Jag är militär en undersökande studie i hur rollskiftet sker mellan yrkesroll och civil med utgångspunkt i uniformen för Försvarsmaktens soldater.

Sociologiska institutionen Jag är militär en undersökande studie i hur rollskiftet sker mellan yrkesroll och civil med utgångspunkt i uniformen för Försvarsmaktens soldater. C-uppsats i Författare: Handledare: Fredrik Palm Examinator: Bo Lewin

Sammanfattning - Jag är militär en undersökande studie i hur rollskiftet sker mellan yrkesroll och civil med utgångspunkt i uniformen för Försvarsmaktens soldater. Den svenska Försvarsmakten är en myndighet med en annorlunda vardag för de anställda. Att arbeta som soldat inom försvaret är ett yrke som bidrar till stora kontraster hos de anställda, genom att växla mellan rollerna som yrkesverksam soldat till att vara civil. Vardagen är även annorlunda utifrån de arbetskläder som används, uniformer. Denna studie är gjord med utgångspunkt i vad uniformen har för del i det skifte som sker när en soldat växlar mellan yrkesroll och civil roll. Kvalitativa intervjuer har gjorts om sex informanter, på soldat- och gruppchefsnivå. Frågeställningarna till intervjupersonerna har varit; hur ser du på skiftet som sker när du går till/hem från jobbet, hur upplever du detta skifte samt uppstår det en konflikt vid detta skifte? De teorier som har använts är från Erving Goffmans dramaturgiska teori om teaterscenen. Resultatet visar på ett rollskifte och att reflektionen över skiftet är varierat. Nyckelord: Försvarsmakten, uniform, Goffman, roller, rollkonflikt. Abstract I AM a Soldier - an investigating study of the shift in roles between working role and civil role, with focus on the uniform for the soldiers in the Swedish Armed Forces. I AM a Soldier is an analytical examination of the shifting roles enacted by soldiers in the Swedish Armed Forces as a direct result of specific changes caused by the uniform itself. The Swedish Armed Forces is an organization providing a unique workday for its employees, displaying a strong contrast to those employed in civilian professions. Everyday life in the working environment is also markedly different due to the particular dress code: military uniforms. This study is conducted on the basis that the uniform is a part of the shift that happens between different roles. Qualitative interviews were conducted on six subjects, from the lowest-ranking soldiers to squadron leaders. The central questions were; How do you observe the shift that happens when you go to/leave work? How do you experience this shift, and is there a conflict when it happens? The ideas employed come from Erving Goffman s dramaturgical theory of the theatre. The results demonstrate that the reflection of the shift in roles is varied, and that there is an interesting change when the shift in roles takes place. Key words: Swedish Armed Forces, uniform, Goffman, roles, conflict in roles. 2

Table of Contents 1. Inledning... 4 1.1 Uppsatsens disposition... 4 1.2 Bakgrund... 4 1.3 Försvarsmakten... 5 1.4 Från värnplikt till frivillig tjänstgöring... 5 1.5 Soldat, Gruppchef och Officer.... 6 1.6 Civil och uniform... 6 2. Syfte och frågeställningar... 6 2.1 Avgränsningar... 6 3. Tidigare forskning... 7 4. Teori... 10 5. Metod... 14 5.1 Tillvägagångssätt... 14 5.2 Valet av intervjupersoner... 14 5.3 Intervjutillfället... 15 5.4 Forskningsetiska principer... 15 5.5 Analysmetod... 16 5.6 Intervjupersoner... 16 6. Resultat... 16 6.1 Soldaten som aktör... 17 6.2 Uniformen och manér... 18 6.3 Förväntningarna från publiken och aktören... 21 6.4 Handlingar i strid med rollen... 22 6.5 Sammanfattning av resultat och analys... 24 7. Avslutande diskussion... 24 7.1 Summering... 26 7.2 Övergripande diskussion... 26 7.3 Implikationer för vidare forskning... 26 8. Referenser... 28 8.1 Tryckt litteratur... 28 8.2 Elektroniska dokument... 28 8.3 Uppsatser... 29 9. Bilaga 1, Intervjuförfrågan... 30 9.1 Bilaga 2, Intervjumissiv... 31 9.2 Bilaga 3, Intervjufrågor... 33 3

1. Inledning Soldater har funnits i alla tider. Idag i Sverige är det ett yrke vilket som helst, där man istället använder kamouflerande kläder som arbetsuniform. Försvarsmakten är i förändring och sedan 2011 har vi i Sverige en anställd Försvarsmakt då den ändrade lagen om allmän mönstring trädde i kraft. Jag har valt att skriva om hur soldaters identitet i Försvarsmakten påverkas och hur soldaterna ser på skiftet som sker mellan att vara civil och i arbete, när det kommer till uniformen. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer av soldater och gruppchefer för att förstå hur detta skifte upplevs. För att undersöka detta har jag sökt forskning för att förstå uniformen och dess betydelse, främst utifrån Försvarsmaktens sida. 1.1 Uppsatsens disposition För att underlätta för läsaren följer en kort redogörelse över uppsatsens upplägg och logik. I uppsatsens första del presenteras viktiga begrepp för att underlätta förståelsen för texten. Vidare kommer det under kapitel tre om tidigare forskning presentera vad som tidigare har studerats gällande ämnesområdet. I nästkommande del presenteras en genomgång av urvalet av informanter och uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Uppsatsens sista del innefattar analys av resultat och en avslutande diskussion om vidare forskning inom ämnet. Bifogat i uppsatsens appendix finns bilagor som kan vara till fördel att ha läst innan metodavsnittet behandlas, för att underlätta förståelsen för läsaren. 1.2 Bakgrund I detta avsnitt beskriver jag bakgrunden till uppsatsen, samt förklarar begrepp som återkommer under uppsatsen. Då vi börjar arbetsdagen och slutar den, nästan oavsett yrke, sker ett skifte i roller. Det är vanligt att ta med sig jobbet hem och fortsätta vara i yrkesrollen även i en annan miljö. Att vara exempelvis lärare under arbetsdagen för att sedan komma hem och undervisa familjen hemma är något vi kan relatera till, eller någon gång själva upplevt att en yrkesroll sitter i även när man slutat arbeta. När det kommer till officerare eller soldater ser en vardag lite mer annorlunda ut än många andra jobb. Att handskas med skarpa vapen, vara klädd i uniform och vara en del i en myndighet är något som få utanför försvaret kan fullt ut förstå. Det är en vardag som kan vara svår att tänka sig in i om man inte tidigare har haft kontakt med Försvarsmakten. Det är få yrken som har så strikta regler när det kommer till hur arbetsklädseln ska se ut, i detta fall uniformen. Detta har gjort mig intresserad av hur yrkesverksamma militärer växlar mellan sin yrkesroll och sin civila roll, enligt sociologen Erving Goffmans dramaturgiska teori om teaterscenen. Jag har valt att undersöka just anställda inom Försvarsmakten på grund av de upplevelser jag har haft av nära och kära när det kommer till att vara civil kontra att vara i tjänst. Jag, som utomstående och civil, har fascinerats över den snabba vändning jag har sett hos mina vänner, som på sin fritid, kan få ett jobbsamtal och 4

