Samrådsunderlag 2011-04-27 Vindpark Lervik
Innehåll 1. BAKGRUND 4 1.1 Syfte med samrådsunderlag 4 1.2 Varför vindkraft? 5 1.3 Gothia Vind AB 6 1.4 Administrativa uppgifter 6 1.4.1 Sökande och projektör 6 1.4.2 Fastigheter och fastighetsägare 6 1.5 Kommunala planförhållanden 7 2. LOKALISERING 8 2.1 Lokaliseringsprocess 8 2.2 Vindpark i Lervik 9 3. PARKENS LAYOUT 11 3.1 Huvudalternativ 12 3.2 Alternativ lokalisering 13 3.3 Nollalternativet 13 4. VERKSAMHETENS OMFATTNING 14 4.1 Vindkraftverk 14 4.2 Markanvändning 15 4.2.1 Fundament 15 4.2.2 Vägar och transporter 15 4.2.3 Elanslutning 16 4.2.4 Vindmätningar 16 4.2.5 Tidplan 17 5. MILJÖPÅVERKAN 18 5.1 Hälsa 18 5.1.1 Ljud 18 5.1.2 Skuggor och reflexer 19 5.1.3 Emissioner till luft 21 5.1.5 Emissioner till mark och vatten 21 5.2 Naturresurser 22 5.3 Landskapsbild 22 5.4 Naturmiljö 25 5.5 Kulturmiljö 26 5.6 Rekreation och friluftsliv 27 5.7 Risk och säkerhet 27 2(28)
5.8 Miljömål 28 5.9 Övriga intressen 28 6. Sammanfattning 28 Bilagor: 1. Förstudie fåglar och fladdermöss. Medgivande för kartor i föreliggande samrådsunderlag Lantmäteriet Gävle 2011. Medgivande I 2011/0191. 3(28)
1. Bakgrund 1.1 Syfte med samrådsunderlag Gothia Vind AB har för avsikt att ansöka om tillstånd för uppförande av vindpark och inom vindparken uppföra vägar, uppställningsplatser och transformatorstationer. En sådan verksamhet klassas som en miljöfarlig verksamhet enligt SFS 2009:863, Förordning om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Verksamheten är en så kallad B-verksamhet, verksamhetskod 40.90 och 40.95, och är därför tillståndspliktig enligt Miljöbalken (MB). Tillstånd söks hos länsstyrelsen. I en ansökan om tillstånd för en miljöfarlig verksamhet ska alltid en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. MKB möjliggör därmed en grund för en samlad bedömning av verksamhetens effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. MB). Innan MKB upprättas ska verksamhetsutövaren samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda avseende verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt MKB:s innehåll och utformning. Inför samrådet skall verksamhetsutövaren lämna uppgifter om den planerade verksamheten (6 kap. 4 MB), varför detta dokument upprättats. Då verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan kommer samråd även att ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda (6 kap.4 MB). 4(28)
1.2 Varför vindkraft? Gothia Vinds mål är att producera förnybar el med vindkraftteknik. Vinden som energikälla har många fördelar, den kostar inget att producera eller att använda och den tar aldrig slut. Vindkraftverk genererar inga utsläpp och producerar helt ren energi. Flera genomförda livscykelanalyser visar att vindkraftverk i gynnsamma vindlägen har betalat tillbaka den energi och de utsläpp som uppstår under verkets livstid efter mindre än ett års drift, se avsnitt 4.2. Naturresurser. All produktion därefter under verkets resterande livstid innebär således ett nettotillskott av koldioxidfri och föroreningsfri elektricitet. De flesta delarna i vindkraftverket kan återvinnas när vindkraftverket tjänat ut och det kan monteras ner utan att lämna några bestående spår på platsen. Vindkraft är den energiform som ökar snabbast i världen just nu. Den absolut största delen av den energi som används i världen kommer från fossila bränslen såsom kol och olja. Förbränning av kol och olja leder till utsläpp av växthusgaser vilket ökar jordens medeltemperatur. Växthuseffekten är idag ett uppmärksammat klimatproblem. Den ökande temperaturen anses bland annat medföra att polar- och inlandsisarna smälter och att havsytan stiger. För att bromsa växthuseffekten är det viktigt att utsläppen av växthusgaser såsom koldioxid och metan minskar kraftigt. Vindkraft som energikälla är en mycket viktig del i den energiomställning som krävs för att drastiskt minska utsläppen av växthusgaser genom att övergå från användning av fossila bränslen till användning av förnybara energislag. Både i EU och i Sverige diskuteras hur användningen av förnybara energikällor ska öka. Enligt Sveriges klimat- och energimål skall 50 procent av totala energianvändningen komma från förnybar energi 2020. Det nya målet innebär en ökning av förnybar energi till 25 TWh år 2020. Svensk Vindenergi gör uppskattningen att vindkraften kommer att stå för cirka 15 TWh. Energimyndighetens bedömning är att vindkraften kommer att bidra med 12,5 TWh. Vindkraften leder inte bara till minskade utsläpp av växthusgaser. Även andra miljöproblem såsom övergödning, försurning, marknära ozon och produktion av avfall minskar då vindkraft ersätter energislag som ger upphov till utsläpp och spridning av svaveldioxid, kväveoxider, stoft och slagg. I de flesta elsystem ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen. 5(28)
