HÖGANÄS AB Grundvattennivåer i Höganäs UPPDRAGSNUMMER 1240647000 MALMÖ GEOLOGI OCH GRUNDVATTEN ANDERS NILSSON DANIEL SEVELIN
Icke-teknisk sammanfattning Vårvintern 2014 inkom fastighetsbolaget Jefast AB med en skrivelse till Länsstyrelsen i Skåne. Bolaget har sedan en tid problem med inträngande vatten i källare i hus i centrala Höganäs. Jefast AB menar att orsaken kan vara att Höganäs AB upphört med att länshålla sin gamla gruva, vilken är belägen under delar av staden. Jefast menar att grundvattennivån i centrala Höganäs stigit över tiden efter det att länshållningen avslutades 1996. Under 2014 2015 har konsultbolaget Sweco utrett grundvattensituationen i Höganäs. Den genomförda utredningen visar inte på något samband mellan den avslutade länshållningen av gruvan och problemen med källaröversvämningar i enskilda fastigheter i centrala Höganäs. Mätningar av grundvattennivåer i Höganäs visar att nivåerna är stabila sedan åtminstone 2008. En genomgång av historiska mätningar visar att grundvattenytan i centrala Höganäs alltid legat på en hög nivå trots länshållning i gruvan och området har historiskt sett varit vattensjukt. Centrala Höganäs ligger i en sänka mellan högre belägna områden vid Tjörröd i norr och Långaröd i söder. Lågpunkten återfinns ungefär vid Storgatan. Att området varit vattensjukt har varit välkänt vid byggnation av större delen av centrum på 1950- till 1970-talen. Trots detta har djupa källare byggts under grundvattenytan. Dessa källare har anlagts med pumpgropar som används för att hålla nere grundvattenytan. Grundvattennivån i centrala Höganäs styrs idag till stor del av denna pumpning. Mätningarna i centrala Höganäs visar att grundvattenytan är avsänkt till följd av länshållningen vid ett antal hus och i Viadukten på väg 111. En trolig orsak till dagens problem med vatteninträngning i källare är att dräneringssystemen är ålderstigna. Länshållningen har orsakat sättningar i delar av centrala Höganäs som troligen fortfarande pågår. Detta beror på att sättningar utbildas under lång tid. Att åtgärda dräneringssystemen kräver hänsyn vid planeringen så att dräneringssystemen återfår sin kapacitet utan att grundvattenytan sänks mer än till den ursprungliga länshållningsnivån. En ombyggnad av systemen för länshållning till en djupare nivå kommer att medföra en ökad sättningsrisk. Åtgärder bör utarbetas i samförstånd mellan fastighetsägare och kommunen. Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE 201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)040167000 Fax www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Anders Nilsson Malmö Telefon direkt +46 (0)40167051 Mobil +46 (0)722130069 anders.l.nilsson@sweco.se
Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Syfte 3 3 Omfattning 4 4 Geologisk och geohydrologisk uppbyggnad 5 4.1 Geologi 5 4.2 Grundvatten 10 5 Grundvattenmätningar 10 5.1.1 Mätresultat 13 6 Länshållning av gruvan 17 7 Historiska mätdata 20 7.1.1 Grundvattennivåer i geotekniska undersökningar och andra arkivkällor 23 8 Källarnivåer 288 9 Pågående länshållning i Höganäs 30 10 Sättningar 323 11 Energibrunnar 344 12 Slutsatser 366 1 (38)
Bilagor Bilaga 1 SGU jordartskarta för Höganäs Bilaga 2 Topografisk karta över centrala Höganäs Bilaga 3 Geologisk principsektion genom centrala Höganäs Bilaga 4 Läge för geologisk principsektion på plankarta Bilaga 5 Mätprogram grundvattennivåer Bilaga 6 Grundvattennivåer i bergmätpunkter Bilaga 7 Grundvattennivåer i jordpunkter J1-J10 Bilaga 8 Grundvattennivåer i jordpunkter J11-J19 Bilaga 9 Mätningar i Höganäs kommuns observationsrör i centrala Höganäs 2008-2015 Bilaga 10 Jämförelse mellan källarnivå och interpolerad grundvattenyta Bilaga 11 Jämförelse mellan källarnivå och interpolerad grundvattenyta - detaljbild vid Stjärngatan/Verdandigatan Bilaga 12 Avstånd mellan källarnivå och interpolerad grundvattenyta Bilaga 13 Byggår och källarnivå för inventerade fastigheter Bilaga 14 Inventerade hus med pumpgrop Bilaga 15 Energibrunnar i centrala Höganäs 2 (38) repo001.docx 2012-03-29
1 Inledning I Höganäs med omnejd har det i mer än 200 år bedrivits gruvbrytning av kol och lera. Gruvområdet sträcker sig från dagbrott och marknära brytning (10-20 m djup) vid Tjörrödsområdet, strax norr om Höganäs centrum, till djupt liggande gruvorter (100-150 m djup) öster om Höganäs tätort. Länshållning av gruvan har redan från början utförts i olika schakt men i takt med gruvans utbredning österut har uppfordringen av vatten skett huvudsakligen i schakt Gustaf Adolf. Det uppfordrade vattnet har använts dels som dricksvatten inom kommunen och dels som processvatten inom Höganäs AB. Gruvdriften upphörde 1961 men länshållningen fortsatte då länshållningsvattnet användes av både kommunen och Höganäs AB. Kommunens behov av länshållningsvattnet upphörde vid inkopplingen av Sydvatten i slutet på 1970-talet och från 1985 användes länshållningsvattnet enbart som processvatten. 1996 hade dels behovet av vatten och dels tillförlitligheten till leverans av vatten från gruvan minskat, varför länshållningen av gruvan upphörde. Länshållningens upphörande har medfört att gruvan vattenfyllts och att grundvattennivåerna i gruvområdet återhämtat sig till naturliga nivåer. Under 2014 har fastighetsbolaget Jefast AB vänt sig till länsstyrelsen och påtalat problem med inträngande vatten, vilket lett till källaröversvämning och fuktskador. Sättningar har även uppträtt runt företagets hus på olika fastigheter. Enligt Jefast ska problemen bottna i höga grundvattennivåer som en följd av Höganäs AB:s upphörda länshållning av gruvan. Även andra fastighetsägare har rapporterat om dessa problem. Länsstyrelsen har vänt sig till Höganäs AB för att företaget ska kunna ge sin syn på problemen. Höganäs AB har under längre tid utfört kontroll av grundvattennivåer i den nedlagda gruvan. Under 2014 2015 har även mätningar och grundvattenutredning utförts av konsultbolaget Sweco. 2 Syfte För att klarlägga grundvattennivåförhållandena i Höganäs samt för att se om det finns ett samband mellan fuktproblem och källaröversvämningarna och Höganäs AB:s avbrutna länshållning har Sweco Environment AB (Sweco) utfört en hydrogeologisk utredning, vilken redovisas i denna rapport. Uppdraget har varit att förutsättningslöst undersöka förhållanden kring grundvattennivåer både i nutid och historiskt sett, uppbyggnad av jord- och berglager samt förutsättningarna för de drabbade fastigheterna. 3 (38)
