Samrådsredogörelse Vindpark Kingebol Bilaga 2 Samråd med länsstyrelse och kommun

Transkript

1 Samrådsredogörelse Vindpark Kingebol Bilaga 2 Samråd med länsstyrelse och kommun

2 Samrådsunderlag Vindpark Kingebol

3 Innehåll INNEHÅLL 1 1. BAKGRUND Samrådsunderlag Vindkraft ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande Fastigheter och markägare GOTHIA VIND AB 5 4. VERKSAMHETENS OMFATTNING Vindkraftverk Markanvändning Fundament Vägar och transporter Elanslutning Övrigt LOKALISERING Huvudalternativ Anslutningsvägar Alternativ placering Alternativ 1- Sotebyn Alternativ 2 Östra Berg Nollalternativet Diskussion PLANFÖRHÅLLANDEN Riksintresse för vindbruk Översiktsplanering (24)

4 7. KONFLIKTER Riksintressen Naturreservat Nationalparker Kulturreservat Fornlämningar Övriga skyddsområden Boende i området Övriga intressen MILJÖPÅVERKAN Emissioner Ljud Skuggor Utsläpp till luft Visuell påverkan Kemikalieanvändning VINDMÄTNINGAR TIDSPLAN ÖVRIGT Kontaktuppgifter: Terese Edlund: Postadress Gothia Vind: Topografisk grundkarta och fastighetskarta: Lantmäteriverket Gävle Medgivande I 2009/0164 (för publicering i pappersformat). 2(24)

5 1. Bakgrund 1.1. Samrådsunderlag Detta är ett samrådsunderlag som gäller samråd för ansökan om miljötillstånd (enligt Miljöbalken, MB) och ansökan om bygglov (enligt Plan- och bygglagen, PBL) för vindkraftsetablering. Verksamhetskod i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är (B-verksamhet). Gothia Vind AB har lämnat in en bygglovsansökan för uppförande av nio vindkraftverk på fastigheterna Brandserud 1:1 (1 verk), Kingebol 1:30 (2 verk), Säbyn 1:5 (2 verk), Säbyn 1:6 (1 verk), Ånimskogs-Byn 1:1 (1 verk) och Gultungebyn 3:1 (2 verk) i Åmål kommun Vindkraft Vinden som energikälla har många fördelar, vinden kostar inget att producera eller att använda och den tar aldrig slut. Vindkraftverk genererar inga utsläpp och producerar helt ren energi, samtidigt som inga tillsatser av annan energi krävs under driften. På cirka 6 månader har ett vindkraftverk betalat tillbaka den energi som gått åt till tillverkningen (beroende på vindförhållanden på platsen). De flesta delarna i vindkraftverket kan återvinnas när vindkraftverket blivit uttjänt och det kan monteras ner utan att lämna några bestående spår på platsen. Människan har använt vinden som energikälla sedan lång tid tillbaka, bland annat för malning (väderkvarnar) och för att driva skepp framåt (segla). Idag är ett av användningsområdena att producera el med hjälp av vindkraftverk. Redan i slutet av talet byggdes i USA världens första elproducerande vindkraftverk. Vindkraftverket användes för att ladda batterier och var i drift i 20 år. Vindkraft är den energiform som ökar snabbast i världen just nu. Framgångarna har många orsaker, en är den i det närmaste totala avsaknaden av negativa miljöeffekter. Växthuseffekten är idag ett uppmärksammat klimatproblem. Utsläpp av växthusgaser ger en ökad växthuseffekt och en snabbare utveckling av de negativa effekterna, som att jordens temperatur ökar. Den ökande temperaturen medför att polar- och inlandsisarna smälter och att havsytan långsamt stiger. För att bromsa växthuseffekten är det viktigt att utsläppen av växthusgaser stabiliseras, vindkraft som energikälla bidrar till detta. Vindkraftverk genererar inga utsläpp och producerar helt ren energi. En stor del av vår energi produceras idag från fossila ändliga bränslen. 3(24)

6 2. Administrativa uppgifter 2.1. Sökande Gothia Vind AB Kontaktperson: Organisationsnummer: Terese Edlund, projektansvarig Box 205 Tel: Partille Tel: Fax: Gothia Vind AB har lämnat in en bygglovsansökan för uppförande av nio vindkraftverk på fastigheterna (1 verk), Kingebol 1:30 (2 verk), Säbyn 1:5 (2 verk), Säbyn 1:6 (1 verk), Ånimskogs-Byn 1:1 (1 verk) och Gultungebyn 3:1 (2 verk) i Åmål kommun Fastigheter och markägare Åmål Brandserud 1:1 Åmål Kingebol 1:30 Åmål Säbyn 1:5 Åmål Säbyn 1:6 Åmål Ånimskogs-Byn 1:1 Åmål Gultungebyn 3:1 Larsson, Lars-Rune Kingebol Ånimskog Larsson, Johan Kingebol Ånimskog Johansson, Göran Säbyn Ånimskog Holmedal, Conny och Härd, Birgitta Säbyn Ånimskog De Verdier, Cornelia Lunnegatan 19, 1 tr Åmål Hedborg, Stephan Lövskogsvägen Mölnlycke Hedborg, Anders Storjohannsgatan Säffle Hedborg, Annica Nya Örnäsgatan 14 C Åmål Hedborg, Johan Gamla Örnäsgatan Åmål 4(24)

