Innehållsförteckning. 1 Den individuella rapporten... 1
|
|
- Ingvar Bergman
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Innehållsförteckning 1 Den individuella rapporten Inledning Bakgrund Teori Berger & Luckmann Goffman Diskussion Referenser... 5
2 1 Den individuella rapporten 1.1 Inledning Syftet med denna rapport är att med hjälp av teorier och begrepp kring socialisation och identitet beskriva den process där gruppen växte fram under arbetet i MOO:n eller utifrån tidigare erfarenheter inom virtuella miljöer. Detta ska diskuteras och problematiseras utifrån mina erfarenheter med hjälp av de villkor i den virtuella miljön som råder för socialisation och identitetsutveckling. 1.2 Bakgrund Under kursen Digital Socialisation Virtuell Identitet har vi under några veckor verkat i den digitala miljön MOO. MOO är en plats där man kan skapa världar i form av rum och saker. Hela tanken är att vi ska ha en möjlighet att se identitetsskapandet från dess början och hur den utvecklar sig. För att uppnå detta blev vi indelade i grupper och fick egna alias som var hemliga. När alla förberedelser var klara var dags att sätta igång med det första gruppmötet med de gruppmedlemmar man hade blivit tilldelad. Mötena flöt på och vår uppgift var att skapa en plats med inspiration av en verklig form av miljö. Vi bestämde oss för att göra en lounge bar vid namn e-lounge. En ypperlig plats för många människor att socialisera och träffas på. Slutuppgiften gick ut på att skriva en rapport där vi beskriver denna plats och berättade om de människor som befann sig där. Även den rapporten likt denna utgick ifrån termer och teorier av socialisation och identitetsutveckling. 1.3 Teori Berger & Luckmann Socialisation förekommer när en individ introduceras in i en ny del av världen den befinner sig i. Beger & Luckmann (1999) talar om två olika sorters socialisation, den primära och den sekundära. Den primära socialisationen äger rum under våra barndomsår och formar oss som en av medlemmarna i det samhälle vi existerar i, den är också den viktigaste socialisationen. Anledningen 1
3 till att den är i synnerhet den viktigare är att den sekundära socialisationens strukturer följer och måste efterlikna den primära. Alltså kan vi aldrig undkomma att för alltid påverkas av vår barndom, den är för alltid en viktig byggsten i framtida socialisationer. Den sekundära tar vid efter den primära och tar de nu redan socialiserade individerna vidare mot nya institutioner i den objektiva världen vi figurerar i. Dessa institutioner som Berger & Luckmann (1999) talar om är subkulturer i världen som har sitt eget förvärvande av kunskap och språk. Koden för dessa är alltid olika och vi socialiseras sekundärt in i envar av dessa institutioner vi stöter på i våra liv. Det betyder att varje institution kräver vissa saker av individerna som är med i dess socialisering. Den kräver att individen ska kunna legitimera sig med hjälp av ritualer eller symboler och en gemensam identifikation med andra individer. Det som händer när individer socialiserar i denna subkultur är att den institutionella kontexten uppfattas. Vi spelar olika roller av jaget och väljer själva vilka som ska vara med och är relevanta för olika situationer. Värt att notera här är att dessa institutioner inte kräver av individen att den har en emotionell identifikation med den signifikante andre för att kunna socialiseras in i den nya institutionen. Denna signifikante andre har barnet till hjälp av att ledsagas in i samhället. Det behöver helt enkelt någon som kan vägleda och gagna barnet att kunna socialisera och utveckla sin identitet. Därför internaliseras barnet in i den signifikante andres värld. Utöver att barnet får någon som stöd som kan förmedla välden så bidrar den signifikante andre till att barnet kan identifiera sig själv. Barnets identifikation med denna signifikante andre kommer leda till att barnet tar över attityder och roller som det själv kan identifiera sig med i världen. Denna värld är också den ända världen som existerar för barnet. Från att vi alltså har skolats in i samhället av den signifikante andre och dennes värld så tar den sekundära socialisationen oss vidare in i subjektiva verkligheter som vi har modifierat från det att vi befann oss i den primära socialisationen. Dessa bevaras nu för att upprätthålla individens identitet tillsammans med den signifikante andre och kören som är individerna runtomkring. Vi skapar alltså och upprätthåller de subjektiva verkligheterna gemensamt genom samtalsapparaten Goffman Interaktion definieras på det här sättet: individernas ömsesidiga inflytande på varandras handlingar och sätt att fungera när de befinner sig i varandras omedelbara fysiska närvaro (sid: 23 Goffman, 2000). Ett framträdande är all den aktivitet som aktören visar upp under en period av kontinuerlig närvaro inför en speciell grupp av observatörer, den såkallade publiken. En aktör är samma sak som en individ. När en aktör framträder inför andra aktörer återger denna medvetet eller omedvetet en definition av situationen i vilken hans jaguppfattning ingår som en viktig del (Goffman, 2000). De framträdanden som nu sker mellan aktören och publiken är en roll som är specifik 2
