NÅKKA Nå ut med stöd för AKK till alla CVU Rapportserie 2005:3 Projektledare: Katarina Mühlenbock, Enhetschef, DART Margret Buchholz, Leg. arbetsterapeut, DART
Sammanfattning DART är västra Sveriges kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade, och är en av enheterna inom den Regionala barn- och ungdomshabiliteringen vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Till skillnad från övrig verksamhet så riktar DART sina insatser rörande AKK Alternativ och Kompletterande Kommunikation och datorstöd även mot vuxna med funktionshinder. Utredningar som utförs vid DART resulterar ofta i rekommendationer av lågteknologiska och/eller högteknologiska hjälpmedel som komplettering till den tidigare kommunikationsförmågan. Precis som för annan informationsteknologi så går utvecklingen av kommunikationshjälpmedel för personer med funktionshinder mycket fort, och kraven ökar i samma snabba takt på både användare och utbildare av den nya tekniken. Under senare år har detta för DARTs del medfört att insatser blivit mer tids- och kunskapskrävande, vilket i sin tur resulterat i en successivt ökande väntetid för utredning. Inom projektet NåKKA har nya, mer effektiva former för utrednings- och utprovningsverksamhet utvecklats, samtidigt som en intensiv satsning gjorts på att sprida information om DARTs kunskap och verksamhet till en bredare målgrupp.
Innehållsförteckning Inledning/Bakgrund...1 Syfte...2 Målsättning....2 Frågeställning....2 Metod. 2 Resultat.. 4 Referenslista.....7 Bilagor Bil. 1 Enkät till inremitterande personal Bil. 2 Beskrivning av enkät till inremitterande personal och sammanfattning av svar Bil. 3 Sammanfattning av enkätens övergripande frågeställningar
Inledning/Bakgrund DART startade 1988 som ett projekt, vars syfte var att sprida kunskap om nya datorbaserade hjälpmedel och göra dem tillgängliga för funktionshindrade i olika åldrar. Detta skulle ske genom tre kanaler: utrednings- och utprovningsverksamhet information och utbildning forskning och utveckling. Vid denna tidpunkt var tillgången till datorteknik för målgruppen begränsad, och efterfrågan stor på utprovningsinsatser. Samtidigt med insikten att teknik knappast förenklar AKK-arbete, utan tvärtom, skedde mot slutet av 90-talet en generationsväxling av programvara. Dessa nyare verktyg kräver dock mycket kunskap och tid. Således behövdes ännu mer DART-insatser. Vid denna tidpunkt började DART få kö till utprovning. DARTs målgrupper skiljer sig alltså från Regionala barn- och ungdomshabiliteringens övriga enheter genom att man även vänder sig till vuxna med funktionshinder. Målgrupperna är Barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder Dessa personers familjer, stödpersonal och närstående Inremitterande instanser Studerande vid universitets och högskolors hälso- och sjukvårdslinjer Deltagare i DARTs kursutbud Hjälpmedelscentraler Målgruppen inremitterande instanser befinner sig organisatoriskt inom skilda förvaltningar med olika huvudmän. Detta är en viktig komponent som ofta komplicerar planeringen av DARTs klientarbete, utbildningsarbete och informationsspridning. Under åren har kötiden för utredning/utprovning ökat - vid projektstart var väntetiden som mest 22 månader - samtidigt som man vet att det förutom aktuella klienter finns många andra personer med grava kommunikationssvårigheter som skulle dra stor nytta av DARTs kunskap, framförallt vuxna personer i olika verksamhetsformer inom vård och omsorg där kunskap om AKK är begränsad. En av DARTs främsta målsättningar är att bedriva informationsverksamhet som är tillgänglig för alla dess målgrupper, vilket innebär att samma sak skall presenteras med olika typer av AKK-stöd. Detta ställer i sin tur stora krav på utformningen av t.ex. hemsidan och dess innehåll. All information bör förutom i skriven form också presenteras med olika typer av symbolstöd och som lättläst text. 1
