bygger på de reginala utvecklingsplanerna (RUP) i Stckhlm- Mälardalsreginens fem län samt Stckhlms stads Visin 2030, har utgjrt underlag. Målet för Stckhlmsreginen är att bli Eurpas mest attraktiva strstadsregin genm att vara en öppen, tillgänglig, resurseffektiv ch ledande tillväxtregin med gd livsmiljö. SEF bidrar till detta 1 Gemensam målbild för Stckhlm-Mälarreginen, Mälardalsrådet 4

genm att samrdna ch främja Stckhlmsreginens intressen i frågr sm rör reginens förhållande till EU. Stckhlmsreginen har en psitiv grundsyn på EU-samarbetet ch vill se ett EU sm skapar smart ch hållbar tillväxt för alla med en väl fungerande inre marknad sm ger fri rörlighet för varr, tjänster, persner ch kapital. Stckhlmsreginen kännetecknas av stark tillväxt med en kraftigt växande beflkning ch behv av bstäder ch fungerande infrastruktur. Det innebär att frågr sm pririteras för reginens påverkansarbete i Bryssel är tillväxt- ch miljöfrågr där EU-nivån begränsar eller möjliggör för den växande Stckhlmsreginen att bli Eurpas mest attraktiva strstadsregin. Tillväxt ch Miljö är således SEF:s primära fkus för bevaknings- ch påverkansarbetet 2014 där tvingande lagstiftning, gränsvärden, harmnisering ch gemensamma regleringar eller lagförslag/initiativ sm får stra eknmiska knsekvenser för Stckhlmsreginen är avgörande för pririteringen. Andra mråden med relevans för utvecklingen i Stckhlmsreginen ch medlemmarnas verksamheter, sm t.ex. flkhälsa, sjukvård, sciala frågr, utbildning ch arbetsmarknad kmmer Eurpakntret även frtsättningsvis att bevaka ch rapprtera m i krta uppdateringar ch lika nyhetsntiser på hemsidan. De rapprteras ckså genm det elektrniska nyhetsbrevet EU-länken sm utkmmer med cirka 20 nummer m året. Nyhetsurvalet ska vara relevant för Stckhlmsreginen med en krtare analys utifrån Stckhlmsreginens perspektiv. Eurpakntret vidarebefrdrar även relevant infrmatin m t.ex. nätverk, Eurpeiska kunskapsch innvatinscentra, Eurpeiska innvatinspartnerskap ch partnersök löpande till medlemmarna. Vad gäller allmän bevakning av vad sm händer inm EU bevakar ch analyserar ett flertal svenska myndigheter ch rganisatiner EU-initiativ med relevans för Stckhlmsreginen, t.ex. Sveriges Kmmuner ch Landsting (SKL). VERKSAMHET 2014 Den nuvarande EU-kmmissinens mandatperid sträcker sig fram till den 31 ktber 2014 ch markerar slutet på en femårsperid ch slutet på en tiårsperid med Jsé Manuel Barrs sm rdförande. Tiden fram till dess kmmer fkus att ligga på att försöka gå i mål med redan lagda förslag, inte minst genmförandet av en bankunin ch antagandet av EU:s långtidsbudget. Det innebär att många av de frågr SEF pririterade under 2013 gäller även under 2014. Innan valet till Eurpaparlamentet under våren 2014 kmmer EU-kmmissinen dessutm lägga fram ytterligare idéer m uninens framtid för att försöka få igång en verklig eurpeisk debatt kring vart EU-samarbetet är på väg. Då Stckhlm även fyller 20 år i Bryssel under året, avser SEF att kmbinera ett firande i Bryssel med ett inlägg i debatten under våren. Syfte är att göra ett inspel i debatten m hur Eurpa ska få fart på tillväxten samt att påverka EU-institutinerna inför halvtidsöversynen av tillväxtstrategin Eurpa 2020 ch ge Stckhlmsreginens syn på EUsamarbetet ch hur det har gagnat reginen under de senaste 20 åren. Mervärdet blir att stärka Stckhlmsreginens röst i EU genm reginens rll sm ett gtt exempel på hur man kan driva på utvecklingen för nya jbb, för innvatiner, frskning ch stärkt internatinell knkurrenskraft, samt att bidra till en saklig debatt inför Eurpaparlamentsvalet. Målgruppen är beslutsfattare ch andra aktörer i Bryssel. 5