snabbt kastas från sin civila roll för att snabbt övergå till sin yrkesroll som yrkesofficer. Att gå från att vara avslappnad till alert, koncentrerad och prata i korta meningar är ett stort skifte. Att utöver detta träffa på vänner, som jag tidigare enbart umgåtts med i civila kläder, plötsligt klädda i uniform kan verka som två skilda personer. Som utomstående men samtidigt anhörig, har jag sett detta rollskifte ske framför ögonen på mig och vill på så vis studera detta närmare och skapa större förståelse för vad som händer, utifrån socialpsykologiska termer. Jag har själv ingen utbildning inom försvaret utan har skrivit denna uppsats i egenskap av socialpsykologstudent. Allt detta har skapat en nyfikenhet och ett intresse för den organisation som Försvarsmakten är. Mina tidigare erfarenheter som civil av att se rollskiftet har således resulterat i denna uppsats. 1.3 Försvarsmakten Försvarsmakten är den myndighet i Sverige som ansvarar för Sveriges militära försvar. 1 Myndigheten styrs av Sveriges riksdag och regering och är en av Sveriges största myndigheter. Myndighetschef är överbefälhavaren och ställföreträdande myndighetschef är generaldirektören. I Försvarsmakten omfattas tre olika försvarsgrenar; armén, marinen samt flygvapnet. Tidigare ingick Hemvärnet, men är nu separat. Sveriges försvar bygger på insatsförband och kontraktsförband som tillsammans består av cirka 50 000 personer, där cirka 28 000 ingår i stående förband, det vill säga heltidsanställda. De anställda är personer som frivilligt har sökt anställning inom Försvarsmakten. Eftersom Sverige har varit i fred i över 200 år skedde ett namnbyte år 1975 att gå från Krigsmakten till Försvarsmakten. Försvarsmakten brukar av de anställda kallas för firman. 1.4 Från värnplikt till frivillig tjänstgöring Sedan 1901 har det varit en rättighet och en skyldighet att mönstra för att sedan kunna delta vid totalförsvaret. För att bygga upp ett starkt försvar i Sverige har vi kallat sextonåriga män till mönstring för att där genomgå en rad tester för att mäta lämplighet till tjänstgöring i försvaret. För kvinnors del har det varit frivilligt att söka utbildningen sedan 1980, även kallat antagningsprövade utbildningen, som varade minst elva månader. Lagen om totalförsvarsplikt finns fortfarande kvar, men lagen om att mönstra och tjänstgöra är i skrivande stund vilande. Under värnplikten, även kallad lumpen, kallades den som gjorde lumpen för värnpliktig. Den frivilliga grundläggande militärutbildningen (GMU) är en anställningsform som kom att träda i kraft under 2011. Efter den 1 juli 2011 ska ingen längre utbildas med plikt om inte Sveriges försvarsberedskap kräver det. 2 GMU är en tre månader lång utbildning som genomförs på olika ställen i landet och genomförs flertalet gånger under året. Att söka är frivilligt och Försvarsmakten har nu frivilligt anställda soldater, 1 http://www.ne.se/lang/f%c3%b6rsvarsmakten (2012-05-07) 2 http://www.forsvarsmakten.se/sv/jobba-har/bli-soldatsjoman/grundlaggande-militar-utbildning/ (2012-05-07) 5

som om de blivit godkända efter GMU, blir erbjudna anställning som soldat. Under GMU utbildningen kallas den person som genomför utbildningen för rekryt. 1.5 Soldat, Gruppchef och Officer Soldat är den person som, oavsett grad, är en enskild och yrkesverksam krigsman. I uppsatsen kommer även begreppet militär att användas i samma avsikt. Gruppchef, eller gruppbefäl, är den lägsta befälsgraden inom Försvarsmakten. En gruppchef ansvarar i regel för fem till tio soldater, ibland fler. Officer är en militär ledare med betäckning sergeant eller högre. 1.6 Civil och uniform I denna uppsats har civil två betydelser. Begreppet används för att definiera soldatens vänner och anhöriga, som inte har någon större insikt i Försvarsmakten, det vill säga vänner som inte arbetar inom försvaret, som är helt utomstående. Begreppet används även för att förklara arbetsfri tid för de anställda, att den går mellan att vara yrkesverksam och civil. Enligt Goffman klassas en person som är utomstående någon som befinner sig utanför inrättningen, i detta fall klassas civila som utomstående då de inte har någon större insikt i vad som händer innanför regionen (arbetsplatsen). 3 Uniform kallas den arbetsklädsel som används, kommer i olika utföranden beroende på vad för arbete som ska utföras. 2. Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka hur soldaterna hanterar den konflikt som kan uppstå när ett rollskifte mellan soldat och civil sker och hur de själva reflekterar över det. För att uppnå detta har frågor ställts om hur det är att vara civil, hur det är att vara militär samt hur soldaten själv ser på detta skifte. Intervjuguiden som användes som mall för intervjuerna finns bifogad i Bilaga 2. 4 Studiens frågeställning har varit att se hur soldaterna upplever rollskiftet mellan soldat och civil främst med utgång från uniformen. Finns det några interna konflikter? För att besvara studiens syfte användes två huvudfrågeställningar: Hur reflekterar soldaterna kring rollskiftet mellan soldat och civil? Finns det några interna konflikter? 2.1 Avgränsningar Jag har valt att inte lägga betoning vid genus, etniskt ursprung eller ålder. Jag har valt att avgränsa mig till ett regemente och inte göra fler intervjuer än sex stycken. Att intervjua fler personer än sex hade inte varit tidsmässigt möjligt. Jag ansåg att djupet 3 Goffman, Erving, (2006) Jaget och Maskerna En Studie i Vardagslivets Dramatik, Stockholm: Norstedts Akademiska förlag. 4 Intervjuerna gjordes i samarbete med en annan kurskamrat. Vi använde oss av en frågemall som vi sammanställt våra frågor, som var indelad i två delar. Den kompletta intervjumallen är bifogad i bilaga 2. 6

