Tema: De långa linjernas historia Lärare: David Larsson Heidenblad

Temakurs 2 HIS A22 Valblankett lämnas senast måndagen den 26 september. Kursperiod 10 oktober 18 november Teman att välja mellan: De långa linjernas historia Den moderna staden. En kulturhistoria Historia och skönlitteratur Kyrka, ideologi och makt

Tema: De långa linjernas historia Lärare: David Larsson Heidenblad Historiska undersökningar, från B-uppsatser upp till professorsböcker, behandlar vanligtvis relativt korta tidsperioder. Några år, decennier eller möjligen ett sekel får utgöra det kronologiska ramverket, vilket ger stora möjligheter till fördjupning, detaljrikedom och nyansering. Den vetenskapliga ambitionen blir ofta att vara så heltäckande som möjligt inom ett avgränsat forskningsfält. Samtidigt finns det många typer av frågeställningar och problem som av nödvändighet måste lämnas utanför den här typen av undersökningar. Exempelvis blir frågor om större sammanhang och långsiktig förändring i princip omöjliga att besvara utifrån de egna forskarmödorna. Om dessa perspektiv finns med förs de istället in i studien utifrån genom hänvisningar till andra historikers, eller vetenskapers, resultat och resonemang. Den här kursen handlar om att det finns andra sätt att skriva historia på. Det går redan på uppsatsnivå att studera långa tidsperspektiv, men det ställer forskaren inför andra typer av problem och utmaningar än de gängse. Målet med kursen är att ge ökade kunskaper om, och förståelse för, hur kronologiskt storskaliga undersökningar genomförs. Vilka konkreta problem ställs man inför? Vilka möjligheter öppnas? Kursen består av diskussionsseminarier och en avslutande hemtentamen. Examinationskraven är obligatorisk närvaro och deltagande i diskussionerna samt en godkänd tentamen. För att kunna delta i diskussionerna krävs att kurslitteraturen är inläst till respektive undervisningstillfälle. Skaffa alltså snarast kurslitteraturen och börja läs den tidigt! Östlunds och Österbergs böcker ska läsas i sin helhet och finns att beställa billigt på nätet. Inköp rekommenderas. Övrig litteratur är utdrag ur böcker som antingen kan lånas eller kommer att delas ut. Jag som ger kursen heter David Larsson Heidenblad och arbetar sedan 2008 som doktorand här på historiska institutionen. Mitt avhandlingsprojekt rör sig över en 650-årsperiod och handlar om föreställningar om människan som orsaken till sin egen undergång, från digerdöden till klimathotet. Har du några frågor eller funderingar nås jag bäst på mail david.larsson_heidenblad@hist.lu.se. Litteratur Braudel, Fernand, Förord till första upplagan av Medelhavet, (5 s.) Delas ut vid första lektionstillfället Christian, David, Scales i Palgrave advances world histories (ed. Hughes-Warrington, Marnie), s. 64-89 (25 s.) Larsson, David, Den skyldiga människan. En dagsaktuell orsaksförklaring i ett långt kulturhistoriskt perspektiv, 2010 (8 s.) Delas ut i samband med lektionstillfälle. Österberg, Eva, Den omoderna människan ständigt i våra tankar i Omodernt. Människor och tankar i förmodern tid (red. Fazlhashemi & Österberg), Lund 2009, s. 19-46 (27 s.) Österberg, Eva, Vänskap. En lång historia, Stockholm 2007, hela boken (326 s.) Östlund, Joachim, Lyckolandet. Maktens legitimering i officiell retorik från stormaktstid till demokratins genombrott, Lund 2007, hela boken (301 s.) + tillkommer 3 artiklar ur Historisk tidskrifts temanummer 2010:4 La longue durée revisitée, cirka 50 sidor. Totalt cirka 750 sidor

Schema Måndag 10/10 Sal 2 10-12 Introduktion till de långa linjernas historia Onsdag 12/10 Blå rummet 10-12 Långa tidslinjer och stora skalor (Braudel, Christian, Österberg 2009) Måndag 17/10 Blå rummet 10-12 Att studera samma källmaterial över tid 1. (Östlund) Torsdag 20/10 Blå rummet 10-12 Att studera samma källmaterial över tid 2. (Östlund) Tisdag 25/10 Blå rummet 10-12 Att studera samma problem över tid 1. (Österberg 2007) Fredag 28/10 Blå rummet 14-16 Att studera samma problem över tid 2. (Österberg 2007) Tisdag 1/11 Blå rummet 10-12 Historiker debatterar långa tidsperspektiv. (Temanummer av Historisk tidskrift, La lounge durée revisitée) Torsdag 3/11 Blå rummet 10-12 Tänkbara forskningsuppslag. Vilka teman och källmaterial kan studeras över lång tid? Tisdag 8/11 Blå rummet 10-12 Föreläsning kring min egen forskning och dess utmaningar (Larsson) Hemtenta lämnas ut 8/11, inlämning tisdag 15/11 Torsdag 17/11 Blå rummet 10-12 Slutseminarium kring examinationsuppgiften Observera att vid ojämn fördelning av förstahandsvalet kommer några studenter slumpvis att tilldelas sitt andrahandsval, så att vi får jämnstora grupper.