1.3 Gothia Vind AB Gothia Vinds verksamhet innefattar projektering, byggnation, drift och förvaltning av vindkraftparker på platser med bra vindförhållanden i Sverige. Huvudkontoret finns i Mölndal men projektering bedrivs på många platser i landet. Företaget har funnits sedan 2006 och antalet anställda är i dag 11 personer. Personalstyrkan kommer att öka i takt med planerad tillväxt. Den egna kompetensen är omfattande inom områden som projektering, miljö- och vindkraftteknik. Vid behov anlitas spetskompetens för exempelvis inventeringar, analys av vinddata, detaljprojektering av el- och entreprenadarbeten. För mer information om Gothia Vind se www.gothiavind.se 1.4 Administrativa uppgifter 1.4.1 Sökande och projektör Gothia Vind AB Kontaktperson: Organisationsnummer: 556714-2095 Daniel Pettersson, projektansvarig Box 231 daniel.pettersson@gothiavind.se 431 23 Mölndal Direkt nr: 031-78 76 909 Tel: 031-33 66 590 Fax: 031-33 65 910 1.4.2 Fastigheter och fastighetsägare Fastighet Andel Fastighetsägare Adress Lervik 1:1 1 Börje Andersson Texasgatan 25 593 41 VÄSTERVIK Hjorteds-Träthult 1:11 1/2 Örjan Christiansson Dalsjö Gård 590 90 ANKARSRUM Hjorteds-Träthult 1:11 1/2 Gerd Christiansson Dalsjö Gård 590 90 ANKARSRUM Yxered 2:25 1/2 Hans-Ove Engström Yxered Storängen 590 92 TOTEBO Yxered 2:25 1/2 Lars-Olof Engström Yxered Sofiero 590 92 TOTEBO Björkhult 4:1, Näset 1:1 1 Kenneth Hjortbrant Björkhults Gård 3 590 90 ANKARSRUM Hjorteds-Möckelhult 1:7, Kryddehultskogen 1:1 1 Magnus Selerud Möckelhults gård 1 590 91 HJORTED Tabell 1: Uppgifter om fastigheter och fastighetsägare. 6(28)
1.5 Kommunala planförhållanden Västerviks kommun har arbetat med att ta fram en vindbruksplan. Ett förslag togs fram men innan förslaget gick ut på samråd beslutades det att vindbruksplanen skulle arbetas om. Beslut togs även om att ej göra en separat vindbruksplan, tematiskt tillägg till ÖP, utan att planen ska integreras in i den nya översiktsplanen som beräknas vara antagen våren 2012. Gothia Vind har fått ta del av det första arbetsmaterial som kommunen tog fram, se bild 1, och på kartan är Projekt Vindpark Lervik utmarkerat. Projektområdet ligger i det gröna område som är benämnt A39. I detta planförslag finns det områden som bedöms som lämpliga (gröna) samt olämpliga (röda) för vindkraft. I det nya förslaget som för tillfället arbetas fram kommer troligtvis områdena att delas i lämpliga, olämpliga och övriga områden. Bild 1: Planförslag i Vindbruksplanen, arbetsmaterial, Västerviks kommun. 7(28)
2. Lokalisering 2.1 Lokaliseringsprocess Den främsta faktorn för valet av plats för en vindkraftetablering är vindförhållandena. Detta hänger samman med att investeringar i vindkraft är underkastade samma ekonomiska villkor och lönsamhetskrav som andra ekonomiska verksamheter. Vindkraftverken måste uppnå en viss produktion i förhållande till anläggnings-, drift- och underhållskostnader. För att en vindkraftsanläggning ska vara garanterat lönsam bör årsmedelvinden vara minst 7 m/s i höjd med vindkraftrotorns nav. I normalfallet uppnås lönsamhet redan vid 6,5 m/s men ju lägre vindstyrka desto större känslighet för ökade anläggnings- och elanslutningskostnader samt förändringar av elpris och räntenivåer. Ökad komplexitet i terräng och vegetation påverkar också lönsamheten. Goda vindförhållanden mäts inte enbart i vindens medelhastighet, utan beror också till stor del av platsens turbulensförhållanden och vindgradient. En plats med hög medelvind behöver därför inte automatiskt passa för vindkraft. Vidare finns det krav från myndigheterna som måste uppfyllas för att verksamheten ska få miljötillstånd, till exempel vad gäller avstånd till bebyggelse, ljud- och skuggutbredning, påverkan på känsliga natur- och kulturvärden med mera. Valet av plats blir därför ofta en kompromiss mellan olika faktorer. Platser med enbart goda förutsättningar är tyvärr sällsynta. Gothia Vind undersöker möjligheter för etablering av vindkraft på olika platser såväl genom egen projektering som efter förfrågningar från markägare. Lämpliga platser väljs ut efter ett flertal kriterier som baseras på lönsamhetskrav, tillståndsmöjligheter samt Gothia Vinds affärsidé. I en inledande fas genomförs en översiktlig kontroll av områdets förutsättningar, en så kallad screening. Screeningen görs för alla områden oberoende av uppkomst, syftet är att sortera bort områden som inte är aktuella för vindkraft. Gothia Vind gjorde under 2009 inledande screeningar på drygt 150 förfrågningar från markägare och på cirka 20 områden genom egen projektering. Utifrån screeningens resultat fattas beslut om att gå vidare med ytterligare granskning av området i en andra fas. Gothia Vind tar kontakt med kommun, länsstyrelse samt markägare för att få en indikation på förutsättningarna för ett projekt i området. Först efter att djupare förstudier av området genomförts, fattas beslut om att driva projektet vidare. Projekten värderas sedan löpande efter processens gång för att de projekt som uppskattas ha bäst förutsättningar främst ska drivas framåt. Gothia Vinds grundläggande kriterier för ett projekt är: Vindhastighet om minst 6,5 m/s som medel vid vindkraftverkets navhöjd. Gynnsamma vindförhållanden ur vindbrukssynpunkt vad gäller framför allt turbulens och vindgradient. Elnätanslutning, vägar och monteringsplatser ska kunna ordnas och anläggas till rimliga kostnader. Tillgång till mark för uppförande av vindkraftanläggningen ska kunna säkerställas genom upprättande av arrendeavtal. Möjligheten till miljötillstånd för vindkraft i området ska bedömas vara god (få motstående intressen). 8(28)