av vad intervjupersonerna säger var mer intressant än antalet intervjuade. Jag har valt att inte beröra ämnet identitet, utan undersöka vad rollskiftet innebär. Jag har även valt att inte beröra de gruppdynamiker som finns i organisationen, utan ser istället till individens upplevelser. Jag har valt att använda mig av samlingsbegreppet uniform för att inte beröra ämnet olika slags arbetskläder vidare. Inom försvaret finns flertalet olika uniformer och jag använder samlingsbegreppet för att identifiera plagget. Jag har även valt att rikta in mig på Sveriges Försvarsmakt och tar således inte andra länder i beaktande. 3. Tidigare forskning Här går jag igenom tidigare forskning som är relevant för min frågeställning och för ämnet. Detta för att få en inblick i vad det forskas på i dagsläget och aktuella frågor inom ämnesområdet. Genom att presentera tidigare forskning hoppas jag kunna ge en grund till vad jag ska presentera i uppsatsen och hur jag kan bidra till forskningen. Jag har valt att avgränsa mig till forskning kring svensk Försvarsmakt då andra länders krigsmakt skiljer sig från vår. Min främsta källa till tidigare forskning har varit från The social psychology of clothing: symbolic apperances in context 5, som behandlar värdet av kläder utifrån socialpsykologin. Den forskning jag har funnit om svenska Försvarsmakten har främst varit via kandidat- eller magisteruppsatser och därför har jag valt att inkludera dessa i uppsatsen, även om magister- och kandidatuppsatser kan anses otillräckliga som tidigare forskning. Det styrker ännu mer mina egna teorier om att detta är ett intressant ämne att studera. Detta val har jag gjort för de uppsatser jag har funnit vara av intresse för uniformens betydelse, makten i ett klädesplagg samt hur gruppdynamiker fungerar med uniformen som bidragande faktor till god gruppsämja. I boken The social psychology of clothing: symbolic apperances in context 6, går författaren igenom de socialpsykologiska aspekterna av klädernas betydelse, inte enbart hur det uppfattas utan vad det betyder. Boken behandlar det som vårt undermedvetna uppfattar kring kläder och uppförande utifrån socialpsykologiska termer. Hur vi klär oss är hur vi blir uppfattade utifrån av vår omvärld. Det finns ett klart samspel mellan hur vi klär oss och hur vi uppfattas, något som större organisationer är väl medvetna om. När det kommer till uniformer säger Kaiser; Some organizations tend to need uniforms for purposes of identification, visibility, and expression of organizational roles. Yet uniforms function as much more than signal devices. They can 5 Kaiser, Susan B. (1997). The social psychology of clothing: symbolic appearances in context. New York: Fairchild Publications. 6 ibid. 7

develop a complex degree of symbolism that is inextricably linked to the contexts in which they are embedded. (Kaiser s. 362) Inom den svenska Försvarsmakten är uniformen en del av vardagen. Den symboliserar något större än individen, att man är delaktig i en myndighets verksamhet. Enligt Nationalencyklopedin betyder ordet uniform likformighet. 7 Uniformen verkar som en symbol för arbetsgivaren och arbetsplatsen i olika situationer men främst gentemot arbetsgruppen, eller enligt Goffman begreppet teamet. Uniformen blir en metafor för något större; In this way, symbols such as uniforms become metaphors for such ideologies as militarism, science or religion. A metaphor is a representation of meaning that borrows from another context, so that the qualities associated with one context will be assigned in another context as well. (Kaiser s. 362) Uniformen har olika betydelse utefter vilken kontext man är i, till exempel har den en betydelse på regementet, där man ser namn och rang, kontra i den civila världen, där man ser att uniformen är en del av en myndighet. Kaiser berättar vidare om hur uniformen kan ses som en metafor, något som representerar mer än en enskild individ. På så vis kan även en dålig uppfattning ges av metaforen, uniformen, om den bärs upp på ett icke önskvärt sätt eller om någon beter sig illa iförd uniform. Denna bok är relevant för min studie då den förklarar på ett utförligt sätt hur kläderna fungerar som en metafor för något större, i detta fall en myndighet. I Du ser inte ut som en bibliotekarie! Kläder och identitet i bibliotekarieyrket Magisteruppsats av Birgitta Lagerqvist & Christina Larsson, Högskolan i Borås, (2007) behandlar uppsatsförfattarna den fördomsfullhet som finns kring kläder och yrkesroller. Utgångspunkten är unga kvinnliga bibliotekarier och deras klädsel. När det kommer till stereotypiska yrken är det lätt att ha förutfattade meningar om personerna bakom yrket. Uppsatsen ifrågasätter om de informanter som intervjuats är medvetna om de fördomar rörande just klädsel inom yrket och hur de förhåller sig till sitt klädval. Klädsel är något som ses som självklart, samtidigt som det hjälper till att kategorisera oss och definiera oss. Vi är snabba med att döma någon som inte klär sig på ett önskvärt sätt utifrån våra egna normer. En annan aspekt som uppsatsen behandlar är tryggheten i kläder. Att vi agerar utifrån en trygghet när vi är i vissa kläder, så som en uniform, som vi är bekanta med och vi vet innebörden utav. I enighet med Goffman förklarar uppsatsförfattarna att vi är alla ute efter att förstå den situation vi befinner oss i, vi vill ha fakta för att förstå vilken situation som råder. Kläder är det första som vi ser och det som vi också förlitar oss på när det kommer till normer och stereotyper. Kläderna symboliserar något mer än enbart ett plagg för att skydda kroppen mot yttre åverkan. Studien är relevant för min uppsats då den utifrån 7 http://www.ne.se/lang/uniform (2012-05-05) 8