Tema,: Den moderna staden. En kulturhistoria Lärare: Peter K. Andersson Idag lever mer än hälften av jordens befolkning i städer. Vad innebär detta och hur påverkar denna historiskt sett relativt nya miljö oss som människor? Den här temakursen syftar till att utforska framväxten av den moderna staden, främst under perioden sent 1800-tal och tidigt 1900-tal, hur den speglades i kulturella yttringar och vilken inverkan den hade på människors vardagsliv. Fokus ligger på den rumsliga aspekten och i synnerhet på gatan som arena och symbol. Kursen är indelad i fyra moduler centrerade kring olika teman. I varje modul ägnas det första seminariet åt tillhandahållet material som tillsammans kan sägas utgöra möjligt källmaterial för vår gemensamma undersökning av stadsupplevelsen (dessa träffar kallas i schemat workshops). Studenterna uppmuntras också att föreslå eller ta med sig möjligt material att undersöka. Det andra seminariet ägnas åt diskussioner av inlästa vetenskapliga texter. Utförandet av de olika redovisningarna och diskussionerna kommer att varieras i största möjliga mån. Kursen examineras genom studenternas aktiva deltagande i dessa seminarier samt skrivande av ett paper. Litteratur Böcker Berman, Marshall, Allt som är fast förflyktigas, Stockholm 2001. (valda delar) (149 kr på Adlibris, fr 100 kr på antikvariat.net) 64 sidor Dennis, Richard, Cities in Modernity, London 2007. (224 kr på Adlibris) 350 sidor Hohenberg, Paul M, Hollen Lees, Lynn, The Making of Urban Europe, London 1995. (valda delar) 42 sidor (Säljes som kopia) Artiklar Bailey, Peter, Will the Real Bill Banks Please Stand Up? Towards a Role Analysis of Mid- Victorian Working-Class Respectability, Journal of Social History (1979) 12: 336-353. (via ELIN) 17 sidor Belenky, Masha, From Transit to Transitoire: The Omnibus and Modernity, Nineteenth Century French Studies (2007) 35: 408-422. (via ELIN) 14 sidor Bouman, Mark J, Luxury and Control. The Urbanity of Street Lighting in Nineteenth-Century Cities, Journal of Urban History (1987) 14: 7-37. (via ELIN) 30 sidor Domosh, Mona, Those Gorgeous Incongruities : Polite Politics and Public Space on the Streets of Nineteenth-Century New York City, Annals of the Association of American Geographers (1998) 88: 209-226. (via ELIN) 17 sidor Forsell, Håkan, Om urbaniteten som själslig och social förändringskraft 1900, i Sakta vi gå genom stan. Stadshistoriska studier, Mats Berglund (red.), Stockholm 2005. (via www.hakanforsell.se) 25 sidor Gilfoyle, Timothy, The Urban Geography of Commercial Sex: Prostitution in New York City, 1790-1860, Journal of Urban History (1987) 13: 371-394. (via ELIN) 23 sidor Jones, Francis M, The Aesthetic of the Nineteenth-Century Industrial Town, i The Study of Urban History, Dyos, H. J. (red.), London 1968. 12 sidor (Kopia tillhandahålls)