2.2 Vindpark i Lervik Gothia Vind utförde förstudier i Västerviks kommun och efter förstudien där man arbetade enligt lokaliseringsprocessen ovan, fann man en möjlig lokalisering av en vindpark i Lervik. I detta skede togs kontakt med markägare för att höra hur intresset var från deras sida att delta i projektet. Intresset visade sig stort vilket innebar att projektet nu innefattar sju fastighetsägare samt sju fastigheter, se avsnitt 1.4.2. Efter att markavtal tecknades har ytterligare studier utförts i området, bland annat platsbesök och beräkningar för ljud och skuggor och därefter har ett projektområde utformats, se karta 1. För att se de fastigheter som arrendeavtal är tecknat, se karta 2. Gothia Vind höll i januari 2011 ett möte i Hjorteds kyrka där närliggande fastighetsägare och närboende bjöds in för att tidigt informera om planerna kring vindkraftparken. Karta 1: Projektområdet i Lervik. 9(28)
Karta 2: Översikt över de fastigheter med vilka arrendeavtal är tecknat. Projektområdet ligger mellan orterna Totebo och Hjorted i Västerviks kommun och är småkuperat med främst produktionsskog. Berg i dagen är ofta förekommande och som bild 2 visar, beklädd med mossa, övrigt består marken övervägande av ett tunt jordlager över berg med stora inslag av morän. Bild 2: Lokalbild i projektområdet. 10(28)
3. Parkens layout För att identifiera en lämplig parkutformning inom den utvalda lokaliseringen genomförs ett flertal aktiviteter. Arrendeavtal tecknas med berörda markägare för säkerställande av marktillgång. Området kartläggs genom platsbesök och varje specifik verksplacering utreds i fråga om möjlig fundamentering, terräng, möjlighet för kranuppställningsplats, vägdragning samt elledningsdragning med mera. Kartstudier av natur- och kulturvärden genomförs GIS-data från Länsstyrelsens GIS-tjänst GISdata från länsstyrelserna samt från Skogsstyrelsens tjänster Skogens pärlor och Skogens källa laddas hem digitalt och läggs in i WindPRO och/eller GIS-program. Kartstudier av områdets fornlämningar genomförs GIS-data från Riksantikvarieämbetets tjänst Fornsök laddas hem i digitalt format och laddas in i WindPRO och/eller GIS-program. Studier i vindatlasprogrammet WindPRO görs för produktionsmängd med optimering utifrån vindkraftverkens inbördes förhållande mellan varandra (i fråga om vindvakar samt områdets inneboende vindförhållanden). Beräkning av bullerutbredning genomförs med den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmodellen Ljud från landbaserade vindkraftverk i vindatlasprogrammet WindPRO för att optimera antalet vindkraftverk samt för att förebygga överskridande av rådande begränsningsvärden för buller. Beräkning av skuggutbredning genomförs utifrån bakgrundsdata om faktiska soltimmar från SMHI:s närmsta väderstation i vindatlasprogrammet WindPRO för att optimera antal vindkraftverk i parken samt för att förebygga överskridande av rådande riktlinjer för påverkan av skuggor. Utifrån dessa faktorer görs en layout som svarar för utformningen av parken i ett inledande skede i miljötillståndsprocessen (huvudalternativ i samrådsunderlag). Utformningen svarar framför allt för en optimering av antal verk, energiproduktion, uppfyllande av bullerkrav, riktlinjer för skuggspridning, skyddad natur- och kulturmiljö, fornlämningar samt dokumenterade hydrologiska förhållanden. I ett inledande skede i miljötillståndsprocessen samråder Gothia Vind med länsstyrelse och kommun. Vad som framkommer under samrådet ligger till grund för de inventeringar som genomförs för bedömning av projektets miljökonsekvenser. Parklayouten revideras under miljötillståndsprocessen utifrån resultat från inventeringar, miljökonsekvensbedömning, vindmätningar samt väg- och eldragningsutredningar. 11(28)
3.1 Huvudalternativ Fastigheter VKV X-koordinat Y-koordinat Lervik 1:1 vkv 1 1526200 6391765 Lervik 1:1 vkv 2 1525426 6391442 Lervik 1:1 vkv 3 1525113 6390895 Lervik 1:1 vkv 4 1525046 6390199 Lervik 1:1 vkv 5 1524359 6390497 Hjorteds-Möckelhult 1:7 vkv 6 1526531 6388858 Yxered 2:25 vkv 7 1523736 6391174 Björkhult 4:1 vkv 8 1527913 6391915 Lervik 1:1 vkv 9 1526923 6391675 Hjorteds-Träthult 1:11 vkv 10 1525614 6389555 Tabell 2: Placering av verken enligt parkförslag, koordinatsystem RT-90 Karta 3: Kartan visar preliminära placeringar för de 10 vindkraftverken. 12(28)