7 3. Gothia Vind AB Gothia Vind ska projektera, bygga och förvalta vindkraftverk i områden med goda vindar i Sverige. Avsikten är att bli en betydande producent av förnybar, grön el. Företagets vision är att bidra med 10 % av den totala utbyggnaden av landets vindkraft och därmed bli ett av de ledande vindkraftföretagen i Sverige inom tio år. Ambitionen är att bygga vindkraftparker med minst 5 vindkraftverk i varje - ofta betydligt fler än så. Gothia Vind AB eftersträvar ett långsiktigt och ömsesidigt givande samarbete med alla berörda parter. Gothia Vind grundades 2006 och företaget expanderar snabbt. Huvudkontoret ligger i Partille utanför Göteborg. Projektering bedrivs på ett flertal platser runt om i Sverige. I dag (maj 2009) har företaget sju anställda, men personalstyrkan kommer att öka i takt med planerad tillväxt. Den egna kompetensen är omfattande inom områden som projektering, miljö- och vindkraftteknik. Vid behov anlitas spetskompetens för exempelvis analys av vinddata, detaljprojektering av el- och entreprenadarbeten. 4. Verksamhetens omfattning 4.1. Vindkraftverk För att få uppföra vindkraftverk i Sverige krävs att de är godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Detta innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Livslängden för ett vindkraftverk är mellan 20 och 30 år. För att kunna välja bästa tillgängliga teknik kan inte fabrikat anges i detta tidiga skede. Tornhöjd, rotordiametrar med mera skiljer mellan fabrikat och kan därför inte heller anges. Vindkraftverken kommer dock att vara av storleksordningen 2 3 MW och navhöjden blir maximalt 110 meter. Därtill blir rotordiametern cirka 100 meter, detta innebär en maximal totalhöjd på 160 meter. För exempel av ett 100 meter högt vindkraftverk se Bilaga 1 och ett exempel på detaljerad teknisk beskrivning av ett 2,5 MW vindkraftverk se Bilaga 2. Vindkraftverkens maximala storlek och effekt visas i Tabell 1. Tabell 1: Tabellen visar vindkraftverkens storlek och effekt, detta är de maximala uppgifterna för verken. De slutgiltiga uppgifterna beror på val av leverantör. Antal 9 st. Effekt/verk 2-3 MW Total effekt park MW Rotordiameter 100 m Navhöjd 110 m Totalhöjd 160 m Antal vingar 3 st Markanvändning Vindkraftverken kräver mark för fundament, vägar, eldragning och transformatorer. När vindkraftverken är byggda och tagna i drift krävs en öppen yta kring vindkraftverket om cirka meter. I övrigt finns inga hinder för varken skogsbruk eller annan verksamhet som inte påverkar vindkraftverken. De restriktioner som finns kring en vindkraftsetablering är sprängningsarbeten och resning av ytterligare vindkraftverk inom respektive vindkraftverks vindfångstområde. Verksamhet som kan ge effekter på vindkraftverkens produktion, exempelvis resning av mycket höga byggnader i närheten av vindkraftverken kan ej heller genomföras. 5(24)

8 Etablering av vindkraft är ett nytt sätt att nyttja skogsmarker och kan ses som ett nytt skede i jord- och skogsbruket. Skogsmark berörs genom att arealen skogsmark kan minska då vägar och verksplatser anläggs. Fördelen är dock att skogsbruket kan nyttja de vägar som byggs och därmed underlätta skötsel av skogen och vid avverkningar. Vid en etablering av vindkraft får markägaren ekonomisk ersättning i form av arrendeersättning. Även ägare till grannfastigheter kan få del av arrendet om deras mark ligger inom vindfångstområdet (vindfångstområdet uppgår till en yta som sträcker sig 5 rotordiametrar från verkets centrum, 450 meter för till exempel Vestas V90-verk) Fundament För detta projekt är två typer av fundament aktuella; gravitationsfundament och bergsfundament. Vilken typ av fundament som det slutligen blir beror på de geologiska förutsättningarna på varje specifik verksplats. Fundamentet för ett vindkraftverk fyller två funktioner dels håller det verket på plats (motvikt) och dels bär det verkets tyngd. För gravitationsfundament grävs ett cirka 3 meter djupt hål med 7-12 meters sidor. Är marken sank krävs större fundament det vill säga även större hål då fundamentet även ska motverka vattnets lyftkraft. När hålet är klart byggs en form för fundamentet av armeringsjärn som sedan fylls med betong. Betongen härdar där efter i cirka en månad innan fyllnings massor läggs över fundamentet och tornet kan monteras ovanpå. Bild 1: Exempel på gravitationsfundament för ett 100 meter högt vindkraftverk, källa: Nordex. 6(24)