Kneale, James, A Problem of Supervision: Moral Geographies of the Nineteenth-Century British Public House, Journal of Historical Geography (1999) 25: 333-349. (via ELIN) 16 sidor Ratcliffe, Barrie M, Perceptions and Realities of the Urban Margin. The Rag Pickers of Paris in the First Half of the Nineteenth Century, Canadian Journal of History (1992) 27: 197-233. (via ELIN) 36 sidor Ross, Ellen, Survival Networks. Women s Neighborhood Sharing in London Before World War I, History Workshop Journal (1983) 15: 4-27. (via ELIN) 23 sidor Simmel, Georg, The Metropolis and Mental Life, i Simmel on Culture, Frisby, David, Featherstone, Mike (red.), London 1997. 13 sidor (Kopia tillhandahålls) Wirth, Louis, Urbanism as a Way of Life, American Journal of Sociology (1938) 44: 1-24. (via ELIN) 24 sidor Källmaterial för workshops Utgörs av samtida rättegångsmaterial från www.oldbaileyonline.org.uk samt diverse tidningsnotiser, sångtexter och dikter. (Uppskattningsvis ca 50 sidor) Summa, antal sidor: ca 700 Schema 10/10 Blå rummet 10.15 Introduktionsföreläsning: stadens historia från 1800 (Hohenberg & Lees, Dennis, kap 2, 4) Modul A: Gatan och offentligheten I: Trafik och interaktion 12/10 Sal 4 10.15 Workshop 14/10 Blå rummet 10.15 Diskussion av texter (Bailey, Belenky, Ratcliffe, Domosh, Dennis kap 5, 6) Modul B: Gatan och offentligheten II: Gatan om natten/gatan som kommersiell plats 17/10 Sal l 4 14.15 Workshop 19/10 Sal 4 14.15 Diskussion av texter (Gilfoyle, Bouman, Dennis kap 10, 11, Berman, kap 3) Modul C: Grannskapet och förorten kring den privata sfären 20/10 Sal 4 14.15 Workshop 24/10 Sal 4 10.15 Diskussion av texter (Jones, Kneale, Ross, Dennis kap 7, 8) Modul D: Staden och det mentala livet 26/10 Sal 4 10.15 Workshop 31/10 Blå rummet 10.15 Diskussion av texter (Simmel, Wirth, Berman inledning, Forsell, Dennis kap 12) Instruktioner inför paperskrivande 4/11 10.00 Inlämning av paper 8/11 Sal 4 10.15 Paperseminarium

Tema: Historia och skönlitteratur Lärare: Emma Hilborn De texter historikern arbetar med, bedöms noga utifrån tillförlitlighet och korrekta faktauppgifter. Är skönlitteraturen då helt oanvändbar som källa eftersom den presenterar påhittade historier som människor inte förväntas tro är sanna? Den skarpa gräns som idag dras mellan skönlitteratur fakta återfinns också i hur historiker väljer vilka områden och källor som är intressanta att studera. Medan verk som rör äldre kulturhistoria inte sällan har satt stor tilltro till litterärt material, har skönlitteraturen ibland betraktats som oviktig då det kommer till modern historia. Samtidigt kan skönlitteraturen vara närvarande på olika sätt även i studier som rör modern historia och har även lett till givande undersökningar. Kursen syftar till att ge en inblick i hur skönlitteratur har fungerat som källa, samt uppmuntra till reflektion över olika möjliga användningar av skönlitterära texter inom historia. Kursen behandlar skönlitteratur skriven på 1900-talet och tyngdpunkten ligger på empiriska studier och inte på mer abstrakta teoretiska texter. Däremot ingår texter som ur olika aspekter diskuterar skönlitteraturens plats inom historieämnet. Upplägget är huvudsakligen tematiskt och tar upp olika aspekter av skönlitteraturen som historisk källa. Kursen tenteras dels genom studenternas aktiva medverkan i seminarierna där kurslitteraturen diskuteras, dels genom skrivande av ett paper där studenterna själva väljer ett skönlitterärt verk och diskuterar detta utifrån kurslitteraturen samt de diskussioner som förts under kursens gång. Litteratur Ahlberger, Christer & Nilson, Tomas, Historikernas historier. Om den sköna litteraturen som källa till historien, i Historier. Arton- och nittonhundratalens skönlitteratur som historisk källa, Göteborg 2009, s. 11 15, 5 s. (Kompendium) Ambjörnsson, Ronny, Inledning och Sherlock Holmes i Mansmyter. James Bond, Don Juan, Tarzan och andra grabbar, Stockholm 2001, ca 35 s (159 kr på Adlibris, flera exemplar tillgängliga på UB) Boëthius, Ulf, När Nick Carter drevs på flykten. Kampen mot smutslitteraturen i Sverige 1908-1909, Stockholm 1989, urval s. 7 57, 50 s. (Kompendium) Brink Pinto, Andrés, Med Lenin på byrån. Normer kring klass, genus och sexualitet i den svenska kommunistiska rörelsen 1921-1939, Lund 2008, urval s. 100 208, 108s. (110 kr på Adlibris) Cronqvist, Marie & Kärrholm, Sara, Mimesis och moralisk fostran. Sjöwall och Wahlöö som berättande samtidsanalytiker, i Historier. Arton- och nittonhundratalens skönlitteratur som historisk källa, Göteborg 2009, s. 57 68, 12 s. (Kompendium) Fussell, Paul, Kapitlet Arcadian Recourses i The Great War and Modern Memory, Oxford/ New York 2000 (1975), s. 231 269, 39 s. (Kompendium) Furuland, Lars, Litteratur och samhälle. Om litteratursociologin och dess forskningsuppgifter s. 262 297, i Ljus över landet och andra litteratursociologiska uppsatser, Uppsala 1991. 35 s (Kompendium) Liljestrand, Jens, Mobergland. Personligt och politiskt i Vilhelm Mobergs utvandrarserie, Stockholm 2009, 333 s., (169 kr på Adlibris)

Sturfelt, Lina, Eldens återsken. Första världskriget i svensk föreställningsvärld, Lund 2008, urval s. 11 183, 172 s. (161 kr på Adlibris) Öhman, Anders, Hög och låg litteratur i Populärlitteratur. De populära genrernas estetik och historia, Lund 2002, 16 s (Kompendium) Österberg, Eva, Litteratur och kultur, text och liv i Historisk tidskrift 2002:1 s.60-65, 6 s. (Kompendium) Sammanlagt antal sidor ca 800 Valfri bok eller annan skönlitterär text, ca 100 s tillkommer. Schema 10/10 sal 4, 10.15-12 Introduktionsföreläsning: Skönlitteratur som historisk källa. Läst: Ahlberger & Nilson, Österberg. 12/10 Blå rummet, 14.15-16 Boken i samhället. Del 1. Läst: Furuland, Liljestrand. 18/10 sal 2, 14.15-16 Boken i samhället. Del 2. Läst: Liljestrand. 20/10 sal 2, 10.15-12 Populärlitteratur. Läst: Boëthius, Ambjörnsson, Öhman. Studenterna tar med ett eget exempel på en skönlitterär text och har förberett olika frågor att diskutera utifrån denna. 25/10 sal 2, 10.15-12 Skönlitteraturen som förmedlare av föreställningsvärldar, exemplet första världskriget. Del 1. Läst: Sturfelt. 28/10 Blå rummet, 10.15-12 Skönlitteraturen som förmedlare av föreställningsvärldar, exemplet första världskriget. Del 2. Läst: Sturfelt och Fussell. Till detta tillfälle ska studenterna ha valt skönlitterär text till paper. 1/11 sal 2, 10.15-12 Skönlitteratur och politik. Del 1. Läst: Brink Pinto. 3/11 sal 2, 10.15-12 Skönlitteratur och politik Del 2. Läst: Brink Pinto samt Cronqvist & Kärrholm. Instruktioner inför skrivande av paper. 10/11 12.00 Inlämning av paper. 15/11 Blå rummet, 10.15-12 Diskussion av inlämnade paper. Observera att vid ojämn fördelning av förstahandsvalet kommer några studenter slumpvis att tilldelas sitt andrahandsval, så att vi får jämnstora grupper.

