Inflammation och läkning

Relevanta dokument
Grundläggande patologi. Innehåll. Vad är patologi?

Lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Leukocyter 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11. Ospecifika immunförsvaret

Immunsystemet. Kursmål. Innehåll 4/25/2016. Människan: biologi och hälsa SJSF11

Immunologi CORE Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet - två funktionella grenar. Immunsystemets organ

Allmän patologi. Innehåll. Kursmål. Vad är patologi? Cellskada Cellers adaption vid skada Vävnadsskada Celldöd Inflammation Sårläkning

Immunologi en introduktion. Vad har immunsystemet för funktioner? Bra och dåliga? Immunsystemet

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

Homing. Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Kort beskrivning av analyterna i 42-plex

Grundläggande immunologi

DEN FRISKA OCH SJUKA GLOMERULUSEN

IMMUNOLOGI. Anna Carlsson, Medical Manager

SVARSKOMMENTARER - ORDINARIE TENTA T2 FÖRSVAR VT 2014

Immun- och inflammationsfarmakologi Tandläkarprogrammet HT Ernst Brodin, Institutionen för Fysiologi och Farmakologi, Karolinska Institutet

Kroppens Försvar mot sjukdomar

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Bild 2-11 Introduktion ospecifika och specifika försvaret Bild Kap 1och lite kap7

DUGGA DSM 1 (2LK093) VT2014

Blodet, lymfoida organ och immunsystemet. Innehåll. Vad är blod? 11/11/2013. Människan: biologi och hälsa SJSE11

OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper

Innata och adaptiva immunsystemet

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200. Temaansvariga: Elisabeth Hultgren Hörnquist, Jan Källman

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble

Parodontitens etiologi och patogenes

02/ BEN-SWE-0057 Broschyr Biologiska & sjukdomar BIOLOGISKA LÄKEMEDEL OCH INFLAMMATORISKA SJUKDOMAR

Kursbok: The immune system Peter Parham

De olika typer av T celler är specialiserade på att identifiera och bekämpa patogen på olika sätt.

Innate ospecifik) Adaptive rvärvat, rvat, specifik) Bariärrer Hud, slemhinnor defensiner

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Urtikaria. Maria Palmetun Ekbäck. Öl Hudkliniken USÖ

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 62 p Del 1, 15 p Del 2, 23 p del 3, 24 p

C1 C2 C3 C4. Komplement. För : (1904) 4 nonspecific, complementary proteins required with antibody to lyse bacteria. Idag: -47 proteiner

Blodet och lymfoida organ

Förebyggande behandling och rehabilitering en beprövad medicinteknik med bevisad vård och kostnadseffektivitet

Medicin, Immunologi 7,5hp Kurskod: MC018G. Kursansvarig: Birgitta Olsen. Totalpoäng: 57 p Del 1, 16 p Del 2, 23 p del 3, 18 p

vid inflammatorisk tarmsjukdom

Sepsis. Klassifikation och nya begrepp. Olafr Steinum och Gunnar Henriksson

Omtentamen. Lycka till! Medicin A, Medicinsk temakurs 2, Tema Försvar HT-11. Kurskod: MC5200

Basofil allergenstimulering- CD-sens

MabThera (rituximab) patientinformation

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Deepti vill flytta fokus från huden

Bindväv BINDVÄV BLOD. ECM (extracellulär matrix) GRUNDSUBSTANS

IgE. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.

6.5 Så försvarar sig din kropp

Blod och blodomloppet

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

En ny behandlingsform inom RA

Huvudbudskap. Smärtupplevelse och inflammation. Inflammation och smärtupplevelse

Invasiva svampinfektioner. Candida albicans Candida glabrata Candida parapsilosis Aspergillus fumigatus Aspergillus terreus Aspergillus flavus

Att gå vidare är viktigt när man forskar, men också att backa och titta på vad som gjorts tidigare, säger Maria Lampinen.

TENTAMEN i Grundläggande patofysiologi och sjukdomslära för Podiatriprogrammet

Smärta & inflammation. Elisabet Welin Henriksson leg.sjuksköterska, docent

Är åderförkalkning en TWAR-infektion?