2014 ska även EU:s nya långtidsbudget ch dess prgramperid för periden 2014-2020 dra igång. Det innebär möjligheter för Stckhlmsreginen att ta del av EU-finansiering för gemensamma utvecklingsprjekt samt att SEF inte längre har möjlighet att påverka utfrmningen av prgrammen. Pririterade frågr 2014 Pririteringarna för föreningens ch kntrets arbete 2014 är framtagna gemensamt med de knstituerande medlemmarna ch kncentreras på ett fåtal nyckelfrågr för att möjliggöra en fördjupad analys ch effektivare påverkansarbete med ett större plitiskt engagemang ch deltagande från Stckhlmsreginen i EU-plitiken. Utöver nedan frågr kan även andra kmma upp under 2014 ch bli föremål för uppmärksamhet från kntret ch föreningen. Tillväxt Inre marknad ch knkurrens EU:s inre marknad är en gemensam marknad med fri rörlighet för varr, tjänster, kapital ch persner. På denna marknad får eurpeiska medbrgare fritt bsätta sig, arbeta, studera ch göra affärer. EU:s inre marknad har str betydelse för Stckhlmsreginens ch hela Sveriges eknmi, både för företag ch enskilda knsumenter. Sedan den upprättades 1993 har den blivit öppnare för knkurrens, skapat nya jbb, lett till lägre priser för knsumenterna ch gjrt att företag ch medbrgare kan dra nytta av ett större utbud av varr ch tjänster samt medfört att EU-länderna börjat handla dubbelt så mycket med varandra sm tidigare. Ungefär 60 prcent av den svenska varuexprten går idag till EU-länderna ch en bättre fungerande inre marknad skulle vara till gagn för Stckhlmsreginen sm har Sveriges mest diversifierade näringsliv. Stckhlmsreginen stödjer därför EU i arbetet att ytterligare förenkla de bestämmelser sm frtfarande hindrar medbrgarna ch företagen från att kunna utnyttja den inre marknadens fördelar fullt ut. För att påskynda arbetet med den inre marknaden har kmmissinen de senaste åren arbetat med två s.k. inre marknadsakter, EU-plicyinitiativ sm samlar en rad åtgärder för att sätta fart på den inre marknaden. Det har bland annat handlat m lagstiftning, rekmmendatiner ch standardiseringar inm ffentlig upphandling, e-upphandling statsstöd, kncessiner samt tjänster av allmänt eknmiskt intresse (SGEI) men ckså att skapa en digital inre marknad, exempelvis genm att förbättra förutsättningarna för e-fakturering. Flera av inremarknadsakternas initiativ har dessutm direkt inverkan på medlemmarnas verksamheter, sm exempelvis EU-direktivet m ffentlig upphandling sm reglerar ffentliga myndigheters upphandling. Därför har Eurpaföreningen under de senaste åren pririterat ch påverkat i frågan. Följande EU-initiativ kan bli aktuella under 2014: Under 2014 frtsätter EU arbetet med att förverkliga den inre marknaden. Dck har flera stra frågr med direkt påverkan på Eurpaföreningens medlemmar nyligen avhandlats ch implementeras just nu i medlemsstaterna, därför kan det dröja innan de återigen tas upp. Några frågr sm dck kan bli aktuella är Eurpean Accessability Act sm väntas anta av kmmissinen slutet av 2013 eller början av 2014 med syfte att minska barriärerna för funktinshindrade att dra nytta av EU:s inre marknad. Även initiativ inm den digitala inre marknaden kan bli aktuella. Transprt EU:s transprtplitik handlar m att förena medbrgarnas rörlighet med hållbar utveckling. Det betyder att plitiken syftar till att förverkliga den inre marknaden ch hjälpa till i att uppnå EU:s miljömål. EU:s kmpetens är lagstiftande ch samrdnande. 6