Tema: Kyrka, ideologi och makt. Religion och samhälle under den moderna eran Lärare: Yvonne Maria Werner Vilken roll har religionen haft i det moderna samhället? Denna fråga är utgångspunkten för denna temakurs, vars syfte är att i ett internationellt perspektiv belysa religionens inflytande och betydelse i det nordiska samhället dels som statskyrka och protestantisk majoritetsreligion, dels som en starkt ifrågasatt katolsk och muslimsk motkultur resp. en väl avgränsad judisk minoritetskultur. Förhållandena i Sverige (och Norden) står i fokus men sätts i relation till utvecklingen i det övriga Europa. I centrum står frågan om makt, frihet och identitet, som belyses med utgångspunkt från den ofta spänningsfylla relationen mellan individ, statsmakt och kyrka. Vi studerar den litterära bildningselitens kyrko- och religionskritik, de konservativa och de liberala kyrkomännens försök att försvara och hävda kyrkans intressen samt statsmaktens ambivalenta förhållande till kyrka och religion. Vidare belyses de främmande religionssamfundens strävanden att etablera sig och vinna erkännande och de reaktioner detta utlöst. Här spelar konversionsproblematiken, alltså villkoren för, motiven till och konsekvenserna av religionsbyten, en central roll. Slutligen tar vi upp frågan om sambandet mellan religion och nationell identitet och vilken betydelse det haft och har att de nordiska länderna sedan reformationen varit evangelisk-lutherska. Kursens mål är att ge ökad kunskap om och förståelse för: Religionens roll i det moderna samhället Frihetsproblematiken och den spänningsfyllda relationen mellan stat, individ och samhälle Religiösa minoritetsgruppers situation Sambandet mellan religion och nationell identitet Undervisningen består av föreläsningar och diskussioner i anslutning till litteraturen. Kursen inleds med en föreläsning om kyrka och religion i det moderna samhället. Därefter följer fyra seminarieövningar med utgångspunkt från den obligatoriska litteraturen. Diskussionen tar sin utgångspunkt i de frågor som finns i det häfte som delas ut vid den första föreläsningen. Vi kommer också att diskutera källtexter kopplade till de olika temana. Vid de tre sista seminarierna diskuteras temat kyrka, ideologi och makt utifrån de fritt valda böckerna. Varje student väljer en bok från listan över valfri litteratur eller en annan bok i anslutning till kursen och läser cirka 50 sidor ur denna. På det sista seminariets sista timme summeras intryck och lärdomar från kursen. Examination sker i form av en hemtenta, där kursens texter jämte de valda sidorna ur den bok som valts som specialuppgift analyseras och kommenteras. Hemtentan skall ha formen av en essä och vara på runt 8 sidor. Sist i häftet finns ett antal frågor avsedda att tjäna som ledning vid författandet av hemtentan. Jag som är lärare på kursen heter Yvonne Maria Werner och är professor. Jag har imin forskning framför allt inriktat mig på religionens roll i det moderna samhället med fokus på katolicismen.