4 för den här situationen men som inte utesluter att det är roller som visas vid andra tillfällen också. Rollen som en aktör tillägnar sig förväntas tas på alvar. När en aktör spelar samma roll inför samma publik vid flera tillfällen uppstår ett socialt samband. Hur passiv en roll än kan verka så kommer de alla på ett effektivt sätt återge en definition av situationen genom deras respons på aktören genom deras handlande gentemot denne (Goffman 2000). Goffman (2000) talar om en social roll, med det menar han att den engagerar en eller flera roller som var och en kan visas upp av aktören vid olika tillfällen inför en likartad eller rent av samma publik flera gånger. Aktören har även en såkallad fasad, vilket fungerar som den expressiva utrustningen som används både avsiktligt och oavsiktligt av aktören under framträdandet. Inramningsfasaden för ett framträdande är exempelvis en plats eller möbler. I den personliga fasaden inkluderar vi saker som ålder, kläder och hållning. Vissa är långvariga och andra korta, såsom ansiktsuttryck, som är en kortvarig teckenförmedlare. Vi förväntar oss att fasaden hänger samman med den roll vi indikerar att ha i ett framträdande (Goffman, 2000). En aktör som kommer i kontakt med andra aktörer försöka skaffa sig upplysningar om den andre eller att tillämpa de tidigare upplysningarna aktören redan har för att kunna definiera situationen och göra det möjligt att på förväg veta hur omgivningen förväntar sig att aktören ska bete sig. Under ett samtal blir många informationskällor disponibla, dessa kan kallas teckenaktiviteter. Två teckenkanaler är oerhört väsentliga för aktörens förmåga att skapa intryck, det uttryck som sänds ut och det som överförs, även kallat give expression och give off expression. Give expression är de verbala symbolerna och deras ersättningsmedel, och den information som aktören lärt sig att koppla till dessa symboler. Give off expression omfattar aktiviteter och de utförs på grunder som ligger utanför den information som överförs. Slutsatserna om den andra aktören kommer alltså att variera beroende på alla de faktorer och information som inhämtats eller redan funnits. Medan aktörerna befinner sig i den omedelbara fysiska närvaron kommer de att sannolikt finna sig i att ta den andres ord på allvar. Det gör att utbytets värde inte helt kan fastställas förrän de har avlägsnat sig från varandra (Goffman, 2000). Allt detta som beskriver en aktörs framträdande i de främre regionerna där aktören ger intryck och ser till att dennes aktivitet i regionen upprätthålls av normer. Den bakre regionen är en plats där man kan utforma de inslag i framträdandet och får det att uttrycka någonting utöver själva framträdandet. Aktören befinner sig i de bakre regionerna när denne är ensamma. Då har aktören lagt ifrån sig sin fasad och klivit ur sin roll. Det krävs också att aktören känner sig säker på att ingen ur publiken kan tränga sig in i den bakre regionen för att kunna befinna sig där. För ett team är de bakre regionerna en plats där de kan gå igenom sitt framträdande och där mindre uttrycksfulla medlemmar tränas upp eller skiljs från framträdandet. Enligt Goffman (2000) så är ett team en samling individer som måste prestera ett intimt samarbete för att kunna bevara en given projicerad definition av situationen. Ett team är en gruppering i relation till en interaktion eller en serie av interaktioner under vilka den relevanta definitionen av situationen upprätthålls. Teammedlemmar hålls samman av ett band som ingen i publiken har 3
5 del i. För att bevara en viss definition av en situation och göra teamets framträdande effektivt så måste omfattningen och karaktären av samarbetet döljas likt ett hemligt sällskap. Man är inte medlem i ett team pga. något annat än samarbetet och därför är det så viktigt. Goffman (2000) skriver på flera ställen om att kunskap om alla dessa begrepp kan användas till att bedra och styra andra individer, samt att manövrera andras uppfattningar om en själv. Det förekommer förstås även omedvetet utan kunskap om dessa termer. 