För att varr ch persner fritt ska kunna röra sig effektivt över gränser behövs välfungerande transprter, fria från hinder. EU vill bygga upp ett knkurrenskraftigt transprtsystem sm ska öka rörligheten ch bidra till tillväxt ch sysselsättning. Transprtplitiken inbegriper transprter på väg ch järnväg, vatten samt i luften ch genmförs både genm lagstiftning samt genm andra instrument, t.ex. rekmmendatiner av lika slag. EU har även en rad lika finansieringsinstrument i syfte att utveckla infrastrukturen inm EU. Stckhlmsreginen är en växande regin sm ligger relativt långt från Eurpas gegrafiska mitt ch därför är den berende av fungerande transprter ch infrastruktur. Reginen har dessutm en starkt växande beflkning, någt sm kräver en fungerande infrastruktur. Under de kmmande ti åren satsar reginen ca 100 miljarder krnr på ett flertal lika prjekt, t.ex. Citybanan, Förbifart Stckhlm samt en mfattande utbyggnad av kllektivtrafiken. Man bygger även fler cykelvägar ch gångvägar. Då EU samrdnar resurser, harmniserar regelverk ch erbjuder finansieringsmöjligheter kan EU:s arbete på transprtmrådet utgöra både hinder ch möjligheter för reginen. Under 2013 fick Stckhlmsreginen t.ex. ca 17, 5 miljner eur i TEN-T-stöd för prjekt i Rsersberg, Södertälje hamn samt Stckhlms hamnar. Följande EU-initiativ kan bli aktuella under 2014: Stadstransprtpaket Ett större paket på stadstransprtmrådet sm kmmer att publiceras innan årsskiftet. Förslagen rör bl.a. trängselskatter, rörlighetsplaner för städer m.m. ITS - intelligenta transprtsystem Eurpakntret yttrade sig i mars i en knsultatin sm rörde multimdala reseplanerare ch intelligenta transprtsystem. Föreningens ståndpunkter rörde främst vikten av öppen data samt interperabilititet. En ny knsultatin är aktuell under hösten ch frågan kan även bli intressant att följa under 2014. Initiativ inm den digitala agendan Utöver arbetet med nätverk för fysiska transprter arbetar EU för att bygga ut den digitala infrastrukturen inm den Digitala agendan, sm är ett av flaggskeppsinitiativen i Eurpa 2020- strategin. Ett flertal nya initiativ presenterades av EU-kmmissinen i ktber ch dessa kan bli aktuella att frtsätta följa under 2014. Förslag till direktiv m utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen EU-kmmissinen publicerade i början av 2013 en ny strategi för alternativa drivmedel samt ett förslag till direktiv m utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Eurpakntret har påverkat i frågan under 2013 ch under 2014 kmmer påverkansarbetet att frtgå berende på hur beslutsprcessen går. Reginens synpunkter är att klimatkpplingen bör stärkas ch det bör tydliggöras att den marknadsdrivna utvecklingen av infrastrukturen är utgångspunkten ch att direktivet endast ska kmplettera denna utveckling. Frtsatt viktig är det även att ta in bibränslen i direktivet ch det är önskvärt att miljö- ch klimatpåverkan av alternativa bränslen klargörs. Frskning ch Innvatin Stckhlmsreginen har målet att bli världens mest innvatinsdrivna eknmi år 2025. För att nå dit har man tagit fram handlingsprgrammet Världens mest innvatinsdrivna eknmi - Stckhlmsreginens handlingsprgram med ett antal insatsmråden. Bl. a. ska man arbeta mt att 7

