KONJUNKTURRAPPORT 17 november 2016 Krympande produktivitet i Sveriges ekonomi Tillväxtbranscher i tjänstesektorn hålls tillbaka
Almega är de svenska tjänsteföretagarnas arbetsgivar- och intresseorganisation. Almega har nära 11 000 medlemsföretag i sju förbund, som tillsammans representerar ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Medlemsföretagen har sammanlagt drygt 540 000 anställda. Förbunden arbetar med de frågor som rör respektive bransch. Arbetsgivarförbunden bildar tillsammans Almega och ingår i Svenskt Näringsliv. Almega Samhallförbundet IT&Telekomföretagen inom Almega Almega Tjänsteförbunden Medieföretagen Almega Tjänsteföretagen Vårdföretagarna Bemanningsföretagen Almegas konjunkturrapport sammanfattar konjunkturläget och utsikterna för de närmaste två åren i svensk ekonomi. Rapporten innehåller en prognos för den globala ekonomin samt Sveriges ekonomi och arbetsmarknad, med särskilt fokus på tjänstesektorns inverkan på utvecklingen. Rapporten ges ut två gånger per år, vår och höst, sedan oktober 2008. För ytterligare upplysningar om Almegas konjunkturrapporter, kontakta: Lena Hagman chefekonom tel. 08-762 69 61, lena.hagman@almega.se Oscar Scheja ekonom Almega tel. 08-762 70 41, oscar.scheja@almega.se 2
Innehåll 1 Summering... 4 2 Ljusare än befarat, men strukturell förändring spelar in... 6 3 Svensk ekonomi... 12 3.1 Sveriges tillväxt dämpas av både svagare export och flaskhalsar 12 3.2 Exportens svaga tillväxt beror även på ett nytt strukturellt fenomen 15 3.3 Hushållens konsumtionstillväxt mattas av... 17 3.4 Mjuka investeringar har fått ökad tyngd... 18 3.5 Kritisk punkt för Sveriges sysselsättningstillväxt... 24 3.6 Lägre potentiell tillväxt i Sverige och andra utvecklade ekonomier. 28 3.7 Krympande produktivitet i tjänstesektorn... 29 3.8 Fortsatt svag ökningstakt för konsumentpriserna... 36 3.9 Tjänstepriserna i KPI hålls i år uppe av förändrade skatter och subventioner 38 3.10 Inflationstakten ökar något nästa år men har en bra bit kvar till Riksbankens mål... 41 3.11 Tjänsteföretagens försäljningspriser ökar men i en lägre takt än historiskt 43 Tabeller Tabell 1 Almegas konjunkturprognos, november 2016, nyckeltal Sid. 5 Tabell 2 Internationella förutsättningar Sid. 11 Tabell 3: Fasta bruttoinvesteringar i Sverige efter typ av investeringar Sid. 18 Tabell 4: Fasta bruttoinvesteringar inom näringslivet 2014, uppdelat på tjänsterespektive varuproducenter Sid. 21 Tabell 5: Förändringen av Sveriges sysselsättning 2015 samt första halvåret 2016 Sid. 24 Tabell 6: Förändring av antal sysselsatta, tusental per år Sid. 25 Tabell 7: Produktivitetstillväxten i svensk ekonomi, procentuell förändring Sid. 29 3
1 Summering Efter den höga BNP-tillväxten i Sveriges ekonomi under förra året, som uppgick till 4,1 procent, räknar Almega med en gradvis inbromsning av tillväxten, till 3,1 procent i år och 1,9 procent nästa år. Bakom inbromsningen ligger dels en historiskt svag världshandel, som inte enbart beror på svag efterfrågan utan även på en strukturell förändring. Under de senaste åren har nämligen utvecklingen mot ökad världshandel med insatsvaror stannat upp medan produktionen istället i högre grad lokaliserats till stora marknader. Almega utgår nu från en betydligt svagare exportmarknadstillväxt för 2016-2017 än tidigare, och bedömer härmed att Sveriges export kommer växa i en ungefär lika långsam takt under perioden. Det är främst investeringar inom bygg- och tjänsteverksamhet, hushållens samt den offentliga sektorns konsumtion som kommer bidra till BNP-tillväxten i år och nästa år, även om