Förstudie sociala företag

Dnr 2009 3050051 Förstudie sociala företag Vi vill! Vi kan

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Resultat... 4 Jämställdhetsintegrering... 8 Tillgänglighet för personer med funktionshinder... 9 Programkriterier(samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och innovation)... 9 Kontaktperson... 10

3 Bakgrund Deltagande samordningsförbund och kommuner i förstudien vill undersöka förutsättningarna för ett socialt företagande i regionen. Syftet med förstudien är att kunna starta ett eller flera genomförandeprojekt för att bilda och utveckla sociala företag med en målsättning att kunna erbjuda en arbetsmarknad för de grupper av människor, som idag inte kan finna en plats på befintlig arbetsmarknad. Dessa nya arbetsplatser kan också bli ett stöd för individer och ett steg på vägen till en plats på befintlig arbetsmarknad att etablera ett regionalt samarbete för att inventera och definiera gemensamma behov information och erfarenhetsöverföring om socialt företagande till myndigheter, organisationer, näringsliv Målet med förstudien är att ta reda på om det finns tillräckliga förutsättningar att kunna bilda och driva sociala företag. Det handlar om att få fram ett underlag för framtida beslut. Förstudien skall ge svar på vilka kommuner som är intresserade av att delta i ett genomförandeprojekt i syfte att kunna erbjuda ett större utbud av olika sociala företag. Medverkande under förstudien Samordningsförbunden Norra Dalsland, Vänersborg/Mellerud och Trollhättan/Grästorp Kommunerna: Dals Ed, Bengtsfors, Åmål, Mellerud, Vänersborg, Trollhättan och Grästorp Arbetsmetod Under förstudien har ett omfattande kartläggningsarbete genomförts. Uppgifter har inhämtats framför allt från arbetsförmedlingar, försäkringskassor och olika enheter inom kommunerna där målgruppen är aktuell. Kontaktpersoner har utsetts i respektive kommun och samordningsförbund och dessa har tillsammans med representant för projektägaren och projektledare bildat en referensgrupp. Namnen återfinns i slutet av dokumentet. Referensgruppen har arbetat fram ett underlag till förstudien och till en ansökan om genomförande. För att få fram information om förutsättningarna för ett socialt företagande har vi använt oss av bland annat följande frågeställningar: finns behoven och i så fall, identifiera målgrupperna långtidsarbetslösa, funktionshindrade m fl. finns förutsättningar att göra om befintliga kommunala verksamheter inom vilka näringsområden finns förutsättningar för att driva sociala företag med viss ekonomisk vinst hur motivera till bildande av sociala företag hos deltagare, politiker m fl. finns intresse hos det lokala näringslivet hur skulle ett sådant samarbete se ut inventera nya idéer till sociala företag är din kommun intresserad av sociala företag är din kommun beredd att satsa medel för handledare, lokalhyror mm

4 Fördelarna med att använda dessa frågeställningar är, förutom att samma information inhämtas av respektive kontaktperson, att det finns möjlighet att förklara, diskutera och ställa följdfrågor. Genom att förklara och klargöra syftet med förstudien finns också möjlighet att öka intresset för sociala företag hos intervjuade personer. Definition av ett socialt företag (Nutek): har som ett av sina huvudsakliga mål att genom företagande integrera personer som står långt från arbetsmarknaden huvudsakligen återinvesterar sina vinster i egna verksamheten eller liknande verksamhet skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt är fristående från offentlig verksamhet Det europeiska forskningsnätverket EMES har studerat det sociala företagandet i de flesta EU länder. Svenska forskare har deltagit och bland annat beskrivit Samhall och arbetskooperativ. Genom denna forskning har de sociala företagen klassificerats enligt följande modell: 1 Övergångsföretag, som erbjuder arbetsträning, rehabilitering och utbildning. Därefter går deltagarna vidare till andra företag. 2 Företag, som skapar permanenta arbeten och erbjuder arbeten som finansieras genom försäljning av varor och tjänster till marknaden. 3 Permanent subventionerade företag, som erbjuder arbetsplatser för svårt funktionshindrade. 4 Företag, som arbetar med personer, som har haft stora sociala problem. Dessa erbjuder rehabilitering och arbetsplatser till bland annat före detta missbrukare och kriminellt belastade. De sociala företagen har, liksom övriga företag, en affärsidé, säljer produkter och tjänster och är etablerade inom såväl privat som offentlig sektor. De sociala företagen är arbetsintegrerande och arbetar ofta med rehabilitering, arbetsträning och stöd till personer som av olika skäl hamnat utanför arbetsmarknaden. Stödet kommer då bland annat från personer med egen erfarenhet av utanförskap. Detta är en av företagets affärsidéer. Sociala företag bygger på småskalighet och lokal förankring, vilket kan vara en framgångsfaktor genom att deltagarna blir synliga och tar ansvar efter förmåga. Organisation och produktion blir greppbar och synlig i sitt närområde. Genom att arbeta tillsammans och 100 procent av sin förmåga, även om den är nedsatt av funktionshinder, kan en produktion skapas och utvecklas. Resultat Ökat kunskapen om socialt företagande Förstudien har haft avgörande betydelse för att aktualisera det sociala företagandet ute i kommunerna. Genom att medverkande i förstudien initialt har haft möjlighet att påverka