Antibiotika i parodontalbehandling T5 HT14

Tentamen i Immunteknologi 28 maj 2005, 8-13

Naproxen Orion 25 mg/ml oral suspension , Version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Vad gör min benmärg? Swedish Edition

I. Övergripande målbeskrivning

LEVERPATOLOGI. Göteborg L Franzén

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

2. Beskriv översiktligt HLA-systemets organisation på gen-nivå och strukturen på de molekylära produkterna MHC-I och MHC-II.

KROPPEN Kunskapskrav:

TENTAMEN Mikrobiologi

Inflammation inflammare (lat.) = att tända eld

Fagocyter. SVK Inflammation i klinisk medicin 1

Tema Försvar. Ordinarie tentamen termin 2 VT 2013

Kirurgiska sår och dess omvårdnad. Gallopererad patient med drän.

Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

INTERSTITIELLA LUNGSJUKDOMAR ILD

Reproduktions- Immunologi

Tentamen VT08

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Löslig CD14 En biomarkör med relevans för både HIV och HCV infektion

Fysisk aktivitet och immunförsvaret

OMTENTAMEN ATTACK OCH FÖRSVAR 20 hp HT11 4 januari 2012 kl

Om primär immunbrist (PI)

Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det?

Introduktion till Immunologi

Basal Immunologi Homira Behbahani PhD 27/ Kl: 12:30-15 p.m

Att studera med primär immunbrist - för gymnasier och högskolor

Månadens naturvetare Februari 2018

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen.

GRUNDLÄGGANDE IMMUNOLOGI

Antikroppar; struktur och diversitet. Kursbok: The immune system Peter Parham

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Tentamen Patologi, Optikerprogrammet VT2013

Sår. Olika sår. Vård av stomiopererade patienter och sårbehandling

Smärta Blödning 0-2 dygn Infektion 4-9 dygn Trombos-emboli SIRS. Ekonomi

Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

För att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå.

Kroppens försvarare. Immunförsvarets dubbla försvarslinjer

1. Med vilken provtagning kan Du vid detta läkarbesök avgöra om pojken behöver specifik behandling för sin sjukdom? (1p, del 2)

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

TENTAMEN. 1 augusti APEX och BVLP, ht 05 Omtentamen

Transkript:

Inflammation och läkning Tandläkarprogrammet HT-16 Inflammation organismens reaktion på cell-/vävnadsskada immunologiskt försvarssystem mot skadliga agens 1

Syftet med inflammationsreaktionen avgränsa området med skada eller initierande faktorer eliminera skadad vävnad och mikroorganismer ersätta skadad vävnad genom regeneration eller läkning Inflammationens komponenter: Reaktioner i kärlbädden (mikrocirkulationen) Rekrytering av inflammatoriska celler Lokalt: rodnad, hetta, svullnad, smärta Omställning av organismens metabolism och beteende Generella symtom (systemeffekter): feber, insulinresistens, anemi, blodlipidrubbningar, ändrad plasmaproteinkomposition. 2

Orsaker till inflammation AUTOIMMUNIET, ALLERGI INFEKTION TUMÖR, SÅR, KIRURGI skada på celler och vävnader cellskada svampar bakterier virus immunaktivering mikroorganismer immunreaktioner aktivering av celler och lösliga mediatorer INFLAMMATION 3

Vilka är larmsignalerna? Yttre larmsignaler signalerar närvaro av bakterier, virus, svampar Inre larmsignaler signalerar att vävnaden dör eller är hotad Larmsignalerna startar det inflammatoriska systemet celler lösliga mediatorer känner igen larmsignalerna och aktiveras teikoinsyra Gram-positiv (t.v.) och Gram-negativ (nedan) cellvägg N-acetyl glukosamin peptidoglykan ( 50 lager) LPS peptidoglykan lipoteikoinsyra por yttre membran lipoprotein cytoplasmamembran por cytoplasmamembran 4

Komplementaktivering D C2 C4 C1 P B C3 C7 C6 C9 MBL C5 C8 bakterier ökad fagocytos (opsonisering) upplösning (lys) Toll-lika receptorer 25 augusti 2016 Göran Andersson 10 5