Syfte En växande utredningskö har delvis hindrat en bredare spridning av DARTs kunskap och stöd. Det finns framförallt stark misstanke om att DARTs kunskap om insatser riktade mot vuxna funktionshindrade är okänd på många håll. Avsikten med detta projekt var alltså att dels kunna erbjuda ett snabbare omhändertagande av de klienter som står i kö till utredning, och dels att nå en bredare krets av brukare i behov av AKK. Målsättning Projektets målsättning var att finna nya former för att kunna ge ett snabbt och lättillgängligt stöd, men också att nå fler individer i behov av AKK, genom att göra området och DARTs utbud mer känt bland aktuella personalgrupper. I målsättningen ingick också att tillgängligheten till information och stöd inte fick ske på bekostnad av kvalitet eller utgöra ytterligare belastning på den personal som redan kämpade med en lång utredningskö. Av detta skäl beslöt man att så långt möjligt hålla diskussionerna inom teamet på en övergripande, principiell nivå och att överlåta implementeringen av informationsspridning och hemsidesservice till administrativ personal. Frågeställning Ovanstående diskussion utmynnade i två konkreta frågeställningar: 1. Går det att finna nya former för att kunna ge ett snabbt och lättillgängligt stöd i utredning och utprovning av AKK, som ett alternativ och komplement till aktuellt utbud? 2. Går det att hitta ett sätt att nå fler individer i behov av AKK, men som i dagsläget inte får något stöd, genom att göra området och DART mer känt, i första hand bland vuxna funktionshindrade och deras kringpersonal? Metod Förberedande arbete Projektet startade med en processkartläggning av DARTs utrednings-/utprovningsverksamhet. I gruppdiskussioner med alla medarbetare enades man samtidigt om att i enkätform undersöka om följande åtgärder var lämpliga att genomföra: föreslå handledning som alternativ till utprovning/utredning utöka mängden av riktat informations- och prova-på-material använda och utvidga DARTs hemsidesservice tillverka lättillgängliga uppsättningar av material till vuxna brukare saluföra DART och de nya materialen på olika sätt inventera möjligheten att lägga upp Internetbaserad AKK-utbildning 2
Mycket förberedelsearbete lades ner både på utformning av enkäten och på att definiera målgruppen för enkäten. För att minimera svarsbortfallet så uppdaterades hela DARTs adressregister i projektets inledande skede. Enkäten En enkät sändes sedan ut till en målgrupp bestående av personal som inremitterat, agerat som formell uppdragsgivare av eller deltagit vid arbetet med klienter hos DART sedan 1998, vilket var det år då DART integrerades i Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Organisatoriskt representeras därmed Handikappförvaltningen genom barn- och ungdomshabiliteringar, vuxenhabiliteringar och Syncentraler; Hjälpmedelsförvaltningen genom olika Hjälpmedelscentraler; SU genom ryggmärgsskadeenheten, arbetsterapienheten, enheterna för neurologopedi och barnlogopedi; stat, kommun och landsting genom Riksgymnasiet Göteborg, staten genom Specialpedagogiska Institutet; andra landsting genom medicinska enheter inom regionsjukvården; samt Barnhjälpmedelsrådet sammansatt av parter med olika tillhörighet. Utöver beställarna inom Västra Götalandsregionen så finns också landstingen i Kronoberg, Stockholm och Jämtland representerade. Beställargruppen i sin helhet är således en konstellation med stora inbördes skillnader både vad gäller organisation, lokalisering, ekonomi och verksamhetsinriktning. Det totala antalet beställare/respondenter uppgick till 95 personer och bestod av främst av arbetsterapeuter, logopeder, speciallärare och läkare. I de fall samma respondent inte ansåg att frågorna kunde besvaras entydigt eftersom olika klientärenden divergerade, bad man om ett separat svar för varje ärende. Totalt representerade respondenterna 170 klientärenden. Enkäten besvarades anonymt genom att blanketterna avidentifierades så snart formuläret returnerats. Avsikten