9 Om det blir aktuellt med bergsfundament förankras vindkraftverket med bult i berget. Då för borras djupa hål som bultarna placeras i, därefter fylls hållen med expanderande betong och slutligen gjuts ett fundament ovanpå som förankras i bultarna. För att bergsfundament ska användas måste bergets hållfasthet vara tillräcklig. Om lokaliseringen visar sig lämplig för bergsfundament kan det komma att bli nödvändigt med viss plansprängning där verket ska stå Vägar och transporter Befintliga vägar kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Vid behov kommer dessa att förstärkas, rätas och breddas. Även anläggande av nya vägdragningar kommer att bli aktuellt. Planering av vägarna görs i samråd med markägarna och vägdragningarna kommer att anpassas efter resultatet av de utredningar som görs för etableringen (till exempel arkeologisk utredning). Transporter av vindkraftverken sker troligtvis med båt och speciallastbil. Övriga transporter under byggnationen sker med lastbil, dumpers och grävlastare. Under driftstiden kommer transporter i huvudsak ske med lättare fordon av personbilstyp i samband med service och underhåll. Vid större reparationer/åtgärder kommer tyngre fordon att användas Elanslutning Vattenfall är nätägare i området och utformning av elanslutning görs i samråd med dem. Inom vindkraftparken planeras ledningarna att förläggas i eller längs med vägdragningen. Hur dragningen slutligen kommer att ske och huruvida det blir markförlagd kabel eller luftledning går idag inte att säga. I första hand väljs markförlagd kabel Övrigt När vindkraftverken är i drift sker inga utsläpp, den påverkan vindkraft ger är vid tillverkning och montering av verken. Vindkraftverken kan efter sin livslängd monteras ned och platsen i det närmsta helt återställas till sitt tidigare tillstånd. Vindkraftverk innehåller kemikalier i form av olja, smörjmedel och i batterier. Hur mycket olja vindkraftverket innehåller beror av modell och konstruktion. Ett vindkraftverk med växellåda innehåller totalt cirka 650 liter olja. Oljeläckage skulle kunna förorena intilliggande mark och grundvatten. Risken för ett sådant läckage bedöms som mycket liten eftersom vindkraftverkets konstruktion är sådan att oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet, och inte kan nå omgivningen. Service av verken utförs löpande två gånger per år. Eventuella läckage från växellådor eller styrsystem leder till omedelbart driftstopp och servicepersonal skickas ut för åtgärder eller sanering. Produktionen av 1 GWh el i ett vindkraftverk bidrar till minskade utsläpp i form av svaveldioxid med 370 kg, koldioxid med kg, kväveoxider med kg, stoft med 100 kg samt ett fast avfall i form av slagg med ca kg i jämförelse med ett koleldat kraftverk som använder effektiv reningsteknik. I de flesta elsystem ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen. 5. Lokalisering Placeringen av ett vindkraftverk är viktig för elproduktionen. För att ta reda på om en lokalisering är lämplig för vindkraft ur produktionssynpunkt spelar ett flertal faktorer in såsom vind och topografi/terräng. Val av plats blir ofta en kompromiss mellan olika faktorer och 7(24)

10 platser med enbart goda förutsättningar är sällsynta. Det blåsigaste stället är inte nödvändigtvis det bästa, andra egenskaper kan bli utslagsgivande. Det kan till exempel vara vägar, elledningar, markdispositionen, befintlig bebyggelse. Det finns krav och regler för hur vindkraftverkverk ska placeras som måste uppfyllas för att få bygglov, till exempel avstånd till bebyggelse, ljudutbredning och skuggutbredning. När en lämplig lokalisering är vald och avtal tecknats med berörda markägare startar förstudier, planering av infrastruktur, tillståndsprocess, vindmätningar med mera. När vindkraftverken är byggda och tagna i drift är det i det närmaste fritt fram att använda kringliggande mark för skogs- och jordbruk samt rekreation etc. För att kunna identifiera lämpliga lokaliseringar för vindkraft i Åmål kommun har Gothia Vind tagit fram sex kriterier: Lokaliseringen ska lämpa sig för turbiner av storleksordningen 2-3 MW. Etablering ska kunna ske med minsta möjliga negativa påverkan på omgivningen. Marktillgången ska vara möjlig i form av arrende. Lokaliseringen ska vara lämplig för vindbruk ur energisynpunkt. Elnätsanslutning och infrastruktur (vägar, uppläggningsplatser m.m.) ska vara ekonomiskt rimliga i förhållande till projektets ekonomi samt tekniskt möjliga att anlägga. Vindkraftverken ska ha en uppskattad medelproduktion om minst MWh el per år. Valet av lämpliga lokaliseringar enligt kraven ovan resulterade i fyra lämpliga lokaliseringar för etablering Kingebol, Fröskog, Östra Berg och Sotebyn. Av dessa lokaliseringar valdes Kingebol som det mest lämplig, se Karta 1 och avsnitt 5.5. Diskussion. Även alternativet Fröskog resulterade i ett separat vindkraftprojekt som idag drivs vidare. 8(24)