Akut och kronisk inflammation AKUT snabbt insättande, symptomen borta när agens har eliminerats (1-3 veckor) KRONISK fördröjd respons, följer efter den akuta fasen om agens ej eliminerats Medfödda immunsystemet CRP komplement Attackerar inom minuter Fagocyter mikrober Behöver inte träffat antigenet förut antikroppar Smal Specificitet B-celler Förvärvade ( specifika ) immunsystemet T-celler Kräver priming Har minne 6

Medfödda immunsystemet Förvärvade immunsystemet Aktiveras inom minuter akut respons Effektivt för att avdöda mikroorganismer, men orsakar ofta inflammation och vävnadsskada Reagerar likadant varje gång på samma mikrob Bred specificitet mot mikrobiella konserverade strukturer (LPS och andra cellväggskomponenter) Finns hos alla flercelliga organismer Aktivering första gången tar någon vecka- kronisk respons Har minne reagerar snabbare och starkare nästa gång Samverkar med medfödda immunsystemet för avdödning och elimination av mikroberna Aktiveras via medfödda immunsystemet (antigen-presentation) Från fiskar och uppåt i djurserien (reptiler, fiskar, däggdjur) Förlopp AKUT tid KRONISK tid 7

LEUKOCYTER Polymorfnukleära Mononukleära Neutrofil Eosinofil Basofil Monocyt Lymfocyt granulocyt Blodceller rekryteras: trombocyter lymfocyt monocyt neutrofil granulocyt eosinofil granulocyt Larmsignaler! endotel basofil granulocyt venol 8

Akut inflammation neutrofil granulocyt plasmaexsudat dilaterad venol mastcell endotel Neutrofil granulocyt 9

Fagocytos av bakterier myeloperoxidas Snabb överkänslighetsreaktion (allergi, astma) eosinofil granulocyt endotel eosinofila granulocyter lymfocyter plasmaexsudat lymfocyt dilaterad venol mastcell 10

Eosinofil granulocyt Basofil granulocyt 11

Kronisk inflammation fibros plasmacell lymfocyt lymfocyter monocyt makrofag fibroblast endotel dilaterad venol Celler vid kronisk inflammation T och B lymfocyter plasmaceller makrofager eosinofila granulocyter endotelceller fibroblaster 12

Lymfocyt Plasmacell 13

Allmänna symptom på akut inflammation FEBER TRÖTTHET, APTITLÖSHET HYPERGLYKEMI ÖKAD KORTISOLPRODUKTION LEUKOCYTOS AKUT-FAS PROTEINER Glukos distribution under inflammation 14

Akut-fas proteiner bildas i levern och utsöndras till blodet vid inflammation en grupp plasmaproteiner med olika funktioner kan användas vid infektions-diagnostik Tidsförlopp för akut-fas responsen 15

Akut-fas proteiner - funktioner Proteas inhibitorer Koagulations-faktorer Komplement-proteiner Transport-proteiner Övriga 1-antitrypsin Fibrinogen, faktor VIII, prothrombin C1s, C2-C5 Haptoglobin, hemopexin CRP, SAA, orosomucoid Sjukdomar associerade med akutfas respons Infektioner Autoimmuna sjukdomar Nekros Trauma t ex kirurgiska ingrepp Cancer 16

Lokala symptom på inflammation CALOR TUMOR RUBOR DOLOR FUNCTIO LAESA Värmeökning Svullnad Rodnad Smärta Nedsatt funktion Sid 176 17

Faser i den akuta inflammationen Vaskulär fas förändringar i blodflöde och kärldiameter ökad kärl-permeabilitet Cellulär fas marginal-ställning av granulocyter emigration kemotaxis fagocytos Mikrocirkulationen prekapillär sfinkter arteriol kapillärbädd venol 18

Normalt arteriol kapillär venol Kärldilatation Prekapillära sfinktrar öppnas rött, varmt, ökad genomblödning av vävnaden Flödet går långsammare Flödet blir turbulent celler kommer närmare kärlväggen underlättar bindning till endotelet 19