med enkäten var att undersöka både beställarnas syn på klientverksamheten och åsikter om och mottaglighet för föreslagna åtgärdspunkter, men också att klarlägga deras åsikter om verksamheten i dess helhet. Totalt omfattade enkäten, som presenteras i sin helhet i bilaga 1, 30 frågor, med möjlighet att uttrycka egna åsikter och kommentarer i fri text. Antalet enkätsvar uppgick till 64 stycken, varav 41 stycken var analyserbara med hänsyn till de konkreta frågeställningarna. Svaren redovisas i sammandrag i bilaga 2. Efterarbete Då enkätsvaren erhållits och analyserats har DART-teamet haft regelbundna halvdagslånga möten för att diskutera och implementera resultaten i den ordinarie verksamheten. Man har utgått från de ursprungliga åtgärdsförslagen och i görligaste mån försökt att anpassa dem till respondenternas åsikter och önskemål om verksamheten. Som en sidoeffekt har enkäten också bidragit med ett mycket bra underlag för en detaljerad genomgång av hela verksamheten och de problem- och förbättringsområden som kunnat urskiljas. Allt sådant resonemang ligger till grund för de förslag till vidare åtgärder som redovisas i rapportens sista del. Vid projektstart gjordes en lägesbeskrivning av klientsituationen, man beräknade då antal klienter i kö, samt deras ålder och antal månader sedan anmälan till utredning gjorts. Då 3
projektet avslutats har samma metod och beräkningssätt genomförts för att åstadkomma en jämförelse. Resultat Genom att betrakta enkätsvaren kan man få en uppfattning om huruvida DARTs verksamhet motsvarar de förväntningar och önskemål som inremitterande instanser har på klientarbetet. Detta ger i sin tur en god bild av vår servicenivå. På samma sätt kan mottagarnas öppenhet och acceptans för nya arbetssätt och nya informationskanaler utläsas ur enkätsvaren. Flera av de insatser som sedan genomförts inom NÅKKA-projektet har varit framgångsrika och har givit konkreta resultat. Enkätens kärnfrågor för NÅKKA-projektet rörde del 5 och 6 i enkäten, och de inremitterandes syn på handledning, informations- och hemsidesservice. Drygt hälften av de tillfrågade trodde att de själva skulle kunna genomföra en lämplig insats enbart med hjälp av regelbunden handledning eller konsultation från DART. Denna insats skulle kunna te sig på olika sätt: genom besök av DART ute hos klienten, och sedan telefonkonsultation. som ärendekonsultation. tät telefonkontakt utifrån rekommendationer. genom nätverksträffar och ärendehandledning. med rådgivning och lån av AKK-hjälpmedel för egen utprovning. konkret rådgivning på hemmaplan, arbetsplatsen. Fjorton personer hade använt sig av DARTs hemsidesservice. Hela 24 stycken angav att de aldrig besökt DARTs hemsida, vilket är en förvånande hög andel. De som besökt sidan ansåg dock att den var lättläst, informativ, tydlig och lätt att hitta på. Åtgärder Merparten av åtgärderna som i inledningsskedet ansågs var intressanta att genomföra, tolkades som möjliga framtida arbetssätt utifrån enkätsvaren. Dessa kommer här att diskuteras i samma ordning som de presenterades: Handledning och konsultation erbjuds numera som en alternativ arbetsform då ärendenas art tillåter detta. DARTs informationsmaterial framställs internt vid enheten sedan studenter vid KYprogrammet för informationsdesign före projektstart utarbetat ny logotyp och mallar för dokument och hemsida. Materialet består av både generell och riktad information och med stöd för alternativa symbolsystem. Hemsidesservicen har utvecklats på följande sätt: en stor materialbank ligger tillgänglig för direkt nedladdning information om kurser, tematräffar och utställningar på DART uppdateras ständigt, och deltagaranmälan kan göras via hemsidan 4