3 Omfattning Grundvattenförhållandena i ett område styrs i hög grad av den geologiska uppbyggnaden. Därför är det viktigt att förståelsen för den geologiska uppbyggnaden är korrekt och att geologin kan beskrivs med tillräcklig noggrannhet. Ett område där grundvattenförhållandena ska undersökas behöver därför även beskrivas geologiskt för att möjliggöra en korrekt tolkning av resultaten från de mätningar av grundvattennivåer som utförs inom området. För att beskriva de geologiska och hydrogeologiska förhållandena i Höganäsområdet har information hämtats in från olika källor. Geologisk information har främst hämtas från Sveriges geologiska undersökning, SGU. Information har även hämtats från geotekniska undersökningar som utförts inför hus-, väg- och VA-utbyggnader. De har hämtats från Höganäs kommuns arkiv. Vissa geologiskt intressanta områden har även undersökts av forskare och privata företag för förekomster av brytningsvärda mineral. Denna typ av information är ofta tillgänglig från forskarsidan och ibland från de privata företag som utfört undersökningarna. I Höganäs är det Höganäs AB som står bakom många av de geologiska undersökningar som utförts och i deras arkiv finns ett digert geologiskt material som beskriver den lokala geologin i Höganäsområdet. Även information om gruvans utbredning och länshållning har inhämtats från Höganäs AB. För att skapa en bild av grundvattensituationen i området har mätningar av grundvattennivå utförts i ett mätprogram för Höganäs tätort och området runt den f.d. gruvan. Mätningarna har utförts i ett antal observationspunkter fördelat på olika berglager och jordlager. Mätningar av grundvattennivån i gruvlagren har även utförts. Grundvattenmätningarna är pågående och har utförts under drygt ett års tid för att skapa en god bild av årstidsvariationer, påverkan från nederbörd eller grundvattenuttag. Även historiska data har studerats. Dessa har inhämtats från Höganäs AB och Höganäs kommun. För de fastigheter i Höganäs tätort där det framkommit att det finns problem med fukt och källaröversvämning har uppgifter om husen hämtats in från Höganäs kommun. Uppgifterna utgörs bl.a. av husens byggnadsår, källarnivå och eventuell länshållning. Källarnivåerna jämförs mot uppmätta grundvattennivåer från mätprogrammet för att se om de problem som upplevs är relaterade till grundvattennivån. Även problem med sättningar har rapporterats. Sättningarna har i många fall hänförts till förändringar i grundvattensituationen i centrala Höganäs efter upphörandet av gruvans länshållning. Information om geotekniska förhållanden har inhämtats från kommunen för att kunna bedöma detta. Information om energibrunnar i centrala Höganäs har även inhämtats från SGU och Höganäs kommun för att belysa deras eventuella påverkan på grundvattensituationen. Energibrunnar där vatten pumpas upp ur en brunn och återförs i en annan kan potentiellt skapa problem med lokalt höjda grundvattennivåer. Arbetet i de olika stegen presenteras i större detalj i avsnitten nedan. 4 (38) repo001.docx 2012-03-29
4 Geologisk och geohydrologisk uppbyggnad I de följande textavsnitten hänvisas ofta till gatunamn och platser som är kända för dem som bor i eller känner till Höganäs. För de läsare som inte är bekanta med Höganäs hänvisas till Figur 1, där några av de i den här rapporten mest omnämnda gatorna finns utsatta. Figur 1. Höganäs centrum och de i denna rapport mest omnämnda gatorna i Höganäs. 4.1 Geologi Geologin i Höganäsområdet är mycket väl undersökt och beskriven, tack vare det omfattande material som producerats genom gruvdriften och prospektering för gruvdriften. Tyngdpunkten i undersökningarna ligger naturligt nog på den sedimentära berggrunden, då det är här förekomsten av kol- och lerlager fanns. I föreliggande rapport kommer den geologiska lagerföljden för jord- och berglager att beskrivas enbart för den centrala delen av Höganäs, där de flesta fallen av fuktiga källare och källaröversvämningar rapporterats. För detaljer rörande jord- och berglager samt deras utbredning i Höganäsområdet hänvisas till SGU:s Jordartskarta Höganäs NO/Helsingborg NV (Serie Ae Nr 25) samt 5 (38)
Berggrundskarta Höganäs NO/Helsingborg NV (Serie Af Nr 129) och däri givna vidare referenser. Enligt SGU:s jordartskarta, se Bilaga 1, utgörs ytjordarten för Höganäs tätort huvudsakligen av sand. En tunga av svämsediment av silt-sand sträcker sig in österifrån längs Storgatan ungefär fram till kyrkan och f.d. järnvägsstationen. Tungans bredd sträcker sig ungefär mellan Viadukten i norr och Borgmästaregatan i söder. Mot öster vidgas den upp mot väg 112 i norr och ned till Långarödsvägen, i höjd med flygplatsen. Mot Steglinge vidtar morängrovlera och öster om Steglinge finns ett område med gyttja. Norr om väg 112 är ytjordarten huvudsakligen siltig till lerig morän. Vissa områden av tätorten har mycket tunna jordlagertäcken, mindre än 0,5 m mäktiga. Sådana områden finns vid Tjörröd, Långaröd och runt Väsby. Berggrundens överyta ligger således högt i de här områdena. I centrala Höganäs ligger berggrunden generellt något djupare. Även markytan ligger lägre i centrala Höganäs. En sänka i terrängen finns längs med Centralgatan och Storgatan i öst västlig riktning. Marknivåerna ligger på ca +5 norr om väg 112 och sjunker ned mot ca +1,8 vid rondellen söder om Viadukten. Vidare ned mot Långaröd i söder stiger markytan till ca +4 igen (samtliga höjder i RH2000). Mot kusten finns en åsbildning som går upp till mellan +5 - +6. Sänkan i terrängen är således enbart öppen mot öster. Topografin för centrala Höganäs åskådliggörs i Bilaga 2. Topografin medför att grundvatten rör sig från de högre liggande områdena norr om väg 112 och söderifrån från Långaröd mot sänkan i centrala Höganäs. För att erhålla en detaljerad bild av jordlagerföljden i Höganäs har geotekniska undersökningar gåtts igenom. Ett antal sådana har utförts i Höganäs inför byggnation av hus och VA-omläggningar. Berggrundens överyta i centrala Höganäs har beskrivits från uppgifter dels i de geotekniska undersökningarna och dels i SGU:s Brunnsarkiv. Uppgifterna är trots det stora antalet borrningar något knapphändiga. De flesta av de geotekniska borrningarna är avslutade i jordlagren innan de nått ner till berg. Många bergborrade brunnar i området har borrats med hammarborrning och eftersom den sedimentära berggrunden i området ofta är löst lagrad är det svårt att avgöra vad som är jord och vad som är berg vid borrningen. För de bergborrade brunnarna i SGU:s Brunnsarkiv har därför ett urval som bedömts trovärdiga i uppgifter om berggrundens överyta valts. Laserscannade marknivåer för Höganäs och mätresultat från mätprogrammet för grundvattennivåer har tillsammans med geotekniska underlag och brunnsuppgifter sammanställts i en databas. En geologisk principsektion har sedan skapats för centrala Höganäs, där markyta, bergöveryta, jordlager samt grundvattennivå i jord visas. Principsektionen visas i Bilaga 3 och dess läge i plan i Bilaga 4. Det översta lagret i profilen utgörs av fyllnadsmassor av varierande slag för i stort sett hela området. Fyllnadsmassorna utgörs av väg- eller järnvägsöverbyggnader, byggavfall, 6 (38) repo001.docx 2012-03-29
