Kollektivtrafikmyndigheten i Uppsala län registrator.ktf@lul.se Stockholm 2016-03-11 Ref KTN2012-0006 Remissyttrande Regionalt Trafikförsörjningsprogram 2.0 för Uppsala län 2016 Sveriges Bussföretag är en arbetsgivare- och branschorganisation för den yrkesmässiga bussbranschen och representerar såväl busstrafikföretag som bussresearrangörer. Vi är ett förbund inom Transportföretagen och Svenskt Näringsliv. Sveriges Bussföretags medlemsföretag är dessutom organiserade i regionala bussbranschföreningar, som driver branschfrågor inom respektive region. Idag finns 11 bussbranschföreningar. CWUX Bussbranschförening är en av dessa. Detta remissyttrande lämnas gemensamt av Sveriges Bussföretag och CWUX Bussbranschförening. Inledning och generella synpunkter De första trafikförsörjningsprogrammen togs fram under mycket stor tidspress och med helt nya regionala organisatoriska enheter sent 2011 eller 2012. Denna nya version är mer komprimerad och känns mer genomarbetad. Det finns dock delar som kan förbättras och delar som faktiskt saknas från den tidigare versionen av Trafikförsörjningsprogram, vilket redovisas i detta remissyttrande. Den strategiska kollektivtrafik processen Den strategiska processen som kollektivtrafikbranschen gemensamt via Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik tagit fram och som schematiskt visas nedan är central. Processen tillsammans med de gemensamma vägledningsdokumenten som alla i branschen är överens om är till för att förbättra kollektivtrafiken för alla, oavsett region och resenär. Sveriges Bussföretag Storgatan 19, Box 5384, 102 49 Stockholm Tel 08 762 71 00 E-post bussinfo@transportforetagen.se Hemsida sverigesbussforetag.se
Uppsala läns trafikförsörjningsprogram nämner inte en enda av dessa vägledningar 1 i sin remissversion. Vi anser att det inom trafikförsörjningsprogrammet ska finnas en hänvisning till alla de gemensamt fastställda vägledningarna. Ifall Uppsala län väljer att inte följa dessa vägledningar så bör det framgå när så är fallet. Ett av syftena med trafikförsörjningsprogrammet är att informera resenärer/medborgare, kommuner, kollektivtrafikföretag och andra intressenter om dagens och framtidens kollektivtrafik i strategiska termer. Därför är det extra viktigt att redovisa vilka delar av branschens gemensamt framtagna vägledningar och riktlinjer man följer eller inte följer. Allt för att ge en korrekt information till resenärer/medborgare och andra intressenter i länet. I detta remissvar så belyser vi från Sveriges Bussföretag och CWUX Bussbranschförening några områden där olika vägledningar borde komma till sin rätt och där vissa tankar inom Trafikförsörjningsprogrammet bör uppdateras eftersom de inte stämmer överens med de befintliga vägledningar som finns. Den strategiska kollektivtrafikprocessen Vår första synpunkt är att de den process som beskrivs i trafikförsörjningsprogrammet på sidan 5 inte har med alternativen att välja bort trafikplikt för eventuella kommersiella alternativ. 1. Inledning En kort och bra inledning. 1 http://www.svenskkollektivtrafik.se/partnersamverkan/vagledningar/ 2
1.1 Allmän trafikplikt Vi vill hellre se en processbild där det framgår att Kollektivtrafikmyndigheten kan göra aktiva val att inte lägga trafikplikt enligt ovan beskrivna process.. 1.2 Tillgänglighet och hållbar utveckling Stycket är bra sammanfattat och lätt att förstå. 