1.4 Diskussion När ett möte sker talar Goffman om att aktören kommer att skaffa sig upplysningar och tar till erfarenheter för att kunna definiera situationen. Face-toface har en mängd olika teckenaktiviteter för att kunna ta in information. Om vi tar samma teori och stoppas in den i det första mötet i en digital miljö ser vi att antalet teckenförmedlare minskar, ansiktsutryck är ett exempel. Det är problematiskt för hur vi nu i denna relativt nya miljö nu ska kunna läsa av och definiera situationen för att kunna spela rätt roll och för att kunna veta hur personen på andra sidan skärmen förväntas att reagera. Jag tror personligen att det kan vara en av orsakerna och grunderna till att människor ofta upplevs mer arroganta och ärliga i vad de säger på Internet. Mina erfarenheter av socialisation i digitala miljöer säger att detta är ett återkommande fenomen. Jag tror att det problemet uppstår från två håll. Dels för att den ena aktören inte får tillräckligt med information för att kunna definiera situationen rätt och blir därför överraskad av vad publiken ger för respons i framträdandet, och dels för att samme aktör också med brist på information inte heller vet hur denne ska uppträda för att uppfattas som den tilltänkta rollen. Båda dessa gör att aktören uppfattar publiken som arrogant och kommer även själv ha en roll innehållande arrogans. Utifrån Berger & Luckmann däremot när jag tillämpar teorier om hur en institution skapas, som får ses som motsvarigheten till Goffman teorier om när aktören möter publiken, ser jag inget hinder i en virtuell miljö kontra face-to-face. Det viktiga är de subkulturella ritualerna, koderna och kontexten. Det perspektiv vi istället måste se detta ur är den primära och sekundära socialisationen. Om vi vänder på det och tänker oss att den primära helt skulle figurera i en virtuell miljö och inte innehålla face-to-face och att du sedan sekundär socialiserade i en institution där du använder face-to-face, då skulle du förmodligen stöta på exakt samma besvär som du idag gör under en sekundär socialisation på Internet idag. Det hela grundar sig alltså helt enkelt i att dagens virtuella miljö inte alls överrensstämmer med den primära socialisationen och eftersom vår primära socialisation sker i face-to-face kan aldrig de virtuella världarna ersätta det pga. att den sekundära alltid har den primära med sig i grunden. Därför blir detta nya sätt att socialisera på problematiskt. 4
6 Likheterna mellan dessa två sätt att se problematik i virtuella miljöer är att subkulturen eller framträdandet skapas och utvecklas med och från alla inblandade. De är också överrens om att socialisation och identitet hänger samman. I en virtuell miljö där socialisationen varken följer den primära socialisationen eller har de informationskanaler som aktören behöver för att kunna styra sitt eget framträdande eller förstå publiken är det dömt att bli problematiskt Eftersom att samtalsapparaten är nödvändig för upprätthållandet av den subjektiva verkligheten och för att ett team är en gruppering där definitionen av situationen upprätthålls är det viktigt att träffas ofta och samtala om rätt saker. För att relatera till arbetet i MOO:n med hjälp av Berger & Luckmann vill jag säga att vi hade tydliga koder redan från början. Vi hade en stark symbol i form av ett namn på gruppen och redan från dag ett formades ett språk och varje medlem kunde legitimera sig medhjälp av sitt alias. Hela bygget har varit vår symbol och där kan ingen inkräkta på det vi gör tillsammans. Om jag ser tillbaka på det genom Goffmans ögon ser jag varje del som vi ansvarade för som våra bakre regioner där man alltid jobbade ensam och prövade sig fram i arbetet för att sedan spendera tid tillsammans med teamet i entrérummet. Där hade vi vår givna projicerad definition av situationen som var att skapa denna plats och skriva rapporten. Avslutande vill jag bara ta med en tanke om en lösning, en indikation på att framtiden redan är här och att någon redan har skrivit om det, dynamik. Turkle skriver att datorkulturen innehåller socialisation. Barnet interagerar med ett program, lär sig hur man lär sig vad spelet kan göra, blir van med assimilering av information om struktur och strategi genom interagering med ett dynamiskt manus. När ett spel är bemästrat betänks hur barnet kan generalisera strategier till andra spel. 1.5 Referenser Berger, P. L. & Luckmann, T. (1999) Kunskapssociologi. AB Wahlström & Widstrand Goffman, E. (2000) Jaget och maskerna. Stockholm: Norstedts Turkle, S. (2005) The Second Self: Computers and the Human Spirit. Massachusetts: MIT Press 5
Erving Goffmans socialpsykologi
Goffman Erving Goffmans socialpsykologi Mjukdatasociolog, Goffman använder mjuka data av typen tidningsartiklar, skönlitteratur, filmer... 1 Goffmans bok Jaget och maskerna en storsäljare, där presenterar
Läs merVälkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola
Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola Innehåll: Barn och barndom som begrepp Barndomshistoria Socialisation Barn som sociala aktörer
Läs merOrganisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)
Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation
Läs merGrupper, roller och normer
Grupper, roller och normer En grupp kan definieras som ett antal människor som alla känner samhörighet med varandra på något sätt. Människan är en social varelse och hon ingår i flera grupper i sitt liv.
