Decentralisering, skolval och friskolor: resultat och likvärdighet i svensk skola av Helena Holmlund, Josefin Hägglund, Erika Lindahl, Sara Martinson, Anna Sjögren, Ulrika Vikman och Björn Öckert Stockholm 24 april 2015
Uppdraget Reformerna Decentraliseringen av skolan när kommunerna övertog huvudmannaskapet Möjligheten att välja skola och fristående skolors etablering Utfallen Särskilt fokus på betygsresultat och fullföljandet av utbildning samt på betydelsen av kön, utländsk bakgrund och tid i Sverige. Följer också andra mått på kunskapsutveckling. Bakgrund Sjunkande resultat i internationella studier och ökade resultatskillnader mellan skolor Avgränsning: Grundskola och gymnasium. 1987-2009 (2006) 2
Att analysera 1990-talets skolreformer Effektutvärdering kräver Jämförelsegrupp Resultatmått som är jämförbara över lång tid Mått på vad reformerna innebar Reformerna infördes samtidigt i hela landet Jämföra utvecklingen över tid -identifiera ev brott vid reformer Relatera elevresultat på individ- eller kommunnivå till elevers reformexponering Betyg, mönstringsdata, UGU-data, Internationella mätningar Reformindikatorer Skolpolitik uttryckt i kommunernas skolplaner Skolresurser Andel friskoleelever/kommunalt skolval Elevsammansättning - demografiska förändringar, tex invandring och migration, men också som följd av reformerna. Försiktighet i kausal tolkning 3
I dag 1. Decentralisering - Kommunernas skolpolitik och resursfördelning 2. Resultatutveckling: deltagande, genomströmning och kunskaper 3. Skolval och likvärdighet 4. Slutsatser 4
Decentralisering och kommunernas skolpolitik skolplaner och resurser 5
Kommunerna får ansvar för skolan Arbetsgivaransvar, finansiering och resursfördelning, uttolkning av nationella mål, resultatuppföljning. Vi studerar: Kommunernas skolpolitik uttryckt i skolplanerna speglar hur kommunerna såg sitt uppdrag Insamling av skolplaner. Kodning av variabler som fångar skolplanens behandling av skolans kunskapsuppdrag, elevresultat, uppföljning, likvärdighet, kompensatorisk resurstilldelning, kompetensförsörjning Resurser lärartäthet och lärarkvalitet
Andel Andel Skolplanerna vittnar om svag styrning 1,0 1,0 0,8 0,8 0,6 0,6 0,4 0,4 0,2 0,2 0,0 1990 1995 2000 2005 År Resultatmått Betyg Nationella prov Lokala tester Avhopp/slutfört gymnasium SALSA 0,0 1990 1995 2000 2005 År Minst konkretionsnivå 1 Minst konkretionsnivå 2 Minst konkretionsnivå 3 Andel kommuner som i sina skolplaner nämner olika resultat mått Andel kommuner som i sina skolplaner nämner personalförsörjning och kompetensutveckling av lärare Konkreta skrivningar om likvärdighet eller kompensatorisk resursallokering i mindre än en 1/10 av kommunerna. 7
Lärarresurser Beskrivning över tid på skolnivå och på kommunnivå Hur många lärare / 100 elever (LT)? vi tar hänsyn till ålder, utbildning, behörighet, kvalitetsjusterad lärartäthet Hur kompensatorisk är skolans resursallokering? jämför skolor med olika elevförutsättningar (elevernas förväntade betyg) Försämring av lärarkårens behörighet, IQ, erfarenhet och utbildning(relativt) under hela perioden.
