Vindpark Håbol. Samrådsunderlag

Transkript

1 Vindpark Håbol Samrådsunderlag

2 Medverkande Sökande och projektör Gothia Vind JD AB Org.nr: Box 321 S Mölndal Tel: Fax: Kontaktperson: Isa Aksöz, projektansvarig Fastigheter Håbols-Bodane 1:18, Håbols-Bodane 1:12, Håbols-Näs 1:41, Håbols näs 1:26, Rämne 1:5, Håbol Bodane 1:8 Samrådsunderlag på uppdrag av Gothia Vind COWI AB Box Göteborg Uppdragsledare: Mattias Bååth Handläggare: Åsa Lindbom Omslagsfoto: Johan Ahlén, Naturcentrum Medgivande Lantmäteriet: Tryckt format: Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2011/0191 2

3 Innehåll 1 Icke-teknisk sammanfattning 4 2 Bakgrund Om bolaget Varför vindkraft? Syftet med samrådsunderlag Tillstånd 8 3 Alternativutredning Lokaliseringsprocess Nollalternativ Parkutformning Kumulativa effekter 11 4 Beskrivning av verksamheten Markanvändning Fundament Vägar och transporter Elanslutning Vindmätning 14 5 Planförhållanden Riksintressen Kommunala planer 15 6 Förutsättningar och miljökonsekvenser Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Landskapsbild Ljud Skuggor och reflexer Verksamheter Naturresurser Risk och säkerhet Luftkvalitet Byggskedet Miljöpåverkan under drift Miljöpåverkan i samband med driftens upphörande Kontroll och uppföljning Övriga intressen 26 7 Miljökvalitetsmål De nationella miljömålen Miljökvalitetsnormer 29 8 Referenser 30 3

4 1 Icke-teknisk sammanfattning Bakgrund Växthuseffekten är idag ett uppmärksammat klimatproblem. Utsläpp av växthusgaser, t.ex. koldioxid, ger en ökad växthuseffekt som medför att jordens temperatur stiger. En stor del av vår energi produceras idag från ändliga och/eller fossila bränslen. För att bromsa växthuseffekten är det viktigt att utsläppen av växthusgaser minskas. Vindkraft är ett steg i rätt riktning då vindkraft inte genererar några utsläpp. Vindkraft är därför ett mycket bra komplement till vår energiförsörjning och ett steg mot en hållbar framtid. Den planerade vindkraftanläggningen klassas som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken (MB). Lokalisering För att ta reda på om en lokalisering är lämplig för vindkraft ur produktionssynpunkt spelar ett flertal faktorer in så som vind, topografi och terräng. Val av plats blir ofta en kompromiss mellan olika faktorer och platser med enbart goda förutsättningar är sällsynta. Planerad vindkraftanläggning ligger beläget i Dals-Eds kommun ca nio kilometer väster om Bengtsfors och ca 6,5 kilometer norr om samhället Håbol. Närmsta samlade bebyggelse är Risane, ca 4,5 kilometer väster om planerad vindkraftspark. Beskrivning av verksamheten Planerad vindkraftanläggning omfattar sju vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 200 meter. Med sju vindkraftverk á 3 MW beräknas den årliga elproduktionen uppgå till ca 63 GWh, vilket motsvarar ca eluppvärmda villor (med en genomsnittlig förbrukning om kwh/år). Föreslagen parklayout kan komma att ändras utifrån synpunkter och information som framkommer under samrådet. Miljökonsekvensbeskrivning Föreliggande dokument är ett samrådsunderlag som tas fram i ett tidigt skede för att kommunicera planerad verksamhet. Ett samrådsunderlag är inte att förväxla med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samråd är dock en del i arbetet med att ta fram en MKB. MKB utarbetas under hösten 2011 och kommer att bifogas tillståndsansökan. I en MKB har konsekvenser avseende bevarandeintressen, boendemiljö, naturresurser med mera studerats och jämförts med ett nollalternativ. I samband med arbetet med MKB har fördjupat kunskapsunderlag tagits fram inom naturmiljö, kulturmiljö, fåglar, fladdermöss, ljud och skuggor. Naturmiljö Området för den planerade vindkraftanläggningen är obebyggt och ligger i ett småkuperat produktionsskogslandskap med inslag av småsjöar, tjärnar och sumpskogar. Strax söder om projektområdet ligger Stenebyälvens sjösystem som är av riksintresse för naturvården. Riksintresset är känsligt för miljöfarliga utsläpp och reglering. En naturvärdesinventering har genomförts med syftet att inventera och värdera skyddsvärda biotoper inom projektområdet. Verksplaceringar och vägdragningar kommer att anpassas utifrån naturvärdesinventeringens 4

5 resultat. En inventering av fågelfauna och fladdermöss har också gjorts inom området och resultetet kommer att arbetas in i kommande MKB. Kulturmiljö Kulturhistoriska objekt registrerade i Riksantikvarieämbetets databas FMIS är främst koncentrerade till södra delen av den planerade vindkraftanläggningen. En arkeologisk förstudie har genomförst inom projektområdet i syfte att belysa de kulturhistoriska förutsättningarna. Under utredningen har nio nya lokaler hittats och registrerats i FMIS. Friluftsliv Inget riksintresse för friluftsliv förekommer inom eller i närheten av projektområdet. Cykelleden Dalslandsleden följer väg 2193 norr om projektområdet. Landskapsbild Vindkraftanläggningen kommer att synas och påverka upplevelsen av landskapet. Graden av påverkan varierar dock med topografi, vegetation och bebyggelse. Hur människor upplever vindkraft är subjektivt och beror på hur landskapet används av betraktaren. Projektområdet ligger inom ett kuperat produktionsskogslandskap och i dess närhet begränsas därför synbarheten medan vindkraftanläggningen på ett längre avstånd kommer att synas. För att kunna ge en bild av hur vindkraftanläggningen kommer att påverka landskapsbilden kommer ett antal fotomontage att tas fram. Fotopunkter väljs efter inkomna synpunkter och önskemål under samrådet. Ljud och skuggor Ljudimmissionsberäkningar för föreslagen parklayout överstiger inte 40 db(a) vid närliggande bostads- eller fritidsbebyggelse, i enlighet med gällande riktvärden och praxis. Om rekommenderade riktlinjer för skugga riskerar att överskridas kan skuggreglerande teknik installeras på verken så att riktlinjer för skugga uppfylls. Risk och säkerhet Vindkraft är generellt en mycket säker energiform. Anläggningen kommer att byggas utifrån gällande krav och riktlinjer. Byggtiden Vindkraftverken tillverkas på fabrik och levereras i olika sektioner. Transport av verken sker troligtvis med båt och speciallastbil. Befintliga vägar kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt, vid behov kommer vägarna att förstärkas, rätas och breddas. Även anläggning av nya vägar kommer att bli aktuellt liksom lednings- eller kabeldragning. Buller och transporter kan orsaka temporära störningar för boende i området. Kontroll och uppföljning Ett kontrollprogram kommer vid behov att tas fram för att kontrollera och följa upp miljökonsekvenserna under driftskedet. Fastställandet av ett kontrollprogram kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten. 5

