Plan för jämställdhetsintegrering 2016-2017 Plan Diarienummer: KS2015/310 Dokumentansvarig: Jämställdhetssamordnare Beredande politiskt organ: Personal och näringslivsutskottet Beslutad av: Kommunstyrelsen Datum för beslut: 2015-06-03 Giltighetstid: 2017-12-31 Handläggare: Helen Nauber 1
2(8) Innehåll Jämställt Västra Götaland... 3 Jämställdhetspolitikens mål i Sverige... 3 Jämställdhetsintegrering... 3 Jämställdhetsbudgetering... 4 Kungälvs kommuns uppdrag... 4 Genomförande och uppföljning... 4 Insatser för jämställdhetsintegrering i Kungälvs kommun... 5 Insats som berör ALLA verksamheter... 5 Insatser som främst berör Arbetsliv och Stöd och Folkhälsan... 5 Insats som främst berör Vård & äldreomsorg samt Arbetsliv och Stöd... 5 Insatser som främst berör Folkhälsan... 5 Insatser som främst berör Kultur och Samhällsservice... 5 Exempel på jämställdhetsintegrering/jämställdhet i brukarmöten... 6
3(8) Jämställt Västra Götaland Länsstyrelsen i Västra Götaland har i samarbete med Västra Götalandsregionen, på uppdrag av regeringen, tagit fram en länsöverskridande strategi för jämställdhetsintegrering Jämställt Västra Götaland 2014-2017. Strategin har vuxit fram för att motverka tendenser till att jämställdhetsfrågorna kommer i skymundan. Syftet med strategin är att implementera de nationella jämställdhetspolitiska målen på regional nivå. Kungälvs kommun har skrivit under en avsiktsförklaring att arbeta utifrån denna strategi. I strategin föreslås särskilda insatser med syfte att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen betonar att varje insats kan anpassas till Kungälvs kommuns förutsättningar och behov. Framtagandet av plan för jämställdhetsintegrering i Kungälvs kommun utifrån Länsstyrelsens strategi har förankrats i förvaltningsledning och handlingsplanen är antagen av Kommunstyrelsen. Sektorer ska i verksamhetsplaner för 2016 och 2017 beskriva hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska ske med utgångspunkt från insatser angivna i denna plan. Jämställdhetspolitikens mål i Sverige Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att förverkliga målet finns fyra delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet i livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhetsintegrering Då jämställdhet skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas måste ett jämställdhetsperspektiv finnas med i det dagliga arbetet. Jämställdhetsintegrering innebär därför att ett jämställdhetsperspektiv ska finnas med i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen. Förslag, genomförande och utvärdering analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa likvärdig service, resurstilldelning och inflytande. I arbetet med jämställdhetsintegrering ska man systematiskt synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag får för kvinnor och män, pojkar och flickor. Jämställdhetsintegrering motverkar att jämställdhetsarbetet bedrivs i skymundan eller vid sidan av annan verksamhet. Jämställdhetsarbetet blir istället en del i det ordinarie arbetet och det ska utföras av medarbetarna i organisationen och inte utav speciellt utsedda eller speciellt anställda personer. I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategin för att uppnå det jämställdhetspolitiska målet, att kvinnor och män ska ha samma makt och möjlighet att påverka samhället och sina egna liv.
Jämställdhetsintegrering har i Kungälvs kommun tidigare benämnts jämställdhet i brukarmötet och funnits med som ett resultatmål för 2013 och 2014 samt som ett avsnitt i Jämställdhetsplan 2012-2014. 4(8) Jämställdhetsbudgetering Jämställdhetsbudgetering innebär att prioriteringar och tilldelning av resurser i största möjliga mån ska främja jämställdhet och göra konkret skillnad i människors vardag, på kort eller lång sikt. Jämställdhetsbudgetering innebär att göra jämställdhet till en aktiv del i verksamhetsutveckling och vid behov undersöka alternativa lösningar, för att i slutändan kunna välja alternativ som bidrar bäst till jämställdhet mellan flickor och pojkar, kvinnor och män. Jämställdhetsbudgetering berör de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Jämställdhetsbudgetering innebär en integrering av jämställdhetsperspektivet på alla nivåer i budgetförfarandet. En viktig del i jämställdhetsbudgering är att göra analyser utifrån statistik. Mycket av data finns i verksamhetssystemen idag, men kan behöva föras över i rapporter för analys. En del av statistiken kan behöva även manuell beräkning. Kungälvs kommuns uppdrag Kommunstyrelsen har skrivit under en avsiktsförklaring att ansluta sig till strategin Jämställt Västra Götaland. I strategin föreslås särskilda insatser med syfte att stärka arbetet med jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen betonar att varje insats kan anpassas till Kungälvs kommuns förutsättningar och behov. Sektorer ska till verksamhetsplan för 2016 2017 beskriva hur arbetet med jämställdhetsintegrering ska ske med utgångspunkt från insatser ur denna plan. Genomförande och uppföljning Dokumentation av insatser för jämställdhetsintegrering sker i verksamhetsplaner 2016 och 2017, där det ska framgå hur arbetet med jämställdhetsintegrering genomförs med utgångspunkt från insatser ur denna plan. Uppföljning av jämställdhetsintegrering sker 2017 och 2018. För att stödja det praktiska arbetet kommer information och länkar finnas på intranätet.