11 Karta 1: Kartan visar de fyra mest lämpliga lokaliseringarna för etablering av vindkraft i området kring Åmål-Tösse Huvudalternativ Den planerade vindkraftsetableringen ligger inom ett av de utpekade områdena för tillägg till ÖP Vindbruk Dalsland som tas fram av Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål kommun. Området är beläget i Åmål kommun, norr om Ånimskog vid riksväg 45 på fastigheterna Gothia Vind AB har lämnat in en bygglovsansökan för uppförande av nio vindkraftverk på fastigheterna (1 verk), Kingebol 1:30 (2 verk), Säbyn 1:5 (2 verk), Säbyn 1:6 (1 verk), Ånimskogs-Byn 1:1 (1 verk) och Gultungebyn 3:1 (2 verk) i Åmål kommun, se Tabell 2 samt Karta 2. Huvudalternativet representerar idag den optimerade parkutformningen vad gäller produktionsförhållande och vindkraftverkens inverkan på varandra vad gäller vindvakar och turbulens samt ljudspridning och närboende. Under tillståndsprocessen är det viktigt att behålla flexibiliteten och möjligheten att utforma vindkraftparken på bästa möjliga sätt utefter de förhållanden och regler/krav som ställs på etableringen idag och som kan uppkomma under tiden fram till att ansökan om miljötillstånd lämnas in. Vindkraftverkens positioner 9(24)

12 kommer att ändras efter resultat från miljö- och kulturutredningar samt efter tekniska begränsningar. För flera av vindkraftverken finns alternativa placeringar, de som anges här är dock bäst utifrån produktion och ljudspridning. Vindkraftparken består av sammanlagt nio vindkraftverk à 2 3 MW (beroende på val av tillverkare och framtida teknikutveckling), vilket kommer att innebära en total installerad parkeffekt på MW (se avsnitt 4. Verksamhetens omfattning). Vindkraftverkens planerade årsproduktion är cirka MWh/år/verk (uppskattning baseras på vindkraftstypen Vestas V90, 2 MW), vilket innebär en total produktion per år på cirka MWh. Detta motsvarar en årskonsumtion för 2350 villor som förbrukar el för hushållskonsumtion och uppvärmning om kwh/år. Placering av verken: Tabell 2: Fastighetsförteckning och koordinater för vindkraftverksplaceringarna. Koordinaterna är angivna i RT90. Fastighet X-koordinat Y-koordinat Brandserud 1: Gyltungebyn 3: Gyltungebyn 3: Kingebol 1: Kingebol 1: Säbyn 1: Säbyn 1: Säbyn 1: Ånimskogs-Byn 1: (24)

13 Karta 2: Kartan visar preliminär placering av de 9 (nio) planerade vindkraftverken som Gothia Vind söker bygglov och miljötillstånd för på de berörda fastigheterna. Röda cirklar visar det så kallade vindfångstområdet som sträcker sig 5 rotordiametrar kring vindkraftverket (450 m för Vestas V90) Anslutningsvägar Vägarna kommer förslagsvis att dras enligt Karta 3. Detta förslag är preliminärt och endast studerat i en förstudie, vidare planering kommer att ske efter natur- och kulturinventeringar samt med hjälp av vägtekniker. Det finns redan idag skogsbilvägar av bra standard i området, men det kommer att krävas en hel del nybyggnationer. Några befintliga bilvägar behöver förstärkas, rätas och breddas. Kraven för vägar varierar något mellan de olika tillverkarna av vindkraftverk. Sprängsten från fundamentens placeringar kommer att användas för anläggning av vägar där det blir möjligt. En av de berörda markägarna i området har en bergstäkt som förmodligen kommer att användas. 11(24)

14 Karta 3: Beskrivning av preliminär vägdragning. Anslutningsväg till verken från befintligväg markerad med blått Alternativ placering Två alternativa lokaliseringar har undersökts i kommunen, Sotebyn och Östra Berg, översikt se Karta 1, detalj kartor se Karta 4 och Karta Alternativ 1- Sotebyn En alternativ lokalisering kring Sotebyn består av sju vindkraftverk belägna utanför Sotebyn strax norr om Tösse, se Karta 4. Beroende på val av tillverkare och framtida teknikutveckling kommer vindkraftverken att ha en installerad effekt à 2 3 MW, vilket kommer att innebära en total installerad parkeffekt på MW. Vindkraftverkens uppskattade årsproduktion är cirka 5200 MWh/år/verk (baseras på beräkningar med vindkraftstypen Vestas V90, 2 MW), vilket innebär en total produktion per 12(24)