matjord och dylikt. Tjockleken på lagret med fyllnadsmassor varierar generellt mellan ca 0,1 m och 1,5 m. Under fyllnadsmassorna vidtar naturliga jordlager. I västra Höganäs är det huvudsakligen sand med inslag av lerskikt, silt eller grus. I centrala Höganäs finns dock betydande lager med organiska jordarter. De består av gyttja, torv, lergyttja, gyttjig lera och liknande. Ibland innehåller de skikt av sand och lera. De organiska jordlagren avsattes i Atlantisk tid, för ca 9000 6000 år sedan, då havet stod högre och de lägre liggande delarna av Kullahalvön var översvämmade. I takt med att havet drog sig tillbaka avsattes lergyttjor och gyttja i de lägst liggande delarna. De organiska jordarterna är upp till ca 3 m mäktiga i de centrala delarna av Höganäs. Under de organiska lagren återfinns företrädesvis sand med skikt av lera och silt. Många av de geotekniska borrningarna är avslutade här innan de nått berg. Sandlagrens mäktighet är således svårt att fastställa. I vissa borrningar uppgår de till mer än 4 m men beroende på hur högt berggrundens överyta ligger och om det finns morän mellan sandlagret och berggrunden kan de även vara tunnare. Sanden är troligen avsatt vid inlandsisens avsmältande, men kan även utgöras av svallat material från högre belägen mark. Ovanpå den sedimentära berggrunden finns ofta morän eller lermorän. I centrala Höganäs har denna inte alltid gått att verifiera från de geotekniska borrningarna, då dessa ofta avslutats innan moränen påträffats. Vissa geotekniska borrpunkter når helt ned i berg utan att träffa på morän och således finns det ingen morän i lagerföljden för dessa platser. Norr om väg 112 och upp mot Tjörröd återfinns morän och lermorän från markytan ned till berggrunden. Mäktigheten uppgår ofta till 2 3 m. Vid Hustofta öster om Höganäs finns ca 3 4 m morän och ner mot Buskeröd vid Brandstorpsborran finns ca 2 6 m sandig moränlera. I centrala delarna av Höganäs har troligen delar av den morän som avsatts eroderats bort vid perioder av högre havsnivåer och av rinnande vatten i sänkan som finns i centrala Höganäs. Den morän som finns kvar verkar finnas där berggrunden är något lägre belägen och där den saknas ligger berggrunden ofta något högre. Moräntäcket i centrala Höganäs är således inte heltäckande utan har glipor där sanden är avlagrad direkt på berggrunden. Så är fallet exempelvis strax väster och öster om Viadukten, där sanden är avsatt direkt på den vittrade lersten - sandsten som utgör berggrunden. Från profilen i Bilaga 3 är det tydligt att berggrundens överyta varierar i höjd i centrala Höganäs. Anledningen till detta är att berget haft olika motståndskraft mot vittring och inlandsisar, beroende på vilken typ av bergart som stuckit upp i bergöverytan och var det finns sprickor och förkastningar i berggrunden. Berggrunden ligger högt vid Viadukten, på nivån -1,5 i RH2000 eller ca 1,5 m under vägbanan i höjd med gångbron över väg 111. Västerut sjunker berggrunden ner mot -7,5 till -10 och österut ned mot -5. Den sedimentära berggrunden ned till gruvlagren utgörs huvudsakligen av växellagrande sandsten, siltsten, lerstenar och leror från understa delen av Jura-perioden, benämnd 7 (38)
Lias. Underst i lagerföljden ovanpå gruvlagren finns ett lager av sandsten benämnt Boserupssandsten, en grövre och lite lösare sandsten. Sandstenen har använts för att driva stenorter mellan olika gruvschakt för dräneringsändamål under gruvdriften. Gruvlagren tillhör översta delen av Trias-perioden, benämnd Rät. Överst finns den tunnare av kolflötsarna, A flötsen. Mellan A- och B flötsen finns leror, lerskiffrar och siltstenar. Under B flötsen finns leror som bröts för keramisk produktion. Avståndet mellan de båda flötsarna varierar mellan ett fåtal metrar uppe i norra delen av gruvområdet upp till 20-30 meter i den södra delen av gruvområdet. Gruvlagren ligger nära markytan i Tjörrödsområdet, på mindre än 10 m djup. Lagren lutar mot sydost så att de vid Brors backe i centrala Höganäs återfinns på strax över 50 m djup. Längre söderut vid schaktet Gustaf Adolf är djupet 105 m och i Brandstorp ca 155 m. Gruvområdet avgränsas i väster av den västra förkastningen, där gruvlagren på västra sidan förkastningen ligger ca 180 m djupare än de gör på östra sidan av förkastningen. På västra sidan förkastningen återfinns således yngre berggrund i bergöverytan än på den östra sidan. Delar av gruvan belägna under Höganäs tätort har drivits fram till förkastningen, se Figur 2. Från Figur 2 är det tydligt att det skiljer mellan var SGU visar den västra förkastningen och där den finns enligt 1886 1933 års gruvkarta. Då detaljeringsnivån på gruvkartan får anses vara god bör lokaliseringen av västra förkastningen utgå från denna. Även inom gruvområdet finns ett stort antal förkastningar, där gruvlagren förflyttat sig i höjdled. Nere i söder nådde gruvan fram till en förkastning benämnd södra stupningen, vilken kom att utgöra begränsning av gruvans framdrift mot söder. Gruvlagren låg i det här området som djupast under markytan på ca 155 m djup. 8 (38) repo001.docx 2012-03-29
Figur 2. Underlag från gruvkartan 1889-1933. Pilarna på den västra förkastningen (enligt SGU) pekar mot det sänkta blocket. Gruvområdet enligt gruvkartan 1886-1933 tar inte med den äldsta delen av gruvan kring Tjörröd. 9 (38)