Inflammation arteriol kapillär venol Inflammatoriska mediatorsubstanser Vävnadsskada Mikrobiologiskt agens Vasoaktiva mediatorer Kemotaktiska mediatorer 20

cellskada svampar virus bakterier makrofag neutrofil granulocyt eosinofil granulocyt endotelcell glattmuskelcell Mediatorer Cytokiner Arakidonsyreprodukter prostaglandiner leukotriener tromboxaner Komplementfaktorer Koagulationsfaktorer Akutfas-proteiner Kärlmediatorer: Histamin, serotonin, substans P, NO Syreradikaler 21

Sammanfattning: Kärlbädden vid inflammation 1. Vasodilatation (NO, Prostaglandiner, Histamin, PAF) Prekapillära sfinktrar öppnas vilket ger ett ökat blodflöde och leder till rodnad samt värmeökning. I postkapillära venoler gör vasodilatationen att flödeshastigheten minskar och vita blodkroppar hamnar mot endotelet. 2. Permeabilitetsökning (Histamin, PAF) Enskilda endotelceller drar ihop sig och släpper kontakten till närliggande endotelceller. Detta gör att vätska och ffa. plasmaproteiner läcker ut till interstitiet vilket leder till ödem i vävnaden och stas i blodkärlen. VÄVNAD och matrix basalmembran glattmuskelcell proteoglykaner mastcell kollagen fibroblast makrofag fibronektin 22

Mastcellerna ligger kring blodkärl kan frisätta histamin lokalt allergen IgE degranulering 23

Makrofager producerar mediator-substanser t ex prostaglandiner, leukotriener, cytokiner fagocyterar skadad vävnad inducerar T-cells medierat immunsvar dvs. Kronisk inflammation via antigenpresentation (dendritiska celler) Stimulerar läkning normalt flöde inflammation NO e-nos TNF IL-1 i-nos NO 24

proinflammatoriska cytokiner TNF IL-1 IL-8 cellskada PAF bakterier NO prostaglandin E2 leuko-trien B4 cellskada svampar virus bakterier makrofag neutrofil granulocyt eosinofil granulocyt endotelcell glattmuskelcell 25

gramnegativa bakterier IL-1 TNF TLR4 IL-6 IL-8 IL-10 PGE 2 grampositiva bakterier TLR2? NOD2 IL-1 TNF IL-6 IL-8 IL-12 26

virus TLR3 virusrna RIG-1 IFN- IFN- CC-kemokiner virus infektion resistens mot virusreplikation resistens mot virusreplikation IFN- IFN- 27

neutrofil granulocyt endotel venol Marginalställning av granulocyter En viktig del av rekryteringen av granulocyter till skadeplatsen Involverar specifika interaktioner mellan endotel-celler och granulocyter 28

Margination närmande rullning kolhydrat selektin 2 -integrin ICAM-1 vidhäftning utträde cellskada bakterier 29

Kemotaxis cellens rörelse mot (eller från) en kemisk koncentrations-gradient bidrar vid inflammation till att leukocyter når fram till skadeplatsen styrs av sk kemotaktiska faktorer, C5a FMLP-receptor C5areceptor neutrofila granulocyter 30

Fagocytos Upptag (internalisering) av patogener följt av intracellulär nedbrytning Sker i neutrofila granulocyter och makrofager vid skadeplatsen Fagocytos lysosom nedbrytning bakterier fagocytos fagosom 31

Akut och kronisk inflammation AKUT snabbt insättande, symptomen borta när agens har eliminerats (1-3 veckor) KRONISK fördröjd respons, följer efter den akuta fasen om agens ej eliminerats Kronisk inflammation - en förvärvad (adaptiv) reaktion Aktivering av adaptiva immunsystemet Specifik för agens Minne, kan snabbt aktiveras vid förnyad exposition Medieras av lymfocyter 32

APC transporterar antigen till lymfknutan Sid 113 antigenpresenterande cell afferenta lymfkärl blodkärl med recirkulerande lymfocyter efferent lymfkärl Sid 115 Cytokiner från den antigen-presenterande cellen aktiverar T-cellen IL-12 T-cells receptor antigenpeptid IL-1 CD4 MHC II Antigen-presenterande cell 33

rullning aktivering vidhäftning utträde Sid 169 VLA-4 VCAM CCR5 CCR5 CCL5 CCL3 CCL5 aktiverad T-cell makrofag Sjukdomar associerade med kronisk inflammation 34