tillväxttakten för dessa delar av BNP också blir lägre än tidigare. Bakom inbromsningen av Sveriges BNP-tillväxt ligger dessutom alltmer ansträngda produktionsresurser, främst brist på personal. Almega räknar med att antalet sysselsatta kommer öka i allt lägre takt, och att arbetslösheten kommer ned som lägst till 6,8 procent nästa år. Under loppet av 2016 har bristen på personal inom den privata tjänstesektorn nått tidigare noterade toppnivåer under högkonjunktur, vilket håller tillbaka företagens möjligheter att öka produktionen. Efterfrågan på en lång rad tjänster har fortsatt att öka, men företag har tvingats tacka nej till uppdrag på grund av resursbrist. Då företagen inte lyckats rekrytera i önskad omfattning har arbetstiden per sysselsatt ökat under året. I längden är det inte en lösning på personalbristen. Trenden mot ökad import av insatstjänster kommer sannolikt fortsätta i samband med den ökade specialiseringen och effektiviseringen av produktionen. Personalbrist i Sverige kan också komma att skynda på den trenden. Om inte tillgången på kompetens som efterfrågas kommer att öka i Sverige blir effekten att jobb går förlorade till utlandet. Brist på personal inom en rad tillväxtbranscher i tjänstesektorn hämmar Sveriges BNP-tillväxt, då dessa branscher har legat bakom stora delar av den tidigare så starka tillväxten för Sveriges BNP och sysselsättning. Inbromsningen av produktionstillväxten påverkar även Sveriges potentiella tillväxt. Almega räknar med en allt svagare produktivitetsökning inom den privata tjänstesektorn i år och nästa år. I ett historiskt perspektiv blir den mycket låg. Inflationstakten i Sverige blir klart högre 2016 jämfört med åren 2013-2015 då den var i stort sett noll. Tjänstepriserna i KPI ökar också i år, men den tydliga uppväxlingen av årstakten vid årsskiftet 2015/2016 beror till stor del på förändringar i skatter och subventioner samt beräkningstekniska förändringar gjorda av SCB. Nästa år ökar KPI något, men förblir en bra bit under Riksbankens mål. Svag prisutveckling i omvärlden och därmed dämpade importpriser, en gradvis starkare krona och fortsatt låga inflationsförväntningar bland företagen är några faktorer som håller tillbaka inflationen. 4
Högre olje- och energipris framöver verkar i motsatt riktning och drar upp inflationen. Även det strama arbetsmarknadsläget och det höga utnyttjandet av produktionsresurser förväntas delvis bidra till ökad inflation under prognosperioden, men med en betydande eftersläpning och i mindre utsträckning jämfört med tidigare period av högkonjunktur. I rapporten finns en fördjupning som belyser det trendbrott vi ser inom tjänstesektorn från och med 2013, dvs. medan återhämtningen i ekonomin har fortsatt har tjänsteföretagens försäljningspriser utvecklats svagare jämfört med tidigare konjunkturuppgång innan finanskrisen. Förklaringen till de senaste årens svaga tjänsteprisutveckling är inte ett osäkert efterfrågeläge. Istället är det andra, mer strukturella förändringar som påverkar tjänsteföretagens möjligheter att höja sina priser, vilket tas upp i fördjupningen. Tabell 1: Almegas konjunkturprognos, november 2016, nyckeltal Nivå Mdr kr Procentuell förändring 2015 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Hushållens konsumtionsutgifter 1884,2 3,9 1,9 0,8 1,9 2,1 2,7 2,5 2,0 Offentliga konsumtionsutgifter 1084,5 1,3 0,8 1,1 1,3 1,5 2,5 3,6 2,2 Statliga 287,9 3,4 0,7 2,5 3,6 1,7 2,2 2,5 0,0 Kommunala 796,6 0,6 0,9 0,6 0,4 1,5 2,6 4,0 3,0 Fasta bruttoinvesteringar 990,7 6,0 5,7-0,2 0,6 5,5 7,2 5,6 2,6 Lagerinvesteringar, (bidrag till BNP-tillväxten) 