Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 21 västernorrlands län Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4325 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till denna publicering. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator arbetar med nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde mindre än betyder kontraktion, medan ett värde över betyder expansion. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 1
Innehåll Småföretagsbarometern... 1 Västernorrlands näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Västernorrlands län... 3 Småföretagsbarometern Västernorrlands län... 4 1. Sysselsättning... 4 2. Orderingång... 5 3. Omsättning... 6 Konjunkturindikatorn... 7 4. Lönsamhet... 8 5. Kapacitetsutnyttjande... 9 Konjunkturrisker... 9 Två tredjedelar ser goda expansionsutsikter... 1 Hinder för expansion... 11 Småföretagskonjunkturen län för län... 12 Prognos och utfall genom åren... 14 2
Västernorrlands näringslivsstruktur 99,3 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 65 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Västernorrlands län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 15 954 17 64 67 75 varav småföretag (-49 anst) 15846 16883 4432 Jordbruk 9223 9246 1158 Offentlig verksamhet 122 321 39436 Total 25299 26631 117344 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 29. Sammanfattning av konjunkturläget i Västernorrlands län Småföretagskonjunkturen i Västernorrland har förbättrats betydligt sedan höstens mätning. Konjunkturen är dock fortsatt något svagare än i riket som helhet. Läget skiljer sig dock kraftigt åt mellan industrin med ett kraftigt negativt index, och tjänstesektorn med ett starkt positivt index. Uppgången väntas bli ytterligare starkare under det kommande året. Sysselsättningstillväxten är svagt negativ för tredje mätningen i följd. Utvecklingen i Västernorrland är därmed svagare än i riket i genomsnitt. Nedgången beror helt på industrin, medan tjänstesektorn nu åter visar ökande sysselsättning. Bättre orderingång och stigande omsättning medför att företagen räknar med att börja nyanställa i större omfattning, såväl inom industrin som bland tjänsteföretagen. Orderingången har vänt uppåt i vårens mätning och 31 procent av småföretagen rapporterar en ökad tillväxt av orderstocken. Orderingången till både tjänste- och industribranscherna väntas stiga rejält under kommande år. Omsättningstillväxten har växlat ned något jämfört med höstens barometer. En kraftig förbättring väntas under det kommande året. Lönsamheten har utvecklats svagt även i denna mätning. Industrin redovisar fortsatt negativ tillväxt medan tjänstenäringen tangerar nolltillväxt. 3 procent av företagen uppger att lönsamheten är lägre eller betydligt lägre än normalt. En kraftig förbättring väntas dock under det kommande året. Kapacitetsutnyttjandet har ökat något i industrisektorn men minskat bland tjänsteföretagen. Sammantaget är det endast omkring hälften av företagen som anger att de jobbar för fullt. Det fortsatt låga kapacitetsutnyttjandet kan resultera i en förhållandevis långsammare investeringsökning än väntat och därmed verka återhållande på hela återhämtningen. 67 procent av Västernorrlands småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, vilket är en lägre andel än riksgenomsnittet. Det främsta tillväxthindret för småföretagen är den svaga efterfrågan, följt av en allmän ovilja att växa. 3
Småföretagsbarometern Västernorrlands län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i länets småföretag är fortsatt negativ. 17 procent av småföretagen uppger att arbetsstyrkan blivit större under det senaste året, medan en lika stor andel uppger att man dragit ned på personal. Västernorrlands småföretag upplever således en kraftigare avmattning i sysselsättningen än i riket som helhet. Nedväxlingen beror på ett fortsatt sysselsättningsfall i industrin som redovisar nettotalet -24, den svagaste utvecklingen i hela landet. I tjänstesektorn har däremot sysselsättningen ökat något, och är starkare än riksgenomsnittet. 4 3 2 1-1 Riket Västernorrland -2 1995 21 25 29 Nu räknar dock även industriföretagen med att botten har passerats när det gäller sysselsättningen. Båda delsektorerna väntas öka antalet anställda rejält (prognosen visas av den prickade linjen i diagrammet nedan). 37 procent av de företag som planerar att öka sysselsättningen tänker göra detta huvudsakligen genom heltidsanställningar. Denna andel är i stort sett densamma i industrin som i tjänstesektorn, 34 resp. 38 procent. 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 211 Industri Tjänster 4