6 Kumulativa effekter I nuläget finns inga andra kända planer på etablering av vindkraft i närheten av aktuellt projektområde. Avstämning mot miljömål Vindkraft ersätter elproduktion från fossilt bränsle och bidrar därför till möjligheten att uppfylla miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning. Även för övriga miljömål kan minskade utsläpp av föroreningar till luft vara positivt. Då den föreslagna anläggningen tar mark i anspråk medför den även en viss påverkan på miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Den negativa påverkan bedöms dock som liten. 6

7 2 Bakgrund 2.1 Om bolaget Gothia Vinds verksamhet innefattar projektering, byggnation, drift och förvaltning av vindparker på platser med bra vindförhållanden i Sverige. Huvudkontoret finns i Mölndal men projektering bedrivs på olika platser och Gothia Vind har också ett lokal kontor i Skellefteå. Företaget har funnits sedan 2006 och antalet anställda är i dag 13 personer. Personalstyrkan kommer att öka i takt med planerad tillväxt. Den egna kompetensen är omfattande inom områden som projektering, miljö- och vindkraftteknik. Vid behov anlitas spetskompetens för exempelvis inventeringar, analys av vinddata, detaljprojektering av el- och entreprenadarbeten. För mer information om Gothia Vind se Varför vindkraft? Växthuseffekten är idag ett uppmärksammat klimatproblem. Utsläpp av växthusgaser ger en ökad växthuseffekt som medför att jordens temperatur stiger. Följderna blir att isarna smälter och att havsytan långsamt stiger. En stor del av vår energi produceras idag från ändliga och/eller fossila bränslen. För att bromsa växthuseffekten är det viktigt att utsläppen av växthusgaser stabiliseras. Både inom EU och i Sverige diskuteras hur användningen av förnyelsebara energikällor ska öka. För att minska utsläppen av koldioxid har EU:s medlemsländer enats om att 20 procent av EU:s totala energiförbrukning ska komma från förnybara energikällor år Denna målsättning för hela EU har sedan brutits ner av EU-kommissionen till mål för varje enskilt land och Sveriges mål blir då att 49 procent av landets totala energiförbrukning ska komma från förnybara källor år I Svergie har de energipolitiska målen skärpts genom regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik - Energi (prop. 2008/09:162). Regeringen har utifrån propositionen tagit fram en planeringsram för den svenska vindkraftutbyggnaden som ersätter tidigare planeringsmål. Planeringsramen anger att det år 2020 ska vara möjligt att producera 30 TWh från vindkraft varav 20 TWh landbaserad vindkraft. Planeringsmålet fastlogs i regeringens proposition Prövning av vindkraft (prop. 2008/09:146). Vinden är en förnybar energikälla som människan använt sedan lång tid tillbaka. Segelfartyg har till exempel nyttjat vinden för att förflytta både varor och människor och väderkvarnar har nyttjat vinden för malning. Redan i slutet av 1800-talet byggdes i USA världens första elproducerande vindkraftverk. Verket användes för att ladda batterier och var i drift i 20 år. Vindkraft är den energiform som ökar snabbast i världen just nu. Vinden som energikälla har många fördelar; den kostar inget att producera eller att använda, den tar aldrig slut och genererar heller inga utsläpp. Ett vindkraftverk i ett normalläge producerar på 3-9 månader den energi som går åt för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av verket (Svensk Vindenergi, 2011). De flesta delarna i vindkraftverket kan återvinnas när vindkraftverket blivit uttjänt och det kan monteras ner utan att lämna några omfattande spår på platsen. Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna. Detta innebär att ett nytt vindkraftverk i Sverige kanske inte ersätter vatten- eller kärnkraft, utan importerad kolkraft. Produktionen av 1 GWh el i ett vindkraftverk bidrar till minskade utsläpp i form av svaveldioxid med 370 kg, koldioxid med kg, kväveoxider med kg, stoft med 100 kg samt ett fast avfall i form av slagg med ca kg i jämförelse med ett koleldat 7

8 kraftverk som använder effektiv reningsteknik. I de flesta elsystem ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen. 2.2 Syftet med samrådsunderlag Gothia Vind har för avsikt att ansöka om tillstånd för uppförande av vindpark och inom vindparken uppföra vägar, uppställningsplatser och transformatorstationer. En sådan verksamhet klassas som en miljöfarlig verksamhet enligt SFS 2009:863, Förordning om ändring i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Verksamheten är en så kallad B-verksamhet, verksamhetskod och 40.95, och är därför tillståndspliktig enligt Miljöbalken (MB). Tillstånd söks hos länsstyrelsen. I en ansökan om tillstånd för en miljöfarlig verksamhet ska alltid en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. En MKB möjliggör därmed en grund för en samlad bedömning av verksamhetens effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. MB). Innan en MKB upprättas ska verksamhetsutövaren samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda avseende verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt MKB:s innehåll och utformning. Inför samrådet skall verksamhetsutövaren lämna uppgifter om den planerade verksamheten (6 kap. 4 MB), varför detta dokument upprättats. Då verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan kommer samråd även att ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda (6 kap.4 MB). 2.3 Tillstånd Den planerade vindparken klassas som miljöfarlig verksamhet och kräver tillstånd enligt miljöbalken 9 kap 6. Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd delas anläggningarna in olika prövningsnivåer. Den planerade anläggningen i Håbol är att betrakta som miljöfarlig verksamhet, prövningsnivå B. Tillståndsgivande myndighet är miljöprövningsdelegationen hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Till ansökan bifogas en MKB med innehåll enligt miljöbalkens 6 kap 7 eftersom verksamheten enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Enligt de nya förändringarna i förordningen om miljöfarlig verksamhet, vilka trädde i kraft 1 augusti 2009, krävs i normalfallet inte längre bygglov eller detaljplan för en vindkraftanläggning som prövats enligt miljöbalken. Förändringarna innebär också att prövningsmyndigheten endast får ge tillstånd enligt miljöbalken till en anläggning om kommun där anläggningen ska uppföras har tillstyrkt anläggningen. 8