21,6 2,1 0,5-1,2 0,2 0,2 0,3 0,2-0,1 Export 1906,2 11,9 6,1 1,0-0,8 5,3 5,6 1,3 2,2 Export av varor 1292,3 15,8 6,8 0,3-2,9 3,1 3,3 2,2 2,7 Export av tjänster 613,9 2,2 4,0 3,0 5,0 10,4 10,9-0,7 1,0 Import 1707,7 12,8 7,3 0,5-0,1 6,3 5,5 2,7 2,6 Import av varor 1166,8 17,2 8,7-0,8-1,7 4,6 5,6 3,2 3,1 Import av tjänster 540,9 2,3 3,7 4,3 4,1 10,4 5,3 1,7 1,5 BNP 4180,5 6,0 2,7-0,3 1,2 2,6 4,1 3,1 1,9 BNP kalenderkorrigerat 5,7 2,8 0,1 1,2 2,7 3,9 2,8 2,2 Nyckeltal och antaganden: Nettoexporten, bidrag till BNP-tillväxten 0,3-0,1 0,2-0,3-0,1 0,3-0,5-0,1 Sveriges exportmarknadstillväxt 12,3 6,9 1,7 2,4 3,5 2,5 2,5 2,3 Öppen arbetslöshet, (procent av arbetskraften) 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,4 6,9 6,8 Sysselsättning, (nationalräkenskaperna), förändring i procent 1,0 2,1 0,7 1,0 1,4 1,5 1,5 1,1 Produktionstillväxt i privat tjänstesektor, (förädlingsvärdet, fasta priser, kalenderkorrigerat) 3,8 4,9 2,2 3,9 4,5 4,2 4,4 2,2 Produktionstillväxt i gruv- och tillverkningsindustrin (förädlingsvärde, fasta priser, kalenderkorrigerat) 22,5 4,5-6,5-1,1-0,5 3,9-0,4 1,8 KPI, årsgenomsnitt 1,2 3,0 0,9 0,0-0,2 0,0 0,9 1,1 KPIF, årsgenomsnitt 2,0 1,4 1,0 0,9 0,5 0,9 1,4 1,4 Hushållens sparkvot inkl. sparande i avtalspensioner och PPM 11,1 12,6 15,3 15,3 15,9 16,4 16,7 16,7 Real disponibel inkomst, förändring 1,7 4,1 3,8 1,7 2,8 2,6 2,8 1,9 Reporäntan, december 1,25 1,75 1,00 0,75 0,00-0,35-0,50-0,50 Källa: Almega, SCB, Oxford Economics. 5
2 Ljusare än befarat, men strukturell förändring spelar in En viktig utgångspunkt för vår prognos för svensk ekonomi är den globala tillväxten, som i högsta grad påverkar utsikterna för Sveriges export. Vi räknar med att den globala BNP-tillväxten, 1 kommer uppgå till 3 procent i år och öka svagt till 3,4 procent nästa år. Tillväxttalen är i stort sett desamma som vi utgick från i våras, men en viktig del av den globala efterfrågan har dock reviderats ned, världsmarknadstillväxten (här beräknad som importtillväxten i världen totalt). Den väntas bli klart svagare, både i år och 2017, än vad vi räknade med i våras. Almega utgår från Oxford Economics prognos för världsekonomin från oktober. Medan prognoserna för BNP-tillväxten ser något bättre ut för vissa länder jämfört med i våras, har importens utveckling reviderats ned på tungt vägande marknader. Det gäller eurozonen, Kina, Indien med flera. Det gäller också importen till Norge respektive Storbritannien nästa år. Dessutom håller en nytillkommen faktor ned världshandelns tillväxttakt, nämligen att den tidigare så omfattande utbredningen av produktion utmed globala värdekedjor ser ut att ha stannat upp under de senaste åren (se vidare avsnitt 3.2). I USA höjde centralbanken Federal reserve (Fed) styrräntan i december förra året, från intervallet 0-0,25 procent till 0,50 procent. Styrräntan, Federal Funds rate, höjdes därmed för första gången efter finanskrisen. Nu utgår vi från att styrräntan kommer att höjas ytterligare i december i år, till 0,75 procent, vilket Fed har flaggat för. Utgången av presidentvalet i USA, med Donald Trump som vinnare, har inte förändrat detta antagande. BNP-tillväxten blev svagare än väntat under andra kvartalet i år, i samband med oväntat stora lagerneddragningar, men hushållens konsumtion har hållits uppe, och varit mest drivande för tillväxten. Nästa år väntas en ytterligare räntehöjning, till 1,00 procent i mitten av året. Inflationen i USA väntas gradvis stiga och nå inflationsmålet på 2 procent under andra halvåret 2017. Medan den amerikanska ekonomin ligger före i återhämtning och