4.2 Grundvatten I jord- och berglager existerar ett antal olika grundvattenytor, beroende på i vilket lager man mäter. Orsaken till att det kan finnas flera grundvattenytor är att det finns tätare lager mellan mer genomsläppliga lager. För följande resonemang antas en generell berglagerföljd med två genomsläppliga berglager med ett tätare berglager emellan. Vid förhållanden där det undre genomsläppliga berglagret fylls på snabbare än det övre kommer trycket på grundvattnet i det undre berglagret att öka. Installeras ett observationsrör i varje berglager kommer därför grundvattenytan i det undre genomsläppliga berglagret att stiga till en högre nivå än i det övre lagret. Om det övre av de två genomsläppliga lagren fylls på snabbare än det undre kommer situationen bli omvänd; det övre lagrets grundvattenyta står högre än den i det undre. Vid en jämförelse av grundvattenytor är det därför viktigt att veta från vilket eller vilka lager som grundvattnet i en observationsrör kommer ifrån. I det gamla gruvområdet är det enbart två mätpunkter, Gustaf Adolf och Brandstorp, som visar grundvattennivån i gruvlagren. Övriga mätpunkter i berg visar grundvattennivån i andra berglager än gruvlagren och bör således inte jämföras rakt av mot grundvattennivån i gruvlagren. Vad gäller jordlagren är de mer genomsläppliga lagren i stora delar av Höganäs avskilda från berglagren med ett tätare lager av lera eller lermorän. För centrala Höganäs är lermoränen ibland borta på mindre områden till följd av erosion. Där så är fallet har grundvattnet i jordlagret kontakt med grundvattnet i det översta berglagret och grundvattenytorna är oftast på samma nivå. Så som berglagren är uppbyggda i centrala Höganäs står dock grundvattennivån i det översta berglagret inte i direkt kontakt med grundvattnet i gruvlagren. 5 Grundvattenmätningar För att beskriva grundvattennivån i jord och berg samt dess variation i och runt Höganäs har ett mätprogram upprättas. Mätprogrammet ger underlag för att beskriva nuvarande grundvattennivåer och årstidsvariationer i jord, berg och i gruvan samt vilka gradienter som råder mellan jord och berg. I mätprogrammet ingår mätpunkter från Höganäs kommun, Höganäs AB, privata grävda och borrade brunnar samt gruvschakt. Mätpunkterna har valts ut efter en genomgång av pågående mätningar i Höganäs och arkivmaterial i form av gamla rapporter och undersökningar. Lämpliga mätpunkter har utgjorts av mätpunkter där det finns äldre mätvärden eller längre mätserier från perioden innan och efter det att länshållningen av gruvan upphörde. 10 (38) repo001.docx 2012-03-29
Mätpunkter där det varit möjligt att mäta grundvattennivå både i jord och i berg i närheten av varandra har eftersträvats. Där sådana finns är det möjligt att jämföra grundvattennivåerna för att se flödesriktningen, vilken kan vara riktad från jord ner till berg eller tvärtom. Det har dock inte varit möjligt att hitta jordlagerbrunnar intill samtliga bergborrade brunnar. För brunn B1, B2, B3 och B7 saknas närliggande jordlagerbrunnar i mätprogrammet. Urvalsprocessen och de i mätprogrammet ingående brunnarna beskrivs i mer detalj i Bilaga 5. Figur 3. Läget för samtliga mätpunkter i mätprogrammet. Gruvområdets utbredning, markerat med svart streckad linje, är hämtad från SGU serie Af nr 129. Mätprogrammet består av 30 mätpunkter. Av dessa är 18 i jordlagren, 10 i olika berglager och 2 i gruvlagren. Läget för samtliga mätpunkter presenteras i Figur 3. I Figur 4 visas de mätpunkter som finns i Höganäs centrum tydligare. I samtliga punkter har automatiska nivågivare, s.k. Divers, installerats. Mätningarna med Diver har utförts varje hel timme, vilket medger en hög upplösning på de förändringar som påverkar grundvattennivån. Exempel på förändringar är pumpning i brunnen eller i närheten av den samt nederbörd som infiltrerar i marken runt brunnen. 11 (38)
Mätpunkterna i gruvlagren utgörs av schakt Gustaf Adolf och Brandstorp. Gustaf Adolf är det gamla pumpschaktet där länshållningen av gruvan utfördes. Brandstrop utgörs av en av två brunnar som borrades från ytan ner till gruvan år 1972 för uppfordring av länshållningsvatten från gruvan. Figur 4. Läget för mätpunkter i Höganäs centrum. Gruvområdets västra gräns, markerat med svart streckad linje, är hämtad från SGU serie Af nr 129. Mätpunkterna B1 B6 är privat ägda bergborrade brunnar belägna runt gruvområdet. I Höganäs tätort finns få bergborrade brunnar som är möjliga att mäta i. Exempelvis har de energibrunnar i centrum som besökts ej varit möjliga att mäta i. Den vanligaste orsaken har varit att brunnen är nedgrävd eller att ägaren ej kan lokalisera den. För att erhålla mätningar i berg, även för Höganäs tätort, har tre stycken bergborrade brunnar utförts; B7 norr om centrum, B8 i centrum och B9 söder om centrum. Vid B9 installerades det dessutom ett observationsrör i jordlagren, J19, för att utöka mätprogrammet för jordlagren till södra delen av Höganäs tätort Mätpunkten B10 är ett observationsrör i berg som installerats av Höganäs kommun för att kunna mäta grundvattennivåer i centrala Höganäs. Då mätningen i röret inleddes bedömdes röret återspegla grundvattenytan i jord och mätpunkten benämndes J16. Vid kontroll av de geotekniska resultaten från installationen framgick det däremot att 12 (38) repo001.docx 2012-03-29
observationsröret är neddrivet djupare än ett närbeläget rör i mätpunkten B11. Då B11 är ett observationsrör i berg är således även B10 ett observationsrör i berg. J16 döptes därför om till B10 och J16 ströks ur numreringen för att inte benämningen av kvarvarande mätpunkter i jord skulle behöva ändras under pågående mätning. Mätpunkterna i jord, benämnda J1 J15 samt J17 J19, utgörs huvudsakligen av observationsrör installerade i Höganäs tätort. Punkterna J1 J3, J17 och J19 är observationsrör som installerats av Höganäs AB för deras kontrollprogram, punkterna J4 J9 och J15 är installerade av Höganäs kommun för att mäta grundvattennivåer. Punkt J18 är en privat grävd brunn vid ett f.d. mejeri i östra delen av tätorten. Utanför tätorten utgörs mätpunkterna J11 J14 av grävda brunnar vid gårdar. J12 och J13 används för husbehov, J11 och J14 används inte alls. Mätpunkterna B11, B12, J20, J23 och J24 är mätpunkter som ingår i Höganäs kommuns mätprogram och i vilka det inte har utförts nivåmätning i det här presenterade mätprogrammet. Anledningen till detta är att närliggande mätpunkter valts, då grundvattennivåerna varit jämförbara. De historiska grundvattennivåerna från mätpunkterna har enbart använts för att se trenderna i grundvattennivå, presenterat i avsnitt 7 nedan. Punkternas placering framgår av Figur 4. 