Läs merOnlinehjälp i form av chatt
Onlinehjälp i form av chatt En uppsats om att hjälpa ungdomar i den virtuella världen Maria Metsar Pamela Ling Sociologiska institutionen Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p VT 2012 Handledare: Lina Eklund
Läs merBarn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1
Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö
Läs merAtt se och förstå undervisning och lärande
Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin
Läs merDen fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merKommunikation och Interaktion
Kommunikation och Interaktion Innehåll Kommunikation Vad är Kommunikation? Kommunikationsmodeller Interaktion Vad är interaktion? Interaktionsmodeller Vad är kommunikation? Överföring av information från
Läs merUKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN
UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN Värmlands Museum visar Japanska Träsnitt Under utställningen Bilder från den förbiflytande världen, där ett 50 tal träsnitt visas, vill vi berätta om konstnärerna,
Läs merFlickor, pojkar och samma MöjliGheter
Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra
Läs merIdentitetsskapande utifrån flera kulturer
Identitetsskapande utifrån flera kulturer En studie om individers upplevelse att leva med tre kulturer Elisabet Nashed Sociologiska Institutionen Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p. Vt 2012 Handledare:
Läs merKvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen
Läs merPSYKOLOGISKA TYPER. Introduktion till. och TEAM SERIEN: INTRODUKTION TILL PSYKOLOGISKA TYPER SVENSK UTGÅVA
SERIEN: INTRODUKTION TILL PSYKOLOGISKA TYPER Introduktion till PSYKOLOGISKA TYPER och TEAM SVENSK UTGÅVA ELIZABETH HIRSH KATHERINE W. HIRSH SANDRA KREBS HIRSH Inledning Syftet med Introduktion till Psykologiska
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2014/2015 Kunskapsskolan Västerås Gäller tom 31 augusti 15 1 Den 1 januari 2009 infördes Diskrimineringslagen och 14:e kapitlet skollagen. Där finns
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merLedarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org
Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får
Läs merGemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör
Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem
Läs merDet önskvärda barnet. Anette Emilson
Det önskvärda barnet Anette Emilson Syftet är att vinna kunskap om fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan de värden som medvetet eller omedvetet kommuniceras
Läs merTALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform
TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna
Läs merRFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det
1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan
Läs merDESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV
EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merRiktig konst versus hantverk
Föregångare Koder Konventioner Ideal Efterföljare R.G. Collingwood (1889-1943) KONSTNÄR Avsikter Kunskap Förväntningar VERK Innehåll Utförande PUBLIK Intressen Kunskap Förväntningar Ett klassiskt definitionsförsök
Läs merKoder Konventioner Ideal. VERK Innehåll Utförande
Föregångare Koder Konventioner Ideal Efterföljare KONSTNÄR Avsikter Kunskap Förväntningar VERK Innehåll Utförande PUBLIK Intressen Kunskap Förväntningar R.G. Collingwood (1889-1943) Ett klassiskt definitionsförsök
Läs merFILM 2 CHECKLISTA FÖRBEREDELSER
FILM 2 CHECKLISTA FÖRBEREDELSER Lokal talarpodium, bord eller ingetdera sittning: placera stolarna lämpligt whiteboard, block och pennor belysning anteckningsmaterial och pennor vatten Teknik dator projektorduk/bildskärm
Läs merARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13
ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att
Läs merSpråk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan
Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien
Läs merNätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet
Nätkulturer identitet och gemenskaper Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet unga och nätet Varför är det mest vuxna som talar om
Läs merAFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER
AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER Innehållsförteckning 1. MÅL... 3 2. HÄLSA OCH SÄKERHET... 3 3. RELATIONEN TILL MEDARBETAREN... 3 4. AFFÄRSMETODER... 4 5. RESPEKT FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 4 6. SOCIALT ANSVAR...
