Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet

Relevanta dokument
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Vad säger forskningen om ohälsosam arbetsbelastning?

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Ins4tu4onen för psykologi

Hur kan man förstå & definiera psykosocial arbetsmiljö? Maria Nordin Institutionen för psykologi

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?

Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?

Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm,

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Piteå, 24 september 2014

AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.

Sven Lindblom 1

Malin Bolin, fil.dr i sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Höga Kusten hotellet, 5 november 2014

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljöplan 2018 för Kompetensförvaltningen

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Bakgrund. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk o Social Arbetsmiljö

Förslag till yttrande över motion angående psykisk ohälsa och sjukskrivningar i Landstinget Blekinge

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Policy för arbetsmiljö och hälsa. Beslutad av kommunfullmäktige , 27. Dnr KS

HUR SKAPAR MAN EN HÄLSOSAM ARBETSBELASTNING?

OSA-föreskriften. en introduktion. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Vägledning för dig som är skyddsombud inom Seko

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Organisatorisk och social arbetsmiljö Från teori till praktik!

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

Hur ser den goda arbetsplatsen ut?

SAM vid uthyrning av

Workshop Tema stress KUNSKAPER FÖR EN BÄTTRE ARBETSDAG. Malin Strömberg Gunnar Lagerström

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald

Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Kränkande särbehandling

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

PROMOTIVA ASPEKTER. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få!

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

Arbetsmiljö- och hälsastrategi

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017

Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL

Arbetsmiljölagen. Ramlag Förebygga ohälsa och olycksfall God arbetsmiljö. Samverkan Arbetsmiljöombud / -kommitté

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Dialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverket Nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Praktiska råd och verktyg i Arbetsmiljöarbetet

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2017

Att (in)se innan det går för långt

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsgivar- och organisationsutskott Sammanträdesdatum

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart

Är arbete bra för hälsan? Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

ARBETSMILJÖUTBILDNINGAR FÖR SKYDDSOMBUD, ARBETSLEDARE, CHEFER MED FLERA

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Dnr Kon 2017/35. Redovisning av åtgärder med anledning av medarbetarundersökningen genomförd 2016

Systematiskt arbetsmiljöarbete och Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Bättre arbetsmiljö varje dag

Resultatet av inspektionen 28 mars 2017

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017

Arbetsmiljöbarometern, syfte

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Hantera risker : systematiskt miljöarbete PDF LÄSA ladda ner

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Årshjul systematiskt arbetsmiljöarbete

Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

ATT BETE SIG SOM EN (VUXEN) MÄNNISKA

Kränkande särbehandling

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Riktlinje kränkande särbehandling RIKTLINJE

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Ledarskap, medarbetarskap och. Maria Nordin Institutionen för psykologi

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

Kraven i koncentrat. Arbetet med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ska vara en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet (5 ).

Transkript:

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Ins<tu<onen för psykologi Umeå universitet

De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990) Ansträngning-belöning-modellen (Siegrist, 1996)

Job Demand Resources Model (JD-R) (Bakker & Demerou=, 2008)

Organisatoriska faktorer Ledarskap Arbets<der Bemanning Antal anställda/chef Stöd

...påverkar den psykosociala arbetsmiljön Arbets- platsen Jobbet Organisa<on Det goda arbetet Struktur Leda & fördela Kultur Balans krav & resurser Individen Hälsa Bild av Malin Bolin

Den all<d så vik<ga balansen och konsekvenser av obalans

Störd sömn (SBU 2013:216) Krav Krav 1.38 (1.28-1.49) Psykiskt ansträngande krav 1.32 (1.19-1.47) Obalans ansträngning-belöning 1.51 (1.18-1.94) Mobbning 1.44 (1.18-1.75) Resurser Kontroll 0.90 (0.84-0.98) Socialt stöd 0.77 (0.71-0.85) Rä^visa 0.73 (0.66-0.79)

Symptom på utma^ning (SBU 2014:223) Krav Krav 2.53 (2.36-2.71) Osäker anställning 1.39 (1.22-1.57) Brist på stöd (arbetsplats) 1.81 (1.68-1.95) Brist på stöd (kollegor) 1.43 (1.26-1.63) Resurser Rä^visa 0.35 (0.27-0.45)

Depressiva symptom (SBU 2014:223) Krav Spänt arbete 1.74 (1.53-1.96) Obalans ansträngning belöning 1.78 (1.49-2.12) Lågt stöd ledning 1.73 (1.22-2.45) Lågt stöd kollegor 2.35 (2.20-2.96) Mobbning 2.82 (2.21-3.59) Osäker anställning 1.33 (1.21-1.47) Resurser Kontroll 0.72 (0.68-0.77)

Kvinnor och män (Arbetsmiljöverket, 2016) Vanligare hos kvinnor Organisatoriska faktorer Del<dsarbete Skiaarbete Tillfälliga anställningar Psykosociala faktorer Olika typer av krav Spänt arbete Emo<onella krav Låg kontroll Vanligare hos män Organisatoriska faktorer Långa arbets<der Arbete i expanderande verksamhet Psykosociala faktorer Lägre socialt stöd Slutsats: Könsskillnader i ohälsa beror troligen på exponering för olika organisatoriska och psykosociala faktorer

Hur minska arbetsbelastningen?