5.1.1 Mätresultat Mätning av grundvattennivåer i mätprogrammet påbörjades i mars 2014 och är pågående. Resultaten som presenteras här sträcker sig fram till 2015-04-21. Mätresultaten presenteras grafiskt i Bilaga 6 8. I Bilaga 6 presenteras mätdata för mätpunkter i olika berglager, i Bilaga 7 för mätpunkterna J1 J10 i jord och i Bilaga 8 för mätpunkterna J11 J19 i jord. Nederbördsdata från SMHI:s station i Nyhamnsläge redovisas även för att påverkan från nederbörd vid de olika mätpunkterna ska kunna bedömas. Samtliga mätpunkter i berg uppvisar en årstidsvariation och de flesta reagerar på nederbörd. Punkten B10 är huvudsakligen påverkad av länshållningen i Viadukten och reagerar ytterst lite på nederbörd. Övriga mätpunkter i berg varierar från tydlig och snabb påverkan, såsom B1 och B8 där grundvattenytan stiger snabbt till skarpa toppar för att sedan återhämta sig, och långsam påverkan där stigningen och återhämtningen är mjuk och amplituden liten, såsom i B2, Gustaf Adolf och Brandstorp. Flera av brunnarna i berg, Bilaga 6, är påverkade av uttag. Brunnarna B2, B3, B5, B6 och Gustaf Adolf är samtliga uttagsbrunnar. I B2, B5 och B6 är uttaget för husbehov, vilket syns i de tidsmässigt korta avsänkningarna från den vilande grundvattenytan. B3 används för bevattningsändamål och pumpas kontinuerligt under längre perioder. Grundvattnet i Gustaf Adolf används som processvatten av en närbelägen livsmedelsindustri och pumpas i olika omfattning. Perioderna 2014-07-10 2014-07-15 samt 2014-07-31 2014-08-04 görs större uttag i Gustaf Adolf, resten av mätperioden görs enbart mindre uttag på vad som verkar vara daglig basis. 13 (38)
Grundvattennivåerna i Gustaf Adolf och Brandstorp följer varandra väl. När grundvatten tas ut ur Gustaf Adolf reagerar även grundvattenytan i Brandstorp. Inget uttag har gjorts i Brandstorp under mätperioden. Detta förhållande visar på en god hydraulisk kontakt mellan Gustaf Adolf och Brandstorp. Grundvattennivån i Gustaf Adolf ligger ovanför grundvattenytan i Brandstorp under perioden mars 2014 september 2014. Från mitten på oktober 2014 till slutet av mars 2015 är grundvattennivån i Brandstorp högre än i Gustaf Adolf, men från slutet av mars 2015 och fram till mätperiodens slut i april 2015 är Gustaf Adolf högre igen. Anledningen till detta är sannolikt skillnader i tillrinning till de olika delarna av gruvan, dels beroende på skillnader i jordlagrens mäktighet och genomsläpplighet, berglagrens mäktighet och genomsläpplighet, och förkastningars lägen och riktningar. Enligt uppgifter kollapsar gruvgångarna genom att lera från lagret under kolflötsen pressas upp i gruvgången. Denna process har också effekt på hur fort grundvattnet transporteras i gruvan. Inga observationer av grundvattennivån i gruvlagren har varit möjliga att utföra i centrala Höganäs. Det faktum att den hydrauliska kontakten är god mellan Gustaf Adolf och Brandstorp innebär att kontakten norrut och västerut mot den gamla gruvan också borde vara god. Installeras observationsrör i gruvlagren i dessa delar av gruvan bör en i princip horisontell grundvattennivå föreligga i gruvlagren, vars nivå ungefärligen ligger på den som uppmätts i Gustaf Adolf och Brandstorp. De tätare lager av lerskiffrar och leror som finns i berggrunden medför att grundvattennivån i gruvlagren inte påverkar grundvattennivån i jordlagren. Om öppna gruvschakt eller ett större antal otätade borrningar penetrerar de tätare lagren kan en viss transport av vatten ske från gruvlagren upp till jordlagren. Då de flesta av de utförda borrningarna i gruvområdet som verkligen når ner till gruvlagren är energiborrningar som ska vara hydrauliskt tätade får eventuellt tillskott av vatten från gruvlagren till jordlagren anses vara obetydligt. Det finns inte heller några öppna gruvschakt i centrala Höganäs. Schakten har återfyllts, huvudsakligen med det material som tagits upp då de grävts och de första orterna drivits. Dessa massor består således till stor del av de leror, lerskiffrar och skrotsten man grävt igenom på vägen ner och som inte varit användbar för några produktionsändamål. Då mätpunkterna i berg representerar olika berglager kan ingen generell grundvattenyta för berg upprättas. Det går därför inte att säga åt vilket generellt håll grundvattenytan i berg lutar. Punkterna i norr, B1 och B2, är installerade i Kågerödslager, vilka stratigrafiskt befinner sig under gruvlagren. De är dock installerade på olika djup i Kågerödsformationen och möjliggör således ingen slutledning om vilket håll grundvattenytan lutar. B7 är installerad i ett område med mycket förkastningar strax norr om Tjörröd. Kontakten med gruvlagren får antas vara obefintlig. Brunnarna B8 och B9 ligger på västra sidan av gruvan, mot havet. Båda brunnarna har grundvattennivåer som är lägre än de i Gustaf Adolf och Brandstorp. B9 är belägen 14 (38) repo001.docx 2012-03-29
väster om västra förkastningen och representerar andra berglager än gruvlagren. B8 är placerad där den västra förkastningen utgör en gräns för gruvans utbredning västerut i centrala Höganäs. Punkterna B3 och B4 uppvisar grundvattenytor som är högre än i Gustaf Adolf och Brandstorp för perioden april 2014 februari 2015, medan nivåerna i de fyra brunnarna ligger nära varandra under februari - mars 2015 för att sedan skiljas igen. Detta är troligen beroende på skillnader i nybildning av vatten till de berglager där brunnarna utanför gruvområdet är belägna jämfört med nybildningen av vatten till gruvlagren. B3 och B4 är 52 respektive 60 m djupa och befinner sig således i andra berglager än gruvlagren. Som beskrivet i avsnitt 4.1 finns tätare lager med leror och lerskiffrar i berggrunden, vilket medför att grundvattnet kan ha flera olika trycknivåer beroende på var i lagerföljden en borrad brunn är placerad. Pumpningen i B3 har ingen påverkan på nivåerna i varken B4, Gustaf Adolf eller Brandstorp, vilket innebär att det inte finns någon hydraulisk kontakt dels mellan B3 och B4 och dels mellan B3 och gruvlagren. Grundvattennivåerna i jordlagren i centrala Höganäs, Bilaga 7 och 8, är i de flesta fall påverkade av pågående länshållning i området. Mätpunkterna J6 J10, J15 och J18 är påverkade av länshållning, dels från Viadukten, dels från de hus som är uppförda i centrala Höganäs och där länshållning sker kontinuerligt. Grundvattennivåerna i J7 och J15 är mest påverkade och ligger under nivån ±0 i RH2000. Grundvattennivåerna i jordlagren påverkas olika av nederbörd. Vissa kurvor i Bilaga 8 är taggiga med ett stort antal toppar på kurvorna, vilket visar på