Läs merBESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM
NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM INNEHÅLLSFÖRTECKNING inledning... 3 SCRUM... 3 Bakgrund... 3 Faser... 3 Ramverket... 3 Nordscrum... 4 StudentProjekt...
Läs merKursplan A. Svenska kursenheten
Kursplan A Svenska kursenheten Folkuniversitetets kurser i svenska som främmande språk Värdegrund På Folkuniversitetet ses språkinlärningen som en livslång process. Begreppet Kunskap förändrar innebär
Läs merKombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell
Kombination MD Grupprapport 4.0 Multidimensionell En analys som beskriver dina drivkrafter och ditt sätt att kommunicera med och relatera till din omgivning Utskriftsdatum: 2018-11-01 Sofielundsvägen 4,
Läs merBarnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.
TACK FÖR DIG SYFTE: Att få uppmärksamhet på ett sätt som fokuserar på person och inte prestation. Det här är en övning som passar utmärkt till att ha på fredagar efter en gemensam vecka, och som fungerar
Läs merDet här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.
ALLA SKA MED / FN-DAGEN SYFTE: Att ge förslag på lösningar, att lyssna på varandras förslag, att pröva olika lösningar och att samarbeta. Samt att knyta samman de processer som sker i det lilla med det
Läs merFOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser
Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson 22 september 2017 FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman Minnesanteckningarna
Läs merDAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN
DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merRisk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION
Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION ÖVERSIKT 1. Verbal kommunikation 2. Effektiv kommunikation Definition Muntlig kommunikationinnebärkommunikationvia
Läs merVÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER.
VÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER. Vad söker vi? Alumni Involverade från föregående år stöttar som mentorer åt årets två team. Mottagningsteam Kontinuer Jobbar för att skapa en heldag
Läs merKombination MD. Grupprapport 4.0 Multidimensionell
Kombination MD Grupprapport 4.0 Multidimensionell En analys som beskriver dina drivkrafter och ditt sätt att kommunicera med och relatera till din omgivning Utskriftsdatum: 2017-11-30 Sofielundsvägen 4,
Läs merSeminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)
Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar
Läs merLässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras vårt solsystem med dess åtta planeter och vår livsviktiga sol. Vi får veta hur länge vårt solsystem har funnits och hur man tror att det
Läs merMedicinskt- och utvecklingspsykologiskt perspektiv
Utvecklingsstörning Medicinskt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som effekt av sjukdomar och skador Socialt perspektiv, utvecklingsstörning kan förstås som resultat av samhälleliga hinder och
Läs merStudiehandledning. Pedagogisk introduktionskurs 15 hp Introductory course in Education 15 ECTS Ht-11 Kursansvarig Gunilla Petersson.
1(5) Institutionen för pedagogik och didaktik 2011-08-11 Studiehandledning Pedagogisk introduktionskurs 15 hp Introductory course in Education 15 ECTS Ht-11 Kursansvarig Gunilla Petersson Kursens syfte
Läs merCHILD PROTECTION POLICY BARNHEM THAI-SWEDISH FOUNDATIOn
CHILD PROTECTION POLICY BARNHEM THAI-SWEDISH FOUNDATIOn 1. Policy and procedures 2. Utbildning 3. Rekrytering av personal och volontärer 3. Uppföranderegler för personal och volontärer 3. Regler för besök
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merPedagogikens systemteori
Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1112 Socialpsykologi: Introduktion till studier av samhället och sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies of society
Läs merSemantik och pragmatik (Serie 3)
Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom
Läs merWeber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson
Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi
Läs merKopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier. Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg
Kopplingen mellan hälsan och användningen av digitala medier Jenny Folkesson Folkhälsoutvecklare Region Kronoberg 87% av alla barnfamiljer har flera digitala medier hemma. Uppskattningsvis har var fjärde
Läs merLärjungaskap / Följ mig
Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och
Läs mer1) Introduktion. Jonas Aspelin
1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.