Stckhlmsreginen uppfattas mer attraktiv för studenter, frskare, experter ch entreprenörer, investeringar ch investerare samt internatinella strföretag. Viktigt är ckså att samverkan ökar, ch resultaten från samarbeten förbättras, genm bättre ch utökade samarbeten mellan frskare, företag ch plitik/ffentlig verksamhet. Vidare bör fler internatinella nätverk inm frskning ch innvatin ch fler samarbeten mellan kunskapsmråden etableras i Stckhlmsreginen. Leveransförmågan i frsknings- ch innvatinssystemet måste ckså öka genm etableringar av fler innvativa exprtföretag ch skapandet av fler snabbväxande företag i branscher med högt förädlingsvärde. EU påverkar ch stödjer detta arbete på flera sätt genm sin frsknings- ch innvatinsplitik där man strävar efter att skapa en miljö sm är gynnsam för frsknings- ch utvecklingsverksamhet. Stöd till frskning ch innvatin är ckså ett viktigt verktyg för att nå EU:s övergripande mål m att skapa smart ch hållbar tillväxt för alla. EU:s frsknings- ch innvatinsplitik genmförs huvudsakligen genm de s.k. ramprgrammen sm finansierar, med flera miljarder eur årligen, internatinellt FU-samarbete ch nätverkande mellan företag, universitet ch frskningsinstitut samt frskarutbildning ch rörlighet. För 2014 blir det nya ramprgrammet för frskning ch innvatin, Hrisnt 2020, aktuellt med större möjlighet för ffentlig sektr att delta än i tidigare ramprgram. Följande EU-initiativ kan bli aktuella under 2014: Hrisnt 2020 2014 är det fficiell start för EU:s nya sjuåriga frsknings- ch innvatinsprgram Hrisnt 2020. Prgrammet kmmer ha mer innvatinsfkus, vara mer utmaningsfkuserat ch satsa mer på att stödja hela värdekedjan från frskning till prdukt än sin föregångare det sjunde ramprgrammet för frskning FP7. Hrisnt 2020, med en budget på över 70 miljarder eur, är ett användbart kmplement till Stckhlmsreginens ambitin att bli världens mest innvatinsdrivna eknmi 2025. Eurpaföreningen har tidigare påverkat utfrmningen av prgrammet ch gick redan 2013 över till att enbart bevaka utvecklingen. Detta arbete kmmer frtsätta under 2014, men på ett mer övergripande plan då andra aktörer sm VINNOVA är ansvariga att infrmera m möjligheter till deltagande ch utlysningar. EU-förrdning m kliniska prövningar Kmmissinen presenterade i juli 2012 ett förslag till förrdning vad gäller EU-harmnisering av kliniska prövningar, d.v.s. undersökningar på människr för att studera effekten av ett läkemedel eller behandlingsmetd. Syftet med förrdningen är bl. a. att lätta upp nuvarande reglering för att fler kliniska prövningar ska kunna utföras i EU. Eurpakntret har under 2013 bedrivit både bevaknings- ch påverkansarbete i frågan, framförallt åt Stckhlms läns landsting sm är psitivt inställt till kmmissinens förslag ch de möjligheter det kmmer att innebära för fler kliniska prövningar i Stckhlmsreginen. Uppföljande bevakning kmmer därför frtsätta under 2014. Miljö & Klimat Miljö Sedan början av 1970-talet är EU starkt engagerat för miljön. Miljöarbetet är främst inriktat på skyddet av luft- ch vattenkvalitet, bevarande av resurser ch bilgisk mångfald, avfallshantering ch verksamhet sm är skadlig för miljön. EU, sm har lagstiftande kmpetens tillsammans med medlemsstaterna, beslutar m gränsvärden, bindande mål ch gemensamma regleringar. EU ser det ckså sm viktigt att kppla miljöåtgärder till eknmisk tillväxt. 8