en annan yrkeskategori förklarar vikten av rätt kläder och hur kläder påverkar en individ. När det gäller militären förlitar vi oss på att en uniform betyder anställd soldat, oavsett rang. När det gäller åsikter vågar jag anta att gemene man har en mer laddad åsikt om militärer, då det är ett område som kan anses mer politiskt laddat än biblioteksverksamhet. Utgångspunkten för kandidatuppsatsen Konformitet i militär kontext- uniform klädsels påverkan på soldaten (2005) skriven av kadett Ola Svärd vid Luftsstridsskolan, är ett experiment i Salomon Aschs anda. Svärds experiment går ut på hur man påverkas av uniform klädsel och hur detta kan tas i användning när det kommer till konformitet. Uppsatsförfattaren är själv militär och uppsatsen skrevs som avslutningsarbete för Officersprogrammet vid Försvarshögskolan. Studien tar upp hur likformig klädsel påverkar beslutsfattandet samt de riskerna som finns med sådana beslut inom försvaret. En militär uniform är något som även civila förknippar med hierarki, vi vet alla att en soldat är lägre i rang än en officer, men uniformen gör de lika i försvaret. Försvarsmaktens uniform har förändrats genom åren, från att ha varit glansig och färgrik till att vara färgade för att passa in i omgivningarna. Förut ansågs den som en statussymbol som skulle visas upp men ändrade sedan form för att bättre passa in i stridande omgivningar. Uniformen är lämplig klädsel för en soldat då plagget ska agera skyddande i fält, vara hållbar samt lämplig för tjänstens alla olika aktiviteter. Frågor som tas upp som är relevanta till min uppsats är om soldaten påverkas av likformig klädsel, vilket studien kom fram till, samt att valet av kläder påverkar individen starkt. Resultatet av uppsatsen är att uniformens makt är stark, att vissa individer kan uppleva en makt och status när de bär uniform, som de kanske inte kan få privat. Detta knyter an till min uppsats då kläderna påverkar individen till att fatta beslut som annars kanske inte skulle fattats, på grund av att de är i en roll. en Vikten av att arbeta och verka tillsammans - En studie om hur grupper skapas inom Försvarsmakten, Stockholms universitet (2011) av Daniel Matell behandlar gruppdynamiker och hur gruppidentitet bildas i försvaret. Matell utgår ifrån Durkheims religionsteori och förklarar uniformen som ett totem, en symbol som visualiserar klanen och i sin tur blir en symbol för hela organisationen. Till detta klassas även förbandsmärken. För att uppleva en stark tillhörighet krävs det angränsande grupper, något som Försvarsmakten är duktiga på att organisera. Organisationen ser likadan ut vart man än är, det börjar med ett förband som i sin tur består av en eller flera bataljoner. Dessa bataljoner, som kan vara mellan 400-1200 man, indelas vidare i kompanier, plutoner, grupper, stridspar och sist individer. Då Försvarsmakten som arbetsplats skiljer såg från många andra arbetsplatser, så som kontor eller affärer, krävs en stark sammanhållning. Att bli tilldelad en uniform och bli titulerad vid efternamn ökar gruppdynamiken och känslan av att vara delaktig i något större. Uniformen blir en symbol för ens kollegor och vad man tillsammans åstadkommer. Matells uppsats riktar mer in sig på förbandsskillnader och roller sinsemellan de olika vapenslagen (armén, marinen eller flygvapnet) som finns på 9

uniformerna. Denna studie är intressant för min uppsats då Durkheims totem kan liknas med en symbol för något annat, så som uniformen. Detta är viktigt som tidigare forskning för min uppsats då Försvarsmakten är en stor myndighet med många undergrupper och även om man inte tillhör en viss pluton känner man ändå en samhörighet med andra kollegor på grund av ett gemensamt yttre - uniformen. Egna tankar kring tidigare forskning Den tidigare forskning som har gjorts i Sverige har varit på uppsatsnivå, vilket inte alltid kan ses som akademiskt vedertagna källor. På så vis anser jag att den tidigare forskning kan klassas som bristfällig inom mitt uppsatsområde, utan att förringa de uppsatser jag har valt att inkludera. Den tidigare forskningen som har skett inom Försvarsmakten har antingen varit på uppdrag eller inom andra ämnen än socialpsykologi. Jag har valt att inte inkludera den forskning som berör andra stater eller krigsmakter, då jag enbart sökt på svenska och engelska artiklar. För just denna uppsats anser jag att det har varit högst relevant att söka svensk forskning, då olika länder har olika krigs- eller försvarsmakter och på så vis påverkar hur rollerna och rollskiftena ser ut. 4. Teori I det här avsnittet går jag igenom den teori och de begrepp som är relevanta för uppsatsen. Dessa begrepp är definitionen av situationen, roller, team, bakre och främre region/scen samt fasad. Jag har valt att använda mig av sociologen Erving Goffmans teorier om Jaget och maskerna 8, där rollkonflikter är i fokus, samt Totala institutioner 9, som förklarar militära inrättningar. Utöver detta använder jag även begreppet definitionen av situationen, även kallat Tomasteoremet. 10 Jaget och maskerna utgår ifrån att världen är en teaterscen där vi människor är ständiga aktörer. Vi uppträder på en scen där vi har en publik som granskar oss, för att vi sedan ska kunna dra oss undan bakom ridån och förbereda för nästa föreställning. Goffman menar att på så sätt är vi alla del av den teaterscen som han beskriver. I den främre regionen är vi aktörer för andra och i den bakre regionen är vi mer avslappande. I denna uppsats kommer jag att använda mig av begreppen roller, som beskriver den karaktär man tar sig an i ett visst skede. Att växla mellan roller är något vi gör dagligen utan att vidare reflektera över det skifte som sker eller del olika roller vi har, i detta fall med uniformen i fokus. Ena stunden är man student, andra familjemedlem 8 Goffman (2006) 9 Goffman, Erving (1973) Totala institutioner, Stockholm: Norstedts Akademiska förlag 10 Om människor definierar situationer som verkliga blir de verkliga till sina konsekvenser är ett begrepp grundat av W I Thomas. 10