2. Orderingång Efter två mätningar i följd med negativ tillväxt har orderingången i länets småföretag nu åter börjat öka. Västernorrland uppvisar dock något svagare nettotal än riket som helhet. 31 procent uppger en ökande orderingång, medan 18 procent uppger en vikande. Bakom uppgången ligger framför allt ökande orderingång till tjänstesektorn (nettotal +25), medan industrin knappt tar sig över nollstrecket (nettotal +2). 7 6 5 4 3 2 1-1 Riket Västernorrland -2 1995 21 25 29 Uppgången väntas ta fart under den kommande tolvmånadersperioden. et för såväl industrisektorn som för tjänsteföretagen väntas stiga till 41. Jämfört med riket i genomsnitt är dock företagen i Västernorrland något mindre optimistiska inför framtiden vad gäller orderingången. 8 6 4 2 Industri Tjänster -2-4 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 211 5
3. Omsättning Omsättningstillväxten hos Västernorrlands småföretag mattas av något jämfört med i höstas. et halveras från 1 till 5, vilket är en lägre tillväxt än riksgenomsnittet. 7 6 5 4 3 2 1 Riket Västernorrland -1 1995 21 25 29 På sektornivå föreligger stora skillnader. Tillverkningsindustrin fortsätter att brottas med kraftigt negativ omsättningstillväxt, medan tjänstenäringen redovisar positiva nettotal. Inför det kommande året spår båda sektorerna en kraftigt förbättrad omsättningstillväxt. Sammantaget väntas nettotalet för omsättningen stiga från 5 till 62. Endast ett annat län (Norrbotten) har högre ställda förväntningar när det gäller den framtida omsättningstillväxten. 1 8 6 4 2-2 Industri Tjänster -4 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 211 6
Konjunkturindikatorn Den samlade konjunkturindikatorn för Västernorrland har förbättrats betydligt sedan höstens mätning. Konjunkturen är dock fortsatt något svagare än i resten av riket. Läget skiljer sig dock kraftigt åt mellan industrin med ett kraftigt negativt index, och tjänstesektorn med ett starkt positivt index. Konjunkturindikatorn 16 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 1995 2 23 26 29 Riket Västernorrland Uppgången väntas fortsätta under kommande år. Optimismen är större inom tjänstesektorn än i industrin. För tjänstesektorn väntas index stiga till 13, medan konjunkturindex för industrin väntas bli 116. Den konjunkturoptimism som företagen gav uttryck för i höstens barometer har således hittills förverkligats och dessutom ytterligare förstärkts. Det finns dock flera faktorer, främst en relativ svag lönsamhet, lågt kapacitetsutnyttjande och en redan existerande brist på arbetskraft som kan göra den fortsatta återhämtningen mer utdragen än vad som förväntas. 25 2 15 1 5-5 Industri Tjänster -1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 211 7
4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. Lönsamheten försämrades dramatiskt under krisen och nettotalet för lönsamheten är fortfarande negativt. I Västernorrland, liksom flertalet andra län, är det tillverkningsindustrin som drabbats värst. I vårens mätning är nettotalet kraftigt negativt, medan tjänstenäringen indikerar en nolltillväxt. Vad gäller nivån på lönsamheten uppger 3 procent av företagen att den är lägre eller avsevärt lägre än normalt, medan endast 8 uppger högre lönsamhet än normalt. Lönsamheten förväntas dock öka kraftigt under den kommande tolvmånadersperioden. et för industrin väntas öka till 53, och för tjänsteföretagen till 43. Skulle detta förverkligas vore det den högsta notering som uppmätts i Västernorrland. 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 211 Industri Tjänster Företagens prisförväntningar I takt med att konjunkturen förstärkts har också andelen företag som räknar med att kunna höja priserna stigit något. 5 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 24 procent i höstas. Storleken på höjningarna borde dock vara begränsade med tanke på det fortsatt relativt svaga ekonomiska läget. 8