Läs merMedioteket Utbildningsförvaltningen stockholm.se/medioteket
De två, tre första minuterna i en film kallas anslag. Här ska vi få en uppfattning om vilken sorts film det är vi tittar på och vad den handlar om. 1. Kommer ni ihåg hur filmen Nerve börjar? Vad är det
Läs merCommunities ur ett användarperspektiv. av Sara Mårtensson
Communities ur ett användarperspektiv av 891113 DDB302, Digitala distributionsformer Essä Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Problemområde och frågeställning... s. 3 Teorier, fakta och forskning...
Läs mer2015 ARBETSPLAN & MÅL
2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla
Läs merDet yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij
Det yttre Det inre Interaktion Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell Skinner Piaget Vygotskij Läroplaners växelspel mellan kunskaper, färdigheter och värderingar förändras. elev underordnad lärostoff
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs merVÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER.
VÄRLDEN BEHÖVER FLER MEDVETET VÄRDERINGSDRIVNA INDIVIDER. Vad söker vi? Alumni Involverade från föregående år stöttar som mentorer åt årets två team. Projektteam Kontinuer Jobbar målfokuserat för att skapa
Läs merHandboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
Läs merEtnologin från ca Interaktionism. Konstruktivism. Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida
Etnologin från ca 1970 Lokalsamhällesstudierna förändras, större intresse för det samtida Större intresse för interaktionism, strukturalism och poststrukturalism Upp till kamp i Båtskärsnäs (Daun 1969),
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merKompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merIntroduktion till Programmering. Dåtid, nutid och framtid
Introduktion till Programmering Dåtid, nutid och framtid Reflektion och feedback vänta! Vad har den här kursen lärt mig om mitt eget lärande? Vad kommer jag fortfarande minnas från den här kursen om fem
Läs merINSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP
INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1112 Socialpsykologi: Introduktion till studier av samhället och sociala interaktioner, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies of society
Läs merTräningsläge. copyright 2007, Maria Hagström, Skogsborgs Gård HB
Träningsläge Har du kul när du tränar lydnad? Har du din hunds fulla uppmärksamhet? Många, jag träffat, speciellt bruksförare tycker att lydnaden är tråkig. Eftersom nästan halva poängen på bruksprov består
Läs merSkolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser
Skolan som en social plattform för integration Barn psykosocialutveckling under migration och anpassningsprocesser Presentation av Dr. Riyadh Al-Baldawi Psykiater, leg. Psykoterapeut, handledare, Med.
Läs merPeter Berger. The Sacred Canopy
Peter Berger The Sacred Canopy Peter Berger & Thomas Luckmann Utkom, 1966 Utkom, 1967 Viktiga inspirationskällor Den mänskliga existensen Externalisering Människan ger mening och struktur åt en värld
Läs merDokumentera och följa upp
Matematik Förskola Modul: Förskolans matematik Del 8: Dokumentera och följa upp Dokumentera och följa upp Ola Helenius, NCM, Maria L. Johansson, Luleå tekniska universitet, Troels Lange, Malmö universitet,
Läs merSTATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN
STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN LGSH40 Samhällskunskap för gymnasielärare 4. Individ, grupp, samhälle och politik, 15 högskolepoäng Fastställande Kursplanen är fastställd av Statsvetenskapliga institutionen
Läs merVad utmärker ett bra användargränssnitt?