15 år på cirka MWh. Detta motsvarar en årskonsumtion för 1800 villor som förbrukar el för hushållskonsumtion och uppvärmning om kwh/år. Karta 4: Alternativ lokalisering - Sotebyn norr om Tösse bestående av sju vindkraftverk. Den blå linjen kring vindkraftverken markera 40 db(a) och visar att bullerkravet uppfylls. De naturskydd som finns i området är sumpskog, naturvärdesobjekt och nyckelbiotoper vindkraftverkens placeringar undviker dessa. I området finns inga riksintressen utpekade och inte heller skyddsområden enligt MB Kap 5 och 2. Idag är marktillgången i området det som hindrar en etablering på denna lokalisering. En eventuell framtida etablering i området skulle inte stå i konflikt med den idag planerade etableringen Vindpark Fröskog, däremot innebär det en mindre etablering än den idag planerade vindparken Alternativ 2 Östra Berg Ytterligare en alternativ lokalisering har tagits fram för projektet vid Östra Berg. Denna lokalisering ligger väster om Ånimskog och består av sju vindkraftverk, se Karta 5. Även i detta alternativ får vindkraftverken en installerad effekt à 2 3 MW (beroende på val av tillverkare och framtida teknikutveckling), vilket kommer att innebära en total installerad effekt på MW. Vindkraftverkens planerade årsproduktion är cirka 5300 MWh/år/verk (baseras på vindkraftstypen Vestas V90, 2 MW), vilket innebär en total produktion per år på cirka MWh. Detta motsvarar en årskonsumtion för 1850 villor som förbrukar el för hushållskonsumtion och uppvärmning om kwh/år. 13(24)

16 Karta 5: Alternativ lokalisering vid Östra Berg, öster om Ånimskog som består av sju vindkraftverk.. Den blå linjen kring vindkraftverken markera 40 db(a) och visar att bullerkravet uppfylls. De naturskydd som finns i området är sumpskog, naturvärdesobjekt och nyckelbiotoper vindkraftverkens placeringar undviker dessa. I området finns även riksintressen utpekade och skyddsområden enligt MB Kap 5 och 2. Avsaknaden av marktillgång och en svårare och även dyrare etablering på grund av markförutsättningarna i området hindrar idag en etablering i området Nollalternativet Nollalternativet skulle innebära att ingen etablering av vindkraft sker. Inga nya vägar dras i området och att inget kablage installeras. Landskapsbilden lämnas oförändrad. Vindkraft bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Elsystemen i Norden är sammankopplade med varandra och med systemen i Tyskland, Polen och Nederländerna. Detta innebär att ett nytt vindkraftverk i Sverige kanske inte direkt ersätter vatten- eller kärnkraft, utan istället ersätter importerad kolkraft. Produktionen av 1 GWh el i ett vindkraftverk bidrar till minskade utsläpp i form av svaveldioxid med 370 kg, koldioxid med kg, kväveoxider med kg, stoft med 100 kg samt ett fast avfall i form av slagg med ca kg i jämförelse med ett koleldat kraftverk som använder effektiv reningsteknik. I de flesta elsystem ger en ökad andel vindkraft rejäla utsläppsminskningar av koldioxid och andra miljöskadliga ämnen. Nollalternativet innebär att en minskning av utsläpp av växthusgaser uteblir. 14(24)

17 Vindkraften bidrar till att uppfylla Sveriges miljömål, bland annat bidrar vindkraftverken till minskad försurning, minskad övergödning, minskad mängd marknära ozon och minskade konsekvenser av dessa faktorer för vår natur, ett bidrag som uteblir vid ett nollalternativ. Även Sveriges miljökvalitetsnormer påverkas positivt av en utbyggd vindkraft. Den planerade etableringen bidrar till Sveriges planeringsmål för vindkraft. Planeringsmålet för vindkraft antogs 2002 om 10 TWh till år Energimyndigheten föreslog 2007 ett nytt planeringsmål för vindkraften för år Förslaget innebär en planering för 30 TWh år 2020, varav 20 TWh ska produceras på land och 10 TWh till havs. För att nå planeringsmålet krävs en kraftig utbyggnad av vindkraften på både land och till havs. Nollalternativet bidrar inte till Sveriges planeringsmål för vindkraft Diskussion Huvudalternativet Kingebol ligger delvis inom ett av de idag utpekade områdena som är aktuella för vindkraft enligt planförslaget Vindbruk-Dalsland. En inledande undersökning av Alternativ 1 - Sotebyn visar att vindförhållandena i området i stort sett är lika gynnsamma som i området för Huvudalternativet, vilket innebär att vindkraftverkens årliga produktion blir ungefär den samma. Huvudalternativet har valts på grund av de goda förutsättningarna för vindkraft i området. Området är mycket lämpligt för vindkraft både vad det gäller själva vindläget och de goda förutsättningarna för infrastruktur i området. Även tillgången till mark har varit en avgörande faktor. Det finns enligt vår bedömning inga alternativa lokaliseringar som uppfyller de specifikationer som finns för Huvudalternativet. De lokaliseringar som är möjliga som alternativ innebär kompromisser med antal vindkraftverk och Gothia Vind saknar tillgång till marken avseende arrende. Huvudalternativet har därför valts. 6. Planförhållanden 6.1. Riksintresse för vindbruk I Området finns inga av Energimyndigheten utsedda områden av riksintresse för vindbruk, 6.2. Översiktsplanering I dag arbetar fem kommuner i området med att ta fram ett planförslag för vindkraft; Vindbruk Dalsland, tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål. I detta förslag som just nu är ute på samråd är området kring Vindpark kingebol utpekat som lämpligt för vindkraft, se karta 6. 15(24)