3.2 Alternativ lokalisering För att titta på alternativa lokaliseringar följer Gothia Vind den lokaliseringsprincip som nämndes tidigare. Detta är ett arbete som pågår och kommer utförligt att presenteras i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. 3.3 Nollalternativet Nollalternativet skulle innebära att ingen etablering av vindkraft sker. Inga nya vägar dras i området och att inget kablage installeras. Landskapsbilden lämnas oförändrad. Vindkraft bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna. Detta innebär att ett nytt vindkraftverk i Sverige kanske inte direkt ersätter vatten- eller kärnkraft, utan istället ersätter importerad kolkraft. Ett vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW som producerar 5 000 MWh el per år bidrar till minskade utsläpp i form av svaveldioxid med cirka 6 ton, koldioxid med cirka 5 000 ton och kväveoxider med cirka 5 ton. Samtidigt sparas utvinningen av nära 2 000 ton kol samt minskas bränsletransporter och spridning av aska. (Källa: Rätt plats för vindkraft, SOU 1999:75) I de flesta elsystem ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen. Nollalternativet innebär att en minskning av utsläpp av växthusgaser uteblir. Vindkraften bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål, bland annat bidrar vindkraftverken till minskad försurning, minskad övergödning, minskad mängd marknära ozon och minskade konsekvenser av dessa faktorer för vår natur, ett bidrag som uteblir vid ett nollalternativ. Även Sveriges miljökvalitetsnormer påverkas positivt av en utbyggd vindkraft. I juni 2010 beslutade riksdagen om nya mål för den svenska energipolitiken, varvid en nationell planeringsram för vindkraft fastställdes till en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, vara 20 TWh från vindkraft på land och 10 TWh från vindkraft till havs. Med en snitteffekt om 2 MW/verk motsvarar 20 TWh planering av ca 4 000 vindkraftverk. 13(28)
4. Verksamhetens Omfattning 4.1 Vindkraftverk Den planerade vindparken nordost om Totebo består av tio vindkraftverk med en installerad effekt om cirka 3 MW/verk. För att kunna välja bästa tillgängliga teknik och göra det bästa valet för de lokala vindförhållandena bör man avvakta med att fastställa exakt turbinmodell till ett senare skede i projekteringen. Vindkraftverkens totalhöjd blir maximalt 200 meter. Den kalkylerade livslängden på ett vindkraftverk är ca 20 år men genom noggrant underhåll kan drifttiden förlängas med några år. De preliminära energiberäkningar som redogörs i föreliggande rapport är framtagna med hjälp av beräkningsprogrammet WindPRO och avser vindkraftverk av typen REpower 3,2M114 med en navhöjd på 123 m. Vindkraftverkens planerade dimensioner och effektintervall visas i tabell 3. Max antal verk Effekt/verk Total effekt park Rotordiameter Navhöjd Maximal totalhöjd Antal vingar 10 st. 2-4 MW 20-40 MW 90-120 m 100-140 m 200 m 3 st. Tabell 3: Tabellen visar vindkraftverkens dimensioner och effekt Vindpark Lervik beräknas producera ca 85 GWh per år. Detta motsvarar elanvändningen i ca 4 250 eluppvärmda villor som förbrukar 20 000 kwh/år vardera. Det bör nämnas att dessa data är ungefärliga då den vinddata som har använts baseras på erfarenhetsdata från närliggande projekt i området och vindmätning på plats ännu inte har utförts. Mätning av vinden i projektområdet kommer att genomföras då vindhastigheten och turbulensen i området är viktiga faktorer för den ekonomiska kalkylen. 14(28)
4.2 Markanvändning Vindkraftverken kräver mark för fundament, kranuppställningsplats, vägar, elledningar och transformatorer. När vindkraftverken är byggda och tagna i drift lämnas en öppen yta kring vindkraftverket om cirka 35*70 meter. Sprängningsarbeten eller resning av höga byggnader eller andra vindkraftverk inom anläggningens vindfångstområde får inte förekomma. I övrigt finns inga hinder för skogsbruk eller annan verksamhet om detta inte påverkar vindkraftverken och driften. Vindkraft är ett nytt sätt att utnyttja markresurser i skogslandskap. Miljön påverkas genom att skogsarealen minskar då vägar och vindkraftverk anläggs. Fördelen är att skogsbruket kan nyttja de vägar som byggs och därmed underlättas skötseln av skogen och transporter vid avverkningar. Vid en etablering av vindkraft får de markägare som upplåter mark ekonomisk kompensation i form av arrendeersättning. Intäkterna från arrendet blir högre än från den förlorade skogsarealen. Även ägare till grannfastigheter kan få del av ersättningen om deras mark ligger inom vindfångstområdet. Vindfångstområdet omfattar en cirkulär yta inom ett avstånd motsvarande 5 rotordiametrar från verkets centrum, till exempel 570 meter för REpower 3,2M114. 