mycket av informationen representeras med stöd av alternativa symbolsystem länkar med tips och råd till brukare och personal uppdateras och underhålls regelbundet det finns möjlighet för alla intresserade att införlivas i DARTs adressregister, för att erhålla personliga utskick inför kurser och evenemang Målgruppen vuxna brukare har stått i fokus genom kurser som utarbetats för dagcenter och gruppboenden. Kursutvärderingar visar att dessa fyller en mycket viktig funktion för personal som arbetar med vuxna funktionshindrade. Spridning av information har gjorts vid följande aktiviteter utanför den ordinarie verksamheten: ID-dagarna en konferens om funktionshinder och datorhjälpmedel, anordnad av Hjälpmedelsinstitutet 13-15 oktober 2004 FoU-konferens anordnad av föreningen Handikappforskning i Väst (HafV) den 23 februari 2005 REDAH-dagarna, en nätverkskonferens anordnad av föreningen Furuboda 26-27 april 2005 Leva och fungera, 10-12 maj 2005 Kommunikationskarnevalen, anordnad av DART, Dalheimers Hus och Frölunda Data 26-27 maj 2005 Diverse externa föreläsningar Klientsituationen I augusti 2003, då NÅKKA-projektet inleddes, stod 16 personer i kö till utredning/utprovning. Av dessa hör samtliga utom en 17-åring till kategorin barn, och är i åldrarna mellan 4 och 16 år, vilket ger en genomsnittsålder på 8 år. Kötiden varierade i längd mellan 1 och 22 månader och låg i genomsnitt på 13 månader. Vid projektets slut i augusti 2005 upptas kölistan av 15 personer, samtliga är barn mellan 4 och 14 år. Barnens genomsnittsålder är 10 år. Dessa har stått i kö mellan 1 och 16 månader, och genomsnittlig kölängd är nu 6 månader. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att antalet klienter i kö för utredning är stabilt, men att kötiden kortats med hela 7 månader. Gruppen vuxna med funktionshinder saknas helt i DARTs aktiva utrednings- och utprovningsverk-samhet för närvarande. Sedan projektstart har endast ett fåtal personer ur denna grupp utretts det rör sig om totalt 4 personer, och dessa omfattats av mycket begränsade insatser i form av konsultationer eller kortare utprovningar. Nedan presenteras en figur över tendensen under åren 1999-2005 för DARTs verksamhet riktad mot vuxna klienter. 5
35 30 25 20 15 10 5 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Antal insatser för vuxna Fig. 1. Sammanställning över DARTs insatser för vuxna 1999-2005 Tyvärr har vi alltså inte lyckats vända denna vikande trend. En mycket viktig orsak är oklarheter i fördelningen av kostnadsansvar för habilitering och hjälpmedelsförskrivning avseende klientgruppen. En DART-utredning är ofta förenad med rekommendationer avseende individuellt anpassade kommunikations- eller datorhjälpmedel. Gränsdragningen mellan insatser enligt LSS och och enligt hälso- och sjukvårdslagen är otydlig, vilket har skapat tolkningssvårigheter när det gäller just habilitering och rehabilitering. Diskussion av problematiken förs på olika nivåer, bl.a. framgår detta i protokoll från Handikappkommitténs sammanträde (1), och remissutgåva av förslag till riktlinjer för förskrivning av personliga hjälpmedel (2). Diskussion och slutsats Projektets två huvudsakliga frågeställningar har angripits och genom internt arbete har vi lyckats med de synbarligen motsägelsefulla önskemålen att både sprida mer information om verksamheten, nå fler individer och att korta väntetiden för utredning/utprovning. Detta har skett genom en kombination av lyhördhet inför beställarnas önskemål och synpunkter, fokuserad granskning av arbetsprocesser och verksamhetsanalys, effektivisering av informationsspridning, delvis förändrat arbetssätt och god samarbetsförmåga. En problemställning som fortfarande är olöst rör gruppen vuxna med funktionshinder. Trots ett uttalat behov inom vissa personalgrupper av stöd och hjälp med kommunikationsutredningar och hjälpmedel, och trots att DART besitter mycket gedigen kunskap och lång erfarenhet av arbete med denna grupp, så uteblir uppdragen. Fortsatt arbete I enkäten ville vi, utöver praktiska frågor relevanta för NÅKKA, också få fram tendenser som rörde DARTs arbete sett i större perspektiv. Detta gjordes mot bakgrund av diskussioner som redan