1 1 1,5 1,5 2 2 2,5 2,5 3 3 3,5 3,5 4 6 8 4 6 8 10 12 14 16 10 12 14 16 Spridning i lärartätheten i grundskolan ökade före reformerna Lärartäthet Kvalitetsjusterad lärartäthet 1990 1995 2000 2005 År 1990 1995 2000 2005 År 90e percentilen 50e percentilen 10e percentilen 1990 1995 2000 2005 År 1990 1995 2000 2005 År p90/p10 p90/p50 p10/p50 LT minskade under 1990-talet. Större skillnader i KJLT Spridning på lång sikt oförändrad, men ökar före reformerna Resursspridning inom snarare än mellan kommuner. GY- ingen stor förändring 9
Lärarkvalitet 22000 24000 26000 28000 Lärarnas löner 22000 24000 26000 28000 6 7 8 9 6 7 8 9 Lärartäthet 10 11 12 Kvalitetsjusterad lärartäthet 10 11 12 Skillnarer i resurser mellan skolor - kompensatoriskhet 1985 1990 1995 2000 2005 År 1985 1990 1995 2000 2005 År 1985 1990 1995 2000 2005 År 1985 1990 1995 2000 2005 År 20 procent 40-60 procent 80-100 procent 10
Skolans kompensatoriska resurstilldelning Skolans resurser är svagt kompensatoriska (90-95%) Skillnader inom, inte mellan kommuner. Ingen stor förändring av skolans kompensatoriska resurstilldelning. Lärarlöner och lärarkvalitet högre i skolor med goda elevförutsättningar Inga stora förändringar i samband med reformer 11
Skolpolitik, resurser och elevresultat Stora kommuner mer konkreta och tydliga skolplaner och bättre resultatutveckling, men koppling svag. Kommuner vars skolplaner lyfter fram skolans kompensatoriska uppdrag omfördelar mer resurser till skolor med svaga elevförutsättningar Förändringar av prioriteringar i skolplanerna har inget tydligt samband med förändringar i resultat Förändrade skolresurser på kommunnivå har inte något tydligt samband med förändringar i resultat 12
-,005-200 -100 0 Skillnad Skillnad 0,005,01 100 200 Resurser i olika kommuntyper Lärartäthet Lärarkvalitet 1985 1990 1995 2000 2005 År 1985 1990 1995 2000 2005 År Skillnad i lärartäthet och lärarkvalitet i storstadsregioner jämfört med övriga landet med hänsyn taget till elevförutsättningar och elevantal 13
-,1 -,05 Skillnad 0 Skillnad,05 -,08 -,06 -,04 -,02,1 Skillnad i resultatutveckling mellan olika kommuntyper Betyg Högskoleregistreringar 1985 1990 1995 2000 2005 År 1985 1990 1995 2000 2005 År Skillnad i åk 9-betyg och högskoleregistreringar mellan storstadsregioner och övriga landet 14
Resultatutveckling i skolan 15
Andel Gymnasieskolan ofullständiga studier 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 1975 1980 1985 Födelseår Svaga betyg Medelbetyg Starka betyg 16
Förmåga (SD) Kognitiva förmågor i Åk 6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1-0,2-0,3 1950 (1963) 1960 (1973) 1970 (1983) 1980 (1993) 1990 (2003) Födelseår (Mätår) Logisk Verbal Spatial 17
Förmåga (SD) Kognitiva förmågor på gymnasiet (pojkar) 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1-0,2-0,3 1950 (1968) 1960 (1978) 1970 (1988) 1980 (1998) Födelseår (Mätår) Logisk Verbal Spatial 18
Spridning Spridning Spridning Spridning Ingen ökning av spridningen i kognitiva förmågor 3,5 Totalt 3,5 Logisk 3,0 3,0 2,5 2,5 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 1,0 1950 1960 1970 1980 1990 1950 1960 1970 1980 1990 Födelseår Födelseår 3,5 Verbal 3,5 Spatial 3,0 3,0 2,5 2,5 2,0 2,0 1,5 1,5 1,0 1,0 1950 1960 1970 1980 1990 1950 1960 1970 1980 1990 Födelseår Födelseår p90/p10 p90/p50 p50/p10 19
Resultat (SD) Läsförståelse i Åk 4 och Åk 9 0,75 0,50 0,25 0,00-0,25 1980 1985 1990 1995 2000 Födelseår PIRLS, Åk 4 PISA, Åk 9 NU, Åk 9 20
Resultat (SD) Kunskaper i matematik i Åk 4, Åk 8 och Åk 9 0,75 0,50 0,25 0,00-0,25 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 Födelseår TIMSS, Åk 4 TIMSS, Åk 8 PISA, Åk 9 SIMS 1980 (Åk 7) 21
Kunskapsutvecklingen bland svenska elever Kunskapstillväxten (förädlingsvärde eller value-added) mellan högstadiet och gymnasieskolan har försämrats. Nedgången i Åk 6 förstärks alltså under högstadiet och på gymnasiet Denna försämringen påbörjas före reformerna Hur ser det ut i internationella jämförelser? Stor samstämmighet: Sjunkande resultat åtminstone sedan kohorten född 1980 men brist på mätpunkter tidigare vi kan ej datera vändning. 22