4.2.1 Fundament Det finns två huvudprinciper för fundamentering av vindkraftverk på land; gravitationsfundament och bergsfundament. Vid gravitationsfundament stabiliseras tornet genom att ett tungt betongfundament gjutes ner i marken. Vid bergsfundament förankras tornet med bultar i berget. Val av fundament görs i ett senare skede och i samråd med entreprenörer och tillverkare av vindkraftverk. 4.2.2 Vägar och transporter Befintliga vägar används i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov förstärks, rätas och breddas vägarna. Även anläggande av nya vägar kommer att bli aktuellt. Planering görs i samråd med markägare och anpassas till resultatet från de utredningar som görs för etableringen. Transporten av vindkraftverken sker med speciallastbilar. Övriga transporter under byggnationen sker med lastbil, dumpers och grävlastare. Under drifttiden sker transporter i huvudsak med lättare fordon av personbilstyp i samband med service och underhåll. Vid större reparationer/åtgärder används tyngre fordon. Preliminärt förslag till vägnät visas i Karta 4. Fortsatt planering sker med hjälp av vägtekniker då naturoch kulturinventeringar genomförts. 15(28)
Karta 4: Kartan visar ett inledande förslag till vägdragning till planerade verk. 4.2.3 Elanslutning Vindkraftverken måste anslutas till det överliggande elnätet. E.ON är nätägare i området och utformning av elanslutning görs i samråd med dem. Det går en regionledning ca 9 km norr om projektområdet samt en regionledning ca 11 km öster om. Troligtvis kommer parken att anslutas till någon av dessa då lokalnätet inte har kapacitet att ta emot en vindkraftpark av den här storleken. Inom vindkraftparken planeras ledningarna dras med hjälp av kabel och i huvudsak förläggas i eller längs med vägdragningen. Hur ledningsdragningarna kommer se ut beror till stor del på den slutgiltiga layouten av vindkraftverken och vad kommande utredningar visar. En mer detaljerad beskrivning av elnätet och dess påverkan kommer att finnas i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. 4.2.4 Vindmätningar Vindmätningar med vindmätmast och eventuellt även med mobil mätutrustning (sodar) ska genomföras. Vindmätningar genomförs i syfte att fastställa vindhastigheter, vindriktningar, frekvenser och turbulensgrad. Vindmätningarna ligger till grund för val av vindkraftverk, produktionsberäkningar och ekonomiska kalkyler. Ansökan om bygglov för vindmätmast kommer att lämnas in till kommunen under kvartal 2, 2011. 16(28)
4.2.5 Tidplan Den preliminära tidplanen är enligt följande. Q2 2011 Samråd i miljökonsekvensprocessen genomförs med kommun och länsstyrelse. Q2 2011 Bygglovsansökan för mätmast lämnas till kommunen. Q4 2011 Allmänt samråd genomförs. Q1 2012 Vindmätningar startar. Q2 2012 Miljötillståndsansökan med MKB lämnas till länsstyrelsen. Q3 2013 Tillstånd klara. Q1 2014 Elanslutning och vägar (konsultutredningar samt byggnation). Q3 2014 Byggnation av vindkraftverk. Q1 2015 Godkännande och driftsättning. Tidplanen är ungefärlig och beror till stor del på vad som framkommer under det fortsatta arbetet med projektet. 17(28)
5. Miljöpåverkan 5.1 Hälsa 5.1.1 Ljud Vindkraftverk alstrar ljud. Ju längre avståndet till verket är desto lägre blir ljudnivån. I Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd, 1978:5 anges tillåtna rikvärden för ljud från vindkraftverk. Där fastslås att ljudnivån vid bostäder inte får överskrida 40 db(a), vilket även om ljudkaraktärerna är olika - kan jämföras med ljudnivån från ett modernt kylskåp i ett i övrigt tyst kök. Merparten av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen roterar och skär genom luften, så kallat aerodynamiskt ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från maskinhuset men detta ljud är med nyare turbiner knappt hörbart utom i verkens omedelbara närhet. Det aerodynamiska ljudet som uppstår brukar beskrivas som ett svischande. Ljudet hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet (vindbrus, lövprassel och annat) är lägre vid dessa förhållanden. När vindens hastighet överstiger cirka 8 meter per sekund överröstas ljudet från rotorbladen av bakgrundsljudet. Det är alltså vid vindhastigheter mellan 3-4 m/s då vindkraftverken startar och upp till ca 8 m/s som risken för störande ljud är störst. I kommunala planeringsdokument är det numera vanligt att ett minsta avstånd om 500 meter mellan vindkraftverk och boningshus anges för undvikande av störning. Då vindkraftverk planeras i närheten av bebyggelse måste ljudnivån kontrolleras. Därför har ljudnivåerna beräknats med vindatlasprogrammet WindPRO. Beräkningarna är gjorda för vindkraftstypen REpower 3,2M/114. Ljudberäkningarna för området visar att riktvärdet på 40 db(a) inte överskrids vid bostäder. Beräkningen är gjord med den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmodellen Ljud från landbaserade vindkraftverk, 2001, ISBN 91-620-6249-2. I beräkningen är samtliga vindkraftverk på full effekt. Enligt Naturvårdsverkets rapport 6241 har mätningar av infraljudsnivåer från normala typer av vindkraftaggregat visat på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor (Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverket, Reviderad utgåva av rapport 6241, Koncept, 26 feb 2009). Frågan om ljudutbredning utreds av oberoende expertis innan ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken lämnas till länsstyrelsen. 18(28)