Litteratur Obligatorisk litteratur * finns att köpa som kompendium Alwall, Magnus, Muslim Rights and Plights. The Religious Liberty Situation of a Minority in Sweden (1998), s. 173-190, 17 sidor * Gunnar Broberg, De judiska vännerna. Judiska bidrag till kulturlivet i sekelskiftets Sverige : Judiskt liv i Norden, 1988, s. 223-239, 15 sidor * Hessler, Carl Arvid, Statskyrkodebatten, 1964, s. 7-252, 245 sidor* McLeod, Hugh, Secularisation in Western Europe, 1848-1914, 2000, s. 234-247, 13 sidor * Tegborg, Lennart, Samhällsenhet och religionsfrihet och Stråth, Bo, Kungliga salighetsverket?. Socialdemokratisk kyrkopolitik i Sverige före 1940 : Arbetarhistoria 1993, s. 6-11, 17-21, 11 sidor * Werner, Yvonne Maria, Världsvid men främmande. Den katolska kyrkan i Sverige 1873-1929. 1996, s. 13-99, 86 sidor* (finns också att köpa för 50 kr) Werner 1 Werner, Yvonne Maria, Rätt, religion och katolsk motkultur. Nordiska katoliker mellan katolsk och nordisk rättstradition: Rätten, festskrift till Bengt Ankarloo, 2000, s. 101-122, 21 sidor * Werner 2 Werner, Yvonne Maria, Nordisk katolicism. Katolsk mission och konversion i Danmark i ett nordiskt perspektiv, 2005, 197-240, 253-307, 376-388, 109 sidor * (innehåller även ett avsnitt om muslimsk konversion) Werner 3 Hugo Valentin, Judarna i Sverige, 1964, s. 139-155, 16 sidor* Sammanlagt 500 sidor Litteratur för specialuppgift Böckerna läses i urval (cirka 50 sidor) Alvunger, Daniel, Nytt vin i gamla läglar: Socialdemokratisk kyrkopolitik under perioden 1944-1973, 2006 Beltzèn, Nils och Lars, Arthur Engberg publicist och politiker : Arbetarrörelsens årsbok 1973 Bexell, Oloph, Sveriges kyrkohistoria. Band 8, 2003 Blomqvist, Håkan, Socialdemokrat och antisemit? : den dolda historien om Arthur Engberg, 2001 Blückert, Kjell, The Church as A Nation: a study in eccelsiology and nationhood, 2000 Bredefeldt, Rita, Judiskt liv i Stockholm och Norden : ekonomi, identitet och assimilering 1850-1930, 2008 Brohed, Ingmar, Religionsfrihetens och ekumenikens tid: Sveriges kyrkohistoria, Band 8, 2005 Carlsson, Carl Henrik, Medborgarskap och diskriminering. Östjudar och andra invandrare i Sverige 1860-1920, 2004 Chadwick, Owen, The secularization of the European mind in the nineteenth century, 1990. Claesson, Urban, Folkhemmets kyrka. Harald Hallén och folkkyrkans genombrott. En studie av socialdemokrati, kyrka och nationsbygge med särskild hänsyn till perioden 1905-1933, 2004 Europe and the Other and Europe as the Other, ed Bo Stråth, 2000 Fascism, Totalitarianism and Political Religion, ed. Roger Griffin, 2005

Gelfgren, Stefan Ett utvalt släkte: väckelse och sekularisering. Evangeliska fosterlandsstiftelsen 1856-1910, 2003 Gross, Michael B., The war against Catholicism : liberalism and the anti-catholic imagination in nineteenth-century Germany, 2004 Grundtvig nyckeln till det danska? Red. Hanne Sanders, Ole Wind, 2003 Gunnarsson, Lars, Kyrkan, nazismen och demokratin. Åsiktsbildning kring svensk kyrklighet 1919-1945, 1995, s. 41-154. Hammar, Inger, Emancipation och religion. Den svenska kvinnorörelsens pionjärer i debatt om kvinnans kallelse ca 1860-1900, 1999 Hammarström, Per, Nationens styvbarn. Judisk samhällsintegration i några Norrlandsstäder 1870 1940, 2007 Jarlert, Anders, Judisk ras som äktenskapshinder i Sverige : effekten av Nürnberglagarna i Svenska kyrkans statliga funktion som lysningsförrättare 1935-1945, 