och tredje kurskamrat eller partner. Rollkonflikter är det centrala i denna uppsats då jag avser att undersöka hur soldaten går mellan de olika rollerna som civil och yrkesverksam. I dagens samhälle ges framträdanden, där vi har en viss roll inför observatörer, ofta i begränsade regioner. 11 I dessa regioner ges ett framträdande, som i sin tur har främre och bakre regioner. I yrkesrollen kan scenen eller den främre regionen, vara arbetsplatsen och publiken bestå av kollegor. Ett lyckat framträdande i en främre region kan vara en chef som håller ett informativt och lyckat tal inför de anställda, publiken, som i sin tur blir övertygade om informationen chefen ger. Chefen agerade övertygande och publiken upplevde en äkthet i framträdandet. 12 Med armén som utgångspunkt kan en officer agera övertygande inför sina nya rekryter i den främre regionen. Goffman förklarar team som en samling individer som samarbetar i framställningen av en rutin. 13 Det är de deltagare som behövs för att kunna genomföra ett framträdande i grupp. Det är teamet som är en förutsättning för att rollens som spelas ska få en betydelse. Det är ett beroende rollerna sinsemellan som bygger på att alla ska spela eller vara i den karaktär som förväntas av dem. Till exempel så behöver en officer en grupp soldater för att framgångsfullt kunna genomföra sin roll som överordnad. Det är en fasad som upprätthålls under den tid som officeraren är i rollen och har en publik. Varje team behöver lojalitet, disciplin och försiktighet för att kunna agera på ett betryggande sätt. 14 Detta är något som grupper inom militären besitter. För att kunna lita på gruppen i till exempel en eldstrid, behövs det dessa tre komponenter. Vidare i Totala institutioner förklarar Goffman hur en total institution ser ut. En total institution kan definieras som en plats att bo och arbeta på, där ett stort antal människor i en likartad situation lever ett instängt och formellt administrerat liv tillsammans under en längre tid, avskurna från samhället utanför. Goffman (1973) s.9 En militärförläggning klassas således som en total institution, där man lever och samverkar med varandra på daglig basis. När en soldat blir anställd eller genomför en grundläggande militärutbildning, bor och arbetar man på en institution. Man blir tilldelad en uniform, förväntas bete sig på ett speciellt sätt och man lyder order. Detta blir på så vis en ny roll, en ny identitet som soldaten 11 Goffman (2006) s. 97 12 Goffman (2006) s. 25 13 Goffman (2006) s. 75 14 Goffman (2006) s. 199 11

får ta del av. Man blir soldat, man lever med sina kollegor och som ofta blir till vänner. Det är dem man säger god morgon till, umgås med hela dagen för att sedan säga god natt till och för det mesta dela sovsal som, i alla fall under utbildning. Inom dessa väggar har alla samma rättigheter, alla har samma förutsättningar och alla förväntas prestera och leva upp till de krav som finns. Goffman förklarar; För det fjärde finns institutioner som skapats för att man bättre ska kunna genomföra någon arbetsuppgift och som rättfärdigas endast på dessa instrumentella grunder: militärförläggningar, fartyg, internatskolor, arbetsläger samt stora slott och herrgårdar betraktade från tjänstefolkets synpunkt. (Goffman 1973 s. 14) Det är rutiner som måste upprätthållas, aktiviteter som planeras och mål som ska nås. Det är den grupp man tillhör som är en del av institutionen och på så vis individen i sig, som del i gruppen. Som ny rekryt har man sedan innan en klar definition av situationen hur det är att vara militär och vara del av en större myndighet. Detta är någon som kommer att ändras när utbildningen börjar och en ny roll börjar ta form. Nykomlingen anländer till institutionen med en uppfattning om sig själv som möjliggjorts genom en viss fast social ordning i hans privata värld. Vid ankomsten berövas han genast det stöd som denna ordning utgör. (Goffman 1973 s. 20) Som ny person på en institution vet du om hur din jag roll är, ditt civila jag. Redan första dagen tas dina personliga attribut bort då du blir kallad för efternamn, får en uniform och rörelsefriheten försvinner. Din tidigare bakgrund blir irrelevant och alla blir på så vis jämlika. Hans personlighet undertrycks systematiskt, låt vara ofta oavsiktligt. 15 En ny soldat tilldelas rollen som militär, där den förväntas leva upp till de förväntningar som den nya arbetsgivaren har. Idag då det är frivilligt att genomföra militärutbildning vågar jag påstå att personerna som idag genomför utbildningen har större förberedelse för vad som komma skall. Om man söker sig till en institution självmant måste på så vis påverka upplevelsen. I Jaget och maskerna förklarar Goffman hur teammedlemmar är ömsesidigt beroende av varandra. 16 15 Goffman (1973) s. 20 16 Goffman (2006) 12

En teammedlem är en individ vars dramaturgiska samarbete man är beroende av för att skapa eller frambesvärja en given definition av situationen. (Goffman 2004 s. 78) Inom Försvarsmakten arbetar man i grupper, om sex-tio personer. Varje grupp har i sin tur en gruppchef som i sin tur svarar till högre befäl. Då alla har likformig klädsel påverkar detta hur medlemskapet grundas. En soldat får sin rang utefter år av tjänstgöring och tjänst, inte utefter social bakgrund eller ekonomisk situation. Denna avindividualisering gör teamet starkare. Enligt Goffman kan denna dynamik som uppstår förklaras i team och teamframträdanden; När medlemmarna i ett team har olika formell status och rang i en social inrättning, vilket ofta är fallet, kan vi konstatera att det ömsesidiga beroende som uppstår genom medlemskapet i teamet sannolikt kommer att överbrygga strukturella eller sociala klyftor inom inrättningen och på så vis utgöra en sammanhållande kraft för den. Medan den sociala uppdelningen brukar skapa splittring i en organisation kan teamframförträdanden leda till att de olika skikten kittas samman. (Goffman 2004 s. 77) Som teammedlem måste man lita på varandra och att varje medlem i teamet agerar och uppträder rätt. Om någon skulle agera felaktigt så räddar resten av teamet och på så sätt skyddas framträdandet. Sveriges Försvarsmakt är uppdelad i förband, det område arbetsplatsen ligger inom, som är utspridda i Sverige. Dessa förband utbildar inom olika områden, det vill säga inom armé, marin och flygförband, och det finns olika centrum och skolor. På dessa olika utbildningsplatser råder olika stämningar, vilket kan påverka hur ett förband definierar en situation, med olika symboler och tecken, som är speciella för enbart deras förband eller team. Dessa symboler på uniformerna är också något som identifierar soldaterna, då symboler på axeln avslöjar vilken utbildning soldaten har. Detta kan underlätta för att snabbt få reda på vad varje soldat har för spetskompetens eller utbildning. 17 Begreppet definition av situationen är ett socialpsykologiskt begrepp som används inom symbolisk interaktionism, hur vi kommunicerar med varandra genom en gemensam symbolöverföring. Begreppet innebär att utifrån hur man definierar en situation som verklig, så blir den verklig i sina konsekvenser. 18 I helhet innebär detta att hur vår verklighet ser ut, definierar vi situationen utefter. Verkligheten i detta fall är vilket synsätt vi har, dels på oss själva, men också på situationen och vilken mening den har för oss just där och då. I detta fall kan en situation definieras olika beroende 17 Försvarsmakten, (2003) UniR FM- Uniformsreglemente för Försvarsmakten, Stockholm: Försvarsmakten. 18 Trost och Levin (2004) s. 12 13

