Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, vt 2002 Jessica Johansson och Christine Holmström, Företagsekonomiska inst Muntlig examination ett alternativ till skriftlig tentamen? Inledning Nils Trowald (1997) säger i sitt förord att tänk gärna i nya banor när det gäller examination ty förmågan att idag tänka annorlunda än igår skiljer den vise från den envise. Detta har man på företagsekonomiska institutionen insett där man de senaste 4 terminerna har provat muntlig tentamen som alternativ examinationsform till skriftlig sluttentamen på kursen Företag och Företagande. Kursen är en 10 poängs introduktionskurs i ämnet företagsekonomi som ges inom ekonomprogrammet samt som fristående kurs. Varför ska man välja att examinera studenter muntligt istället för skriftligt och vad tycker studenter om denna form av examination? Dessa är några intressanta frågor som tas upp i detta miniprojekt. Syftet med detta miniprojekt är att titta lite närmare på muntlig tentamen som alternativ examinationsform till skriftlig tentamen. Föremålet för studien har varit den muntliga tentamen som ges på ovan nämnda kurs. Miniprojektet har inneburit intervjuer med två lärare på kursen samt en enkätstudie bland studenter som deltagit i kursens muntliga examination. Rapporten inleds med lite teori kring värdering av examination, vilket följs av en kort redogörelse för den muntliga tentamen. Därefter ges en beskrivning av miniprojektets genomförande. Därefter presenteras miniprojektets resultat och rapporten avslutas sedan med några avslutande kommentarer. Värdering av examination I Trowald (1997) framkommer det att studier kring olika dimensioner av examination inom högskolan visar att examinationen styr studentens läsning och att förekomsten av tentamensperioder med intensiv läsning ofta åtföljs av snabb glömska. Att se examination inte bara som en kontrollfunktion utan även som ett sätt att öka studenternas inlärning är något som poängteras (Trowald 1997:9; McKeachie 1999:85).
För att värdera den muntliga examination som utförs på kursen Företag och företag har vi använt oss av några av de råd och synpunkter som framkommer i Nils Trowalds skrift. Att värdera examination har inte bara att göra med huruvida kunskaperna kontrolleras utan även vilka typer av kunskaper som kontrolleras. Är det att 'rabbla upp' fakta' som är viktigt eller är det att testa studenten förmåga att använda det inlärda. Något som redan nämnts ovan är huruvida examinationen bidrar till studentens inlärning. Tycker studenterna att de har lärt sig något. Enligt Trowald (1997:27) är muntliga prov ofta mycket lärorikt för studenten. Att muntligen framföra sitt svar skapar ett tillfälle att formulera och strukturera tidigare inhämtad kunskap samt att andra studenter får möjlighet att ta del av den kunskapen (McKeachie 1999). Att titta på objektiviteten i bedömingen blir också viktigt i värderingen av examinationen. Gör läraren rättvis bedömningen av studenternas kunskaper. Viktigt i detta sammanhang blir också om studenten själv känner att de kunnat visa sina kunskaper på ett rättvisande sätt. Något som vi även anser viktigt är att i värderingen av examination är hur studenterna upplever en examination med avseende på motivation i läsandet/inlärningen samt klimatet. En muntlig tentamen kan av många upplevas som en ovanlig situation. Ur ett lärarperspektiv kan det även vara intressant att se hur mycket tid som denna typ av examination kräver i jämförelse med en skriftlig tentamen (Trowald 1997). Muntlig tentamen som examinationsform På kursen Företag och Företagande examineras studenterna genom seminarieövningar och PM-uppgifter samt två muntliga tentamen som ges efter de två block som kursen är uppdelad i. Den muntliga tentamen görs i grupper om 6-7 personer. Tidigare har studenterna istället för de muntliga tentamen, examinerats med en skriftlig tentamen i slutet av perioden. Den muntliga tentamen går till så att varje student får välja en fråga ur en frågearsenal på ca 6 7 frågor (beroende på gruppstorlek). Om studenten inte vill ha denna fråga finns möjlighet att byta. Det går emellertid inte att byta tillbaka. Studenterna får ca 15 minuter på sig att förbereda sitt svar. Examinationen sker under ca 1 timme där varje student får ca 5 minuter på sig att svara på sin fråga. När en student anser sig färdig med sitt svar finns det möjlighet för andra de övriga i gruppen att komplettera. Under examinationen sitter examinatorn tyst och gör anteckningar i den rättningsmall som samtliga lärare använder sig av. Betygsskalan som används på den muntliga tentamen är underkänd eller godkänd. Miniprojektets genomförande