Granulomatös inflammation Speciell form av kronisk inflammation Reaktion mot patogena agens som organismen har svårt att bryta ned Inflammationen avgränsas genom bildning av sk. granulom Granulomen är karaktäriskt uppbyggda av makrofager, epiteloida celler, flerkärniga jätteceller och lymfocyter Exempel på granulomatösa inflammationer Tuberkulos Sarkoidos Crohns sjukdom Främmande kropps-reaktioner Vissa svamp-och parasit-infektioner 35

Granulom vid tuberkulos Tuberkulos i lymfkörtel Ostig nekros 36

Tuberkelbaciller påvisade med färgning för syrafasta stavar (Ziehl-Neelsen färgning) Inflammationsreaktionen innefattar förändringar i mikrocirkulationen ledande till utträde av serum och leukocyter från blodbanan till skadeplatsen Denna cell-och plasmaprotein-rika vävnadsvätska kallas exudat 37

Lunginflammation (pneumoni) Normal lunga Inflammerad lunga a b 38

Purulent meningitis Var (pus) exsudat döende vita blodkroppar bakterier 39

Fibrinös perikardit Inflammatoriska vävnads-reaktioner phlegmone abscess 40

Inflammatoriska vävnadsreaktioner erosiv ulcerativ Lymfangit Lymfadenit Sepsis Spridning av agens och inflammationsreaktion 41

Vad bestämmer förloppet vid inflammation? Förmågan att eliminera alternativt avgränsa skadeagens Spridningseffektiviteten (virulensen) hos skadeagens Anti-inflammatoriska läkemedel Acetylsalicylsyra hämmar produktion av prostaglandiner via inhibition av enzymet cyklooxygenas Cortikosteroider hämmar syntes av inflammationsmediatorer samt hämmar lymfocytbildningen 42

Vävnadsreparation Läkning - återställande av skadad vävnad med annan vävnad, oftast kollagen bindväv (ärr) Regeneration - skadad vävnad ersätts med ursprunglig vävnad 43

Läkningens faser 1. Koagulationsfas Redan här startar läkningen 2. Bildning av granulationsvävnad Kärlnybildning och fibroblaster dominerar. Nytt matrix bildas 3. Mognads- och ombyggnadsfas Typ III kollagen byts ut mot typ I kollagen Matrix mognar och elastiska fibrer bildas Styrkan ökar i ärret Koagulationsfas makrofag intergrin neutrofil granulocyt MMP fibronektin 44

Granulationsvävnad Vävnad som ersätter nedbruten/förlorad vävnad Makroskopiskt - rosafärgad, vätskande och lättblödande Mikroskopiskt - uppbyggd av ett luckert ECM, fibroblaster och nybildade, sköra blodkärl ( angiogenes ) Med tiden mognar vävnaden ECM accumuleras och ombildas så att kollagenet korsbinds och orienteras i vävnadens draglinje Kärltätheten minskar Fibroblastrikedomen avtar och fibrocyter dominerar Myofibroblaster kan dra ihop vävnaden vilket minskar ärret Angiogenes I inflammation metalloproteinaser FGF VEGF 1 2 3 4 5 45

Nybildning av epitel mitos provisoriskt bm Ärrbildning 46

Patologisk läkning (hud) Hypertrofisk granulationsvävnad Överdriven bildning av granulationsvävnad - ger större ärr. Behandling: kirurgi Keloid Överdriven kollagenbildning Ffa. bröst, ansikte, rygg Genetisk koppling - vanligare hos t.ex. svarta Behandling: ev. kirurgi + cortison Keloid överdriven ärrbildning 47

Frakturläkning A. Clotting stage B. Callus stage Fettlever till lever cirrhos 48

Hjärtinfarkt muskelfiber neutrofila granulocyter Hjärtinfarkt 49

Ärrbildning efter hjärtinfarkt Normal Hjärtmuskel Ärrvävnad (Fibros) Faktorer som påverkar läkning Infektioner (lokalt) Blodperfusion Främmande partiklar Kortikosteroider/Immunsuppresion Joniserande strålning Nutrition (vitamin C, zink, protein) Diabetes mellitus Denervation 50