2 Dagens kollektivtrafik Totalt sett är det en bra sammanfattning av situationen och målutfall av vissa viktiga parametrar i trafikförsörjningsprogrammet. Det finns vissa delar vi skulle vilja kommentera och som vi även tog upp på samrådet: Tabell 1 är en bra och positiv bild på resande utvecklingen. En fråga är om även den kommersiella trafikens utveckling finns med i dessa siffror? De borde vara det eftersom myndigheten ansvarar för all kollektivtrafik inte bara den som bedrivs via UL. Samma sak gäller för nöjdheten där Kollektivtrafikbarometern inte har med kommersiell trafik. Vi hoppas att den kommersiella delen återfinns i dessa mätningar eftersom detta är ett område som just den kommersiella trafiken kan bidra mycket med för att utveckla kollektivtrafiken i Uppsala län. När det gäller ekonomi hade vi gärna sett ett diagram med utvecklingen. Vi hade gärna sett en utvecklingskurva som beskriver kostnadsutvecklingen totalt och per trafikslag. När det gäller miljöpåverkan så finns alla grundtankar med, men även här kan ett diagram visa kostnaden och utvecklingen för de olika trafikslagen och drivmedel. 3. Regionen och omvärlden En kortfattad och bra beskrivning i hela stycket med nedanstående kommentarer: Varför finns arbetspendlingsbilen över hela östra Sverige med? Är det för de tänkta tågsatsningarna inom Mälab eller vad är syftet? Mycket bra beskrivning och bra att omvärldsdimensionen finns med. o Vi skulle gärna se ett avsnitt om utvecklingen på fordonssidan som går väldigt snabbt och som påverkar de ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekterna för Uppsala läns framtida kollektivtrafik. 4 Mål och grunder Ett bra fokus på effektivitet, jämställdhet och attraktivitet. I ett strategiskt dokument så vill vi ha tydligare bilder på hur utvecklingen ska följas upp. I förra trafikförsörjningsprogrammet så finns det flera målbilder eller delar av utvecklingen inom olika områden som är borttagna. De flesta av dem at uppföljning som hade negativa trender. Vi tycker det är viktigt i trafikförsörjningsprogrammen inte sväva på vilka olika utvecklingsfaser som Uppsala län vill följa. 3
Det blir annars väldigt svårt att utvärdera trafikförsörjningsprogrammet och det som Uppsala län vill uppnå. Vi skulle dessutom vilja ha med punkter om kommersiell trafik även under det jämlika kollektivtrafiksystemet och det attraktiva kollektivtrafiksystemet i form av tillträde till offentligägd infrastruktur och som en del av mätningarna för det attraktiva kollektivtrafiksystemet. 4.4 Generella behov och grunder för kollektivtrafikens utveckling I stort sett hela detta stycke vilar på att det framtida behovet av kollektivtrafik ska baseras på tågförbindelser och sedan lite matartrafik till dessa tåg. Vi anser att en diskussion kring möjligheterna med utbyggd kapacitetsstark busstrafik, såsom BRT (Bus Rapid Transit System), bör ha en större palts i en sådan diskussion. BRT är bussystem med hög medelhastighet, turtäthet, komfort och attraktivitet. Helhetsplaneringen möjliggör att önskade egenskaper kan byggas in i systemet på ett helt annat sätt än vad som är möjligt med traditionell busstrafik. Samtidigt kvarstår bussens största fördel flexibiliteten. BRT och övrig kapacitetsstark busstrafik är ofta ett kostnadseffektivt sätt att få effektiv kollektivtrafik på plats. Byggnationstiden för BRT, till exempel jämfört med traditionell tågtrafik, är dessutom avsevärt mycket kortare, vilket gör att länet snabbt kan ha en effektiv kollektivtrafik på plats. 5.1 Strategier för ett effektivt kollektivtrafiksystem Det finns många goda avsikter och intentioner i detta avsnitt ekonomieffektivitet borde vara en parameter i strategierna där även alternativ likt BRT finns med. I tidigare stycke bör Uppsala läns satsningar i Mälab beskrivas. Det är väldigt bra att utvecklingen av trafikavtalen tas upp. Även på denna punkt vill vi att Uppsala län nämner och följer de vägledningar och avtalsmallar 2 som hela branschen är överens om. 5.2 Strategier för ett jämlikt kollektivtrafiksystem Det som står här är bra men vi saknar inslag om vad den kommersiella linjetrafiken kan bidra med. 5.3 Strategier för attraktiv kollektivtrafik. Här finns helt rätt ledord som