5(8) Insatser för jämställdhetsintegrering i Kungälvs kommun Insats som berör ALLA verksamheter Verka för könsuppdelad statistik gällande kommunens serviceutbud med syfte att analysera och eventuellt omfördela resurser för flickor och pojkar, kvinnor och män. Verka för könsuppdelad statistik som ett led för jämställdhetsbudgetering Insatser som främst berör Arbetsliv och Stöd och Folkhälsan Arbeta för likvärdiga rutiner, stöd och behandlingsinsatser i hela länet för våldsutsatta barn som lever med våld och våldsutövare genom att - Säkerställa riktlinjer för att rutinmässigt och på indikation fråga om våld - Tillhandahålla kunskap till yrkesverksamma för att identifiera tecken på våldsutsatthet Insats som främst berör Vård & äldreomsorg samt Arbetsliv och Stöd Inventera rutiner för att förebygga och upptäcka våld som utövas av anhörigvårdare Insatser som främst berör Folkhälsan Genomföra kunskapshöjande insatser kring våld i nära relationer Sprida kunskap, erfarenheter och verktyg för att minska självskadebeteendet hos unga kvinnor och män Utveckla och sprid kunskap om strategier för att hantera stress, särskilt riktat till unga kvinnor och män Genomföra utbildningsinsatser om internet som arena för grooming, sex mot ersättning, prostitution och människohandel för sexuella ändamål Insatser som främst berör Kultur och Samhällsservice Inrätta rutiner för att säkerställa likvärdiga möjligheter till fritidsaktiviteter för invånare genom att genomföra könskonsekvensanalyser o Vid fördelning av medel till idrottsföreningar och det fria kulturlivet o Vid fördelning av träningstider Jämställdhetsintegrera folkbibliotekets repertoar, besöks- och publikarbete genom att analysera inkluderande/exkluderande faktorer samt vilka som upplever sig representerade i kulturutbudet
6(8) Exempel på jämställdhetsintegrering/jämställdhet i brukarmöten Exempel Skola - Ibland har man sett att man kanske främst ringt till mammor när barnen är sjuka, på förskolor och i familjedaghem kanske man har klätt på barnen innan de hämtats av en pappa men inte av en mamma. (Jönköpings kommun) - På ett antal förskolor har personalen satt på sig genusglasögonen och granskat den så kallade väggdokumentationen. Vilka flickor och pojkar finns med på bilderna, och hur ofta har de huvudrollen? Vidare, vilka flickor och pojkar är inte med på bilderna och vilken koppling har det till status i gruppen? Kartläggningen blev en ögonöppnare. Pedagogerna har formulerat en handlingsplan Utan spaning ingen aning, där bl.a. ett antal frågor formulerats för att hjälpa pedagogerna att se upp med vad som hamnar på väggarna. (Järfälla kommun) - Anställda inom förskolor och grundskola har med hjälp av Kajsa Wahlström, pionjär inom förskolans arbete med jämställdhet, filmat sin egen verksamhet och sedan analyserat filmerna. Pedagogerna som låtit sig filmas är alla mycket positiva och berättar gärna om vad man ertappat sig med, men det bör poängteras att man måste vara medveten om att alla gör fel innan man filmar, filmning kräver förkunskaper för att bli värdefullt. Alla deltagare vittnar om hur starkt undermedvetet vissa handlingar och sätt att uttrycka sig sitter: en pedagog på en förskola upptäckte hur en flicka fått sitta och be om mjölken en lång stund utan respons när en pojke i nästa vända bara behövt utstöta ett grymtande, en pedagog på en skola upptäckte hur en flicka kunnat stå i en död vinkel och vänta på sin tur att få prata med läraren, men gett upp efter att ha väntat en lång stund. Det finns en tendens att flickor får utförligare förklaringar i större utsträckning än pojkar som oftare får korta förmaningar. Men man har inte bara upptäckt problem, man har även kunnat se hur ett medvetet språk och hur medvetna handlingar kan ge påtagliga förbättringar; hur man kan stödja barn och elevers utveckling av sidor de kanske inte annars fått utveckla, oavsett vilket