9 3 Alternativutredning Nedan görs en beskrivning av den lokaliseringsprocess som lett fram till föreslagen vindkraftanläggning vid Håbol. Alternativ utformning inom projektområdet och alternativt lokaliseringsområde kommer att studeras närmare i MKB:n. 3.1 Lokaliseringsprocess Vid val av plats för en vindkraftanläggning är vindförhållandena den främst styrande faktorn. Detta hänger samman med att investeringar i vindkraft är underkastade samma ekonomiska villkor och lönsamhetskrav som andra ekonomiska verksamheter. Vindkraftverken måste uppnå en viss produktion i förhållande till anläggnings-, drift- och underhållskostnader. För att en vindkraftanläggning ska vara lönsam bör medelvinden vara ca 7 m/s. I normalfallet uppnås lönsamhet redan vid 6,5 m/s men ju lägre vindstyrka desto större känslighet för ökade anläggnings- och elanslutningskostnader samt förändringar av elpris och räntenivåer. Ökad komplexitet i terräng och vegetation påverkar också lönsamheten. Goda vindförhållanden mäts inte enbart i vindens medelhastighet, utan beror också till stor del av platsens turbulensförhållanden och vindgradient. En plats med hög medelvind behöver därför inte automatiskt passa bra för vindkraft. Vidare finns det krav från myndigheterna som måste uppfyllas för att verksamheten ska få miljötillstånd, till exempel vad gäller avstånd till bebyggelse, ljud- och skuggutbredning, påverkan på känsliga natur- och kulturvärden med mera. Valet av plats blir därför ofta en kompromiss mellan olika faktorer. Platser med enbart goda förutsättningar är tyvärr sällsynta. Gothia Vind undersöker möjligheter för etablering av vindkraft på olika platser såväl genom egen projektering som efter förfrågningar från markägare. Lämpliga platser väljs ut efter ett flertal kriterier som baseras på lönsamhetskrav, tillståndsmöjligheter samt Gothia Vinds affärsidé. I en inledande fas genomförs en översiktlig studie av områdets förutsättningar, en så kallad screening. Screeningen görs för alla områden oberoende av uppkomst, syftet är att sortera bort områden som inte är aktuella för vindkraft. Gothia Vind gjorde under 2009 inledande screeningar på drygt 150 förfrågningar från markägare och på ca 20 områden genom egen projektering. Utifrån screeningens resultat fattas beslut om att gå vidare med ytterligare granskning av området i en andra fas. Gothia Vind tar kontakt med kommun, länsstyrelse samt markägare för att få en indikation på förutsättningarna för ett projekt i området. Först efter att djupare förstudier av området genomförts fattas beslut om att driva projektet vidare. Projekten värderas sedan löpande efter processens gång för att de projekt som uppskattas ha bäst förutsättningar främst ska drivas framåt. Gothia Vinds grundläggande kriterier för ett projekt är: vindhastighet om minst 6,5 m/s som medel vid vindkraftverkets navhöjd, gynnsamma vindförhållanden ur vindbrukssynpunkt vad gäller framför allt turbulens och vindgradient, elnätanslutning, vägar och monteringsplatser ska kunna ordnas och anläggas till rimliga kostnader, 9

10 tillgång till mark för uppförande av vindkraftanläggningen ska kunna säkerställas genom upprättande av arrendeavtal, möjligheten till miljötillstånd för vindkraft i området ska bedömas vara god (få motstående intressen). 3.2 Nollalternativ Ett nollalternativ är ett jämförelsealternativ som avser situationen om projektet inte genomförs. Ett nollalternativ i det aktuella området innebär att projektområdet genomgår en annan utveckling under 30 år. Då området idag domineras av produktionsskog skulle området troligtvis fortsätta nyttjas för skogsbruk och en plats som är väl lämpad för vindkraft inte nyttjas. De lokala konsekvenserna som skulle uppstå vid anläggning av drift av vindkraftverken uteblir; inga nya vägar byggs och inget kablage installeras. Landskapsbilden och upplevelsevärdet lämnas oförändrad och ljud- och skuggeffekter uteblir. Det kan dock inte uteslutas att omgivningarna kommer att förändras till följd av andra vindkraftanläggningar då vindförhållandena är förhållandevis goda och möjlighet finns att etablera en samlad grupp vindkraftverk i området. Nollalternativet innebär att en minskning av utsläpp av växthusgaser uteblir. Vindkraften bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål, bland annat bidrar vindkraftverken till minskad försurning, minskad övergödning, minskad mängd marknära ozon och minskade konsekvenser av dessa faktorer för vår natur, ett bidrag som uteblir vid ett nollalternativ. Även Sveriges eftersträvan av miljökvalitetsnormer påverkas positivt av en utbyggd vindkraft. 3.3 Parkutformning För att identifiera en lämplig parkutformning inom den utvalda lokaliseringen genomförs ett flertal aktiviteter: arrendeavtal tecknats med berörda markägare för säkerställande av marktillgång, området kartläggs genom platsbesök och varje specifik verksplacering utreds i fråga om möjlig fundamentering, terräng, möjlighet för kranuppställningsplats, vägdragning samt elledningsdragning, hydrologiska förhållanden m.m., kartstudier av natur- och kulturvärden genomförs: GIS-data från Länsstyrelsens GIS-tjänst samt från Skogsstyrelsens tjänster Skogens pärlor och Skogens källa laddas hem digitalt och läggs in i WindPRO och/eller GIS-program, kartstudier av områdets fornlämningar genomförs: GIS-data från Riksantikvarieämbetets tjänst Fornsök laddas hem i digitalt format och laddas in i WindPRO och/eller GIS-program, studier i vindatlasprogrammet WindPRO görs för produktionsmängd med optimering utifrån vindkraftverkens inbördes förhållande mellan varandra (i fråga om vindvakar samt områdets inneboende vindförhållanden). Beräkning av bullerutbredning genomförs med den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmodellen Ljud från landbaserade vindkraftverk i vindatlasprogrammet WindPRO för att optimera antalet vindkraftverk samt för att förebygga överskridande av rådande begränsningsvärden för buller. 10

11 Beräkning av skuggutbredning genomförs utifrån bakgrundsdata om faktiska soltimmar från SMHI:s närmsta väderstation i vindatlasprogrammet WindPRO för att optimera antal vindkraftverk i parken samt för att förebygga överskridande av rådande riktlinjer för påverkan av skuggor. Utifrån dessa faktorer görs en layout som svarar för utformningen av parken i ett inledande skede i miljötillståndsprocessen. Utformningen svarar framför allt för en optimering av antal verk, energiproduktion, uppfyllande av bullerkrav, riktlinjer för skuggspridning, skyddad natur- och kulturmiljö, fornlämningar samt dokumenterade hydrologiska förhållanden. I ett inledande skede i miljötillståndsprocessen samråder Gothia Vind med länsstyrelse och kommun. Vad som framkommer under samrådet ligger till grund för de inventeringar som genomförs för bedömning av projektets miljökonsekvenser. Parklayouten revideras under miljötillståndsprocessen utifrån resultat från inventeringar, miljökonsekvensbedömning, vindmätningar samt väg- och eldragningsutredningar. 3.4 Kumulativa effekter Kumulativa effekter kan uppkomma från närliggande vindkraftverk, till exempel i form av ökad ljudspridning, ökad skuggeffekt och ökad påverkan på landskapsbilden. För att ljud och skuggor från två vindkraftanläggningar inte ska inverka på varandra krävs ett inbördes avstånd på en till två kilometer. Kumulativa effekter vid påvekan på landskapet är beroende av hur långt respektive anläggning syns i omgivningen. I nuläget finns inga andra kända planer på etablering av vindkraft i närheten av aktuellt projektområde. 11