18 Karta 6:.Plankartan för Vindbruk Dalsland, kartan visar rekommendationsområden för vindkraft. Vindpark Fröskog ligger delvis inom utpekat område med mycket goda förutsättningar för vindkraft. Källa: Vindbruk Dalslands samrådshandling Den idag gällande Översiktsplanen för Åmål kommun trädde i kraft 1999 och aktualiserades 1998, ytterligare aktualisering pågår. Ett tematiskt tillägg till Översiktsplanen angående vindkraft är under bearbetning i kommunen, se ovan. Planen ska enligt planerna vara klar och vinna laga kraft i slutet av mars år Konflikter 7.1. Riksintressen Det finns inga riksintressen enligt kapitel 4 Miljöbalken i direkt anslutning till eller i området för vindkraftsparken. De närmast belägna riksintresseområdena för Kingebol är områden för friluftsliv och rörligt friluftsliv (ett av vindkraftverken hamnar inom riksintressena), se Karta 7. Närmsta riksintresseområde för naturvård och Natura 2000 ligger cirka 5 km från vindkraftparken (Sörknattens naturreservat). Riksintresse naturvård finns även längs Vänerlusten, se karta 8. 16(24)

19 Karta 7: Närmsta belägna riksintresseområden. Vertikalt grönstreckat område visar Natura område, diagonal grönstreckning visar riksintresseområde för naturvård, diagonal rödstreckning visar riksintresseområde för kulturmiljövård, diagonal lilastreckning visar riksintresse friluftsliv och diagonal ljusblåstreckning visar riksintresse yrkesfiske. Källa: Länsstyrelsens verktyg VindGIS Det vindkraftverk som hamnar inom riksintresse friluftsliv och rörligt friluftsliv ligger öster om väg 45. Verkets placering är mellan väg 45 och en kraftledning, så Gothia Vinds bedömning är att påverkan på riksintressena blir minimalt. Placering av verket, se Karta 8. 17(24)

20 Karta 8: Kartan visar verksplaceringarna för Vindpark Kingebol. Det sydligaste vindkraftverket som ligger öster om väg 45 hamnar inom riksintresseområde för rörligt friluftsliv och friluftsliv. Den röda pilen visar vindkraftverket som hamnar inom riksintresseområdena Naturreservat Det naturreservat som ligger närmast vindkraftparken finns inom riksintresseområdet för naturvård vid Sorknattens naturreservat, se Karta 9. 18(24)

21 Karta 9: Sörknattens naturreservat är grönstrecka, diagonal grönstreckat är områden för riksintresse naturvård i kartan och Vindpark Kingebol finns inom den röda cirkeln. Källa: Länsstyrelsens verktyg VindGIS 7.3. Nationalparker Det finns inga Nationalparker i eller i anslutning till vindkraftparken Kulturreservat Det finns inga Kulturreservat i eller i anslutning till vindkraftparken Fornlämningar I området kring Kingebol finns en del fornlämningar som Riksantikvarieämbetet har genomfört en inventering av. Gothia Vind har undvikit etablering på och allt för nära dessa, se Karta (24)

22 Karta 10: Kartan visar de av Riksantikvarieämbetet inventerade fornlämningarna som registrerats i Riksantikvarieämbetets Fornsök. Källa: Kartan är hämtad från Riksantikvarieämbetets webbtjänst Fornsök Övriga skyddsområden Inom området finns även en del skyddade områden bestående av nyckelbiotoper, sumpskog, biotopskydd och naturvärdesobjekt, se Karta 11. Delar av området skyddat men inga av vindkraftverken är placerade inom dessa områden. 20(24)

23 Karta 11: Kartan visar skyddsvärda områden i och kring vindkraftparken. Gula områden visar Naturvärdesobjekt, röda områden markerar Nyckelbiotoper, lila områden visar biotopskydd och blåa områden omfattar Sumpskog Boende i området Vindkraftverken kommer att placeras och kontrolleras så att gällande gränsvärden för ljud och skuggor inte överskrids för kringboende (se avsnitt 8.1. Ljud och 8.2. Skuggor samt Bilagorna 2 och 3). Landskapsbilden kommer att analyseras med hjälp av fotomontage Övriga intressen Det finns inga riksintressen för totalförsvaret i eller i anslutning till området för vindkraftparken. I planeringen av vindkraftverken sker samråd med Försvarsmakten. De planerade vindkraftverken kommer inte att placeras inom avstånd motsvarande vindkraftverkens totala höjd längs större kraftledningar, järnväg eller större vägar. 8. Miljöpåverkan Vindkraftverk ger inga utsläpp när de väl är uppförda. Vindkraft ger varken försurande effekter eller bidrar till en ökad växthuseffekt. Den mark som ett verk påverkar är den yta där vägar och elledningar dras samt marken där transformator, fundament och eventuella servicebyggnader uppförs. Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som bidrar till minskade utsläpp från fossila energikällor. Cirka 3-6 månader efter ett verk tagits i bruk har det tjänat in den energi som gick åt till att tillverka och transportera verket. 21(24)

