Räkneövning Internationell handel. Lektion 1, Lokal T135 Tid 13-15; Torsdag den 12 mars 2009

Relevanta dokument
Lösningsförslag tentamen 31 maj Flervalsfrågorna 10 st 10. D 2. D 3. A 4. B 5. D 6. D 7. B 8. D 9. A

Övningar i Handelsteori

Extra frågor att träna på

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell handel

Hej, problemet kanske beror på om det är produktivitet (MPL) eller åtgångstal som anges i uppgiften. De är varandras motsatser.

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

TENTAMEN. Karlstad Business School Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Globalisering och utveckling 4,5 hp NEGAOI. Datum: Tid: Lärare:

Tentamen i Nationalekonomi

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Internationell Handel

Internationell handel. Kontaktinformation. Litteratur Globalisering. Patrik Karpaty.

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Internationell handel

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

SKRIVNING I A/GRUNDLÄGGANDE MIKRO- OCH MAKROTEORI 3 DECEMBER 2016

3.1. På långsikt sker utträde från lökmarknaden där de ökade markpriserna gett upphov till förlust. PRISCILLA LÖK & KNÖL ATC 1 P 2 P 0&1.

Stål Textil Stål Textil. A har komparativa fördelar för T, B för Stål, A exporterar T, B exporterar S.

Internationella relationer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum:

Skriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. 60 poäng

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Tentamen på. Handelsteori och internationell finansteori NAA113, 7,5 hp. Examinationsmoment: Ten 1, 6 hp

c) Antag att man i stället för prisreglering ger en subvention per producerad enhet av X. Hur kommer detta att påverka de båda marknaderna?

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, 15 högskolepoäng Fredagen den 27 mars 2009

Handelspolitik. Handelspolitik och industripolitik Utrikeshandel, handelspolitik och realinkomster Icke tariffära handelshinder

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Marknadsekonomins grunder

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum

Kapitel 2, uppg 17 (spaltar upp svaren för att det skall bli mer överskådligt)

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Juni 2015 Skrivtid 3 timmar.

Skriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng

Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng

Totalt antal poäng på tentamen: 50 För att få respektive betyg krävs: Godkänd 25 poäng, Väl Godkänd 37poäng.

Samhällsekonomiska begrepp.

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

E2 E1 U MC P2 P1 X2 X1 Y1 Y2 MI2 E1 E2

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 22/ Tid: 9:00 14:00

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

VFTF01 National- och företagsekonomi ht 2010 Svar till övning 2, den 7 september

Filmen Utbud och efterfrågan diskussionsfrågor

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen. 60 poäng

PRISMEKANISMEN (S.40-52)

Internationell handel

Skriftlig tentamen 21IE1B Nationalekonomi 1-30 hp, ordinarie tentamen. 60 poäng

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

Kan illustreras med standardkurvor för MC och AVC, Eklund fig 4.2

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

NORMATIV RESURSFÖRDELNINGSTEORI (Välfärdsteori)

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Internationell Handel

Vad är ekonomi mänskligt beteende relaterat till knappa resurser med alternativ användning

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Monopol. Monopolets vinstmaximering

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Mälardalens högskola. Lösningar. Handelsteori och internationell finansteori Höstterminen 2014

Mälardalens högskola. Lösningar. Handelsteori och internationell finansteori Vårterminen 2017

Institutionen för Samhällsvetenskap / SHV

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum:

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

Lösningsförslag till Övningsuppgifter Internationell Ekonomi

SVAR - HANDEL OCH EKONOMI

Administratörprogrammet

Handelspolitik. Värdera importen? Handelspolitik. Handelspolitik. Mars 2002 lägger Bush på tullar på stålimport till USA (8-30%)

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2206,8 GWh 27,9 EUR/MWh Temperatur

Övningsuppgifter - modul 1: (kapitel 1-3, Perloff upplaga 5 och 6)

Sverige i siffror Snabba och enkla fakta med övningar för dig som läser SFI

Föreläsning 4- Konsumentteori

Övningsuppgifter Internationell Ekonomi

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Internationell handel

F4 Konsumentteori Konsumentteori Konsumentens preferenser och indifferenskurvor Budgetrestriktioner.

Nationalekonomi för aktuarier

Gör det själv uppgifter 3 : konsumentteori

Rekordlåga spotpriser under mars månad. Osedvanligt god tillgång i vattenmagasinen är den främsta orsaken.

skriftlig tentamen 21SH1A Administratörprogrammet

Internationell Ekonomi

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

Policy Brief Nummer 2019:2

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

LINKÖPINGS UNIVERSITET Nationalekonomi UTRIKESHANDEL. Jan Lindvall

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

OBS att till uppgift 4b) finns ett antal svarsblad i slutet av tentamen

Tentamen på Mikroteori med tillämpningar, (EC1101) 15 högskolepoäng Torsdagen den 29 oktober 2009

Transkript:

Räkneövning Internationell handel Lektion 1, Lokal T135 Tid 13-15; 15-17 Torsdag den 12 mars 2009

Dagens övningar Lundberg kapitel 2 uppgift 2.2 Lundberg kapitel 3 uppgifterna 3.1, 3.3, 3.6

Antaganden Två länder En homogen vara tex målarfärg (homogen det spelar ingen roll vilket land som gör varan, den är ur alla aspekter jämförbar oavsett var den tillverkas) land A högprisland, land B lågprisland, dvs P A > P B orsak: högre produktivitet eller lägre faktorpriser (löner eller kapitalränta) i land B Utbudskurvor U A och U B Efterfrågekurvor E A och E B Om ingen handel möjlig utbud och efterfrågan bestämmer pris och konsumtion jämviktspriserna blir då P A och P B 3

p p p Världsmarknaden Land A Land B q q q 4

Ingen handel 1. Rita in utbud och efterfrågan för de bägge länderna 2. Beakta att MC och priset är högre i land A p p p Land A Land B E A U A Världsmarknaden U B P A P B E B q q q q A q B 5

Härledning av importefterfrågekurvan i land A p Land A U p Importefterfrågan för land A på världsmarknaden E q q 6

Härledning av importefterfrågekurvan i land A p Land A U p Importefterfrågan för land A på världsmarknaden P A A E q q Rita in land As jämviktspris under autarki (ingen handel) P A 7

Härledning av importefterfrågekurvan i land A p Land A U p Importefterfrågan för land A på världsmarknaden P A A P A1 E q q Välj ett nytt pris lägre än P A t ex P A1 8

Härledning av importefterfrågekurvan i land A p Land A U p Importefterfrågan för land A på världsmarknaden P A A P A1 E U 1 E 1 q q Välj ett nytt pris lägre än P A t ex P A1 9

Härledning av importefterfrågekurvan i land A p Land A U p Importefterfrågan för land A på världsmarknaden P A A P A1 E U 1 E 1 q q Avståndet (E 1 -U 1 ) visar land A:s efterfrågeöverskott och formar efterfrågan på världsmarknaden vid priset P A1. 10

Härledning av importefterfrågekurvan i land A p Land A U p Importefterfrågan för land A på världsmarknaden P A A P A1 P A2 E IE A U 2 U 1 E 1 E 2 q q Välj ett nytt pris lägre än P A1, nämligen P A2 och dra en ny linje. Avståndet (E 2 -U 2 ) visar land A:s efterfrågeöverskott och formar efterfrågan på världsmarknaden vid priset P A2. Fortsätt så. 11

Härledning av exportutbudskurvan i land B p Land B p Exportutbud för land B på världsmarknaden A EU B E U P B2 P B1 P B U 2 U 1 E 1 E 2 q q På exportmarknaden gör man samma sak fast med utbudsöverskottet, dvs land B producerar billigare och kan ta ut högre pris på världsmarknaden än hemma. 12

Uppgift 2.2 i Lundberg a) Teknisk förbättring i land A b) Teknisk förbättring i land B c) Inkomstökning i land A d) En lönestegring i land A Vad händer med handel o produktion?

Uppgift 2.2 i Lundberg Branschen i land A Branschen i land B p p p U 0 A E A U 1 A U 0 B Exportutbud och importefterfrågan EU B p 0 v p 1 V P B IE 0 A E B exp 0 q q q q A q B Teknisk förbättring i A, innan förbättringen

Uppgift 2.2 i Lundberg Branschen i land A Branschen i land B p p p U 0 A E A U 1 A U 0 B Exportutbud och importefterfrågan EU B p 0 v p 1 V P B IE 0 A E B IE 1 A q q q q A q B Teknisk förbättring i A

Uppgift 2.2 i Lundberg Branschen i land A Branschen i land B p p p E A imp 0 U 0 A U 1 A exp 0 U 0 B Exportutbud och importefterfrågan EU B p 0 v p 1 V P B IE 0 A exp 1 E B exp 0 IE 1 A Importen minskar lite Teknisk förbättring i A q q q Exporten exp minskar lite 1

Uppgift 2.2 i Lundberg Branschen i land A Branschen i land B p p p Exportutbud och importefterfrågan E A imp 0 U 0 A U 1 A exp 1 exp 0 U 0 B EU B p 0 v p 1 V imp 1 P B IE 0 A E B exp 0 imp 0 IE 1 A q 0 A q 1 A imp 1 c 0 c 0 A c 1 A q q q B c 1 AB q 1 B q 0 B exp 1 imp 1 Teknisk förbättring i A

Uppgift 2.2 i Lundberg Branschen i land A Branschen i land B p p p Exportutbud och importefterfrågan E A U 0 A exp 0 U 0 B U 1 B EU 0 B EU 1 B p 0 v p 1 V imp 0 P B exp 1 IE 0 A imp 1 E B exp 0 imp 0 q 1 A q 0 A c 0 A c 1 A q q q c 0 B c 1 B q 0 b q 1 B exp 1 imp 1 Teknisk förbättring i B