förts internt inom teamet och där man kunde ana sig till att problem kunde uppstå eller outtalade önskemål kunde finnas. Det ansågs som extra viktigt att få veta något om hur beställarna såg på frågor som rörde kontakten med DART, omfattningen och balansen i olika delar av en utredning och utprovning, om man saknade något i dessa delar och hur det fortsatta arbetet med klienten utvecklat sig. Man kan ur enkätsvaren, som redovisas i sammandrag i bilaga 3, utläsa att några få, men konkreta faktorer påverkar användarens och assistenters, habiliterings- och skolpersonals möjligheter och lust att använda rekommenderade hjälpmedel. Dessa faktorer ligger inte alltid inom ramen för vad DART har 6
möjlighet eller befogenhet att påverka, utan finns i skolmiljö, på hjälpmedelscentraler och i det privata och/eller professionella nätverket runt klienten. Vi anser att det bästa sättet att angripa dessa problem är att upprätta en vårdkedja för omhändertagande av personer i alla åldersgrupper med grava kommunikationssvårigheter inom VGR. Vi önskar en gemensam strategi, där verksamheternas möjligheter till samarbete och kunskapen hos anhöriga också tillvaratas. Här bör i första hand Handikappförvaltningen, VGRs Handikappkommitté, Hjälpmedelscentral och Specialpedagogiska Institutet involveras för att gemensamt utarbeta ett förslag till en sådan vårdkedja. Från DARTs sida har en projektskiss redan utarbetat och medel söks för att i ett förprojekt kartlägga de organisatoriska förutsättningarna inför en större satsning. Referenslista 1. Protokoll av den 10 februari 2005 från sammanträde med Västra Götalandsregionens Handikappkommitté. 2. Riktlinjer för förskrivning av personliga hjälpmedel, utfärdade av Västra Götalandsregionen och Västsvenska Kommunförbundens samorganisation. Remissutgåva av den 21 december 2004 7
Bilaga 1. Enkäten avser att spegla de olika faserna i ett klientärende. I de första fyra avsnitten ber vi dig att ge din uppfattning avseende DARTs handläggning av ärendet från det att anmälan sänts in till dess eventuell uppföljning gjorts, och även hur du anser att klientens situation är idag. De två avslutande avsnitten rör din uppfattning av DART-verksamheten i sin helhet. Vi är väldigt tacksamma för att du besvarar frågorna, och uppskattar också alla tillägg i form av kommentarer och synpunkter! Om du anmält fler än en klient, och om svaren på frågorna inte är samstämmiga, ber vi dig besvara dessa med ett formulär per klient. Under väntetiden från första kontakt till placering på kölista: 1. Tycker du att din anmälan har behandlats tillfredsställande snabbt och korrekt från det du sände in anmälan till dess du fick bekräftelse på att klienten satts upp på kölista? Ja, jag är mycket nöjd Ja, jag är nöjd Nej, inte tillräckligt Nej, inte alls 2. Har du själv behövt stöta på i detta skede? Ja, flera gånger Ja, en gång Nej 3. Tycker du att prioriteringen från DART har stämt överens med in åsikt om hur akut behovet hos klienten har varit? Ja, helt överens Ja, delvis Nej, inte alls 1
Under kötiden: 4. Har du själv stött på för att förhöra dig om hur klienten ligger till på kölistan? Ja, flera gånger Ja, en gång Nej 5. Upplever du att klientens situation med anknytning till AKK-behovet har försämrats under väntetiden? Ja, den har försämrats markant Ja, delvis Nej, inte nämnvärt Nej, inte alls 6. Har du någon uppfattning om hur klienten och/eller omgivning har reagerat på väntetiden för DART-insats? 7. Har det påverkat dig? 2
8. Har du själv kunnat göra någon insats för kommunikationsutvecklingen under kötiden? Ja Nej 9. Om du svarat ja, vad har du kunnat göra? 10. Känner du att informationen från DART vid första mötet kunnat ge något stöd åt din egen insats under väntetiden? Ja, i hög grad Ja, delvis Nej, inte mycket Nej, inte alls 11. Har du under kötiden fått stöd från annat håll med liknande innehåll som det DART kan erbjuda? Ja Nej 12. Om du svarat ja, varifrån fick du den hjälpen?.... 3