enkelhet. Att finna enkla biljettlösningar borde inte bara innehålla länsgränsöverskridande lösningar utan även gränsöverskridande lösningar mellan upphandlad och kommersiell trafik. Att höja kunskapen hos resenärerna/medborgarna med individ/gruppanpassad marknadsföring är ett bra alternativ. Här borde även de kommersiella aktörerna finnas med i olika informationssystem och kampanjer så att resenärerna/medborgarnas får ta del av alla kollektivtrafikalternativ som ligger inom myndighetens ansvarsområde. När det gäller integration mellan alla trafikslag är detta vi från bussbranschen ser väldigt positivt på. Att öka möjligheten till multimodala möjligheter är en viktig framgångsfaktor för ett ökat och bättre resande. Inom bussbranschen skulle vi vilja se t.ex. tillgängligheten till offentligägda 2 http://www.svenskkollektivtrafik.se/partnersamverkan/avtalsprocessen/ 4
terminaler och hållplatser beskrivna på ett transparent och konkurrensneutralt sätt enligt den gemensamt framtagna branschgemensamma vägledningen 3 6. Öppet marknadstillträde Remissversionen av trafikförsörjningsprogrammet med den tillagda bilaga1 är ett stort framsteg jämfört med tidigare trafikförsörjningsprogram. Det finns trots detta många frågeställningar från den branschgemensamma vägledningen för trafikförsörjningsprogram 4 som inte besvaras. Vi hade helst sett att alla dessa frågor hade haft ett svar. Den branschgemensamma vägledningen ställer nedanstående frågeställningar: 1. Vad är viktigast att fokusera på för att kollektivtrafiken ska leda till måluppfyllnad? 2. Hur kan den kommersiella kollektivtrafiken och den upphandlade trafiken samexistera för att uppnå målen gemensamt? 3. Inom vilka delar kan den kommersiella trafiken bidra till målfyllnad? Hur stor del av den trafik och de åtgärder som leder mot mål kopplade till samhällsekonomi bör upphandlas och till hur stor del kan den kommersiella trafiken bättre uppfylla målen? 4. Inom vilka delar behöver de regionala kollektivtrafikmyndigheterna handla upp trafik för att klara målen? Inom vilka områden, stråk med mera avser den regionala kollektivtrafikmyndigheten att ta ansvar för trafiken genom beslut om trafikplikt? Vilka krav ställs på denna trafik? 5. Vilken typ av data behövs för att genomföra en marknadsanalys som beslutsunderlag till trafikförsörjningsprogrammet 6. Hur bör avvägningen se ut mellan den trafik som samhället ska ta ansvar för och den kommersiella trafiken som inte regleras genom avtal? 7. Vilka nya och utvecklade avtalsformer finns för att förbättra trafikutbudet för resenären? 8. Vilka strategiska val finns för kollektivtrafik i glesbygd/på landsbygd/utanför tätort? Som vi framförde på samrådet så deltar gärna Sveriges Bussföretag och CWUX i att utveckla detta samarbete och ta fram en gemensam bild för Uppsala län när det gäller alla marknadsöppningsfrågor. Vi skulle gärna se en uppdaterad bild på processen för allmän trafikplikt där även eventuella kommersiella alternativ finns med. 8. Genomförande Här vill vi belysa de eventuella kommersiella inslagen i kollektivtrafiksystemet som kan minska den totala kostnaden för Uppsala läns kollektivtrafik. Inom bussbranschen är vi gärna med och 3 http://www.svenskkollektivtrafik.se/partnersamverkan/vagledningar/ 4 http://www.svenskkollektivtrafik.se/partnersamverkan/vagledningar/vagledning-regionala-trafikforsorjnings-- programmet/ 5
tillsammans med andra intressenter i Uppsala län diskuterar den framtida utvecklingen. Detta gäller även den framtida busstrategin som nämns i programmet. Övrigt Sveriges Bussföretag och CWUX Bussbranschförening ser fram emot en fortsatt dialog i färdigställandet av det nya Trafikförsörjningsprogrammet. Anna Grönlund Vice vd och branschchef Sveriges Bussföretag Alan Björk Ordförande CWUX Bussbranschförening 6