räntehöjningar, kan dollarförstärkningen, som delvis följt av detta, försämra utsikterna för USA:s konkurrenskraft på exportmarknader. Dollarkursen har stärkts ännu mer under senare tid, i samband med förväntningar om räntehöjningen i december. Dollarförstärkningen kan sannolikt delvis ligga bakom den mycket svaga ökningen för USA:s export sedan förra året. Investeringar i maskiner och utrustning bedöms dessutom minska i år och bidra negativt till BNP-förändringen. Nästa år väntas denna typ av investeringar ge ett svagt positivt bidrag till BNP-tillväxten. Det är istället hushållens konsumtion som väntas fortsätta att hålla USA:s BNP-tillväxt uppe. Denna konsumtion svarar för nära 70 procent av USA:s BNP. Vad gäller effekter av utgången av presidentvalet i USA den 8 november, se vidare sidan 10. USA:s försprång i återhämtning och räntehöjningar efter finanskrisen ligger också bakom den relativt högre räntan på långa obligationer i USA under de senaste åren, se 1 Köpkraftskorrigerad. 6
diagram 1. Räntedifferensen mot euroområdet kan förväntas öka till följd av fortsatta räntehöjningar i USA samtidigt som den europeiska centralbanken, ECB, väntas ligga kvar med sin styrränta på noll procent under en betydligt längre tid. Oxford Economics bedömer att ECB:s styrränta kommer att höjas först år 2020. Senast den 20 oktober lämnade ECB styrräntan oförändrad och meddelade samtidigt att programmet för tillgångsköp fortsätter att uppgå till 80 miljarder euro per månad fram till mars 2017 eller längre om så skulle komma att behövas. Den ökade räntedifferensen mellan långa obligationer i euroområdet respektive USA som inleddes 2014 återspeglar högre avkastning på ränteplaceringar i USA relativt euroområdet och en dollarförstärkning. Även uppgången för aktie- och andra finansiella placeringar i USA, har bidragit till att stärka dollarn. Diagram 1: Ränta på 10-åriga statsobligationer i euroområdet och USA Även om tillväxten inom euroområdet förbättrades under förra året, och uppgick till 1,9 procent, väntas en gradvis nedgång för BNP-tillväxten, till 1,5 procent nästa år, se tabell 2 på sidan 11. Det är främst hushållens konsumtion och en starkare tjänsteproduktion som ligger bakom den högre tillväxten under förra året. Däremot har investeringar inom industrin ännu inte visat tecken på att ta fart, trots försvagningen av euron. Låga fasta investeringar och svag efterfrågan på viktiga exportmarknader håller tillbaka investeringar även inom euroområdet. Det förklarar i sin tur varför euroområdets import väntas öka svagare än vi räknade med i våras. 7
Prognoserna för BNP-tillväxten för flera länder inom Emerging Markets ser ljusare ut än i våras, men det behöver inte betyda att deras import väntas öka snabbare. Ett bra exempel är Kina, vars importtillväxt reviderats ned. Upprevideringen av BNP-tillväxten för Kina beror till stor del på att prognosen för importen dragits ned. Det tillsammans med att exporten däremot beräknas öka något starkare jämfört med tidigare prognos, leder till ett starkare positivt bidrag till Kinas BNP-tillväxt i den nya prognosen från Oxford Economics. En fortsatt svag import till Kina håller också tillbaka tillväxten för andra länder inom Emerging Markets som har Kina som viktig avsättningsmarknad. Under de senaste åren har efterfrågan på finansiella placeringar i Emerging Markets bromsat in, 2 men i år har kapitalflödet vänt tillbaka till dessa marknader, särskilt vad gäller portföljinvesteringar i aktier med mera. Det bör innebära en viss lättnad för länder med stora utlandsskulder som betalas i utländsk valuta, om