2006 Jarlert, Anders, Sveriges kyrkohistoria. Romantikens och liberalismens tid, 2001 Kyrka och nationalism i Norden. Nationalism och skandinavism i de nordiska folkkyrkorna under 1800-talet, red. I. Brohed, 1998 Lagerlöf Nilsson, Ulrika, Med lust och bävan. Vägen till biskopsstolen inom Svenska kyrkan under 1900-talet, 2010 Lind Martin, Kristendom och nazism, 1975 Lindberg, Alf, Väckelse, frikyrklighet, pingströrelse : väckelse och frikyrka från 1800-talets mitt till nutid, 1985. Many are Chosen: Divine Election and Western Nationalism. W. R. Hutchison & H. Lehmann, (eds), 1994 McLeod, Hugh, Secularisation in Western Europe, 1848-1914, 2000 Nation and Religion. Perspectives on Europe and Asia, P. van der Veer & H. Lehmann (eds), 1999 Nordiske folkekirker i opbrud National identitet og international nyorientering efter 1945, red. Schörring, 2001 Ouis, Pernilla, Roald, Anne Sofie, Muslim i Sverige, 2003 Petrén, Erik, Kyrka och makt : bilder ur svensk kyrkohistoria, 2000 Pleijel, Hilding, Hustavlans värld : kyrkligt folkliv i äldre tiders Sverige, 1970 Rasmussen, Jens, Religionstolerance og religionsfrihed, 2008 Religion und Nation. Nation und Religion. Beiträge zu einer unbewältigten Geschichte, M. Geyer & H. Lehmann (Hg.), 2004 (innehåller även artiklar på engelska) Rémond, René, Religion and Society in Modern Europé, 1999 Ross, Ronald J., The failure of Bismarck's Kulturkampf : Catholicism and state power in imperial Germany, 1871-1887, 1998 Runestam, Staffan, Nathan Söderblom och böndagsplakaten 1914-1930 & Nathan Söderblom och försvarsfrågan 1913-14. En politisk tidsbild : Kyrkohistorisk årsskrift 1995 & 1998 Sandahl, Dag, Kyrklig splittring studier kring debatten om kvinnliga präster i svenska kyrkan, 1993

Sanders, Hanne, Bondevaekkelse og sekularisering: en protestantisk folkelig kultur i Danmark og Sverige 1820-1850. 1995 Schwarz Lausten, Martin, Folkekirken og jøderne. Forholdet mellem kristne og jøder i Danmark fra 1849 til begyndelsen af det 20. århundrede, 2007 Schwarz Lausten, Martin, Jødesympati og jødehad i Folkekirken. Forholdet mellem kristne og jøder i Danmark fra begyndelsen af det 20. århundrede til 1948, 2007 Sundkler, Bengt, Nathan Söderblom: His life and Work, 1968 Tegborg, Lennart, Folkskolans sekularisering 1895-1909 : upplösning av det administrativa sambandet mellan folkskola och kyrka i Sverige, 1969. Tergel, Alf, Ungkyrkomännen, arbetarfrågan och nationalismen 1901-1911, 1969 The Decline of Christendom in Western Europe, 1750 2000, eds. H. McLeod & W. Ustorf, 2003. Thidevall, Sven, Kampen om folkkyrkan. Ett folkkyrkligt reformprograms öden 1928-1932, 2000 Valentin, Hugo, Judarna i Sverige, 1964 Walser, Helmut, German nationalism and religious conflict : culture, ideology, politics, 1870-1914, 1995 Wolffe, John, The Protestant Crusade in Great Britain, 1829-60, 2001 Ørjasæter, Tordis, Menneskenes hjerter. Sigrid Undset en livshistorie, 1994 Schema Introduktionsföreläsning i sal 4 11 oktober 13.15-16 Seminarier i sal 2 14 oktober 10.15-12 19 oktober 12.15-14 24 oktober 14.15-16 4 november 14.15-16 Presentation av fritt valda texter i sal 2 8 november 10.15-13 9 november 10.15-13 10 november 10.15-13 Hemtentan skall vara insänd (digitalt) senast den 18 november kl. 15. Observera att vid ojämn fördelning av förstahandsvalet kommer några studenter slumpvis att tilldelas sitt andrahandsval, så att vi får jämnstora grupper.