Under utredningen: 13. Hur har du upplevt kontakten med DART? Jag är mycket nöjd Jag är ganska nöjd Jag är ganska missnöjd Jag är mycket missnöjd Lägg gärna till ytterligare kommentar till ovanstående fråga:... 14. Hur uppfattar du att klienten har upplevt kontakten? Han/hon är mycket nöjd Han/hon är ganska nöjd Han/hon är ganska missnöjd Han/hon är mycket missnöjd Lägg gärna till ytterligare kommentar till ovanstående fråga:.... 15. Vad tycker du om omfattningen av DART-insatsen för din klient? Alltför stor Något för stor Lagom Något för liten Alltför liten 4
16. På vilket sätt var insatsens omfattning för stor/för liten?..... 17. Tycker du att det varit bra balans mellan de olika delarna av insatsen (t.ex. möten, utprovningar, utbildning)? Motivera gärna! Ja Nej 18. Saknade du något, eller skulle du vilja ändra något kring DART-insatsen? Ja Nej 5
Efter utredningen: 19. Har DART tagit initiativ till uppföljning? Ja Nej 20. Har du själv tagit initiativ till uppföljning? Ja Nej 21. Har du kunnat arbeta vidare på egen hand enligt de metoder som föreslogs, eller med den utrustning som klienten rekommenderades? Ja Nej 22. Om Nej, varför? Om Ja, på vilket sätt?... 23. Upplever du att det fungerat bra att förse klienten med en typ av utrustning som ordinerats av DART, d v s dator, styrsätt, programvara? Ja Nej 24. Vad upplever du vara den främsta orsaken?.. 6
Annan typ av insats: 25. Tror du att du själv skulle kunna genomföra en lämplig insats för klienten enbart med hjälp av regelbunden handledning från DART? Ja Nej 26. Hur skulle du vilja ha den handledningen?..... Och till sist: 27. Har du använt dig av DARTs hemsida? Ja Nej 28. Om Ja, vad tyckte du om den?.. 7
29. Hur uppfattar du DARTs verksamhet vad tycker du ingår i DARTs ansvarsområde? 30. Vad skulle du önska att DART gjorde ytterligare? 8
Bilaga 2. Beskrivning av DARTs enkät till inremitterande personal inom habiliteringsverksamhet 2004, och sammanfattning av svar Enkäten omfattar 30 frågor, och avser dels att spegla de olika faserna i ett tänkt klientärende, dels att undersöka respondenternas attityd och åsikter om hela DARTs verksamhet. Den är utformad på följande sätt: 1. I enkätens första del ber man de inremitterande svara på frågor som rör väntetiden, alltså från första kontakt till placering på DARTs kölista. Man vill här ha svar på om de administrativa rutinerna i ärendets inledningsskede löpt tillfredsställande snabbt och korrekt, och om DARTs prioritering av ärendet stämt överens med den inremitterandes åsikt om hur brådskande ärendet är. 2. Den andra delen avser klientens, omgivningens och den inremitterandes situation och agerande under kötiden. Man vill också veta om det gått att bedriva någon egen insats för kommunikationsutvecklingen under tiden, och i vilken grad remissmötet på DART varit till hjälp i detta arbete. 3. Själva utredningen behandlas i den tredje delen av enkäten. Här vill man veta hur den inremitterande, klienten och omgivningen upplevt kontakten med DART, och vad man anser om insatsens omfattning och balansen mellan dess ingående delar. Man har här också möjlighet att lämna egna synpunkter i fri textform. 4. Man ber sedan om den inremitterandes åsikter om hur perioden efter utredningen upplevts. Här ställs frågor som rör uppföljning, hur det egna arbetet med klienten fungerat, och om hjälpmedlen som rekommenderats varit tillgängliga (möjliga att införskaffa) och funktionella. 5. Man frågar också om den inremitterandes egen åsikt om ifall det ibland skulle kunna vara möjligt att arbeta enbart med hjälp av regelbunden handledning, och i så fall, på vilket sätt handledningen skulle bedrivas. 