24 8.1. Emissioner Ljud Ljud från vindkraft uppstår främst i direkt anslutning till verken. Ju längre avståndet till verket blir desto lägre blir ljudnivån. För riktvärden av ljudutbredningen hos vindkraftverk tillämpas Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd, 1978:5. Där fastslås att ljudnivån från vindkraftverk vid bostäder inte får överskrida 40 db(a), vilket ungefär motsvarar ljudnivån hos ett modernt kylskåp. Största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genom luften, det så kallade aerodynamiska ljudet. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från själva aggregatet, men detta ljud är med dagens serietillverkade turbiner knappt hörbart. Det aerodynamiska ljudet som uppstår uppfattas av människan som ett svischande ljud. Ljud från vindkraftverk hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet (vindbrus, lövprassel och annat) är lägre vid dessa förhållanden. När vindens hastighet överstiger 8 m/s överröstas svischet från rotorbladen av bakgrundsljudet. Det är alltså bara vid vindhastigheter från startvind 3-4 m/s och upp till 8 m/s som vindkraftverket hörs inom ljudutbredningszonen. Spridningen av ljudet är vanligtvis ett problem när det gäller placering av vindkraftverk i närheten av bebyggelse. Eftersom det aktuella vindkraftområdet ligger i närheten av bebyggelse har ljudnivåerna för känsliga områden testats i vindatlasprogrammet WindPRO. Ljudberäkningarna för området visar att riktvärdet på 40 db(a) inte överskrids vid bostäder och sommarvisten, se Bilaga 2. Beräkningen är gjord med den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmodellen Ljud från landbaserade vindkraftverk, 2001, ISBN Skuggor Roterande skuggor från vindkraftverk uppstår när solen lyser på de roterande rotorbladen. Om och när skuggor uppstår beror främst på väderlek, solinstrålningsvinkel, tidpunkt på dygnet och vädersträck. Vid speciella förhållanden kan skuggor uppstå på stora avstånd, det händer när verken är höga och solstrålarna har en låg infallsvinkel. Det finns inga officiella riktvärden när det gäller hur mycket roterande skuggor från ett vindkraftverk en boende maximalt ska behöva utstå. Vindkraftutredningen rekommenderar en faktisk skuggtid på 10 timmar per år, vilket motsvarar en teoretiskt maximal skuggtid på 30 timmar, som den längsta tid en närboende ska behöva tåla roterande skuggor från verket. Beräkningar av skuggpåverkan i området har genomförts och kraven uppfylls inte för alla boende. Därför kommer verken att utrustas med skuggdetektorer där det blir nödvändigt. Skuggdetektorerna kommer att stoppa verket under den tid som skuggor över riktvärdet kan uppstå. Det innebär att inga närboende kommer drabbas av skuggor under mer än 10 timmar per år när verken tagits i bruk. Beräkningarna är genomförda med värsta tänkbara förhållanden. Det vill säga att solen lyser från soluppgång till solnedgång alla dagar hela året och att verket alltid är i drift. En sannolikhetsberäkning har också gjorts där antalet soltimmar i Karlstad har använts. Soltimmarna är normalvärden beräknade på åren , som är vår referensperiod. Solskenstiden definieras som den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m 2. Skuggutredningen finns bifogad i Bilaga Utsläpp till luft De utsläpp av främst luftföroreningar som vindkraftverk orsakar sker i samband med tillverkning, transport och montering. I nuläget går det inte att säga vilka vindkraftverk som 22(24)