12 Vindpark Håbol - Samrådsunderlag 4 Beskrivning av verksamheten Efter förfrågningar av markägare i Dals-Eds kommun genomfördes en förstudie, se avsnitt 3.3. Resultatet visade en möjlig lokalisering av vindkraft vid Håbol. Den preliminära parklayouten som presenteras i samrådsunderlaget, se figur 1, avser vindkraftverk av typen Vestas V90 respektive V112. Preliminärt görs bedömningen att upp till sju verk ryms inom det aktuella projektområdet. Med sju verk á 3 MW beräknas den totala årsproduktionen uppgå till ca 63 GWh, vilket motsvarar ca eluppvärmda villor (med en genomsnittlig förbrukning om kwh/år). För att kunna välja bästa tillgängliga teknik vid tidpunkt för upphandling av vindkraftverken och göra det bästa valet Tabell 1: Tabellen visar vindkraftverkens dimensioner och effekt. I dagsläget (oktober 2011) är de flesta vindkraftverk som byggs ca 150 meter höga och har 2 MW installerad effekt. Antal verk 7 st Total effekt park MW Max rotordiameter ca 112 m Max navhöjd ca 119 m Max totalhöjd ca 200 m Antal vingar 3 ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Parklayout Håbol, Dals-Eds Teckenförklaring K:\Uppdrag11\163952\16-prj\08-gis\PROJEKTERING\O-Områdeskarta\Parklayout_Håbol_ mxd Daniel Johansson, COWI AB Gothia Vind Vindkraftverk meter Utskriftsformat: A3 Skala 1: Figur 1. Översiktkarta med exempel på parklayout. Föreslagen parklayout som visas på kartan är preliminära ock kan komma att ändras under projekteringen. 12 Dokument

13 för de lokala vindförhållandena är det inte möjligt att i skrivande stund fastställa exakt turbinmodell. Vid val av vindkraftverkmodell måste hänsyn tas till bl.a. beräknad driftsäkerhet, tillgång till serviceorganisation, produktionsförmåga, produktionsförmåga i förhållande till pris på verken, livstid, leveranstid på verken etc. Vindkraftverkens dimensioner framgår i tabell 1 och figur Markanvändning Vindkraftverken kräver mark för fundament, kranuppställningsplats, vägar, elledningar och transformatorer. När vindkraftverken är byggda och tagna i drift lämnas en öppen yta kring vindkraftverket om ca 50x50 meter. Sprängningsarbeten eller resning av höga byggnader eller andra vindkraftverk inom anläggningens vindfångstområde får inte förekomma. I övrigt finns inga hinder för skogsbruk eller annan verksamhet om detta inte påverkar vindkraftverken och driften. Vindkraft är ett nytt sätt att utnyttja markresurser i skogslandskap. Den lokala miljön påverkas genom att skogsarealen minskar då vägar och vindkraftverk anläggs. Fördelen är att skogsbruket kan nyttja de vägar som byggs och därmed underlättas skötseln av skogen och transporter vid avverkningar. Vid en etablering av vindkraft får de markägare som upplåter mark ekonomisk kompensation i form av arrendeersättning. Intäkterna från arrendet blir högre än från den förlorade skogsarealen. Även ägare till grannfastigheter kan få del av ersättningen om deras mark ligger inom vindfångstområdet. Vindfångstområdet omfattar en cirkulär yta inom ett avstånd motsvarande fem rotordiametrar från verkets centrum, till exempel 560 meter för vindkraftverksmodellen Vestas V112. Totalhöjd Rotordiameter Tabell 2. Fastighetsförteckning och koordinater för vindkraftverksplaceringarna. Koordinaterna är angivna i RT90. Navhöjd Verksnr Fastighet X-koordinat Y-koordinat 1 Håbols-Näs 1: Rämne 1: Rämne 1: Håbols- Bodane 1: Håbols- Bodane 1: Håbols- Bodane 1: Håbols- Bodane 1: Figur 2. Vindkraftverken som planeras har en maximal totalhöjd om 200 meter. 4.2 Fundament Det finns två huvudprinciper för fundamentering av vindkraftverk på land; gravitationsfundament och bergsfundament. Vid gravitationsfundament grävs en mottyngd ner i marken. Vid bergsfundament förankras fundamentet med bultar i berget. Val av fundament görs i ett senare skede, utifrån en geoteknisk undersökning av markens beskaffenhet, och i samråd med entreprenörer och tillverkare av vindkraftverk. 13

14 Vindpark Håbol - Samrådsunderlag 4.3 Vägar och transporter Befintliga vägar används i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov förstärks, rätas och breddas vägarna. Även anläggande av nya vägar kommer att bli aktuellt. Planering görs i samråd med markägare och anpassas till resultatet från de utredningar som görs för etableringen. Transporten av vindkraftverken sker med lastbilar. Övriga transporter under byggnationen sker med lastbil, dumpers och grävlastare. Under drifttiden sker transporter i huvudsak med lättare fordon av personbilstyp i samband med service och underhåll. Vid större reparationer/åtgärder används tyngre fordon. 4.4 Elanslutning Nätägare i området är Vattenfall och utformning av elanslutning av den planerade vindkraftanläggningen görs i samråd med dem. Inom vindparken planeras ledningarna att förläggas i eller längs med vägdragningen. Hur dragningen slutligen kommer att ske och huruvida det blir markförlagd kabel eller luftledning går idag inte att säga. I första hand väljs markförlagd kabel inom etableringen. Förfrågan om förhandsbesked för anslutning till elnätet har skickats till ETABLERING AV Vattenfall. VINDKRAFTVERK 4.5 Vindmätning Vindmätningsmast En vindmätningsmast har monterats inom området för att mäta vindhastigheterna inom projektområdet, se figur 3 och 4. Håbol, Dals-Eds kommun ETABLERING AV Teckenförklaring VINDKRAFTVERK Vindmätningar genomförs i syfte att fastställa vindhastigheter, vindriktningar, frekvenser och turbulensgrad. Vindmätningarna ligger till grund för val av vindkraftverk, produktionsberäkningar Vindmätningsmast och ekonomiska kalkyler. K:\Uppdrag11\163952\16-prj\08-gis\PROJEKTERING\O-Områdeskarta\Vindmätningsmast_Håbol_ mxd Daniel Johansson, COWI AB Gothia Vind Håbol, Dals-Eds kommun Teckenförklaring Vindmätningsmast meter Utskriftsformat: A3 meter Figur 3. Mastplaceringen är markerad med ett blått kryss; koordinater X: , Y: , koordinatsystem RT Vindmätningsmast Skala 1: Figur 4. Vindmätningsmasten reses med hjälp av helikopter. Utskriftsformat: A3 Skala 1: Dokumentdatum: Dokumentdatum:

15 5 Planförhållanden 5.1 Riksintressen Ca 1,5 kilometer sydost om projektområdet ligger Stenebyälvens sjösystem som är av riksintersse för naturvård. Under avsnitt 7.1 ges en närmare beskrivning av riksintressets värden. 5.2 Kommunala planer Dalslandskommunernas kommunalförbund har i samråd med Bengtsfors, Färgelanda, Mellerud, Åmål och Dals Eds kommuner samt Dalslands miljökontor tagit fram ett tillägg till kommunernas översiktsplan, Vindbruk Dalsland (2010). Syftet med vindbruksplanen är att den ska utgöra underlag för en strukturerad utbyggnad av vindkraft i Dalsland och för en effektiv och konsekvent hantering av prövningsprocessen. Områdesbeskrivningar Följande kapitel beskriver lämpliga områden och olämpliga områden för vindkraftsparker. Figur 5 (t.v.) och 6 (t.h). Figur 5 visar de landskapstyper som finns i Dalsland, samt landskapstypens tålighet för vindkraftsetableringar. Gula områden är känsliga, gröna har en viss tålighet och blå är mycket tåliga. Figus 6 visar områden lämpliga respektive olämpliga för vindkraftsetablering. Planerad vindkraftsanläggning vid Håbol är markerad med rött. Källa: Vindbruk dalsland, antagandehandling för Dals-Eds kommun Figur 9. Kartan visar de landskapstyper som finns i Dalsland, samt landskapstypens tålighet för vindkraftsetableringar. Gula områden är känsliga, gröna har en viss tålighet och blå är mycket tåliga. Utställningshandling för Bengtsfors och Åmåls kommuner; Vindbruk Utställningshandling; Vindbruk 18 Dalsland, (37) Områdesbeskrivningar Dals-Ed 3(15) Dalsland, Planeringsförutsättningar 15

16 Kommunfullmäktige har beslutat att anta tillägget till översiktsplan avseende vindkraft för den del som avser Dals-Eds kommun. Planen vann laga kraft och återfinns på hemsidan för Dalslandskommunernas Kommunalförbund, Planförslaget redovisar områden lämpliga för vindkraft samt olämpliga för vindkraft. Gränserna för de utpekade områdena är inte absoluta, justeringar kan göras i samband med prövning av projekt. Vid utpekande av områden har omfattande analysarbete gjorts med hänsyn till vindförutsättningar, hälsa och säkerhet, landskapets förutsättningar och tåligthet, allmänna intressen och kommunens egna viljeyttreningar. Områden lämpliga för vindkraft har goda vindförhållanden och saknar i stort motstående intressen. Alternativt har dessa ormåden prioriterats genom politiska beslut med hänsyn till vindkraftsintresset. Områden olämpliga för vindkraft innehåller motstående intressen och/eller värden som bedömts kunna ta skada av vindkraftsetableringar. Inom övriga områden som inte är utpekade som lämpliga eller olämpliga för vindkraft kan en lämplighetsprövning ske i varje enskilt fall. Vindpark Håbol ligger på östra kanten av Vildmarksområdet, angränsande till Sjölanskapet, se figur 5. Aktuellt projektområde ligger inom övriga områden, se figur 6. I planen anges att topografin i form av höjdrygg samt större mänsklig påverkan öster om Stora Le, ger större tolerans förutsatt att landskapet gömmer verken från den västra sidan. Riktlinjerna för övriga områden enligt planen är: Vindkraftsparker tillåts ej. Det råder en mycket återhållsam inställning till mindre vindkraftsetableringar (3-6 verk) och en återhållsam inställning till enstaka verk (1-2 verk), men de kan prövas i varje enskilt fall. Gårdsverk kan prövas positivt. 16

17 Vindpark Håbol - Samrådsunderlag 6 Förutsättningar och miljökonsekvenser 6.1 Naturmiljö Området för den planerade vindkraftanläggningen är obebyggt och ligger i ett småkuperat skogslandskap med inslag av småsjöar, tjärnar och sumpskogar. Kring gårdarna runt omkring förekommer även några små odlingslandskap. Resultatet från genomförd naturvärdesbedömning av projektområdet samt inventeringar av fågel- och fladdermusfauna arbetas in i MKB och rapporterna i sin helhet bifogas tillståndsansökan. Verksplaceringar och vägdragningar kommer att anpassas till naturvärdesbedömningens resultat. Nedan presenteras förekommande värden av nationellt, regionalt och lokalt intresse. Bokstäverna hänvisar till figur 7. ETABLER VINDKRA NATURM B Håbol, D Teckenförk C Vindkr Riksint Naturr K:\Uppdrag11\163952\16-prj\08-gis\PROJEKTERING\O-Områdeskarta\Naturrmiljö_Håbol_ mxd Daniel Johansson, COWI AB Gothia Vind ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Komm Stora o NATURMILJÖ Våtma Håbol, Dals-Eds kommun Sumps Naturv Teckenförklaring Nycke Vindkraftverk Lövsko Riksintresse naturvård Naturv Naturreservat Kommunala bevarandeprogram Stora opåverkade områden Våtmarksinventering Sumpskog Naturvärde Nyckelbiotop A Lövskogsinventering Naturvårdsavtal Skogsstyrelsen meter Utskriftsformat: A3 Skala 1: Figur 7. Förekommande naturvärden inom projektområdet och i dess närhet. Bokstäverna hänvisar till beskrivning i text. Föreslagen parklayout som visas på kartan är preliminär och kan komma att ändras i vidare projekteringsarbete. 17