på om en soldat är i sin yrkesroll eller i sin civila roll. En situation kan definieras på ett sätt om soldaten är i yrkesrollen eller om soldaten är i den civila rollen. 5. Metod I detta avsnitt kommer det tillvägagångssätt och de metoder jag har använt mig av i denna uppsats att redogöras för att läsaren ska få förståelse hur resultaten framkommer. 5.1 Tillvägagångssätt Då jag vill undersöka vad en individ upplever vid rollskiftet har det varit naturligt att välja en kvalitativ ansats hellre än en kvantitativ. För att kunna jämföra ett rollskifte som sker hos en individ vill jag att intervjupersonen reflekterar över de olika rollerna som den har när det gäller att vara civil och yrkesverksam. En kvantitativ ansats hade resulterat i att jag troligtvis inte hade kommit åt de beskrivningar och reflektioner som soldaterna har. På grund av detta blev valet av en kvalitativ ansats naturligt. Vid en kvalitativ intervju kan en person reflektera fritt på ett annat sätt än vid enkäter och jag som intervjuledare kan förklara eventuella oklarheter vid frågor istället för att det skulle bli ett blankt svar. Jag kom i kontakt med ett regemente, vilket jag har valt att inte uppge för sekretessens skull, där jag fick ett godkännande på att genomföra intervjuer. Validiteten, att intervjun mäter det den ämnar att mäta, har provats genom att testintervjua personer inom Försvarsmakten innan de riktiga intervjuerna. I intervjuerna har jag haft huvudfrågeställningarna till soldaterna: Hur ser du på skiftet som sker när du går till/hem från jobbet? Hur upplever du detta skifte? Uppstår det en konflikt vid detta skifte? En tanke som jag hade i början av arbetet var huruvida man skulle förbereda informanterna ett par dagar i förväg med en gloslista över begrepp som intervjun skulle komma att behandla, för att på så vis öka reflektionen kring det skifte som sker. Jag insåg senare att detta skulle bli svårt att genomföra då ansvarig chef ännu inte visste vem som skulle intervjuas. 5.2 Valet av intervjupersoner Funderingar kring valet av informanter har varit huruvida det är lämpligast att utgå ifrån ålder, grad eller arbetslivserfarenhet. Då arbetslivserfarenhet är något som kan värderas olika inom just Försvarsmakten, valde jag att istället intervju kring rang. Till exempel kan en yngre soldat som har varit i utlandstjänst ha en helt annan arbetslivserfarenhet än en äldre soldat som har mer arbetslivserfarenhet räknat i år, men inte erfarenheter från exempelvis utlandstjänst. Av vänner, som jobbar inom Försvarsmakten, fick jag höra att de personer som har kortare erfarenhet av att arbeta inom försvaret har lättare för att adaptera till det språk och den jargong som råder på arbetsplatsen. Då jag ämnat undersöka rollskiftet mellan det civila och det 14

yrkesverksamma, ansåg jag det lättare att jämföra människor som har arbetat kortare tid på en arbetsplats och på så vis ännu kanske inte hunnit reflektera över arbetet och den roll man intar. Med detta i baktanke valde jag att ha spridningen mellan rang istället för ålder eller arbetslivserfarenhet. Urvalet är därför ett selektivt urval. Vid bekräftelse av datum och tid från regementet fick jag även reda på att de personer som skulle intervjuas inte hade varit i utlandstjänst, samt att det skulle vara tre soldater och tre gruppchefer. Samtliga intervjupersoner valde frivilligt att deltaga i studien, då ansvarig chef frågade en större grupp under dagverksamheten en vecka före intervjuerna ägde rum. På grund av detta hade jag som intervjuledare inget med urvalet att göra, vilket ökar validiteten på intervjuerna. 5.3 Intervjutillfället Intervjuerna skedde vid ett tillfälle på regementet, en person i taget. Informanterna intervjuades enskilt i ett klassrum på regementet och genomsnittsintervjun pågick i 20-25 minuter. Intervjun spelades in med hjälp av en inspelningsfunktion på mobiltelefon för att möjliggöra transkribering av materialet. Intervjun påbörjades med att jag läste upp vad intervjun skulle behandla, att de kunde ställa frågor när som helst under intervjun, deras anonymitet samt att de kunde avbryta när de ville och att de kunde välja att inte besvara en fråga. 19 Innan intervjun påbörjades fick intervjupersonerna bekräfta att det var på frivillig basis och att det var okej att spela in intervjun. Detta för att säkerställa att intervjun inte var en order av ett högre befäl och på så sätt öka reliabiliteten. Efter intervjuerna har inspelningarna transkriberats ordagrant och kodats. 5.4 Forskningsetiska principer Intervjuerna har genomförts med Vetenskapsrådets riktlinjer för forskningsetik. 20 Informationskravet är den regel som menar att intervjupersonen får ta del av uppgiften till projektet, i det här fallet intervjufrågor. Jag informerade att intervjun var frivillig och att de hade rätten till att avbryta intervjun när de ville utan att behöva förklara varför. Samtyckeskravet uppfylldes då de intervjuade godkände och gav samtycke till inspelning av samtalet. Gällande konfidenskravet, då personer inte ska kunna identifieras vid sitt namn, karakteristika eller kön har jag valt att koda alla intervjupersoner till ett kön. Jag refererar till intervjuperson som IP(intervjuperson) följt av ett nummer, eller refererar till soldaten eller i vissa fall han. Detta för att endast en kvinna deltog och på regementet finns det få kvinnor, som i så fall lätt skulle kunna identifieras till svaren. Även om svaren inte innehåller känslig information gällande identitet eller Försvarsmakten har jag valt att koda till intervjupersonernas fördel. Nyttjandekravet uppfylldes då svaren av transkriberingarna endast skulle användas till kandidatuppsats och för inget annat 19 Se missivbrev 2 20 http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_tf_2002.pdf (2012-04-05) 15