5 arbetet, kan ett genomförandeprojekt förankras från början och grunden har därmed lagts. I några kommuner finns förankringen såväl politiskt som på tjänstemannanivå. I andra kommuner krävs ytterligare informationsinsatser kring socialt företagande. En bred kunskapshöjning om vad de sociala företagen kan erbjuda är nödvändig på olika nivåer i samtliga kommuner, arbetsförmedlingar, försäkringskassor och framförallt blivande kooperatörer. Företagsföreningar, banker, revisorer och andra av betydelse för att det sociala företaget skall få den information och kunskap de kan tänkas behöva. Som ett led i att öka kunskapen om socialt företagande i de deltagande kommunerna har projektägaren i samarbete med Coompanion under tiden för förstudien arrangerat en studieresa till Göteborg för besök hos fyra av Vägen Ut kooperativen och med deltagare från kommuner, såväl tjänstemän som politiker, samt personal från Arbetsförmedling och Försäkringskassa arrangerat en välbesökt workshop 2009 01 20 i Mellerud, där referensgruppen valt som tema, hur man startar ett socialt företag och att arbeta med en genomförandeansökan samt genomfört ett seminarium om upphandling med sociala hänsyn och genusperspektiv (25 jan). Seminariet vänder sig till de politiker och tjänstemän som ansvarar för och genomför upphandlingar. Hur uppmuntra till företagande och hur finna blivande entreprenörer? Sociala företag driver affärsverksamhet med medarbetarna och deras förutsättningar i centrum(nutek). Begreppet socialt entreprenörskap är enligt den amerikanska forskaren Ellen O Connor att använda marknadsorienterade idéer i socialt syfte, för det allmännas bästa. Socialt entreprenörskap, som skapar arbete är ett nytt sätt att se på arbetsliv och företagande. Sociala entreprenörer är eldsjälarna, som kan skapa affärsverksamhet, där kompetensen hos personer med arbetshinder används, kan engagera andra människor och driva sina idéer med stort engagemang. De är möjliggörare och har ett brett nätverk på alla nivåer inom såväl offentlig som privat sektor. De deltagande kommunerna uppger att de har god kännedom om personer som deltar i arbetsmarknadsåtgärder. De kan lätt nå ut med information om och stimulera till socialt företagande. För att sprida information, inspiration och kunskap om socialt företagande och dess villkor, bör man planera för olika aktiviteter. Det kan t ex vara framtidsverkstäder, där flera kommuner går samman och riktar sig till blivande kooperatörer och deltagare i sociala företag. Sedan som ett led i arbetet att uppmuntra till företagande kommer en anpassad handledningsmetod att tas fram för att stimulera och instruera till ett kreativt entreprenörskap och aktivt deltagande. Deltagarna skall bygga upp nätverk och få möjlighet att knyta värdefulla kontakter. Stödfunktioner Varje kommun bör ha en plan för hur man skall stödja socialt företagande, en kontaktperson med ansvar för sociala företag bör finnas på varje arbetsförmedling och hos varje försäkringskassa. Arbetsförmedlingens jobb och utvecklingsgaranti fas 3 kan leda till ett ökat samarbete.