Uppgift 2.2 i Lundberg Branschen i land A Branschen i land B p p p Exportutbud och importefterfrågan E 0 A E 1 A U 0 A exp 0 exp 1 U 0 B EU B p 1 V p 0 v imp 1 imp 0 P B IE 1 A E B exp 0 imp 0 IE 0 A q 0 A q 1 A c 0 A c 1 A q q q c 1 B c 0 B q 0 b q 1 B q B exp 1 imp 1 En inkomsthöjning i land A

Uppgift 2.2 i Lundberg Branschen i land A Branschen i land B p p p U 1 A U 0 A E 0 A exp 0 U 0 B Exportutbud och importefterfrågan EU B p 1 V exp 1 p 0 v imp 0 P B IE 1 A IE 0 A imp 1 E B exp 0 imp 0 q 1 A q 0 A c 1 A c 0 A q q q c 1 B c 0 B q B q 0 b q 1 B exp 1 imp 1 en löneökning i land A (endast i denna bransch)

Uppgift 3.1 Produktivitet = output/förbrukning Industri (I) 2 Jordbruk (J) 3 q a Åtgångstal a I a J a 1 2 1 3

uppg 3.1 fortsättning Industri L = 200 L a I 400 Axlarna: antingen multiplicerar man produktivitet med L eller så delar man L med åtgångstalen. 100 ppf 100 L a J 600 jordbruk

Uppgift 3.3 a Åtgångstal Alt.kostnad för en enhet Finland Sverige Finland Sverige Kläder 4 6 4/4=1 mat 6/3=2 mat Mat 4 3 4/4=1 kl. 3/6=0.5 kl. Finland har lägre alternativkostnader i produktionen av kläder, jämfört med Sverige Komparativa fördelar i klädproduktion i Finland. Finland exporterar kläder importerar mat Sverige har lägre alternativkostnader i produktionen av mat, exportera mat, importera kläder

Uppgift 3.3 b Åtgångstal Alt.kostnad för en enhet Finland Sverige Finland Sverige Kläder 4 8 4/4=1 mat 8/5=1.6 mat Mat 4 5 4/4=1 kl 5/8=0.6 kl Samma som i a Finland har lägre alternativkostnader i produktionen av kläder, jämfört med Sverige Komparativa fördelar i klädproduktion i Finland. Finland exporterar kläder importerar mat Sverige har lägre alternativkostnader i produktionen av mat, exportera mat, importera kläder

Uppgift 3.3 c Åtgångstal Alt.kostnad för en enhet Finland Sverige Finland Sverige Kläder 4 8 4/3 ca. 1.3 mat 8/6=4/3= 1.3 mat Mat 3 6 3/4=0.75 kl 6/8=3/4= 0.75 kl Alternativkostnaderna i produktionen av kläder och mat är desamma i Sverige och i Finland. Ingen handel uppstår

Uppgift 3.6 a Åtgångstal Alt.kostnad för en enhet Finland Sverige Finland Sverige Kläder 3 5 1 2.5 Mat 3 2 1 0.4 W sv =100kr/tim L sv =150 timmar W fi =100FMK/tim L fi =120 timmar Finland komparativa fördelar i kläder, exporterar kläder

Uppgift 3.6 b Vi saknar viktig information i denna uppgift Måste anta ett relativpris Pv som gäller vid handel Dessutom måste vi konsumtionen i en vara för ett land

Innan handel Relativpriserna innan handel = åtg.tal kl/åtg.tal mat Finland Pkl/Pmat =1 Sverige Pkl/Pmat =2.5 Mat Mat Finland 75 Sverige 40 q 40 kläder kläder 28

Antaganden Intervallet för relativpriserna för kläder/mat innan handel är 1 respektive 2.5 Världsmarknadspriset bör hamna någonstans emellan Antar att Pv = 3/2 = 1.5 Antar också att Sverige vid handel konsumerar 30 enheter kläder

Efter handel Antar Pv = 3/2 = 1.5 Antar Sv. konsumerar 30 kläder Fi. exporterar 30 kläder Mat Mat?/40=1.5 Finland 75 Q handel Sverige 60 40 Q handel 40 kläder 30 50 kläder 75/?=1.5 30

Efter handel Antar Pv = 3/2 = 1.5 Antar Sv. konsumerar 30 kläder Fi. exporterar 30 kläder Mat Mat Finland 75 Q handel Sverige 60 40 exp 45 Antar C handel =30 imp 45 Q handel 30 10 40 kläder 30 50 kläder exp 30 imp 30 31

Slutsats uppgift 3.6 c Total specialisering i respektive land Finland producerar 40 kläder och 0 mat Finland konsumerar 10 kläder och exporterar 30 Finland importerar 45 mat Sverige producerar 0 kläder men 75 mat Sverige konsumerar (importerar) 30 mat