kön de har. (Jönköpings kommun) - En skola har uppmärksammat, efter analys av filmning i klassrummen. att de i sitt bemötande av barngrupper, namnger varje pojke medan flickor gruppanges. (Halmstad kommun) - På en av Halmstad grundskolor, har det framkommit att fokus för jämställdhetsarbetet ska vara: hur talutrymme fördelas mellan flickor och pojkar. Vid kartläggning (husmodellen, filmning och observationer på varandras lektioner), som utfördes av såväl pedagoger som elever, framkom att uppfattningen om fördelningen inte var lika, och i handlingsplaner beskrevs åtgärder. (Halmstad kommun) - En skola gör årligen könsuppdelad kartläggning med analys av hur pojkars och flickors skolvardag ser ut. Könsuppdelad elevenkät ingår också i likabehandlingsarbetet. Stödfrågor med jämställdhetsperspektiv finns i analys. Ändrade rutiner i bl.a. omklädningsrum, rastvärdsschema och kapprum har lett till att pojkars och flickors trygghet har stärkts. (Halmstad kommun) - En skola har förändrat formuleringar i blanketter som skickas till föräldrar, då kartläggning visat på att blanketten innehöll traditionell formulering (pappa-mamma). (Halmstad kommun) - Könsuppdelad statistik. Om statistiken endast tas fram på barn/elever oavsett kön, finns det ingen möjlighet att kartlägga effekterna av kommunens service för kvinnor och män, flickor och pojkar. Vid uppföljningar på resultaten i de nationella proven, har det upptäckts brister. Utifrån nya frågeställningar kan utvecklingsinriktningarna utvecklas för jämställda resultat. (Halmstad kommun)
7(8) Exempel Vård - Studiecirkel i jämställd vård för personal vid Västerviks sjukhus avslöjade olikheter i bemötandet. Deltagarna funderade mycket på vårdpersonalens attityder och hur man som personal reagerar olika på manliga och kvinnliga patienter. Kvinnorna upplevs till exempel oftare som mera ifrågasättande, allmänt gnälliga och besvärliga. Om en manlig patient ringer efter kisseflaska så upplevdes det ok, medan man blev irriterad om en kvinna ringer efter ett bäcken. Kvinnliga patienter erbjöds inte ett bäcken utan hänvisas till toaletten, medan manliga patienter får en kisseflaska vid sängkanten. - Vid Landstinger i Kalmar län upptäckte man att kvinnliga patienter med diabetes får lära sig att själva dra upp insulin medan manliga diabetiker inte behövde lära sig detta, utan det är istället fruarna som utbildas. - Vid en hudklinik i Stockholm funderade man över varför vissa tvättsäckar var fulla och andra halvfulla.. Man upptäckte då att männen fick hjälp med att smörja in sig efter ljusbehandling på kliniken, medan kvinnor fick ett recept och fick smörja sig själva i hemmet. Dessutom fick kvinnor färre ljusbehandlingar. Exempel Könsuppdelad statistik - Kundtjänst i Järfälla har under året omorganiserats och siktar mot att erbjuda landets bästa kundtjänst. Självklart ingår ett jämställt bemötande i denna vision. Efter insamling av statistik kring hur många kvinnor/ män som besöker lokalen i vilket ärende har även handläggarnas bemötande observerats. Aspekter som hur lång servicetid samt i vilken utsträckning ärendet lösts har kartlagts. Glädjande visade resultaten att de verkar vara besökarens ärende och inte kön som har betydelse för ärendets längd och lösningsgrad. I framtiden kommer bland annat den utbildning som erbjuds vid nyrekrytering att jämställdhetsintegreras så den goda trenden kvarstår. (Järfälla kommun) - Biståndsbedömning som granskats ur ett jämställdhetsperspektiv enligt LSS är beviljade insatser för personlig assistans och lägerverksamhet för pojkar och flickor under 18 år. I dessa granskades: Hur omfattande utredningen är för brukaren när det gäller beskrivningen under Social situation och Aktuell situation Vilka ord som används i utredningen för att beskriva vad brukaren tycker om att göra (t ex läsa och leka) och hur hon/ han upplever sin situation och mår (t ex