25 kommer att beställas och varifrån de levereras.transporterna kommer troligen att ske med båt från utlandet till Sverige och därefter med ett femtiotal tunga lastbilstransporter per vindkraftverk till lokaliseringen. Anläggandet av transportvägar fram till vindkraftverken ger också upphov till utsläpp. Under vindkraftverkets driftstid kommer mindre utsläpp att ske i samband med transporter för service och underhållsarbete. Dessa transporter sker huvudsakligen med fordon av personbilstyp. Då vindkraftverken tjänat ut ska de monteras ner, vilket orsakar nya transporter. Då detta blir aktuellt om år finns förhoppningsvis koldioxidneutrala bränslen att tillgå Visuell påverkan Teknikutvecklingen för vindkraften går mot allt större verk. Detta medför att verken blir mer synliga. De tidigare små gårdsverken medförde visuella förändringar över kortare avstånd än vad dagens vindkraftverk gör. Detta medför att vid planering av vindkraftparker idag bör det visuella påverkan på landskapsbilden beaktas. Dagens stora verk roterar avsevärt långsammare än de små verken och ger därför ett lugnare intryck. Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror till stor del av hur området kring verken ser ut. Avståndet till vindkraftverken, landskapet, vegetationen och placeringen av verken är viktiga faktorer för upplevelsen. Fotomontage av planerade vindkraftverk ger en ungefärlig uppfattning av den visuella påverkan och kommer att tas fram för projektet Kemikalieanvändning För att få en indikation på mängden kemikalier som förbrukas i ett vindkraftverk har Vestas kontaktats. Från deras serviceavdelning har information om förbrukningskemikalier för ett 2 MW-verk lämnats. Service av vindkraftverket utförs två gånger varje år. Vid varje service förbrukas cirka 25 liter olja. Cirka 12 kg fett pumpas in och cirka 5 kg tappas av. Oljebyten sker baserat på analys, men görs ungefär vart femte år. Fördelat per år blir mängderna olja cirka 70 liter växellådsolja och cirka 60 liter hydraulikolja. Vindkraftverk utan växellåda innehåller en mindre mängd. Oljeläckage skulle kunna förorena intilliggande mark och grundvatten. Risken för ett sådant läckage bedöms som mycket liten eftersom vindkraftverkets konstruktion är sådan att oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet, och inte kan nå omgivningen. Botten i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om läckage inträffar, fungerar botten som ett kar för uppsamling, och det räcker för uppsamling av all olja vid växellådshaveri. Även om maskinhusets botten skulle läcka är tornets nedre sektion tät.vid läckage stoppas omedelbart produktionen och servicepersonal skickas ut. 9. Vindmätningar Vindmätningar med en mätmaster och eventuellt även med portabel mätutrustning (sodar) kommer att genomföras. Bygglov för mätmasten kommer att lämnas in till kommunen under sommaren Mätmasterna beställs när tillstånden är klara och monteras uppskattningsvis under hösten 2009 (september). 23(24)

26 Vindmätningar genomförs med syftet att verifiera den uppskattade vindhastigheten samt vindförhållanden i övrigt. Vindmätningarna ligger som grund för val av vindkraftstillverkare och typ av verk samt fungerar som underlag till leverantör för att garantier på vindkraftverken ska kunna ges. 10. Tidsplan En preliminär tidsplan för projektet har tagits fram, se - Våren / sommaren 2009 lämnas bygglovsansökan för mätmast in. - Juni 2009 genomförs samråd i miljökonsekvensprocessen och för bygglov med kommun och länsstyrelse. - Vindmätningar startar i september Allmänt samråd vintern Bygglovsansökan samt miljötillståndsansökan lämnas in vintern Tillstånd klara tredje kvartalet Elanslutning och vägar (konsultutredningar) klart andra kvartalet Byggnation av vindkraftverk under slutet av Godkännande och driftsättning Figur 1: Tidsplan för projektet Vindpark Kingebol 11. Övrigt Om ni vill ha ytterligare information, ställa frågor eller framföra synpunkter är ni välkomna att kontakta Terese Edlund. Ni är också välkomna att lämna allmänna upplysningar om sådant som bör tas upp i den fortsatta planeringen per telefon, post eller via e-post Kontaktuppgifter: Terese Edlund: terese.edlund@gothiavind.se Telefonnummer: Mobil: Postadress Gothia Vind: Gothia Vind Att: Terese Edlund Box Partille 24(24)

27 Vindpark Kingebol --- Bilagor Bilaga 1: Exempel på 100 meter högt vindkraftverk. I(XIII)

28 Vindpark Kingebol --- Bilagor II(XIII)

29 Vindpark Kingebol --- Bilagor Bilaga 2: Exempel på teknisk beskrivning av ett Nordex 2,5 MW vindkraftverk. III(XIII)

30 Vindpark Kingebol --- Bilagor IV(XIII)

31 Vindpark Kingebol --- Bilagor V(XIII)

32 Vindpark Kingebol --- Bilagor VI(XIII)

33 Vindpark Kingebol --- Bilagor VII(XIII)

34 Vindpark Kingebol --- Bilagor VIII(XIII)

35 Vindpark Kingebol --- Bilagor IX(XIII)

36 Vindpark Kingebol --- Bilagor X(XIII)

37 Vindpark Kingebol --- Bilagor XI(XIII)

38 Vindpark Kingebol --- Bilagor XII(XIII)

39 Vindpark Kingebol --- Bilagor XIII(XIII)

40 Vindpark Kingebol --- Bilagor Bilaga 2: Bullerutredning Vindpark Kingebol I(III)

41 Vindpark Kingebol --- Bilagor II(III)

42 Vindpark Kingebol --- Bilagor III(III)

43 Vindpark Kingebol --- Bilagor Bilaga 3: Skuggutredning Vindpark Kingebol I(II)

44 Vindpark Kingebol --- Bilagor II(II)