Vad säger lagen? AFS 2015:4 Arbetsgivaren ska (bl a) ha kunskap om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling ha mål som ska syaa <ll a^ främja hälsa och öka organisa<onens förmåga a^ motverka ohälsa ge arbetstagarna möjlighet a^ medverka i arbetet a^ ta fram målen och a^ alla känner <ll dem se <ll a^ arbetsuppgiaer och befogenheter inte ger upphov <ll ohälsosam arbetsbelastning

Förebygga & hantera: SAM - Systema=skt arbetsmiljöarbete Undersök Glöm inte undersöka organisatoriska faktorer Var noga med a^ inkludera ALLA i undersökningen Se <ll a^ berörda och deras skyddsorganisa<oner kommer <ll tals Riskbedöm Finns risk för ohälsa pga obalans mellan krav och resurser? Åtgärda Konkret handlingsplan för åtgärder Minska kraven eller öka resurserna? Förankra handlingsplanen Utse ansvarig Följ upp Bä^re balans mellan krav och resurser? Posi<va och nega<va konsekvenser av åtgärderna

Främjande & medverkan: Hälsopromo<on (Hanson, 2004) Arena Främjande Delak<ghet Kommunika<on Lärande Ledarskap (Stöd) Process

Arbetet som arena Hur organisera hälsopromo=vt? Organisera u<från hälsosam psykosocial arbetsmiljö. Tänk: krav och resurser, energi och mo=va=on Inkludera god psykosocial arbetsmiljö i organisa<onens policies och värderingar Skriv in god psykosocial arbetsmiljö i verksamhetsplanen Arbets- miljö Diskutera psykosocial arbetsmiljö på varje APT! Diskutera upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön i medarbetarsamtalen Använd SAM kon<nuerligt för a^ upptäcka hot mot en god psykosocial arbetsmiljö

Främjande faktorer (Lindberg & Vingård, 2012:7) 8 Krav Lagom arbetstempo och belastning Resurser Ledarskap 4 3 Posi<va, <llgängliga och rä^visa ledare Utvecklad kommunika<on Delak<ghet 3 5 Medinflytande/delak<ghet Autonomi/ empowerment Lärande 2 Utveckling och växande i arbetet Stöd/rela<oner 1 5 Samarbete/teamarbete Posi<vt socialt klimat

Vad säger forskningen om främjande faktorer? Delak<ghet Inte så umorskat i rela<on <ll hälsa, men relaterat <ll autonomi och kontroll Kommunika<on Ki^et i psykosocial arbetsmiljö Inte så umorskat i rela<on <ll hälsa, men intui<vt väldigt vik=g faktor En japansk studie säger a^ lite eller ingen kommunika<on ökar risken för konflikt med över 400 % (Honda et al., 2015) Lärande Inte så umorskat i rela<on <ll hälsa, men relaterat <ll flexibilitet och mentala resurser Ledarskap Stöd i forskning a^ ledarskap är relaterat <ll hälsa Minskar t ex sjukfrånvaro (Kuoppala m fl., 2005), hjärt-kärlsjukdom (Nyberg m fl., 2012) (OBS! Medarbetarskap är också vik<gt!) Stöd och goda rela<oner Starkt stöd i forskningen a^ socialt stöd generellt se^ är relaterat <ll hälsa Även arbetsrelaterat stöd är relaterat <ll t ex sömn (Nordin, 2015), sjukfrånvaro (Stoetzer, 2010)

Process Hälsopromo<onsarbetet blir aldrig klart utan måste hela <den uppdateras och anpassas eaer nya förutsä^ningar

Verktyg h^p://`vmetodik.se/ Hälsofrämjande ledarskap (Dellve & Eriksson, 2016) Syaar <ll a^ främja verksamhetens resultat och utveckling på lång sikt Gruppdialog och reflek<on om arbetsmiljöns teori och prak<k baserat på vetenskap Ledda samtal, främst bland chefer, som syaar <ll a^ öka medvetenheten om arbetsmiljön liksom möjligheterna för e^ ak<vt och hälsopromo<vt arbete Iden<fiera hinder och möjligheter för både ledarskap och medarbetarskap