Sammanfattning Kraftig ökning av elever utan slutbetyg från gymnasiet Sammanfaller med programgymnasiet och nytt betygssystem Påverkar främst studiesvaga elever Flertalet tycks ändå vara närvarande på gymnasiet Försämrade kognitiva förmågor och kunskaper Kunskapsnedgång påbörjas före skolreformerna Reformerna kan ha bidragit till fortsatt utveckling, men inget tydligt trendbrott. Resultatförsämringen börjar tidigt i skolan Försämringen i lägre årskurser lever kvar senare Nedgången förstärks på högstadiet och gymnasiet 23
Skolval och likvärdighet 24
Likvärdighet Begreppet likvärdighet Alla elevers rätt till utbildning Skolan ska utjämna livschanser Hur mäter vi likvärdighet? Mått på måluppfyllelse, d.v.s. resultatmått - Samband mellan resultat och familjebakgrund - Resultatskillnader mellan skolor 25
Andel Syskonkorrelationer i årskurs 9-betyg 0,60 0,55 0,50 0,45 0,40 1990 1995 2000 2005 År Alla ämnen Kärnämnen 26
Resultatskillnader mellan skolor Välkänd bild att resultatskillnaderna mellan skolor har ökat ( mellanskolsvariationen ) Vilka faktorer kan tänkas ligga bakom att resultatskillnaderna ökar? Ökad elevsortering mellan skolor Skillnader i skolkvalitet 27
Andel Resultatskillnader mellan skolor 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 1990 1995 2000 2005 2010 År Totalt Samma förutsättningar 28
Resultatskillnader och elevsortering När vi justerar för elevers förutsättningar ser vi inte längre att resultatskillnaderna har ökat Tolkning: ökad elevsortering ligger bakom de ökade resultatskillnaderna Hur har elevsorteringen utvecklats över tid? Elevsorteringen till skolor kan bero på Boendesegregation Skolval/friskoleetablering Mått på elevers förutsättningar: förväntade betyg 29
Andel Elevsortering: Skillnader i elevförutsättningar mellan skolor 0,20 0,15 0,10 0,05 1990 1995 2000 2005 År Skola Skolområde 30
Elevsortering, friskolor och skolval Elevsorteringen har ökat mer än vi kan förvänta oss givet boendesegregationen Ökad elevsortering samvarierar med ökad andel friskoleelever i kommunerna Boendesegregationen kan också ha påverkats av skolvalet Varför kan skolval och friskolor leda till elevsortering? Friskolors etablering Urvalsgrunder Familjers olika preferenser olika förutsättningar 31
Elevsortering 2009 Elever med högutbildade föräldrar 0,5 1 1,5 2 Oddskvot Fristående skola Alternativ kommunal skola 32
Elevsortering till fristående skolor 2009 Högutb. föräldrar Utrikes född 0,5 1 1,5 2 Oddskvot Alla Svagt område Starkt område 33
Elevsortering och likvärdighet Innebär elevsortering per definition minskad likvärdighet i skolresultat? Det beror på hur skolans arbete påverkas: Nivågruppering Kamrateffekter Kvalitetseffekter Undervisningen anpassas till elevgruppens nivå Kan skolan kompensera fullt ut i ett mer sorterat system, så att resultatskillnaderna är oförändrade? 34
Elevsortering och likvärdighet Resultatskillnaderna har inte ökat när vi justerar för elevers förutsättningar Kan tolkas som att skolan har lyckats kompensera för hur skolans arbete påverkas av ökad segregation Kan också tolkas som att betygen sätts kompensatoriskt, så att kunskapsskillnader mellan skolor underskattas Social integration kan ha ett värde i sig Ökad sammanhållning, bättre förståelse mellan grupper och minskade konflikter i samhället 35
Rapportens viktigaste slutsatser 36
Slutsatser 1 Resultatnedgången i den svenska skolan påbörjades redan före skolreformerna Vi kan inte utesluta att reformerna påverkat den fortsatta utvecklingen lärarkompetens, betygsystem och läroplaner Kraftig ökning av elever utan slutbetyg från gymnasiet i samband med GY-reform, men de hoppade inte av. Kommunala skillnader i resurser och skolpolitik kan inte förklara resultatnedgång men svag styrning, obefintlig uppföljning och svag kompensatoriskhet. Friskoleexpansionen och det fria skolvalet kan inte förklara nedgången i svenska elevers resultat 37
Slutsatser 2 Skolsegregationen tar fart under 1990-talet. Ökad elevsortering drivs dels av ökad boendesegregation, dels av friskolevalet men ej kommunalt skolval. Ökad elevsortering i skolan förklarar de ökande betygs- och resultatskillnaderna mellan grundskolor och på gymnasiet. Elevers familjebakgrund har inte större betydelse för betygen i grundskolan än tidigare, men möjligen för avslutat gymnasium. Likvärdighet kan ha minskat i andra dimensioner till följd av ökad sortering. 38