ändamål. 21 För att säkerställa att alla forskningsetiska principer skulle täckas skrevs missivbrev 2, som lästes upp ordagrant i början av intervjuerna. 22 5.5 Analysmetod Jag har valt att transkribera intervjuerna för att sedan använda mig av grundad teori i form av meningskoncentrering och kodning, med Kathy Charmaz bok Constructing grounded theory som utgångspunkt. 23 Jag har närläst alla intervjuer för att sedan koda dem till gemensamma teman. Jag har valt ut stycken och delar från intervjuerna för att kunna koppla dessa samman med mina teorier och frågeställningar. 5.6 Intervjupersoner Intervjupersonerna var fem män och en kvinna anställda vid ett regemente i Sverige. Fördelningen var tre soldater och tre gruppchefer. Alla informanter var under 25 år och hade varit anställda av Försvarsmakten i minst fem månader, som längst 2,5 år. Jag har valt att inte tydliggöra varken könsskillnader eller intervjupersonernas ursprung, då det är irrelevant för studien. Att generalisera en kvinnas svar mot fem män och vice versa skulle inte vara önskvärt i denna studie utan istället har jag valt att se alla utifrån deras yrke istället för kön. Oberoende av vem som sagt vad kommer jag att referera till soldaten som intervjupersonen, soldaten eller han. Av de sex intervjuer som gjordes var tre personer soldater och tre personer gruppchefer. Jag har valt att kalla dem för Intervjuperson (IP) 1-6 för att förenkla för läsaren och för att bibehålla god sekretess för intervjupersonerna. IP 1, 19 år, anställd i 5 månader, soldat. IP2, 21 år, anställd i 8 månader, gruppchef. IP 3, 21 år, anställd i 2 år, gruppchef. IP 4, 20 år, anställd i 6 månader, soldat. IP 5, 21 år, anställd i 2,5 år soldat. IP 6, 24 år, anställd 1,5 år, gruppchef. 6. Resultat I denna del kommer jag att redogöra för de transkriberade intervjuerna kopplat till tidigare nämnda teorier. Jag har valt ut citat, kodningar och teman från intervjuerna och koppla det till min teori. Resultatdelen är uppdelad efter teman som berör en 21 Vetenskapsrådets forskningsetiska regler hämtades från http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_tf_2002.p df (2012-04-25) 22 Missivbrev 2 finns som bilaga. 23 Charmaz, Kathy (2006) Constructing Grounded Theory A practical guide through qualitative analysis, London: SAGE publications Ltd. 16

intervjufråga, följt av analysering av citat och sammanfattningar. Dessa teman är: Soldaten som aktör, Uniformen och manér, Förväntningarna från publiken och aktören och Handlingarna i strid med rollen. 6.1 Soldaten som aktör Den första frågan som ställdes behandlar uniformen och intervjupersonernas tankar kring den. Personerna frågades om de valde att åka till regementet i uniform eller inte. Detta för att förstå hur man resonerar kring att påbörja arbetsdagen när man är hemma och tar på sig uniformen, kontra att byta om på arbetsplatsen. Oberoende av vilket uniformerat yrke man har, sitter mycket stolthet i de arbetskläder man visar upp, till exempel poliser, läkare, ambulanspersonal. Fyra av sex valde att åka hemifrån i uniform, främst av rent praktiska och bekvämliga skäl. Argumenten att få en längre sovmorgon eller slippa byta om två gånger var genomgående hos fyra av sex personer. Då en av de intervjuade ännu inte skaffat privat boende, bodde han på regementet och klädde självklart på sig uniformen direkt på morgonen. En person valde att löpträna till jobbet och kom således iförd träningskläder och bytte om på jobbet. IP4, som tidigare har växlat mellan att åka ombytt och civilt, valde nu att byta om på plats innan jobbet. Ett tag så valde jag att åka till jobbet i uniform men det är mera ledigt att åka i civila kläder. De senaste gångerna så har jag faktiskt åkt i civila kläder. Tanken är väl egentligen att jag lämnar jobbet här. Tar inte med mig uniformen hem. Det intressanta IP4 säger är att han väljer att inte ta med sig uniformen hem, vilket i sig är en symbol för jobbet. Han lämnar den rollen kvar på arbetsplatsen för att övergå till sin civila roll på väg till och från jobbet. Att lämna kvar uniformen på jobbet kan ses som ett symboliskt sätt att inte ta med sig jobbet hem för att inte arbeta på fritiden. På så sätt lämnas fasaden av soldaten på jobbet och inget framträdande på den främre scenen görs. När IP4 går bakom scenen, det vill säga tar av sig uniformen, finns en mer avslappnad inställning. IP3 är inne på samma spår om hur han ser på att bära uniform utanför arbetsplatsen. Det är arbetskläder. För det första känner jag att jag inte vill ha det här på mig när jag inte jobbar, för har jag kläderna på mig, så jobbar jag. [ ] Har jag uniform på mig så känner jag att jag ändå har ett visst ansvar, folk tittar ju. [ ] Och då måste jag tänka på att bete mig, hur jag gör, hur jag ser ut. Att man måste tänka på att man representerar. När IP3 bär uniformen träder han in i arbetsrollen automatiskt och han känner att han behöver agera ansvarsfullt, dels för hur de egna förväntningarna är, att han jobbar när 17