6 En förutsättning för att utveckla hållbara sociala företag är att de offentliga aktörerna är beredda att stötta verksamheten under lång tid. Kommunerna har en stödjande och stimulerande roll till de sociala företagarna, medan dessa själva måste få utgöra drivkrafterna i utvecklingen av företaget. Resurser som handledare, nätverk och referensgrupp byggs upp kring deltagarna. Startas flera företag upp kan dessa samverka i frågor som rör ekonomi, marknadsföring, utbildning och personalutveckling. En effekt av förstudien kan bli att bilda ett partnerskap för sociala företag. Dialog kommer att föras med i första hand de tre samordningsförbunden, som redan idag har en grund för en sådan organisation. Sammansättningen av ett aktivt partnerskap är en framgångsfaktor, vilket erfarenheter från Equal visat. Ytterligare kontakter och information kommer att krävas för att åstadkomma detta. Coompanion ger information, rådgivning och utbildning till grupper som vill starta företag tillsammans. SKOOPI sociala arbetskooperativens intresseorganisation. I SKOOPI är cirka hälften av landets sociala företag medlemmar. De arbetar med information och stöd till sina medlemmar genom att erbjuda utbildningar, konferenser, seminarier mm. En av de viktigaste uppgifterna är att skapa mötesplatser för medlemsföretagen, där man kan utbyta erfarenheter. Utbildning Socialt entreprenörskap, som skapar arbete för personer som har blivit utestängda från arbetsmarknaden, kan få tid att växa fram under ett genomförandeprojekt. Utbildning för blivande kooperatörer upphandlas och skall bygga på deltagarnas specifika behov och problemställningar. Utbildningen bygger upp engagemang och kunskap om det sociala företagandet med affärsplanen som grund. Behov av skräddarsydda utbildningar kommer att finnas. Som exempel kan personer med kultur och språkkompetens bli en viktig aktör inom kommunal hemtjänst. I ett socialt företag har handledarna en central roll. Med rätt stöd, kompetens och utbildning hos handledarna kan deltagarna i ett socialt företag tryggt växa och utvecklas positivt. De personer, som blir handledare bör, förutom att vara eldsjälar, ha förståelse för deltagarnas behov, kunskaper i det sociala företagandet, ha ett nätverk och förtroendekapital på alla nivåer. Handledaren bidrar till deltagarnas ökade självständighet så att möjligheten till egen försörjning kan uppnås. Handledarens roll bör ses som temporär. Efterhand som deltagarna växer in i sina roller tonas handledarrollen ned. Kvalitetssäkring i det sociala företaget Uppföljning och utvärdering bör ske i form av kontinuerlig process och resultatutvärdering. Processutvärderingen har fokus på den pågående processen genom att studera förutsättningarna för hur målen nås och genom att följa utvecklingen i projektet ökas kunskapen om hur samhällets insatser bör se ut. I en uppföljning bör de samhällsekonomiska effekterna belysas och en metod är att göra socioekonomiska bokslut. Det är en metod som redovisar samhällets kostnader för personer som befinner sig i utanförskap och jämför dessa med samhällets kostnader då dessa är aktiva i t.ex. sociala företag. Metoden har genomförts av utomstående experter i pågående sociala företag som Basta och Vägen ut. Denna metod kan med fördel användas för att övertyga berörda politiker och tjänstemän om vinsterna med det sociala företagandet.