tillfällen när det regnar. De nivåkurvor som har flest taggar finns där mätpunkterna är belägna i asfaltytor och troligen läcker vatten från ytan ner i mätrören. Vissa av rören översvämmas helt vid kraftiga regn. Andra mätpunkter visar på en mindre påverkan av nederbörd med mjuka stigningar i nivåkurvorna. Ett kraftigt regn som syns i de flesta av jordlagerrören inträffade 2014-09-09. Regnet orsakade översvämningar på flera ställen i nordvästra Skåne. Den intensiva nederbörden är tydligast i mätpunkterna J8 och J18, men syns även på de övriga taggiga nivåkurvorna eller som början på en mjuk stigning på nivåkurvan i mätpunkt J5, J11 och J13. Även i mätpunkterna B1 och B5 syns regnets påverkan tydligt. Mätpunkt J5 är sannolikt påverkad av länshållning, men befinner sig troligen i utkanten av påverkansområdet. Påverkan verkar vara som störst på sommaren, då grundvattennivån når ner till nivåer jämförbara med punkt J6. Under resten av året är grundvattennivån i mätpunkten troligen i varierande grad påverkad och som minst påverkad under vårvintern, då grundvattennivån är som högst. Grundvattennivåerna i de privata brunnarna utanför Höganäs tätort, J11 J14, är antingen opåverkade av grundvattenuttag eller pumpas för husbehov. Där det finns mätpunkter i både jordlager och berglager är det möjligt att avgöra grundvattnets flödesriktning mellan dessa. Jämförelsen har gjorts för mätpunkterna J5 och B8, J11 och Gustaf Adolf, J12 och B4, J13 och B5, J14 och B6 samt J19 och B9. 15 (38)
Underlaget till jämförelsen i form av uppritade diagram för grundvattennivå finns i Appendix 6 11 i Bilaga 5. Skillnaden i flödesriktning är på vissa platser konstant över året, medan den på andra platser varierar över året. Resultatet presenteras i Tabell 1 nedan. Upp i tabellen innebär att trycknivån i det eller de berglager där mätbrunnen får sitt vatten ifrån ligger högre än grundvattennivån i jordlagren, vilket medför ett uppåtriktat flöde av grundvatten från berglagren till jordlagren. Ned innebär att trycknivån i det eller de berglager där mätbrunnen får sitt vatten ifrån ligger lägre än grundvattennivån i jordlagren, vilket medför ett nedåtriktat flöde av grundvatten från jordlagren till berglagren. Tabell 1. Jämförelse för grundvattnets flödesriktning mellan jord och berglager vid olika årstider under mätperioden. i.m. innebär att inga mätdata finns för perioden. Mätpunkter Vår 2014 Sommar 2014 Höst 2014 Vinter 2014-2015 Vår 2015 J5 B8 i.m. i.m. Upp Ned Ned J11 Gustaf Adolf Upp Upp Upp Ned Upp J12 B4 Ned Ned Ned Ned Ned J13 B5 Upp Upp Upp Upp Upp J14 B6 i.m. Ned Ned Upp Upp J19 B9 i.m. i.m. Ned Ned Ned 16 (38) Från Tabell 1 är det tydligt att grundvattnets flödesriktning varierar över året. De enda platserna där flödesriktningen är konsekvent över alla årstiderna är J12 B4, där flödesriktningen är nedåtriktad från jordlagren till berglagren, samt J13 B5, där flödesriktningen är uppåtriktad från berglagren till jordlagren. För Gustaf Adolf råder ett uppåtriktat grundvattenflöde under stora delar av året. Generellt kan inget uppåtriktat flöde anses råda för gruvområdet och dess omgivning Resultaten visar både på riktningen av flödet och på att det finns tätare lager mellan de berglager där grundvattennivån i berg mäts och där grundvattennivån i jord mäts. I Appendix 9 i Bilaga 5 är det tydligt att det uppåtriktade flödet från berggrunden hindras av tätare lager, annars hade grundvattennivån i berg och jord befunnit sig på ungefär samma nivå i punkterna J13 och B5. De flesta av mätpunkterna befinner sig utanför gruvområdet och även utanför Höganäs centrum. Hur grundvattnet flödar i dessa punkter är således inte relevant för hur repo001.docx 2012-03-29
grundvattensituationen ser ut i centrala Höganäs. Enbart punkterna J5 B8 och J19 B9 kan användas för Höganäs tätort. Baserat på de mätningar som utförts i de bergbrunnar som finns i de delar av Höganäs som påverkas av pågående länshållning, brunnarna B10 B12, är det tydligt att grundvattenytan i det översta berglagret följer grundvattenytan i jord på i princip samma nivå. Längre ut från de av pågående länshållning påverkade områdena befinner sig grundvattenytan i de övre berglagren under grundvattenytan i jord, vilket visas av jämförelsen mellan mätpunkterna J5 B8 och J19 B9. Baserat på de uppmätta grundvattennivåerna i jord har en grundvattennivåkarta upprättats för de mätpunkter som finns i jordlagren. De mätvärden som kartan baserats på kommer från 2015-01-29, då de uppmätta grundvattennivåerna i huvuddelen av mätpunkterna nådde sin högsta nivå under mätperioden. Vissa mätpunkter visar högre nivåer vid andra tillfällen, men dessa nivåer är kortvariga och kopplade till kraftig men kortvarig nederbörd. Nivåkartan används för att visa grundvattennivån i jord i den geologiska principsektionen i Bilaga 3. Den geologiska principsektion som presenteras i Bilaga 3 visar på en tydlig avsänkning i jordlagren i centrala Höganäs. Även det översta berglagret är avsänkt till en nivå motsvarande den som finns i jordlagren. Avsänkningen är en följd av den länshållning som sker vid många hus som finns i centrala Höganäs och i Viadukten. 6 Länshållning av gruvan Gruvdriften har i princip krävt länshållning av grundvatten från det att de första schakten började sänkas i Tjörrödsområdet. I takt med att gruvan utvidgats och nått djupare nivåer har uppfordringen skett vid ett flertal schakt. Länshållningsvattnet har huvudsakligen uppfordrats till markytan där det via kanaler letts vidare till havet. År 1802 påbörjades grävning av den kanal som skulle ta emot huvuddelen av länshållningsvattnet samt det vatten som dikades ut från östra delen av Höganäs. Kanalens sträckning har ungefär motsvarat Storgatans sträckning och kulverterades under 1910 1930-talen. Efterhand som behovet av processvatten vid fabriksområdet ökade byggdes en vattenledning från schakt Gustaf Adolf in genom Höganäs för att leda länshållningsvattnet till fabriksområdet i västra Höganäs. Ledningen gick i Decauvillegatan och Långgatan och gick sedan längs väg 111 till en pumpstation i Kv. Kaktus, varifrån den pumpades vidare till Höganäs AB:s vattentorn. Ledningen drogs om på 1970-talet till att gå i Bangatan fram till Kv. Kaktus. Mot slutet av länshållningen har vatten även släppts ut i en kanal vid Gustaf Adolf och runnit vidare till Görslövsån. Under 1900-talet länshölls gruvan huvudsakligen från schakt Gustaf Adolf, dit vatten från större delen av gruvan antingen rann med självfall eller blev pumpat. Från den djupare delen av gruvan pumpades vattnet från en pumpstation vid Brandstorp till pumpschaktet vid Gustaf Adolf för vidare uppfordring till ytan. Efter att gruvan lades ned fortsatte länshållningen till fullt djup fram till ca 1980. Nya brunnar borrades ned till pumpstationen 17 (38)