Karta 5: Kartan visar ljudutbredningsområdet för Vindkraftparken Lervik, 10 st. REpower, 3,2 M/114- verk med 143 m i navhöjd. Röd cirkel visar 45 db(a), grön 40 db(a) och blå 35 db(a). 5.1.2 Skuggor och reflexer När solen skiner kan skuggor från vindkraftverkens roterande vingar upplevas som besvärande. Om och när störande skuggor uppstår beror på väderlek, solinstrålningsvinkel, avstånd samt tidpunkt på dygnet. Med höga vindkraftverk och lågt stående sol kan skuggorna bli långa. Det finns inga lagstadgade begränsningar som anger under hur långa perioder personer tillåts utsättas för rörliga skuggor från vindkraftverk vid sina bostäder. De rekommendationer som brukar användas innebär att den maximalt möjliga skuggeffekten 1 för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år (h/år) och att den sannolika skuggeffekten 2 (beräknad som en sannolikhet baserad på statistik över soltimmar) inte bör överstiga 8 h/år och/eller 30 minuter per dag. Skulle denna gräns överskridas utreds platsen som skuggas utifrån faktiska förhållanden, till exempel om det finns träd eller andra hinder som också skuggar störningsmottagaren. 1 Benämning enligt Vindkraftshandboken, Boverket 2009. I beräkningsprogrammet WindPRO benämns denna tid Skuggor, värsta fall. 2 Benämning enligt Vindkraftshandboken, Boverket 2009. I beräkningsprogrammet WindPRO benämns denna tid Skuggor, förväntade värden. 19(28)
SAMRÅDSUNDERLAG VINDPARK LERVIK Beräkning av den maximalt möjliga skuggeffekten motsvarar en situation där solen lyser från soluppgång till solnedgång alla dagar hela året och att verket alltid är i drift. Solskenstiden definieras 2 som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m. Även vid beräkning av den sannolika skuggeffekten görs antagandet att verken alltid är i drift. Det beräknade antalet skuggtimmar är därför alltid överskattat. En sannolikhetsberäkning har gjorts där antalet soltimmar i Norrköping har använts. Soltimmarna är normalvärden beräknade på åren 1961-90, som är vår referensperiod. Solskenstiden definieras som 2 den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m. För skuggutredningen se karta 6. Beräkningar av skuggpåverkan i området visar att kraven inte uppfylls för alla boende. Därför kommer verken att utrustas med skuggdetektorer där det blir nödvändigt. Skuggdetektorerna kommer att stoppa verket under den tid som skuggor över riktvärdet kan uppstå. Det innebär att inga närboende kommer drabbas av skuggor under mer än 8 timmar per år när verken tagits i bruk. Karta 6: Kartan visar skuggtimmar per år. REpower, 3,2 M/114-verk med 143 m i navhöjd. Röd linje visar 30 timmar per år, grön 8 timmar per år, blå 0 timmar per år och orange 100 timmar per år. 20(28)
5.1.3 Emissioner till luft Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna. Detta innebär att ett nytt vindkraftverk i Sverige oftast inte direkt ersätter vatten- eller kärnkraft som utgör ca 90 % av den svenska elproduktionen. I det nordiska elsystemet ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och miljöskadliga ämnen eftersom vindkraft oftast i första hand ersätter kolproducerad kraft. Ett vindkraftverk med en installerad effekt om 2 MW som producerar 5 000 MWh el per år bidrar till minskade utsläpp i form av svaveldioxid med cirka 6 ton, koldioxid med cirka 5 000 ton och kväveoxider med cirka 5 ton. Samtidigt sparas utvinningen av nära 2 000 ton kol samt minskas bränsletransporter och spridning av aska. (Källa: Rätt plats för vindkraft, SOU 1999:75) De utsläpp av främst luftföroreningar som vindkraftverk orsakar sker i samband med tillverkning, transport och montering. I nuläget går det inte att säga vilka vindkraftverk som kommer att beställas och varifrån de levereras. Transporten sker troligen med båt från utlandet till Sverige och därefter med ett femtiotal tunga lastbilstransporter per vindkraftverk till lokaliseringen. Anläggandet av transportvägar fram till vindkraftverken ger också upphov till utsläpp. Under vindkraftverkets driftstid sker mindre utsläpp i samband med transporter för service och underhållsarbete. Dessa transporter sker huvudsakligen med fordon av så kallad van- eller SUV- typ, vilka är något större än personbilar. Då vindkraftverken tjänat ut ska de monteras ner, vilket orsakar nya transporter. Då detta blir aktuellt om 25-30 år finns förhoppningsvis koldioxidneutrala bränslen att tillgå. 