EU:s sjunde miljöhandlingsprgram antgs under 2013. Prgrammet utgör en övergripande ram för miljöplitiken fram till 2020 ch har infört ett särskilt fkus på att förbättra genmförandet av gällande miljölagstiftning samt att förbättra hållbarheten i uninens städer, någt sm kan kmma att genmsyra nya förslag från EU-kmmissinen. Stckhlmsreginen präglas av en stark tillväxt ch str beflkningsökning. För att människr i reginen ska kunna leva gtt ch må bra behövs frisk luft att andas, rent vatten att dricka ch rena sjöar ch hav att bada i. Att ha nära till rika grönmråden har ckså visat sig avgörande för flkhälsan. Eftersm förreningar inte respekterar landsgränser spelar miljöarbetet på EU-nivå en nyckelrll när det gäller möjligheten att nå de svenska miljökvalitetsmålen. Av Sveriges sextn miljökvalitetsmål har Stckhlms län pririterat sex av dem: begränsad klimatpåverkan; frisk luft; giftfri miljö; ingen övergödning; gd bebyggd miljö ch ett rikt växt- ch djurliv. Stckhlmsreginen stödjer arbetet med målen i EU:s miljöplitik men har inte alltid samma åsikt m hur dessa ska nås. Följande EU-initiativ kan bli aktuella under 2014: Översynen av EU:s luftplitik EU-kmmissinen kmmer i slutet av 2013 att presentera ett paket med initiativ för renare luft i Eurpa. Stckhlmsreginen har deltagit i översynen under 2012-2013 ch Eurpakntret kmmer under 2014 att arbeta för att nya direktivförslag samt förslag till strategi för renare luft ligger i linje med Stckhlmsreginens synpunkter. Översyn av avfallsdirektivet EU-kmmissinen har under 2013 inlett en översyn av målen inm avfallsmrådet. Ändrade eller nya mål kan kmma att föreslås år 2014. Översyn av direktivet m mgivningsbuller En översyn av direktivet m mgivningsbuller har pågått under 2012-2013. Översynen har skett i frm av en öppen knsultatin där Stckhlmsreginen har deltagit. Ett yttrande antgs av Eurpaföreningen hösten 2012. Under 2014 väntas ett förslag till revidering av direktivet ch Eurpakntret kmmer att arbeta för att det ligger i linje med reginens synpunkter. Översyn av EU:s regler för miljötillsyn EU-kmmissinen förväntas att under 2014 presentera förslag till bindande regler för miljötillsyn. Bindande regler för miljötillsyn kan kmma att innebära förändrade förutsättningar för kmmuner i reginen att ta sitt miljötillsynsansvar. Stckhlmsreginen deltg i översynen under 2013 ch under 2014 kmmer Eurpakntret att arbeta för att reglerna för miljötillsyn ligger i linje med reginens synpunkter. EU:s vattendirektiv Många medlemsstater är långt ifrån att nå de mål sm fastlagts i vattendirektivet m ett gtt tillstånd av EU:s vattentillgångar senast 2015. Det behöver således göras mycket mer för att bevara ch förbättra EU:s vatten. Dricksvatten ch avlppsvatten är stra utmaningar för Stckhlmsreginen eftersm beflkningen ökar kraftigt. Fkus för EU: s vattenplitik ligger på att förbättra genmförandet genm bättre implementering av gällande lagstiftning. Från ch med 2014 9

kan det bli aktuellt att även föreslå förbättringar av det nuvarande regelverket. Här kan Stckhlmsreginen agera praktivt gentemt EU ch tidigt delta i utfrmingen av vattenplitiken. Energi Energi är livsnödvändigt i EU:s vardag. Därför är det i dag frånkmligt att ta itu med de stra prblem sm klimatförändringen, det ökande berendet av imprter, trycket på energiresurserna ch en säker ch överkmlig energiförsörjning innebär. Införandet av en ambitiös energiplitik i EU, en plitik sm mfattar alla energikällr, både fssila källr (lja, gas ch kl), kärnkraft ch förnybar energi (slkraft, vindkraft, bimassa, jrdvärme, vattenkraft ch vågkraft) ska inleda en ny industriell revlutin ch göra EU till en eknmi med låg förbrukning av säkrare, mer knkurrenskraftig ch hållbar energi. Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar ch Stckhlmsreginen måste både fasa ut fssila bränslen ch minska resursförbrukningen, m de natinella ch internatinella mål sm har ställts upp ska kunna nås. I Stckhlmsreginen kpplas energi- ch miljöarbetet samman med den reginala utvecklingsplanen RUFS 2010 ch dess mål m en resurseffektiv ch klimatsmart regin med gd livsmiljö. En av de viktigaste utmaningarna handlar m att minska klimatpåverkan men ändå främja tillväxt. Därför satsar reginen på att förbättra dessa mråden för att tillgdse invånarnas behv av en effektiv ch klimatsmart regin. I RUFS 2010 finns dessutm ambitiösa mål m hur mycket utsläppsmängderna per invånare behöver minska för att Sveriges ch EU:s klimatmål ska nås. Fram till 2050 ska energiförbrukningen minska med minst 40 prcent ch kldixidutsläppen med minst 80 prcent från basåret 2005. Arbete pågår i reginen bl. a. med att förbättra användningen av avfall sm resurs, bygga ut bigasinfrastrukturen ch tillämpa en mer energieffektiv samhällsplanering, bl. a. vad gäller Stckhlmsreginens byggbestånd. Tre års arbete med den reginala utvecklingsplanen har lett till en rad psitiva effekter; matavfallsinsamling har blivit verklighet i snart alla länets kmmuner samtidigt sm bigasinfrastrukturen så sakta byggs ut, energieffektiviseringen i bebyggelsen har kmmit högre upp på agendan ch drivs både i kmmunala ch reginala blag, fjärrvärmen frtsätter att byggas ut ch gå över till fssilfria bränslen. Viktigast har kanske varit att klimatfrågan fått ett starkare reginalt fkus. Men det finns frtfarande mycket kvar att göra, bland annat ökar energianvändningen i länet ch inm transprtsektrn ökar kldixidutsläppen. Då EU:s energiplitik blivit allt mer mfattande, med mer förslag på lagstiftning ch i allt större utsträckning påverkar Stckhlmsreginen finns således intresse av att bevaka ch påverka EUinitiativ på energimrådet. Följande EU-initiativ kan bli aktuella under 2014: EU:s klimatmål 2030 EU:s övergripande mål är att minska utsläppen av växthusgaser med 80-95 prcent till 2050. Sm en del av det arbetet har kmmissinen under 2013 presenterat en s.k. grönbk för att inleda ett samråd m delmål ch utfrmningen av EU:s energi- ch klimatplitik fram till 2030. Eurpaföreningen infrmerade då kmmissinen m arbetet med klimat- ch energifrågr i reginen. Trligtvis kmmer kmmissinen i början av 2014 presentera ett lagstiftningsförslag med EU:s klimatmål 2030 ch det kan därför bli aktuellt att uppmärksamma detta initiativ ch eventuellt starta påverkansarbete. Energieffektivisering i fastighetsbestånd 10

2014 ska kmmissinen se över EU:s övergripande 2020-mål på energimrådet. Då uppskattningar visar att EU är långt ifrån att nå målet m en 20 prcents energieffektivisering jämfört med 1990 kan nya regleringar föreslås under 2014. Ett mråde sm kmmissinen bedömer har str ptential för energibesparing är renvering av Eurpas fastighetsbestånd. Då kmmissinen dessutm inte är helt nöjda med utfallet av det nya energieffektivitetsdirektivet kan en ny strategi m energieffektivitet i byggnader eventuellt presenteras under året eller andra förslag på detaljregleringar sm påverkar kmmun- ch landstingsägda fastighter. Eurpaföreningen har tidigare tagit fram synpunkter m energieffektivitetsdirektivet ch det kan bli läge att följa upp tidigare påverkansarbete. Verktyg ch arbetssätt Dessa