i Brandstorp 1972, så att vattnet skulle kunna uppfordras utan att någon skulle behöva ge sig ner i gruvan för att serva uppfordringsanläggningen. Länshållningsvattnet leddes sen på ytan till en reservoar vid Gustaf Adolf och därifrån vidare till Höganäs. Länshållningsvattnet har använts både som processvatten i Höganäs AB:s tillverkning och som dricksvatten av Höganäs kommun. I en vattendom från 1951, dom A 71/1951, beskrivs fördelningen mellan Höganäs AB och Höganäs kommun, där Höganäs AB avstår vad som överstiger 3.000 m 3 /d för Höganäs stads och Väsby kommuns förseende med vatten. Domen rör Höganäs AB:s rätt att tillgodogöra sig det länshållningsvatten som uppfordras ur gruvan. Den uppfordrade volymen har mätts vid ett flertal tillfällen under gruvans historia. I Tabell 2 nedan presenteras ett antal av mätningarna. Tabell 2. Uppfordrad volym ur gruvan vid olika tidsperioder. År Medelvärde m 3 /d Mätmetod 1827 6050-7240 Kannor 1872 6450 Kannor 1907 6570 Slagräknare på pumpkolv 1924-33 5700-7100 Elenergiförbrukning 1935-64 5040-6810 Elenergiförbrukning 1952 4931 Strypflänsmätare 1960 6030 Elenergiförbrukning 1972 4800 Kapacitiv elektrodmätare 1994-1995 3300 - Länshållningen var som störst när gruvan bröts och nya områden tappades av på grundvatten. Efter stängningen minskar den uppfordrade volymen och bedöms enligt en undersökning utförd av SGU motsvara det vatten som kommer från gruvans randområden, där gruvlagren låg nära markytan. I takt med att leran från lagren under B flötsen trycks in i gruvgångarna bör gångarna slutas och volymen vatten från den gamla gruvan minska. Kapacitetsmätning utförd 1972 av vattnet som kom till Gustaf Adolf för uppfordring visar på att ca 2200 m 3 /d fortfarande rann till från den gamla delen av gruvan. Detta visar på att det fortfarande fanns orter som stod öppna i någon mån. Orter som drivits i Boserupssandstenen bör ha klarat sig från kollaps och bidrar troligen i stor utsträckning till dräneringen av den gamla delen av gruvan. Under 1980-1990-talen minskade vattenbehovet successivt från gruvan i takt med att vattnet användes mindre i processerna hos Höganäs AB på grund av vattnets kvalitet och ökade driftstopp i länshållningsanläggningen. Då Höganäs kommun dessutom kopplade 18 (38) repo001.docx 2012-03-29
på sitt ledningsnät till Sydvatten i slutet av 1970-talet, behövdes inte längre länshållningsvattnet till dricksvatten. I schakt Gustaf Adolf har grundvattennivån i schaktet mätts vid några tillfällen under perioden sedan gruvdriften lades ned. De uppgifter som gått att få fram rörande nivån har sammanställts i Figur 5. I figuren visas grundvattnets trycknivå i gruvan för perioden 1980 2014. År 1980 länshölls gruvan till fullt djup, ca -105, i Gustaf Adolf. I takt med att vattenuttaget ur gruvan minskade steg grundvattennivån till ca -60 vid 1996 då länshållningen av gruvan upphörde. Vid mätning 2004 var trycknivån fortfarande stigande, medan perioden 2007 fram till 2014 visar på en stabil trycknivå på ca +3 med påverkan av årstidsvariationer. Sedan länshållningen av gruvan avbröts har grundvattennivån i gruvan således återhämtats helt till en för området naturlig grundvattennivå. Figur 5. Nivåkurva för återhämtningen i schakt Gustaf Adolf sedan 1980. Ett mindre uttag för bevattning och livsmedelsproduktion vid Steglinge gård sker fortfarande i schakt Gustaf Adolf. Använd volym är ungefärligen i snitt 50 m 3 /dygn på årsbasis. 19 (38)
7 Historiska mätdata Under arbetet med att välja mätpunkter till mätprogrammet har tillgängligt arkivmaterial från huvudsakligen Höganäs AB, Höganäs kommun, SGU och Sweco gåtts igenom. Syftet med att gå igenom materialet har varit att hitta mätpunkter i eller i närheten av gruvområdet där det finns grundvattennivådata för att kunna bedöma återhämtningen till opåverkade förhållanden. Historiska mätdata kan användas för att kartlägga på vilken nivå grundvattenytan i området varit belägen under tiden gruvan länshölls till fullt djup och från tiden efter länshållningens avslutande. Det genomgångna arkivmaterialet har omfattat ett 90-tal rapporter författade av SGU och ett antal konsultfirmor. Arkivgenomgången har tagit avstamp i en lista på utförda grundvattenundersökningar i Höganäs kommun presenterad i Beskrivning till kartan över grundvattnet i Skåne län, SGU Serie Ah Nr 15, sida 50-51. Listan utgör det underlag som författarna till rapporten har använt för att beskriva grundvattnets generella förekomst och hydrogeologiska egenskaper i Höganästrakten. Utöver listan har ett antal hydrogeologiska undersökningar från Swecos arkiv gåtts igenom. Undersökningarna har huvudsakligen varit kopplade till Höganäs kommuns egna vattentäkter i områdena kring Viken, Hulta-Mjöhult, Jonstorp, Farhult och Brunnby- Bräcke-Möllehässle och deras utbyggnad. De är således inte användbara för att beskriva situationen i Höganäs tätort historiskt sett. Utredningarna är utförda kring 1970- och 1980-talen, då det rådde vattenbrist i kommunen. Från tidigt 1980-tal och framåt har fokus varit på att koppla ihop kommunens vattenförsörjning med Sydvattens ledningsnät, varför vidare större undersökningar av grundvattennivåer utanför befintliga vattentäkter troligen inte utförts. Efter ca 1985 användes enbart Sydvatten i hela kommunen. Detta medförde att kommunens vattenverk lades ner, Hulta vattenverk behölls och kördes som reservtäkt i mindre omfattning. År 1974 låg förbrukningen i Höganäs kommun på ca 4500 m 3 /dygn, att jämföra med ca 4800 m 3 /dygn som länshölls från gruvan. Då Höganäs kommun hade rätt att erhålla den volym som överstiger 3000 m 3 /dygn innebär det att ca 1800 m 3 /dygn av gruvvattnet gick till dricksvatten och att ca 2800 m 3 /dygn kom från kommunens vattenverk. Vid övergången till Sydvatten upphörde kommunens uttag i princip helt, vilket medför att det även i de områden där vattenverken befanns, Viken, Hulta-Mjöhult, Jonstorp, Farhult och Brunnby-Bräcke-Möllehässle, påbörjades en återhämtning av grundvattnet mot naturliga nivåer. Hur denna återhämtning samspelar med återhämtningen i gruvan är för närvarande oklart och kräver djupare studier för att kunna kvantifieras. Sedan 2008 har manuella mätningar av grundvattennivåer i centrala Höganäs utförts av Höganäs kommun. Observationsrören har placerats för att täcka det område där finns fastigheter som upplevt problem med grundvatten. Kompletterande mätpunkter placerades ut 2010. 20 (38) repo001.docx 2012-03-29