5.1.5 Emissioner till mark och vatten Oljor finns i bland annat växellådan och hydraulsystemet. Eventuellt oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet och kan inte nå omgivningen. Botten i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om ett haveri inträffar fungerar botten som ett kar för uppsamling av all olja som kan läcka ur växellådan. Även om maskinhusets botten läcker är tornets nedre sektion tät. Vid läckage stoppas produktionen omedelbart och servicepersonal skickas ut. Ämne Mängd/år Användning Växellådsolja 295-400 liter Bytes var 4-7:e år. Hydraulolja 315 liter Vridväxelolja 36 liter Bytes var 8:e år Batterier 6st pennlampsbatterier, Bytes 1 ggr/år 2st. LC-R127R2PG 12V/7, Ah Fett 19 kg 7,7 kg pumpas vid service var 6:e månad Tabell 4: Tabellen visar vilka typer och mängder av oljor/kemikalier/batterier per vindkraftverk som förmodligen kommer att användas vid drift. Eftersom exakt typ av vindkraftverk ännu inte är fastställt är detta endast ett exempel. 21(28)
5.2 Naturresurser Vindkraftparken i Lervik har placerats i ett område med god vindtillgång och anläggningen beräknas producera cirka 85 000 MWh per år. Detta motsvarar elanvändningen i ca 4 250 eluppvärmda villor som förbrukar 20 000 kwh/år vardera. Flera genomförda livscykelanalyser visar att vindkraftverk i gynnsamma vindlägen har betalat tillbaka den energi och de utsläpp som uppstår under verkets livstid efter mindre än ett års drift. I ett exempel på en sådan beräkning från vindkraftverk på Jyllands västkust visade energibalansen att den mängd energi som användes vid framställning, drift, transport, nedmontering och bortskaffande av verket motsvarades av elproduktionen i samma verk under 7,7 månader. All produktion därefter under hela verkets livstid utgör alltså ett nettotillskott av föroreningsfri, förnybar elektricitet. (Källa: Livscyklsvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker, Elsam Engineering Rapport nr: 02-170261, Mars 2004, Vindkraft på land, Naturvårdsverket, 2006). 5.3 Landskapsbild Utvecklingen går mot allt större vindkraftverk. Detta medför att verken blir mer synliga. De tidigare små gårdsverken medförde visuella förändringar över kortare avstånd än vad dagens vindkraftverk gör. Dock innebär anläggande av vindkraft i skog att terrängen och själva skogen minskar synintrycken inne i, och i närheten av parken. Även på längre håll gör skogen att vindkraftverken syns mindre än i öppna landskap bland annat eftersom nedre delen av tornen döljs. På dagens stora vindkraftverk roterar bladen avsevärt långsammare än på mindre och äldre verk vilket ger ett lugnare synintryck. Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror till stor del på hur området kring verken ser ut. Avståndet till vindkraftverken, landskapstyp, vegetation, topografi och placering är viktiga faktorer som påverkar upplevelsen. Individuella upplevelsevärden som beror exempelvis på bakgrund, kunskap, intressen och förväntningar påverkar uppfattningen (Källa: Vindkraftshandboken Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, Boverket, 2009). Fotomontage som ger en uppfattning av vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden kommer att ingå i miljökonsekvensbeskrivningen. Fotopunkter väljs efter inkomna synpunkter och önskemål under samrådet. Vindkraftverk ska förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens författningssamling, TSFS 2010:155. Vindkraftverk med en totalhöjd under 150 meter ska markeras med blinkande rött medelintensivt ljus under gryning, skymning och mörker. På vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter krävs istället vitt blinkade högintensivt ljus. Enligt de nya riktlinjerna för hinderbelysning så ska belysningen skapa en säkerhetszon runt vindkraftparken. Detta innebär att om verk under 150 meter byggs så behöver alla 10 vindkraftverken röd, medelintensiv blinkande belysning. Väljer projektören att istället bygga vindkraftverk över 150 meter så kommer enbart 5 verk att behöva högintensivt vitt blinkande ljus och resterande verk får en lågintensiv, fast, röd belysning. Vilka verk som troligtvis får högintensiv belysning, se karta 7. 22(28)
Karta 7: Kartan visar vilka verk som enligt denna layout kommer att få det högintensiva vita ljuset, resterande verk får lågintensivt rött fast ljus. På landsbygden kan ljuset från verken upplevas som störande, speciellt under den mörkare delen av året. Dock ligger det i betraktarens ögon om rött eller vitt ljus är mer störande. Fem kilometer från vindkraftverken kommer den högintensiva hindermarkeringsbelysningen att avskärmas, vilken betyder att inget ljus når marken. Detta innebär att ljuset inte kommer att träffa marken i varken Totebo eller Hjorted, se karta 8. 23(28)
Karta 8: Det markerade området visar den yta som kommer att avskärmas från det högintensiva vita ljuset, fem kilometer från verksplaceringarna. 24(28)