För att ta reda på anledningen till att man på denna kurs valt muntlig examination istället för skriftlig tentamen samt för att få ett lärarperspektiv på muntlig examination, gjordes intervjuer med två lärare på denna kurs som har hand om den muntliga examinationen med studenterna. Detta var en semi-strukturerad intervju som pågick i ca 1 timme. Under intervjun ställdes frågor kring b la: Anledning/motiv till muntlig examination Fördelar för lärare/studenter med muntlig examination Hur muntlig examination påverkar inlärning och motivation hos studenter Muntlig examination som kunskapskontroll Betydelse av information kring muntlig tentamen Bedömningen av studenterna vid muntlig examination För att ta reda på vad studenterna anser om muntlig tentamen som examinationsform genomfördes en enkätstudie av en grupp studenter som gjort denna muntliga tentamen. Av praktiska skäl kunde inte en totalundersökning göras av samtliga studenter på denna kurs (ca 200 studenter). Ett slumpmässigt urval av ca 70 studenter gavs möjlighet att svara på enkäten. Exempel på frågor som ställdes var huruvida: Muntlig tentamen är en bra examinationsform Muntlig tentamen är en bättre examinationsform än skriftlig tentamen Formen, dvs muntlig tentamen i grupp var bra Muntlig tentamen är motiverande för inlärning Muntlig tentamen skapar nervositet och stress Muntlig tentamen är ett bra sätt att mäta kunskaper på Den muntliga tentamen på ett rättvisande sätt mäter studentens kunskaper Den muntliga tentamen mäter studentens kunskaper utöver fakta- och detaljkunskaper Den muntliga tentamen på något sätt bidragit till studentens egen inlärning Informationen inför den muntliga tentamen varit tillräcklig Frågorna var formulerade som påståenden och kunde graderas enligt en 5-gradig skala från 1= stämmer inte alls, 2=stämmer dåligt, 3=stämmer någorlunda, 4=stämmer bra, 5=stämmer mycket bra. På slutet av enkäten fanns möjligheter till kommentarer. Resultat av miniprojektet
Intervjuerna Av intervjuerna framkom att anledningen till att man valt muntlig tentamen istället för en traditionell skriftlig salskrivning i slutet av perioden är att (i) prova nya former för examination, (ii) effektivare inlärning, (iii) snabbare resultat, samt att (iv) studenter och lärare tycker att det är 'roligare'. De fördelar som nämndes var att det är ett effektivt sätt att examinera. Läraren 'rättar under examinationen' vilket gör att det inte blir mycket efterarbete. För studenten innebär detta att från det att examinationen är gjord till dess att betyg anslås går det sällan mer än 4 dagar. På frågan om huruvida studenterna motiveras av att ha muntliga tentamen verkar man vara lite kluven. Visserligen framkommer att denna form på samma sätt som skriftlig tentamen är en individuell kunskapskontroll vilket de tror motiverar studenterna. Fördelen med muntlig tentamen är att de även motiveras av tanken av att fler är närvarande vilket sätter lite press på studenterna att 'visa vad de kan'. En nackdel som kommer fram är emellertid att de tror att studenterna blir mer nervösa av att ha muntlig tentamen vilket kan göra att fokus är för mycket inriktat på den egna presentationen än de facto examinationen. Att se examinationen som ett inlärningstillfälle är något som poängteras. Båda två anser att studenterna lär sig av varandra under själva examinationen. Båda lärarna anser att muntlig tentamen är ett mycket bra sätt att mäta kunskaper på. Lärare A påpekar att de som kan är väldigt fokuserade och kortfattade i sina svar och behöver inte göra 'utsvävningar'. Hon menar att det finns en självregleringseffekt. Detta innebär att studenterna jämför sig med varandra