plitikmråden bevakas av föreningens helägda blag ch verksamhetsutförare, Stckhlmsreginens Eurpakntr AB (blaget), sm i samarbete med tjänstemän hs huvudägarna ckså tar fram förslag till föreningsstyrelsen på vilka EU-initiativ Stckhlmsreginen ska vara med ch påverka genm yttranden. Det är viktigt att föreningen är praktiv i sitt påverkansarbete ch antar yttranden ch försöker påverka så tidigt sm möjligt i EU:s beslutsprcess. Detta är i sin tur förutsättningen för att kntret ska kunna vara praktivt i sitt lbbyarbete. Bevakningen sker löpande under året ch även övriga medlemmar kan föreslå lika initiativ. För de ärenden sm väljs ut, tar kntret fram s.k. påverkansplaner sm beskriver var ärendet ligger i beslutsapparaten samt vad andra institutiner ch rganisatiner tycker m frågan. Dessa påverkansplaner kmmer att innehålla prcessbeskrivning ch förslag på möten, seminarier, texter ch andra tillvägagångssätt för att föra fram Stckhlmsreginens synpunkter i de pririterade frågrna ch utgör således en arbetsplan för blaget. De stäms av med tjänstemän hs huvudägarna regelbundet. När kntret fått i uppdrag att föra fram Stckhlmsreginens synpunkter görs det på lika sätt. Dels när kntret för fram synpunkterna till EU-kmmissinen i ett tidigt stadie innan knkreta åtgärdsförslag finns på papper, d.v.s. direktiv, regleringar, mål, prgram, etc., men ckså i senare skede när t.ex. Eurpaparlamentets utsktt ska ta fram sin slutgiltiga ståndpunkt, kan kntret föra fram knkreta ändringsförlag på själva beslutstexten. Sveriges representanter i rådsförhandlingarna, d.v.s. ämnesråden från den svenska EU-representatinen, får ckså alltid ta del av Stckhlmsreginens synpunkter på lika sätt. Däremellan kan kntret ckså föra fram synpunkterna på lika möten, knferenser ch seminarier sm anrdnas kring frågan i Bryssel. För ett framgångsrikt påverkansarbete bör vikten av Stckhlmsreginens plitiska representanters närvar i Bryssel för att påverka i dessa frågr understrykas. Det synliggör Stckhlmsreginen på ett psitivt sätt ch underlättar för reginen att väcka intresse för våra frågr ch psitinera Stckhlmsreginen sm en intressant samtalspartner i EU-samarbetet i Bryssel. Bevaknings- ch påverkansarbetet med de pririterade frågrna för 2014 rapprteras månadsvis till Föreningsstyrelsen. Särskilda medlemsuppdrag Med särskilda medlemsuppdrag avses aktiviteter sm utförs av Eurpakntret för medlemmarna ch finansieras separat. Varje medlem kan ta fram en handlingsplan tillsammans med Eurpakntret där de särskilda uppdragen planeras i möjligaste mån. Handlingsplanen fkuserar på de mråden där medlemmen önskar ett fördjupat stöd av Eurpakntrets persnal ch tas fram gemensamt. Handlingsplanen definierar tjänster utöver SEF:s grunduppdrag ch baseras på en fastslagen timkstnad för Eurpakntrets persnal. 2014 kmmer Eurpakntret utföra ett antal särskilda medlemsuppdrag sm senare redvisas i blagets årsredvisning. 11

Budget Medlemsavgifter 2014 Knstituerande medlemmar Stckhlms stad Stckhlms läns landsting Kmmunförbundet Stckhlms län 2.500.000 kr 2.500.000 kr 2.500.000 kr Övriga medlemmar Reginförbundet Uppsala län Reginförbundet Sörmland Västmanlands Kmmuner ch Landsting Regin Gtland Mälardalsrådet Summa intäkter 200.000 kr 200.000 kr 200.000 kr 200.000 kr 200.000 kr 8.500.000 kr Kstnader 2014 Plicybevakning ch påverkan genm Stckhlmsreginens Eurpakntr AB Administrativa kstnader inkl. revisin Summa kstnader 8.400.000 kr 100.000 kr 8.500.000 kr 12