5. Kapacitetsutnyttjande Trots den något ljusare konjunkturbilden är kapacitetsutnyttjandet fortsatt lågt, både i industri- och i tjänstesektorn. Den senaste mätningen visar en viss uppgång i industrin, men en nedgång för tjänsteföretagen. Inom industrin är det 53 procent av företagen som anger att de utnyttjar kapaciteten fullt ut. I tjänstesektorn är motsvarande andel 46 procent. Det låga resursutnyttjandet är en indikation på att sysselsättningstillväxten kan komma bli fortsatt svag under den närmaste tiden. Andel företag 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 2 23 26 29 Industri Tjänster Konjunkturrisker Trots att konjunkturen förbättrats sedan botten under andra halvåret 29, finns en betydande osäkerhet om företagens optimistiska bild kommer att förverkligas. Vi har pekat på en rad osäkerheter vad gäller lönsamhet, lågt kapacitetsutnyttjande och brist på lämplig arbetskraft. Den fara som småföretagen själva ser som störst är, naturligt nog med tanke på Sveriges stora omvärldsberoende, att omvärldskonjunkturen försämras. Denna faktor anges av 35 procent av företagen i Västernorrland. Den näst största konjunkturrisken uppges vara högre högre råvaru- och energipriser (33 procent), följt av stigande räntor (28 procent). Riskuppfattningen skiljer sig endast marginellt de två sektorerna. Något oväntat oroar sig tjänsteföretagen allra mest för stigande energi- och råvarupriser. Omvärldskonjunkturen, högre råvaru- och energipriser samt stigande räntor är de tre faktorer som uppfattas som de största konjunkturriskerna för företagen i Västernorrland. 9
Två tredjedelar ser goda expansionsutsikter I takt med att konjunkturutsikterna ljusnat har andelen företag som uppger att det finns goda expansionsmöjligheter ökat. 67 procent av länets företag anser att det finns goda utsikter att expandera på sikt, vilket är en något lägre andel än genomsnittet för resten av landet. Jönköping Norrbotten Gävleborg Halland Västra Götaland Södermanland Gotland Uppsala Skåne Riket Östergötland Värmland Kronoberg Örebro Västmanland Kalmar Stockholm Västerbotten Västernorrland Blekinge Jämtland Dalarna 67% 72% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% Expansionsutsikterna har förstärkts något under det senaste halvåret, tack vare den starkare konjunkturen. Expansionsmöjligheterna bedöms vara något högre i tjänstesektorn än i industrin. Andel företag 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Industri Tjänster 1
Hinder för expansion Det största tillväxthindret som Västernorrlands småföretag upplever är en alltför svag efterfrågan av företagens produkter/tjänster. 29 procent av företagen uppger detta som främsta hinder. Sedan följer en allmän ovilja att växa med 14 procent. Det är också oroande att 17 procent av företagen har tvingats tacka nej till order på grund av brist på lämplig arbetskraft, trots den i utgångsläget höga arbetslösheten. 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % Riket Västernorrland 11
Småföretagskonjunkturen län för län Gotland upplever även i vårens mätning den starkaste småföretagskonjunkturen i landet, följt av Uppsala. Västmanland har den svagaste, men även för Jönköping är konjunkturindikatorn negativ. Alla län (utom Gotland som lågt extremt högt i förra mätningen) har förbättrats jämfört med höstens mätning. Totalt för riket har konjunkturindikatorn stigit från -8 till +26. Uppdelat på sektorer har industriindex stigit från -24 till +17, och tjänsteindex från +1 till +31. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Örebro med 74, medan Gotland toppar tjänstesektorn med index 67. Förväntningarna inför det kommande året är fortsatt ljusa och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 132. Mest optimistiska är företagen i Västra Götaland, Norrbotten och Kronoberg. Gotland Uppsala Örebro Jämtland Stockholm Västra Götaland Dalarna Östergötland Kalmar Skåne Riket Norrbotten Värmland Blekinge Västernorrland Kronoberg Västerbotten Södermanland Halland Gävleborg Jönköping Västmanland -2-1 1 2 3 4 5 6 7 8 12
13
Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Hösten 21 tror småföretagen definitivt att lågkonjunkturen har passerat och att en ny högkonjunktur redan påbörjats. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 132 på ett års sikt, vilket historiskt sett varit en nivå som indikerat en stark konjunktur. Konjunkturindikatorn 16 14 12 1 8 6 4 2-2 Utfall/prognos småföretagskonjunktur h-89 h-9 h-91 h-92 h-93 h-94 h-95 h-96 h-97 h-98 h-99 h- h-1 h-2 h-3 h-4 h-5 h-6 h-7 h-8 h-9 h-1 132 Utfall Prognos 14