6. Slutligen ber man om synpunkter på DARTs hemsida och om verksamheten i sin helhet. Majoriteten av respondenterna angav att de var nöjda med både de administrativa rutinerna och den återkoppling de fått från DART under inledningsskedet av ett ärende. Väntetiden har varierat under den 7-årsperiod som enkäten avser, vilket också återspeglas i svaren rörande denna del. Mer än hälften av respondenterna hade aldrig behövt eller velat ligga på själva för att påskynda ett ärende, medan 20 % hade stött på flera gånger. När det gällde klientens situation med anknytning till AKK-behovet, så ansåg 30% att ingen försämring alls inträffat, medan de resterande ansåg att man kunde se en mer eller mindre uttalad försämring under tiden. Naturligt nog har de personer som angivit lång väntetid, också uppgivit att de påverkats av egen och omgivningens frustration. Den stora majoriteten, 80 %, hade kunnat använda väntetiden för DART-utredning till att i någon mån arbeta på egen hand med 1
kommunikationsträning och datoranvändning, men endast 22 % hade erhållit något stöd utifrån med likandne innehåll som det DART erbjuder. Det stöd man då fått har till största delen erhållits från den lokala hjälpmedelscentralen. När det gäller det faktiska utrednings- och utprovningsarbetet, så yttrar endast en av respondenterna en viss grad av eget missnöje med DARTs verksamhet, och en annan person anger att klienten eller hans/hennes omgivning inte varit nöjd. Omfattningen av insatsen ansågs som lagom stor av 75 % och balansen mellan utredningens olika delar ansågs som god av 80 %. På frågan om man saknade eller ville förändra något av insatsen, fördelade sig svaren nästan lika mellan ja och nej. Uppföljningen efter ett ärende har i de flesta fall skett på DARTs initiativ. Endast 2 personer angav att någon uppföljning överhuvudtaget inte gjorts. För det vidare arbetet med klientens AKK-användning sa sig 70 % ha kunnat arbeta vidare på egen hand, och samma andel personer uppgav att det fungerat bra att förse klienten med lämplig utrustning för användandet. 2
Bilaga 3. Sammanfattning av svar på enkätens övergripande frågeställningar 1. En fråga rörde de inremitterande personernas uppfattning om hur kontakten med DART upplevts. Tolv personer (36 %) uppgav att de var mycket nöjda, och 21 personer (61%) att de var ganska nöjda. Endast en person uppgav sig vara ganska missnöjd. Som motivation till att man inte ansåg sig fullkomligt nöjd angavs att man ibland upplevde att hemmaperspektivet förbisågs, eller att en annan inblandad part förhalade arbetet, t ex skolan. Det i särklass största problemet låg dock i att de högteknologiska hjälpmedel som provats ut och rekommenderats ändå inte gick att använda på grund av otillräcklig kunskap hos omgivningen eller var svåra att skaffa av bakomliggande orsaker, som t ex att hjälpmedlet inte fanns i just den hjälpmedelscentralens sortiment. Samma skäl angavs också på frågan om något saknades i utredningen eller om man ville förändra något. 2. När det gällde omfattningen av själva utredningen och utprovningen så tyckte 5 (16 %) att den var för stor, 24 (74 %) att den var lagom stor, och 3 (10 %) att den var något för liten. De personer som ville haft en mindre utredning/utprovning ansåg att det var alltför stor insats i förhållande till omgivningens senare engagemang i att verkligen bistå och hjälpa barnet att använda hjälpmedlet, eller att rekommendationerna inte var möjliga att följa i vardagen. 3. På frågan om man ansåg att balansen mellan utredningens/utprovningens olika delar var bra svarade 22 (81 %) ja. De resterande fem personerna tyckte att fanns brister i möjligheterna till utbildning för alla inblandade, och att få hjälpmedlet förankrat hos alla personer i klientens omgivning. 4. Det fortsatta arbetet med klienten har lyckats bra för 20 personer (70 %), medan de resterande angav problem som t ex att nätverket runt klienten inte fungerade, eller interna samarbetsproblem legat i vägen. Ibland ansåg man att det tagit alltför lång tid att få utrustningen på plats, vilket gjort att klienten förlorat motivationen. Man tyckte också här att man i vardagsarbetet inte kunde tillämpa de metoder eller använda de hjälpmedel som anvisats. 1