5.4 Naturmiljö I området för den planerade vindkraftparken Lervik finns ett antal skyddade områden som bland annat innehåller sumpskog och våtmarker, se karta 8. Ingen av placeringarna berör utpekade skyddsområden. Karta 8: Kartan över naturvärdena i det berörda området. De preliminära vindkraftverksplaceringarna är markerade med blå vindkraftssymbol Källa: Skogsvårdsstyrelsens GIS Inga naturreservat finns i området runt projektområdet. Gothia Vind har under april 2011 låtit utföra en förstudie kring fåglar och fladdermöss för projekt Lervik i syfte att tidigt identifiera habitat och nyckelområden för att effektivt kunna utreda vindkraftparkens eventuella påverkan på fåglar och fladdermöss. Förstudien ledde in sin tur till en inventering av tjäderspelsplatser i projektområdet. Förstudien återfinns i sin helhet under bilaga 1. 25(28)
5.5 Kulturmiljö I området vindpark Lervik finns det ett antal kända fornlämningar eller kulturhistoriska lämningar. se karta 9 nedan. Dessa platser kommer att undvikas vid projekteringen. Karta 9: Kartan visar inventerade fornlämningar samt övriga kulturhistoriska lämningar som registrerats. Källa: Riksantikvarieämbetet. De typer av lämningar som finns i eller i närheten av projektområdet är främst rösen, gravar, från brons- och järnålder samt bebyggelselämningar i form av gamla husgrunder från 1500-talet och framåt (Riksantikvarieämbetet). 26(28)
5.6 Rekreation och friluftsliv Närmast belägna riksintresse för friluftsliv finns ca 14 km sydost om projektområdet. Det är ett område benämnt Stora Ramm-Marströmmen och är av riksintresse både för friluftslivet och för naturvården. På ca 14 km avstånd öster om projektområdet börjar även det riksintresse som går under namnet Västerviks och Oskarshamns skärgårdar och sträcker sig utmed hela kusten. Karta 10: Kartan visar riksintressen kring vindkraftparken. 5.7 Risk och säkerhet Risk för olyckor föreligger främst vid byggnation/nedmontering samt under reparation och service av vindkraftanläggningarna. Det är mycket ovanligt med olyckor i samband med drift av vindkraftverk. Vidare finns risk för så kallade iskast under vinterhalvåret. Iskast innebär att is som bildats på rotorbladen lossnar och slungas iväg på grund av rotationen. Fenomenet är föremål för forskning där nya tekniska lösningar prövas. Om meterologiska studier skulle visa på förhöjd risk för iskast sätts varningsskyltar upp runt anläggningen. Rotorbladen kan också utrustas med issensorer som stoppar verken då isbeläggning bildas. Ett EU-forskningsprogram om vindkraft i kallt klimat har beräknat riskavstånd för iskast. Vid en maximal vindhastighet om 25 m/s ger beräkningsmetoden ett största riskavstånd om ca 350 m. Minsta avstånd mellan ett planerat verk och närmaste bostadshus är cirka 700 meter. Risken för att rotorblad lossnar och slungas iväg från vindkraftanläggningen är extremt liten. 27(28)
5.8 Miljömål Vindkraften bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål. Bland annat bidrar vindkraftverken till minskad försurning, minskad övergödning, minskad mängd marknära ozon och minskade konsekvenser av dessa faktorer för vår natur. Även Sveriges miljökvalitetsnormer påverkas positivt av en utbyggd vindkraft. Västerviks kommun har en miljöstrategi, antagen i april 2001, där ett flertal miljömål är specificerade. En etablering av vindkraft i kommunen bidrar till att uppfylla flera av dessa mål. 5.9 Övriga intressen Det finns inga riksintressen för totalförsvaret i eller i anslutning till området för vindkraftparken. Under planeringen av vindkraftverken sker samråd med Försvarsmakten. Avstånden mellan vindkraftverken och större kraftledningar, järnvägar och större vägar överstiger vindkraftverkens totalhöjd. Samråd med Transportstyrelsen kommer att hållas. 6. Sammanfattning Vindpark Lervik har goda förutsättningar för att kunna producera miljövänlig el. De förutsättningar som talar för projektet är bland annat: Bra infrastruktur i projektområdet. Området består av produktionsskog Ingen samlad bebyggelse i direkt närhet. Bland de personer som är närmast boende är flera av de fastighetsägare som är med i projektet och arrenderar ut mark. Arrendeavtal innehas. Området ligger högre än omgivningarna. På hög navhöjd är vindresursen god, det blåser bra. Området ligger en bit in i landet och bör därför ha mindre påverkan på det fågelliv som finns i kustbandet. Få motstående intressen inom projektområdet (nyckelbiotoper, sjöar etc.) Den layout som presenteras i detta samrådsmaterial är en preliminär layout. Men samtidigt en layout som ej kan ändras i större omfattning. Detta på grund av att parken måste uppfylla de krav som finns på exempelvis buller samt andra motstående intressen. Det är även viktigt ur produktionssynpunkt att vindkraftverken inte står för nära varandra eftersom det då uppkommer vakeffekter som minskar den totala energiproduktionen. För att den ekonomiska kalkylen ska gå ihop så krävs det troligtvis, med dagens ekonomiska förutsättningar, att större vindkraftverk bör användas. Detta för att få ut så mycket energi som möjligt ut vinden. 28(28)