18 Riksintresse och naturreservat Ca 1,5 kilometer från projektområdet ligger Stenebyälvens sjösystem (A) som är av riksintersse för naturvården. Riksintresset har stor biologisk mångformighet, främst beroende på artrik fiskfauna, stor och mångformig isälvsbildning med jättegrytor och ett unikt system av åsgropar. Förutsättningar för att riksintressets värden ska bevaras är att sjösystemet bibehåller sin goda kvalitet. Miljöfarliga utsläpp och reglering är exempel på ingrepp som kan skada värdena. Ingrepp som grustäkt, schaktning, utfyllnad, vägbyggnad och bebyggelse kan också skada värdena. Naturreservatet Klovsten (B) ligger norr om utredningsområdet. Klovsten utgörs i huvudsak av äldre gran- och tallskog (i genomsnitt år gammal) på mager och kuperad mark. Till stor del är skogen naturskogsartad och hyser ett rikt djur- och växtliv. Död ved förekommer sparsamt till ganska rikligt. Inslaget av björk och asp är relativt stort. Området kring Klovsten är viktigt för arealkrävande arter som t.ex. tjäder och tretåig hackspett. Området nyttjas endast i liten utsträckning till friluftsliv. Regionala och lokala naturvårdsintressen Inom projektområdet förekommer flertalet, av Skogsstyrelsen utpekade, sumpskogsobjekt. Sumpskog är ett samlingsnamn för skogsbeklädd våtmark. Naturtypen har stora variationer och erbjuder livsmiljöer för många växter och djur. I västra delen av projektområdet finns också ett naturvärdesobjekt som sammanfaller med ett objekt utpekat inom lövskogsinventeringen. Ett lövskogsobjekt återfinns också i södra delen av projektområdet. Öster om projektområdet finns ett utpekat stort opåverkat område (C). Ett stort opåverkat område är inte alls eller endast obetydligt påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön och ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdenas karaktär. Inom Dals-Ed kommun är en stor del av kommunytan, förutom längs större vägar och kraftledningar, tätbebyggelseområden samt längs järnvägen, i huvudsak opåverkad av bebyggelse och anläggningar. Det har därför inom gällande ÖP inte ansetts meningsfullt att redovisa stora opåverkade områden. Naturvärdesinventering, fågel- och fladdermusinventering En naturvärdesinventering genomförs inom projektområdet för att inventera och värdera skyddsvärda biotoper. Metoden är utarbetad efter samma principer och riktlinjer som gäller för Naturvårdsverkets, Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens inventeringar. Resultatet hittills visar att 13 naturvärdesobjekt identifierats där huvuddelen av biotoperna utgörs av våtmarker, branter och miljöer kring bebyggelse. Det finns inga tidigare rapporterade fynd av rödlistad flora som kan hänföras till projektområdet. Tjärnar, bäckar och sjöar inom projektområdet har ett naturvärde i sin egenskap som vattenmiljöer. Exploatering som påverkar dem direkt eller indirekt bör undvikas. Utmed sjöar och vattendrag finns ofta en kantzon med högre andel lövträd och ofta en större mängd död ved, dock är dessa kantzoner ovanligt smala och ofta obefintliga inom projektområdet p.g.a. skogsbruksåtgärder. En kunskapssammanställning och inventering av fågelfauna inom projektområdet och i omgivande område har genomförts under En sammanställning har gjorts av befintliga rapporter och offentliga register (framför allt Artportalen) samt genom intervjuer med ornitologer med lokalkännedom och med tillgång till sekretessbelagda arter. Inventeringen består av såväl inventering av häckande fåglar som linjetaxering. 18

19 Vindpark Håbol - Samrådsunderlag En fladdermusinventering har också genomförts inom projektområdet. Inga tidigare fynd av fladdermöss finns noterade inom projektområdet eller i dess närmare omgivning sedan tidigare och endast två-tre arter kan konstateras i området efter inventeringen. Projektområdet består till största del av produktionsskog, en miljö där fladdermössen oftast inte trivs, och inventeringen påvisar endast tre platser med värden för fladdermusfaunan. Resultaten av naturvärdesinventeringen, fågelinventeringen och fladdermusinventeringen kommer att arbetas in i MKB och rapporterna som helhet kommer att bifogas tillståndsansökan. 6.2 Kulturmiljö Något riksintresse för kulturmiljövård förekommer inte inom eller i närheten av projektområdet. Kulturhistoriska objekt registrerade inom Riksantikvarieämbetets fornminnesregister FMIS är främst koncentrerade till södra delen av den planerade vindkraftanläggningen, se figur 8. Ärtemark 203 Ärtemark 204 Ärtemark 207 ETABLER VINDKRA Ärtemark 206 Ärtemark 205 KULTURM Håbol, D Håbol 140:1 Teckenförk Håbol 145 Vindkr Håbol 66:1 K:\Uppdrag11\163952\16-prj\08-gis\PROJEKTERING\O-Områdeskarta\Kulturmiljö_Håbol_ mxd Daniel Johansson, COWI AB Gothia Vind Fornm Ärtemark 66:2 Ärtemark 190:1 Ärtemark 66:1 Håbol 136:1 Håbol 135:1 Håbol 134:1 Håbol 138:1 Håbol 133:1 Håbol 144 Håbol 91:1 Håbol 142 Håbol 143 Håbol 103:1 Håbol 95:2 Håbol 95:1 Håbol 94:1 Håbol 94:2 Håbol 56: meter Håbol 139:1 Utskriftsformat: A3 Skala 1: Figur 8. Kulturhistoriska objekt enligt fornminnesregistret (rosa prickar) förekommer främst i södra delen av projektområdet. 19

20 Arkeologisk utredning En arkeologisk förstudie har genomförts inom projektområdet i syfte att belysa de kulturhistoriska förutsättningarna. Under utredningen har nio nya lokaler med övriga kulturhistoriska lämningar och ett utredningsobjekt hittats. Lämningarna har efter utredningen registrerats i FMIS. Resultatet av utredningen visar att stora delar av etableringsområdet kan tas i anspråk utan ytterligare arkeologiska insatser. Resultatet av den arkeologiska utredningen kommer att arbetas in i MKB och rapporten som helhet kommer att bifogas tillståndsansökan. 6.3 Rekreation och friluftsliv Närmast belägna riksintresse för friluftsliv finns i och kring Stora Le och Le Lång med sin variationsrika natur med goda möjligheter till friluftsverksamhet. Stora Le ligger ca sju kilometer väster om och Le Lång ca fyra kilometer öster om Håbol. Cykelleden Dalslandsleden följer väg 2193 norr om projektområdet. 6.4 Landskapsbild Utvecklingen går mot allt större vindkraftverk, vilket medför att verken även syns på längre håll. De tidigare små gårdsverken medförde visuella förändringar över kortare avstånd än vad dagens vindkraftverk gör. Å andra sidan innebär anläggande av vindkraft i skog att terrängen och själva skogen minskar synintrycken inne i, och i närheten av parken. Även på längre håll gör skogen att vindkraftverken syns mindre än i öppna landskap bland annat eftersom nedre delen av tornen döljs. På dagens stora vindkraftverk roterar bladen avsevärt långsammare än på mindre och äldre verk vilket ger ett lugnare synintryck. Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror till stor del på hur området kring verken ser ut. Avståndet till vindkraftverken, landskapstyp, vegetation, topografi och placering är viktiga faktorer som påverkar upplevelsen. Individuella upplevelsevärden som beror exempelvis på bakgrund, kunskap, intressen och förväntningar påverkar uppfattningen (Boverket, 2009). Fotomontage som ger en uppfattning av vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden kommer att ingå i miljökonsekvensbeskrivningen. Fotopunkter väljs efter inkomna synpunkter och önskemål under samrådet. Vindkraftverk ska förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsen författningssamling, TSFS 2010:155, vilket varierar med verkets totalhöjd. Vindkraftverk med en totalhöjd om upp till 150 meter ska vara utrustade med blinkande medelintensivt ljus under skymning, gryning och mörker. De planerade vindkraftverken har en maximal totalhöjd om 200 meter, vilket innebär att vindkraftverk enligt föreskrift ska utrustas med blinkande högintensivt ljus. I dager ska det högintensiva ljuset ha en styrka om candela (cd), i skymning och gryning cd och i mörker en styrka om cd. Ljusintensiteten får regleras +/- 25 procent och om samlad bebyggelse finns i närheten ska ljuset avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan närmare än fem kilometer. 20