7 Man kan också mäta sociala mål i verksamheten kan projektledningen se hur olika områden uppfattas och hur de kan förbättras. Det gäller både den sociala och affärsmässiga delen. Resultatet får en förankring eftersom målen arbetats fram gemensamt med kooperatörer och intressenter. Förändringar blir då lättare att genomföra. Områden som berörs kan vara trivsel på arbetet, kundrelationer, kommunikation och arbetsfördelning. Se vidare på www.slup.se Sammanfattning av de lokala förutsättningarna Förstudien har bekräftat att förutsättningarna finns för att starta sociala företag i ett flertal kommuner. Medverkande i förstudien har varit kontakt med och intervjuat politiker, tjänstemän och privata företagare. Målgrupperna ser olika ut i kommunerna. I en kommun vänder man sig till psykiskt funktionshindrade, medan andra vänder sig till långtidsarbetslösa och sjukskrivna Som framgår av den statistik på målgrupper, som framtagits, finns ett behov av en ny arbetsmarknad i samtliga kommuner. Behovet är stort av fler företag, som skapar förutsättningar för fler att få arbete och möjlighet till rehabilitering. Samtliga deltagande kommuner har en positiv inställning till sociala företag. Intresset är stort för att skapa en ny arbetsmarknad för att så många som möjligt kan delta i arbetslivet och få en egen lön. Genom en bred, positiv samverkan mellan myndigheter, organisationer och det privata näringslivet får det sociala företaget möjlighet att växa. Samtliga kommuner ser ett genomförandeprojekt som en möjlighet till att sprida kunskap om socialt företagande, att hitta blivande kooperatörer, att stödja tänkbara kooperatörer med utbildning, administration och kontakter. I ett sådant projekt ser man också möjligheten att rekrytera handledare med bred kompetens. Utbildningsbehovet hos anställda, blivande handledare och kooperatörer kan tillgodoses. I Åmål, Dals Ed och Mellerud finns kommunala verksamheter, vilka idag ligger under arbetsmarknadsenheterna och LSS, som kan knoppas av. Det finns också en politisk vilja och motivation till att sociala företag startas. Det finns konkreta förslag till verksamheter, såväl nya som pågående, att driva. Vänersborgs kommun är man inom förvaltningarna för omsorg/psykiatri positiv till att medverka i ett genomförandeprojekt med möjlighet att starta nya verksamheter. I dagsläget är det inte aktuellt att knoppa av befintliga kommunala verksamheter. Trollhättans stad är positivt inställd till att nya sociala företag startas och kommer att stödja sådana initiativ, vilka växer fram genom kooperatörernas egen kraft. Det är viktigt att nå ut med information till tänkbara kooperatörer och att samverkan mellan myndigheter sker. Här finns möjlighet att få stöd av Coompanion, som under år 2010 fått medel för information från Tillväxtverket. Grästorps kommun har tagit ett inriktningsbeslut där man ställer sig positiv till socialt företagande och avser att stötta denna form. Man har identifierat målgrupper, som genom delaktighet, kunskap och information kan motiveras till ett socialt företagande. Avseende det lokala näringslivet behövs mycket information om vad socialt företagande är. Bengtsfors kommun har inte lämnat svar på frågeställningarna. Under förstudietiden har många nya affärsidéer tagits fram, t ex hemtjänst, legotillverkning, turism, naturguidning mm. Det kan vara social franchising, där man köper rättigheterna till

8 varumärket och får utbildning för verksamheten(lemat hotellkedja, Vägen ut kooperativen m fl). Affärsidéer, som kopieras och blir till företag med ekonomisk och mänsklig vinst utifrån medarbetarnas och omvärldens behov. Medarbetarnas delaktighet i det dagliga arbetet, driften av företaget och den egna utvecklingen är en avgörande framgångsfaktor. Att vara behövd, få möjlighet att utvecklas och ta ansvar är det som skiljer ut de sociala företagen från annan rehabiliterande verksamhet och sysselsättning. Intresset hos det lokala näringslivet har varit positivt i en del kommuner och man vill bli involverad redan i ett genomförandeprojekt. I andra finns ett stort behov av information och kunskap om socialt företagande. Samarbete med befintliga företag, mentorskap och bemanning är förslag som uppkommit och som kan läggas till listan på nya affärsidéer. Viktigt är att alla inblandade väl känner till förutsättningarna, är delaktiga och stöttar de sociala företagens utveckling. I förstudien har påpekats från flera kommuner att det är av största betydelse att man tar ut marknadsmässiga priser vid försäljning av varor och tjänster för att undvika snedvriden konkurrens. Sök samarbete med det privata näringslivet. Det ekonomiska ansvaret bör decentraliseras så långt som möjligt så, att kooperatörerna känner att de har en aktiv del i hur det går för företaget. Idag finns många olika former av bidrag till anställningar och andra ersättningsformer för personer som arbetar i de sociala företagen. Istället borde de som arbetar i ett socialt företag ha ett anställningsförhållande och en lön oavsett vilken arbetsförmåga man har, om det är kvinna eller man. Jämställdhetsintegrering Styrkor och svagheter i dag möjligheter och risker/hot i framtiden Målgrupperna består av personer som varit arbetslösa under lång tid, funktionshindrade fysiskt och psykiskt, ungdomar. Vid våra återkommande möten i referensgruppen har jämställdhetsintegrering diskuterats och nedanstående swot analys vuxit fram. Detsamma gäller tillgänglighet. I en eventuell ansökan om genomförande kommer swot analysen att konkretiseras och en jämn fördelning mellan kvinnor och män eftersträvas. Styrkor Ett arbetsklimat som bidrar till ökad hälsa och livskvalitet. Gemensam värdegrund och delaktighet i framtagande av jämställdhetspolicy. Från början jämställda styrelser. Svagheter Arbetsuppgifter delas upp traditionellt. Svagt intresse för jämställdhetsfrågor. Större andel låginkomsttagare bland kvinnor.