och får därmed ganska klart för sig vilka som kan och inte vilka som ska godkännas. Att det skulle vara svårare att göra en rättvis bedömning av den enskilda studenten är det inte någon av lärarna som tycker. ' Man examinerar inte sin egen studentgrupp och man har ordentliga rättningsmallar'. På frågan om betydelsen av information kring den muntliga tentamen säger lärare A att det är mycket viktigt att vara tydlig på vad som förväntas av dem, hur det kommer att gå till och vad vi förväntar oss av dem'. Såväl lärare A som B anser att muntlig tentamen är ett bra sätt att examinera, men att det gäller att hitta en form som fungerar formen är A och O. Enkätstudien 57 studenter av ca 70 svarade på enkäten. På påståendet att muntlig tentamen är en bra examinationsform svarade 34 studenter (60 %) att det stämmer bra eller mycket bra. Av dessa tycker 30 % att detta stämmer mycket bra. Resultatet visar därmed att av de studenter som svarat på denna enkät tycker att muntlig tentamen är ett bra sätt att examinera. På frågan om studenterna tycker att muntlig tentamen är en bättre examinationsform än skriftlig tentamen svarar ca 50 % att detta stämmer bra, eller mycket bra. Endast 7
% har emellertid svarat att det inte alls stämmer. Av resultatet att döma är det fler som tycker att muntlig tentamen är bra eller åtminstone lika bra som tentamensform. 80 % svarar att det stämmer bra eller mycket bra på frågan om de anser att formen (dvs att sitta i grupper) för den muntliga tentamen var bra. Att muntlig tentamen inte skulle vara lika motiverande som skriftlig tentamen motsäger detta resultat. 40 studenter (70 %) anser att detta inte alls stämmer eller stämmer dåligt. En student uttrycker detta i en kommentar med att man känner sig manad att inte visa sig som en idiot inför de andra i gruppen. På frågan om de blir mer nervösa och stressade inför en muntlig tentamen än inför en skriftlig är det 44 % som tycker att detta inte alls stämmer eller stämmer mycket dåligt. Ungefär lika många (41 %) tycker att det stämmer bra eller mycket bra. 33.4 % svarade att det stämmer bra eller mycket bra på frågan om de tycker att skriftlig tentamen är bättre på att mäta kunskaper än muntlig tentamen. 42 % har svarat att detta påstående inte alls stämmer eller stämmer mycket dåligt. På frågan om de tycker att den muntliga tentamen på ett rättvisande sätt mäter deras kunskaper svarade 58 % att detta stämmer bra eller mycket bra. Endast 7 % tycker att detta inte alls stämmer. Vi frågade om de tycker att den muntliga tentamen bidragit till deras egen inlärning och ca 79 % svarade att detta stämmer bra eller mycket bra. Så många som 26 % tycker att detta stämmer mycket bra. På påståendet om informationen inför denna muntliga tentamen varit tillräcklig säger 80 % av de som svarat att detta stämmer bra eller mycket bra. Det var många (78 %) som tyckte att den muntliga tentamen inte var för fokuserad på detaljfrågor. Avslutande kommentarer Detta miniprojekt visar att det går att tänka i nya banor. Eftersom resultaten visar på ett relativt positivt gensvar från studenterna med avseende på denna form av examination finns det anledning att tro att man på företagsekonomiska institutionen hittat en form som fungerar ganska väl. Kommentarena som studenterna givit visar på att muntlig examination i grupp ökar deras medvetenhet att göra bra ifrån sig. Att så många tycker att den muntliga tentamen bidragit till deras egen inlärning visar också att man lyckats få examinationen att bli mer än ett kontrollinstrument. Av intervjuerna framkommer att muntlig tentamen inte anses mer tidskrävande för läraren än skriftlig tentamen, då bland annat rättningen sker under examinationstillfället. Denna studie visar på att, rätt utformad, kan muntlig tentamen vara en mycket bra alternativ till den traditionella salskrivingen för såväl lärare som studenter.
Referenser McKeachie, Wilbert J., McKeachie's Teaching Tips: Strategies, Research, and Theory for College and University Teachers, Houghton Mifflin Company: Boston, 1999 Trowald, Nils, Råd och ideér för exmination inom högskolan, Högskoleverkets skriftserie 1997:14 R, Högskoleverket 1997