Under 2014 har automatiska nivåmätare, s.k. Divers, installerats i 9 av kommunens observationsrör. De manuella och automatiska mätningarna har sammanställts i Bilaga 9 för att utvärdera trenden hos grundvattennivåerna. Av Bilaga 9 framgår att ingen stigande trend är tydlig mellan 2008 och 2014 i något av mätrören. Grundvattennivåerna uppvisar ungefär samma variation under mätperioden 2014 2015 som de gjort under perioden 2008 2014. De högst uppmätta nivåerna är även de jämförbara för hela mätperioden 2008 2015. På uppdrag av Höganäs AB utförde SGU under perioden 1952 1965 en undersökning av gruvbrytningens inverkan på grävda och borrade brunnar inom gruvfälten i NV Skåne. Undersökningen har omfattat ett stort antal privata brunnar i området runt och över gruvan. I undersökningen jämförs borrade brunnar i närheten av varandra, där den ena är installerad i gruvlagren och den andra i ett lager högre upp i lagerföljden. Vid jämförelsen uppmäts en högre liggande grundvattennivå för brunnen som installerats i högre liggande lager än i den brunn som installerats i gruvlagren. Detta visar på förekomsten av ett eller flera tätare lager eftersom avsaknaden av det eller dem innebär att de båda brunnarna skulle haft samma grundvattennivå. För gruvområdet utgörs berglagren ovanför gruvlagren till stor del av lerskiffrar och leror vilka har en tätande påverkan mellan gruvan och jordlagren. Undersökningarna visar exempelvis på ansenliga lager lerskiffer och leror ovan B flötsen vid Långaröd och 50 m Lias leror ner till flötsen vid Buskeröd. Bedömningen som görs av SGU i undersökningen är att länshållningen i gruvan tömmer gruvlagren och Boserupssandstenen men att tätare lager av lerskiffer och leror ovanför dessa gör att högre liggande grundvattenmagasin inte töms. Många av de brunnar som grävts i jordlagren, vilka huvudsakligen utgörs av morän eller moränleror, anses vara helt opåverkade, även om de ligger inom eller i direkt anslutning till gruvområdet. Brunnar som grävts igenom jordlagren ned till berglagren kan vara påverkade, huvudsakligen i de områden där jordlagren är tunna, där gruvlagren ligger nära ytan och där det finns förkastningar som leder från ytliga berglager till gruvlagren. Sådana förhållanden finns främst vid Tjörröd men även vid randområdena vid Väsby och Ingelsträde. Vissa av de mätbrunnar som är med i nuvarande mätprogram har mätts av Höganäs AB under perioden 1952 1965. De äldre mätdata jämförs med mätdata från 2014 2015 i Figur 6. Brunn B1 användes för husbehov och djurhållning. Uttaget var stort och brunnen gick tom under torrperioder. I undersökningen bedömdes brunnen vara överansträngd. De grävda brunnar som finns i området är utförda i moränlera eller i berglager som stratigrafiskt sett ligger under gruvlagren. B1 är utförd i berglagren och bedömdes ej vara påverkad av gruvan. Jämförs de historiska och de nutida grundvattennivåerna ligger den nutida nivån 21 (38)
klart över den historiska nivån. Skillnaden bedöms bero på att brunnen inte längre används. J11 användes för husbehov och djurhållning fram till någon gång på 1940 talet, därefter enbart för husbehov. 1965 anges att brunnen numera inte används längre. I rapporten bedöms ingen påverkan från gruvan kunna spåras i mätningarna. De historiska och de nutida grundvattennivåerna är helt jämförbara då det troligen rör sig om opåverkade nivåer i båda fallen. Brunn J12 användes förr för hushållsbehov och djurhållning. I dagsläget används den enbart för bevattning. Brunnen bedömdes ej vara påverkad av gruvan. Jämförs de historiska och de nutida grundvattennivåerna ligger den nutida nivån klart över den historiska nivån. Skillnaden bedöms bero på att brunnen inte används för husbehov och djurhållning längre, utan enbart för bevattning. Figur 6. Mätningar i privata brunnar, jämförelse för perioderna 1952 1965 och 2014 2015. 22 (38) Brunn J13 har ingått i mätprogrammet men inte i SGU:s undersökning. Brunnen är en av två grävda brunnar på en gård där de tidigare använts för djurhållning och husbehov. I dagsläget används den enbart för hushållsbehov. Brunnen har tömts helt 1960 och verkar ha varit överutnyttjad. Dagens ägare anger att brunnen inte kan förse dem med tillräckligt med vatten under sommaren och att de fått fylla brunnen med vatten vid två repo001.docx 2012-03-29
tillfällen. Den lägsta nivån under sommaren 2014 är dock 2 m över brunnens botten. Nivån är jämförbar med de flesta av de lägsta nivåerna under perioden 1952 1965, med undantag av 1960. De högre högstanivåerna i nutid beror sannolikt på att brunnen inte utnyttjas för djurhållning i dagsläget. Brunn J14 har också ingått i mätprogrammet men inte i SGU:s undersökning. Det är oklart om brunnen använts under perioden 1952 1965. Den historiska grundvattennivån är direkt jämförbar med den nutida, vilket talar för att brunnen inte använts i någon större omfattning. Grundvattennivåerna som presenteras Figur 6 uppvisar således inte heller någon långsiktigt stigande trend som kan tillskrivas upphörandet av länshållningen i gruvan. 7.1.1 Grundvattennivåer i geotekniska undersökningar och andra arkivkällor Uppgifter om grundvattennivåer från centrala Höganäs har samlats in från de geotekniska underlag och tekniska beskrivningar som gåtts igenom vid inventering av arkivuppgifter. Grundvattennivåerna kommer från olika tidpunkter, huvuddelen av underlagen är från 1970- och 1980-talen då gruvan fortfarande länshölls till fullt djup. Grundvattennivåerna i de historiska underlagen kan jämföras med dagens grundvattennivåer som uppmätts under 2014 2015 för att ge en uppfattning om skillnader i grundvattennivå över tid. Vid vissa fastigheter där problem rapporterats saknas dock närbelägna mätpunkter i mätprogrammet för 2014 2015. Det gäller huvudsakligen väster om Kyrkplatsen, längs Storgatan öster om väg 111 och nedåt Långaröd. För att kunna jämföra dessa med dagens grundvattennivåer kan den interpolerade grundvattenytan användas. Figur 7 visar de gator och kvarter som omnämns i de geotekniska undersökningarna. 23 (38)