Vad utmärker ett bra användargränssnitt? Att kommunicera med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphic User Interface GUI = Graphic User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt
Läs merMÄNNISKANS LIVSCYKEL
MÄNNISKANS LIVSCYKEL Livscykelpsykologi Elämänkaaripsykologia Life-span psychology vill förklara människans utveckling som en helhet, ej koncentrera sig på utvecklingsskeden - helheten mer än summan av
Läs merInkludering och exkludering i förskola och skola
Inkludering och exkludering i förskola och skola Johanna Svahn PhD Student University of Uppsala Department of Education Visiting Adress: Sturegatan 4 BUFF, I-delen, 15hp Adress: Box 2109 SE-750 02 Uppsala
Läs merIdentitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016
Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt Mångfald som norm i skola och daghem 25.4 2016 Svenska social- och kommunalhögskolan / Anna Henning-Lindblom 27.4.2016 1 Frågor som
Läs merORDNINGSREGLER OCH FÖRVÄNTNINGAR LÄSÅRET
ORDNINGSREGLER OCH FÖRVÄNTNINGAR LÄSÅRET 2016-17 På Karlskrona språkskola önskar vi tillsammans med våra elever och deras vårdnadshavare samarbeta, för att bidra till en uppväxtmiljö som skapar fungerande
Läs merLokal arbetsplan. Prästbols fritidshem. Läsåret
Lokal arbetsplan Prästbols fritidshem Läsåret 2017 2018 Kvalitet i fritidshem, Skolinspektionen 2010 Mål Fritidshemmet ska - utveckla goda kamratrelationer i barngruppen och ge eleverna en god omsorg som
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merÖkad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!
Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,
Läs merFakta om robotar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR. Lärarmaterial EVA MOSEGAARD AMDISEN
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken får vi en presentation av robotar. Det finns många olika sorters robotar med olika funktioner och utseende. Det som alla robotar har gemensamt är att
Läs merEn grupp. varandra. gruppen, normer
En grupp en samling individer som står i dynamiskt samspel med varandra - Ett eller flera gemensamma syften med sin existens - Mer eller mindre uttalad organisation där olika deltagare fyller olika funktioner
Läs merI arbetet hanterar eleven flera procedurer och löser uppgifter av standardkaraktär med säkerhet, både utan och med digitala verktyg.
Kunskapskrav Ma 2a Namn: Gy Betyg E D Betyg C B Betyg A 1. Begrepp Eleven kan översiktligt beskriva innebörden av centrala begrepp med hjälp av några representationer samt översiktligt beskriva sambanden
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merLindra din smärta, smaka livets sötma, hitta hem genom labyrinten, glöm varför, kom bara ihåg att minnas styrkan inom dig, och lev.
V arje människa är unik och har sina egna skäl varför dennes liv ser ut som det gör. Livet formas utifrån de val vi gör just nu och på så sätt väljer vi den väg vi vill följa. Det är skillnaden mellan
Läs merMellanchef att klämmas mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas förväntningar Pejla in press och stress med både lek och allvar, så att man känner igen något man kunde ändra på och bestämmer hur och vad
Läs merVerksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merPartierna och politikerna i medierna
Partierna och politikerna i medierna En undersökning av Boråspolitiken i de sociala- och traditionella medierna Oskar Eklöf 1. Inledning 1.1. Bakgrund Under 2-talet har internet revolutionerat informations-
Läs merCASE FOREST-PEDAGOGIK
CASE FOREST-PEDAGOGIK INTRODUKTION Skogen är viktig för oss alla. Skogen har stora ekonomiska, ekologiska och sociala värden, som ska bevaras och utvecklas. Skogen är också bra för vår hälsa. Frågor kring
Läs merBOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet
BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa
Läs merDANSKE TORPARE Notat. Fritidshusägarnas gränshinder förslag på lösningar. Köpenhamn i juni 2012
DANSKE TORPARE Notat Köpenhamn i juni 2012 Fritidshusägarnas gränshinder förslag på lösningar Det finns cirka 11 700 danskar registrerade som ägare till fritidshus i Sverige. I delar av södra Sverige utgör
Läs merReglab - Lärprojektet Nya perspektiv på Mångfald
Reglab - Lärprojektet Nya perspektiv på Mångfald Jag hade förväntat lite mer struktur på processen Ibland betyg 5 ibland betyg 2. Ojämnt, men väl värt deltagande för det som var givande. Respondenter:
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merVi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en
o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merRomanläsning i praktiken att samtala och skriva om litteratur. Carl-Johan Markstedt Martin Sandberg
Romanläsning i praktiken att samtala och skriva om litteratur Carl-Johan Markstedt Martin Sandberg Romanläsning i tre steg Introducera romanen Tematiska diskussioner eller diskussioner utifrån högläst
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merLikabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017
Likabehandlingsplan för Lilla Bållebergets förskola 2016/2017 1. Bakgrund 1.1. Lagrum Likabehandlingsplanen Lilla Bållebergets förskola tar sin grund i skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567)
Läs mer