han är i uniform samt att folk tittar på honom och med det kommer ett visst representativt ansvar. Som Kaiser skriver blir uniformen en metafor för något annat, som en militärorganisation. I detta fall blir det en metafor för arbete. Uniformen är förknippad med den främre scenen, att vara i ett framträdande. När IP3 inte är i arbetskläder svarar han; Men när jag är civil vill jag kunna känna att jag kan göra vad jag vill och att jag inte jobbar eller representerar något annat, utan då är jag Jag. IP3 har reflekterat över rollbytet som sker och hur uniformen påverkar framträdandet. IP3 menar att den rollen som är i uniformen påverkas av den sociala inramningen, av att vara på arbetsplatsen och inte den person som är över tiden. 24 Den roll som är på arbetsplatsen är inte densamma som den roll som är när personen är civil. Den militära rollen där det finns krav att representera lämnas således kvar på jobbet. Uniformen är en del av inramningen och när inramningen lämnas, går vi bakom scenen. Detta är även något som påverkas av vilken stad arbetsplatsen ligger i. Om det är en mindre stad där militärer utgör en stor del av invånarna, är det lättare att röra sig i uniform då det inte anses som uppseendeväckande. Detta är något som en av intervjupersonerna påpekar, eftersom han åker hem på helgerna till en stad där bärande av uniform kan klassas som ovanligt, blir han mer uttittad än i den stad där han jobbar. Detta är även något som kan påverka framträdandet då publiken ändras. Att gå från en publik som är van att se ett visst framträdande, i detta fall militäruniformer, reagerar mindre på att möta en uniformerad militär. Att däremot träffa på en militär i uniform på en plats där närmaste regemente och möte med soldater är långt bort, påverkar självklart publiken. Aktören kan därför behöva justera framträdandet beroende på den aktuella publiken som finns tillgänglig. Genomgående är uniformen, som Kaiser tidigare förklarar, den symbol som intervjupersonerna känner är kopplade främst till jobbet, att det är den som påverkar hur man beter sig och om man jobbar eller inte. När soldaten är i uniformen, är han i den främre regionen och på så sätt upprätthåller den roll som förväntas av honom. 6.2 Uniformen och manér Goffman förklarar vikten av att ha en inramning när det är dags för framträdandet i den främre regionen. Denna inramning består av till exempel rekvisita, möbler, dekor och inredning. 25 I detta fall klassar jag ett regemente som en viss platsbunden inramning. Inom försvaret kan även denna inramning bestå av uniform, i egenskap av 24 Goffman (2004) s. 36 25 Goffman (2006) s. 29 18

rekvisita. Eftersom en inramning är platsbunden klassas en inramning som inte är bunden till en plats som ett undantag, då den faktiskt följer med aktören. Det som bildar den personliga fasaden är uppträdande och manér. Uppträdande är de handlingar som kan kopplas till individens sociala status, i ögonblicket. Man får en uppfattning huruvida individen är insatt och engagerad i den aktivitet som för stunden är sysselsättningen. Manér är reaktioner som är kopplade till den roll som individen är i just för stunden. En individ som är dominant i sitt manér kan tolkas som att denne kommer att vara driven i kommunikationen. En tillbakadragen manér tolkas således som att individen vill bli ledd och förväntas följa. En soldat kan i sitt uppträdande ha ett tillbakadraget manér när han talar med en överordnad. Likaså kan en soldat vara tillbakadragen när han är i sin civila roll, för att på jobbet ha en drivande manér. Goffman skiljer på två sätt att kommunicera; det första är att sända ut uttryck (give expression) och det andra är att överföra uttryck (give off expression). 26 Det första sättet att kommunicera är genom verbala symboler, det är det mest vanliga sättet att uttrycka information. Till exempel lyder en soldat den order som en överordnad delger, sänder ut. Det andra sättet att kommunicera är genom att överföra symboler, på ett icke verbalt plan. Båda dessa sätt är effektiva sätt att kommunicera på varav det andra, att överföra symboler kan vara omedveten kommunikation. På så sätt kommunicerar soldaten genom att överföra uttryck att vara militär, när han är klädd i uniform, på ett medvetet eller omedvetet plan. Uniformen är en symbol för arbetsplatsen och för myndigheten. På avstånd kan gemene man uppfatta att det är en militär uniform och för den insatte kan uniformen avslöja förbandstillhörighet och rang. 27 Det finns strikta regler för hur man ska bära upp en uniform med olika detaljer, så som att bära mössa utomhus eller hur långt dragkedjan ska vara uppdragen. 28 Utifrån hur en person bär upp sin uniform kan man definiera situationen annorlunda. En soldat som inte följer klädselkoden för bärandet av uniform blir tillsagd av högre befäl, samt arbetskamrater, att korrigera felet. På frågan om vad uniformen symboliserar svarar alla att den står för stolthet, något de själva är stolta över. En av sex svarar att den symboliserar fysisk aktivitet att man är ansiktet utåt för något större. IP1 förklarar; Jag är militär. Det är vad den (uniformen) representerar. [ ] Det är svårt att förklara, jag känner att jag tillhör Försvarsmakten när jag har den på mig. Jag ska i det fallet bete mig på ett speciellt sätt. 26 Goffman (2006) s. 12 27 Kaiser s. 362 28 Uniformsbestämmelser 2009, http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokumentfiler/uniformer/1_grunder.pdf (2012-04-27) 19

Uniformen symboliserar rollen som soldaten har i Försvarsmakten, att han är del av något större. Det är en stark tillhörighet att vara del i ett större team och något man kan stå bakom och dela värderingar med. Att han väljer att säga Jag är militär är en tydlig roll han intar. Han jobbar inte som militär, utan han är det. Detta är något som kan tolkas som att han hela tiden är militär i ett framträdande. Den personliga fasaden är här typisk, han ser sig själv som militär och publiken förväntar sig att han ska intimt kopplas samman med sitt uppträdande. 29 IP2 förklarar vidare vad uniformen symboliserar; Det är ju min arbetsuniform. Man representerar Försvarsmakten, klart att man är stolt över att ha en uniform för att man jobbar. Men det är inget jätteheligt eller så. Alla informanter svarade att det var en stolthet i uniformen och att man representerade Försvarsmakten. Till skillnad från IP1, som säger Jag är militär, menar IP2 att det är en arbetsuniform som symboliserar jobbet och det i sig är något att vara stolt över. Återigen kommer teamkänslan in; Man ska ju liksom vara ett ansikte utåt för firman. Det man symboliserar är ju Försvarsmakten i stort. Om någon ser att jag beter mig dåligt så kan de ju få uppfattningen om Försvarsmakten i sig. Det är ju inte bara jag som får ta skit då, utan Försvarsmakten i sig. IP2 menar att teamkänslan är stark då det finns ett större ansvar gentemot arbetsgivaren och myndigheten och även gentemot kamrater. Om en enskild individ beter sig illa kan detta påverka synen på hela myndigheten och vad den symboliserar. På så sätt blir uniformen en icke verbal kommunikation, då det är ett uppträdande för stunden. När man ser en militär bete sig illa i ett uppträdande blir det en konflikt mellan manér. Det blir även ett kollektivt ansvar, att man förväntar sig att andra ska uppträda bra i uniform, även om man inte känner soldaten i fråga. Intervjupersonerna förmedlar alla en lojalitet till något större, till den myndighet som de är anställda av. De uppfattar sig själva som representanter för Försvarsmakten när de har uniformen på sig och har förväntningar på sig själva att uppträda på ett speciellt och respektfullt sätt. 29 Goffman (2006) s. 30 20