självständig, ledsen). Vilka målsättningar och hur många målsättningar brukaren har för beviljad/-e insats/-er. (Botkyrka) - Dagliga verksamheter har bl.a. kartlagt hur kvinnliga och manliga deltagare introduceras till olika aktiviteter. En intressant upptäckt var de ledande namnen på delar av utbudet, t ex sygruppen och snicken. Namnen planeras bli mer könsneutrala, men redan nu har personalens medvetenhet om genus och bemötande fått effekt. Fler kvinnor och män har breddat sitt deltagande i olika grupper och vid självskattning uppgett att detta varit positivt. (Järfälla kommun) - Samhällsbyggnadssektor gjorde en översyn av blanketter om de är jämställda. Resultatet blev att blanketten för bygglovsansökan förändrades så att det finns möjlighet för två personer att skriva under ansökan om Bygglov. Det har visat sig att då båda skriver under, t ex både mannen och kvinnan, då beviljas ansökan oftare jämfört med om enbart mannen skriver under. (Kungälvs kommun)
- Inom ramen för social hållbarhet är tanken att lyfta fram jämställdhet i miljöarbetet. I Järfälla kommun ska 60 kommunala verksamheter och 40 bolag ha miljödiplomerats år 2020. Känt är att kvinnor lämnar ett mindre ekologiskt fotavtryck än män. Forskning visar att kvinnor i större utsträckning reser kollektivt, handlar ekologiskt och soppsorterar. Exempel på områden som kan vara lämpliga att sätta under genusluppen i detta sammanhang är transportmönster och konsumtion. (Järfälla kommun) - För alla processer med ett identifierat könsperspektiv är planen att en checklista ska upprättas med ett antal punkter för tjänstemannen att tänka på innan beslutet ska fattas. Det är vår tro att den enskilde tjänstemannen dels behöver denna hjälp i den aktuella stunden för att fatta rätta och jämställda beslut, men också att systemet skapar en systematik som blir oberoende av vilken tjänsteman som innehar en viss roll vid ett visst tillfälle. Ett exempel på en process som inte har ett könsperspektiv är processen Tomtkö. I detta fall finns ett regelverk som förenklat innebär att man erbjuds en kommunal tomt beroende på vilken köplats man har alltså hur länge man stått i tomtkön. Här är det inte en enskild tjänsteman som beslutar om vem som ska få en tomt utan ett regelverk. (Jönköpings kommun) - Fritidscenter har i sin årliga brukarenkät delat upp svaren på kön. Uppfriskande resultat visar att kvinnor och män är lika nöjda med utbud, kvalitet och känsla av trygghet. För att behålla dessa jämställda resultat ska enkäten även i fortsättning redovisas på kön. (Järfälla kommun) - Man har även sett över föreningsstödet i vissa åldersgrupper för att kontrollera hur resurser fördelas. Även denna kartläggning visade på jämn fördelning för flickor och pojkar. (Järfälla kommun) - När vårdpersonalen på kliniken för rehabilitering och geriatrik vid Västerviks sjukhus gick en studiecirkel i jämställd vård, upptäckte de till sin förvåning att patientens kön påverkade både bemötande och omvårdnad. Deltagarna funderade mycket på vårdpersonalens attityder och hur man som personal reagerar (Karolinska Institutet) 8(8) Övrigt - Genusmanual Göteborg något att använda i brukarperspektivet? - Förändring i mall för tjänsteskrivelse med ny ordalydelse under punkten bedömning Bedöm ärendets konsekvenser ur ett könsperspektiv på vilket sätt påverkas kvinnor respektive män av beslutet. (Lycksele kommun) - Platsannons - I den här kommunen arbetar vi med jämställdhetsintegrering (Göteborgs stad) - Startade en medborgardialog på hemsidan med rubriken Får du likvärdig service? Berätta!. Där kan medborgarna beskriva och tycka till om det förekommer bemötanden, situationer, service eller annat som de inte betraktar som likvärdigt. Synpunkterna är inte offentliga utan kommer enbart till projektledningen som sedan skickar vidare till ansvarig tjänsteman eller nämnd som får behandla frågan. (Lycksele kommun)