9 Möjligheter Uppmuntra kvinnor att bli företagare. Integrera och kvalitetssäkra jämställdhetsutbildning i handledar och kooperatörsutbildningen. Lyfta fram traditionellt kvinnliga kunskaper och erfarenheter till att bli affärsmässiga fördelar. Ta fram enkla metoder för att arbeta med jämställdhet. Integrera jämställdhetsperspektivet i kvalitetssäkringsarbetet. Eget arbete egen lön. Risker/Hot Finansieringssvårigheter. Svårt att förändra attityder kvinnligt/manligt. Fler män än kvinnor rekryteras. Tillgänglighet för personer med funktionshinder I ett socialt företag där varje person arbetar 100 procent av sin förmåga är tillgänglighet på alla plan en viktig fråga. I ett genomförandeprojekt kan ett samarbete med HSO vara av intresse. Fysisk tillgänglighet: År 2010 skall enkelt avhjälpta hinder vara borta enligt den Nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Det yttersta ansvaret vilar på stat och kommun. De lokaler, som idag används på Arbetsmarknadsenheterna är till stor del anpassade för personer med funktionshinder. I ett eventuellt genomförandeprojekt kommer fokus att ligga på arbetsförmåga och inte eventuellt arbetshinder. Därför är det en självklarhet att lokalerna skall vara anpassade för personer med olika funktionshinder. Se Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning via www.fyrbodal.se Tillgänglig verksamhet: I ett genomförandeprojekt skall personer med olika funktionshinder mötas av stor tillgänglighet i de olika verksamheterna och ges möjlighet till personlig utveckling utifrån sina egna ambitioner och förutsättningar. Den personal som engageras i projektet skall ha kunskap och kompetens för att möta personer med funktionshinder. Tillgänglig information och kommunikation: Av de deltagande kommunerna har Mellerud, Vänersborg och Trollhättan tillgänglighetsinformation på sina hemsidor. All tillgänglig information skall göras åtkomlig och begriplig för alla. I inledningsskedet vid rekrytering av deltagare till ett genomförandeprojekt Programkriterier(samverkan, strategisk påverkan, lärande miljöer och innovation) Samverkan Inledningsvis har sju kommuner och tre samordningsförbund aktivt deltagit i denna förstudie. I ett socialt företag är samverkan med myndigheter av största betydelse för att öka antalet sociala företag i regionen. Under förstudien har viktiga offentliga

10 samverkansparter som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan deltagit i workshop mm. I det fortsatta arbetet är samverkan oerhört viktigt för att nå resultat. Utöver nämnda myndigheter bör Västra Götalandsregionen/regional utveckling involveras och ett nära samarbete med det privata näringslivet utvecklas. Samverkan sker kring medarbetarens arbetsförmåga, utveckling, lön osv. kombinerat med det sociala företagets affärsutveckling i fokus. En samverkan som leder till ett gemensamt utvecklingsområde. Strategisk påverkan I ett genomförandeprojekt kan medel för ett transnationellt samarbete sökas. Ett förslag är ett erfarenhetsutbyte med annat EU land, som dels kommit längre i det sociala företagandet dels ett utbyte i forskningssyfte. En anledning till det sistnämnda är, att det är brist på ny forskning och studier i Sverige, som kan ligga till grund för samhällssatsningar. Under förstudien har arbetet med information och kunskap om sociala företag tagit fart. Intresset har varit sig stort i de deltagande kommunerna och ytterligare kommuner har visat intresse av att delta vid informationstillfällen och workshop. Innovation Ett genomförandeprojekt uppfyller väl programkriteriet för innovativ verksamhet av flera orsaker: I ett socialt företagande tar man ett helhetsgrepp om situationer som tidigare åtgärdats genom enskilda insatser I regionen finns få pågående sociala kooperativ Nya metoder för att motivera till ett kreativt entreprenörskap inom sociala ekonomin Kontaktperson Torbjörn Svedung tel. 0530 18384 torbjorn.svedung@mellerud.se Övriga medverkande i förstudien: Ulrica Zandsén, Samordningsförbundet Norra Dalsland Per Henrik Larsson, Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Ann Kickeus, Samordningsförbundet Trollhättan/Grästorp Magnus Åkesson, Dals Eds kommun Sven Åke Gustafsson, Bengtsfors kommun Stefan Öhrn, Åmåls kommun Thomas Clewe, Melleruds kommun Per Ekman, Vänersborgs kommun Kåre Johansson, Trollhättans stad Karin Rodrick, Grästorps kommun Ing Marie Ottosson, projektledare