21 6.5 Ljud Vindkraftverk alstrar ljud. Ju längre avståndet till verket är desto lägre blir ljudnivån. I Naturvårdsverkets rapport Externt industribuller Allmänna råd, 1978:5 anges tillåtna rikvärden för ljud från vindkraftverk. Där fastslås att ljudnivån vid bostäder inte får överskrida 40 db(a), vilket, även om ljudkaraktärerna är olika, kan jämföras med ljudnivån från ett modernt kylskåp i ett i övrigt tyst kök. Merparten av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen roterar och skär genom luften, så kallat aerodynamiskt ljud, se figur 9. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från maskinhuset men detta ljud är med nyare turbiner knappt hörbart utom i verkens omedelbara närhet. Det aerodynamiska ljudet som uppstår brukar beskrivas som ett svischande. Ljudet hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet (vindbrus, lövprassel och annat) är lägre vid dessa förhållanden. När vindens hastighet överstiger ca 8 m/s överröstas ljudet från rotorbladen av bakgrundsljudet. Det är alltså vid vindhastigheter mellan 3-4 m/s då vindkraftverken startar och upp till ca 8 m/s som risken för hörbart ljud från vindkraftverk är störst. Figur 10 ger andra exempel på ljudnivåer från vardagslivet. Då vindkraftverk planeras i närheten av bebyggelse måste ljudnivån kontrolleras. Därför har ljudnivåerna beräknats med vindatlasprogrammet WASP, WindPRO. Beräkningarna som är gjorda för vindkraftstypen Vestas V112, illustreras på figur 11. Ljudberäkningarna för området visar att riktvärdet på 40 db(a) inte överskrids vid bostäder. Beräkningen är gjord med den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmodellen Ljud från landbaserade vindkraftverk, Enligt Naturvårdsverkets rapport 6241 har mätningar av infraljudsnivåer från normala typer av vindkraftaggregat visat på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor (Naturvårdsverket, 2009). Frågan om ljudutbredning utreds fullständigt av oberoende expertis innan ansökan om tillstånd enligt miljöbalken lämnas till länsstyrelsen. Figur 9. Ljudalstring från ett vindkraftverk, visualiserad genom mätning med akustisk kamera. (Källa: Lindkvist, 2010) Figur 10 Exempel på olika ljudnivåer (Vägverket 2008). 21

22 Vindpark Håbol - Samrådsunderlag ETABLERING AV VINDKRAFTVER Ljudkarta Håbol, Dals-Ed Teckenförklaring Vindkraftverk Ljudpåverkan K:\Uppdrag11\163952\16-prj\08-gis\PROJEKTERING\O-Områdeskarta\Skuggkarta_Håbol_ mxd Daniel Johansson, COWI AB Gothia Vind 55 db 50 db 45 db 40 db 35 db ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Ljudkarta Håbol, Dals-Eds kommun Teckenförklaring Vindkraftverk Ljudpåverkan 55 db 50 db 45 db 40 db 35 db meter Utskriftsformat: A3 Skala 1: Figur 11. Värsta fall-beräkning av ljudutbredning. Observera att parklayouten och beräkningen som presenteras är preliminär och kan komma att ändras i vidare projekteringsarbete, dock får ej 40 db(a) överskridas vid bostadshus. 6.6 Skuggor och reflexer När solen skiner kan skuggor från vindkraftverkens roterande vingar upplevas som besvärande. Om och när störande skuggor uppstår beror på väderlek, solinstrålningsvinkel, avstånd samt tidpunkt på dygnet. Med höga vindkraftverk och lågt stående sol kan skuggorna bli långa. Skala 1: Det finns inga lagstadgade begränsningar som anger under hur långa perioder personer tillåts utsättas för rörliga skuggor från vindkraftverk vid sina bostäder. De rekommendationer som brukar användas innebär att den maximalt möjliga skuggeffekten för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år (h/år) och att den sannolika skuggeffekten (beräknad som en sannolikhet baserad på statistik över soltimmar) inte bör överstiga 8 h/år och/eller 30 minuter per dag. Skulle denna gräns överskridas utreds platsen som skuggas utifrån faktiska förhållanden, till exempel om det finns träd eller andra hinder som också skuggar störningsmottagaren. Dokumentdatum: Beräkning av maximalt möjliga skuggeffekten motsvarar en situation där solen lyser från soluppgång till solnedgång alla dagar hela året och att verket alltid är i drift. Solskenstiden 22 Dokumen

23 ormat: A3 Vindpark Håbol - Samrådsunderlag ETABLER VINDKRA Skuggka Håbol, D Teckenförk Vindk Skugga i Tim 50 tim K:\Uppdrag11\163952\16-prj\08-gis\PROJEKTERING\O-Områdeskarta\Skuggkarta_Håbol_ mxd Daniel Johansson, COWI AB Gothia Vind 10 tim 5 timm 0 timm ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Skuggkarta Håbol, Dals-Eds kommun Teckenförklaring Vindkraftverk Skugga i Timmar per år, värsta fall 50 timmar 10 timmar 5 timmar 0 timmar meter Utskriftsformat: A3 Skala 1: Figur 12. En sannolikhetsberäkning av skuggutbredning. Observera att parklayouten och beräkningen som presenteras är preliminär och kan komma att ändras i vidare projekteringsarbete. Skuggreglerande teknik kan installeras på verken för att rekommenderade riktlinjer ska innehållas. definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2. Även vid beräkning av den sannolika skuggeffekten görs antagandet att verken alltid är i drift. Det beräknade antalet skuggtimmar är därför alltid överskattat. Beräkningar av skuggpåverkan i området har genomförts och kraven uppfylls inte för alla boende. Därför kommer verken att utrustas med skuggdetektorer där det blir nödvändigt. Skuggdetektorerna kommer att stoppa verket under den tid som skuggor över riktvärdet kan uppstå. Det innebär att inga närboende kommer drabbas av skuggor under mer än åtta timmar per år när verken tagits i bruk. En sannolikhetsberäkning har också gjorts där antalet soltimmar i Karlstad har använts. Soltimmarna är normalvärden beräknade på åren , som är vår referensperiod. Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2. För skuggutredningen se figur 12. Skala 1: Dokumentdatum:

24 6.7 Verksamheter Marken som vindkraftverken tar i anspråk arrenderas ut av markägarna som också bedriver skogsbruket i området. Skogsbruk kan även fortsättningsvis bedrivas och anses inte påverkas nämnvärt eftersom verken tar en liten yta i anspråk. Sannolikt kan transportmöjligheterna i området bli bättre då vissa befintliga vägar kommer att förstärkas samt att det kommer anläggas en del nya vägar för transport av material, vindkraftverk och kranar i byggnationsfasen samt servicebilar under driften. Även jakt kan fortsättningsvis bedrivas i området. 6.8 Naturresurser Aktuellt projektområde har god vindtillgång och anläggningen beräknas producera ca 63 GWh per år. Flera genomförda livscykelanalyser visar att vindkraftverk i gynnsamma vindlägen har betalat tillbaka den energi och de utsläpp som uppstår under verkets livstid efter mindre än ett års drift. I ett exempel på en sådan beräkning från vindkraftverk på Jyllands västkust visade energibalansen att den mängd energi som användes vid framställning, drift, transport, nedmontering och bortskaffande av verket motsvarades av elproduktionen i samma verk under 7,7 månader. All produktion därefter under hela verkets livstid utgör alltså ett nettotillskott av föroreningsfri, förnybar elektricitet. (Naturvårdsverket, 2006). 6.9 Risk och säkerhet Risk för olyckor föreligger främst vid byggnation/nedmontering samt under reparation och service av vindkraftanläggningarna. Det är mycket ovanligt med olyckor i samband med drift av vindkraftverk. Vidare finns risk för så kallade iskast under vinterhalvåret. Iskast innebär att is som bildats på rotorbladen lossnar och slungas iväg på grund av rotationen. Fenomenet är föremål för forskning där nya tekniska lösningar prövas. Om meterologiska studier skulle visa på förhöjd risk för iskast sätts varningsskyltar upp runt anläggningen. Rotorbladen kan också utrustas med issensorer som stoppar verken då isbeläggning bildas. Ett EU-forskningsprogram om vindkraft i kallt klimat har beräknat riskavstånd för iskast. Vid en maximal vindhastighet om 25 m/s ger beräkningsmetoden ett största riskavstånd om ca 350 meter. Risken för att rotorblad lossnar och slungas iväg från vindkraftanläggningen är mycket liten Luftkvalitet Ett vindkraftverk i drift ger inga utsläpp till luften som kan bidra till växthuseffekten eller påverka luftkvaliteten negativt. Om den planerade anläggningen kan ersätta elproduktion från fossila bränslen får den positiva konsekvenser genom minskade utsläpp av bland annat koldioxid, partiklar och försurande ämnen. Sju vindkraftverk med en årlig produktion på ca 63 GWh skulle vid varje år undvika följande utsläpp från fossil elproduktion (Wizelius, 2007): utvinning av ca ton kol utsläpp av ca ton koldioxid utsläpp av ca 164 ton kväveoxid utsläpp av ca 23 ton svaveldioxid 24

25 Jämförelsen har gjorts med stenkol då Sverige är en del av den nordiska elmarknaden (Nordpol) och procent av elproduktionen i denna kommer från kolkraft Byggskedet Vindkraftverken tillverkas på fabrik och levereras i olika sektioner till platsen för det planerade området. Transport av verken sker troligtvis med båt och speciallastbil. Maskinhus, nav och blad levereras på lastbil och reses med hjälp av en större mobilkran. Befintliga vägar kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt, vid behov kommer vägarna att förstärkas, rätas och breddas. Även anläggning av nya vägar kommer att bli aktuellt liksom lednings- eller kabeldragning. Dessa arbeten kräver materialtransport som orsakar buller och avgasutsläpp. Det aktuella området ligger mycket bra till kommunikationsmässigt då det är nära till väg E6 och behovet av nya och förbättrade vägar inom anläggningen är relativt litet. Väganslutningar föreslås också i så stor utsträckning som möjligt samordnas med övriga aktörer i området. Under byggtiden görs även fundamentarbeten vilket innebär transporter av betong och armering. Arbetena kan ge upphov till buller. Fundamentering görs utifrån två huvudprinciper; gravitationsfundament och bergfundament. Vid gravitationsfundament grävs en mottyngd ner i marken. För bergsfundament förankras fundamentet med bultar i berget. Buller och transporter kan orsaka temporära störningar för boende i området. För transporter till anläggningen kommer allmänna vägar att användas. För uppställningsplatser och förbättring eller nyanläggning av vägar krävs material. Befintliga täkter i anslutning till området kommer att nyttjas om möjligt, så att transportlängden kan reduceras Miljöpåverkan under drift Vindkraft är en mycket ren energiform under den aktiva drifttiden, vid normal drift sker varken utsläpp till luft eller vatten och inget avfall uppstår. Service av verken utförs två gånger per år. Ett eventuellt oljespill tas omhand inne i maskinhuset eller i tornet. Om ett läckage inträffar fungerar botten som ett kar för uppsamling och utgörs av en gjuten, tät konstruktion. Botten räcker för uppsamling av all olja vid ett växellådshaveri. Skulle maskinhusets botten läcka är tornets nedre sektion tät. Vid ett läckage stoppas omedelbart produktionen och servicepersonal skickas till platsen Miljöpåverkan i samband med driftens upphörande När driften av anläggningen upphör kan berört område återställas och vindkraftverken monteras ner. Kablar lämnas kvar i marken och fundamenten täcks över och lämnas kvar om detta bedöms vara den lämpligaste miljömässiga åtgärden. Nedmonteringen och återställandet av platsen medför liksom vid byggtiden några dagars transport och nedmonteringsarbete. Utöver avgaser från transporter och kortvarigt slammer kan även detta ske utan några påtagliga miljökonsekvenser. Totalt sett är det endast en liten del av skogens yta som tas i anspråk vid en vindkraftetablering och vid upphörande av driften kan skogen återplanteras. Vid nedmontering av verken kommer delarna så långt möjligt att gå till återvinning, dels av miljöskäl, dels av ekonomiska skäl. 25