deras egna valutor stärks tack vare det ökade kapitalinflödet. Utsikterna för oljeproducerande länder, som Brasilien och Ryssland, ser bättre ut tack vare att priset på råolja har stigit sedan bottennoteringarna i början av året. Under första kvartalet låg priset i genomsnitt på 30 dollar per fat och i oktober närmade det sig 50 dollar per fat. I början av november har det dock fallit tillbaka något. Oxford Economics räknar med ett genomsnitt på 44 dollar per fat i år och 50 dollar per fat nästa år. Men efterfrågan från Kina, som är en viktig exportmarknad för många råvaruproducerande länder, ser fortsatt svag ut. Det hör samman med Kinas omställning till en mer inhemskt driven produktion med ökad tyngd på hushållskonsumtion och tjänsteproduktion. Investeringar i byggnader och maskiner har fortsatt att falla i Kina, vilket återspeglas i minskad import av både råvaror och investeringsvaror, se diagram 2. Kinas BNP-tillväxt har gradvis mattats av sedan 2011, vilket främst förklaras av fallande investeringar inom industrin, fastigheter och infrastruktur. Tidigare överinvesteringar har lett till överkapacitet och neddragningar inom tillverknings- och byggindustrin. Oxford Economics räknar med en fortsatt avmattning av tillväxten i Kina, till 6,3 procent nästa år, men utvecklingen hittills i år har överraskat på uppsidan och prognosen för årets BNP-tillväxt reviderats upp från 6,2 procent i mars 3 till 6,6 procent enligt prognosen i oktober. IMF varnar emellertid fortfarande för sämre utsikter för Kinas ekonomi. 4 Det finns fortfarande risk för kreditåtstramning och lägre efterfrågan från hushåll och företag. Det har hittills motverkats av statliga insatser som kommit till undsättning för banker och andra låneinstitut som riskerat att drabbas av stora kreditförluster. Uppskattningar visar att andelen dåliga lån i Kina uppgår till omkring 1/5 av hela lånestocken. 5 Ännu finns alltså risk för omfattande konkurser bland icke-finansiella företag och stora förluster inom bankväsendet. 2 Se IMF, World Economic Outlook, kapitel 2, april 2016. 3 Enligt Oxford Economics prognos från mars 2016, som Almega utgick från i vår konjunkturrapport från maj vad gäller den ekonomiska utvecklingen i omvärlden. 4 Se IMF, World Economic Outlook, oktober 2016. 5 Se SvD Näringsliv, 20 oktober 2016. 8
Diagram 2: Kinas totala import samt import av några nyckelprodukter, procentuell förändring jämfört med motsvarande månad föregående år (räknat på importvärdet i USD) Risken för en kraftigare inbromsning i Kinas tillväxt, som många prognosmakare lyfte fram i början av året, ser dock inte ut att inträffa i närtid. Risken för att oljepriset skulle kunna parkera på en lägre nivå under en längre period ser inte heller ut att slå in. Dessutom har kapitalflödet till Emerging Markets, som tidigare nämnts, vänt tillbaka under året. Bland de risker som vi lyfte fram i våras kvarstår följande: Risk för finansiell turbulens, med börsfall och negativ påverkan på investeringar inom den reala ekonomin i både gamla industriländer och nya tillväxtekonomier. Det blev emellertid en kortvarig sådan negativ effekt på aktiemarknader och förtroendeindikatorer efter folkomröstningen om Brexit i Storbritannien den 23 juni, som resulterade i knapp majoritet för att landet ska lämna EU. Hittills har Brexit fått märkbar effekt på pundet, som kraftigt tappat i värde, vilket väntas leda till stigande importpriser och inflation i Storbritannien. Brexit riskerar dock på lite längre sikt få mer negativ effekt på Storbritanniens och andra länders ekonomier, beroende på vilken typ av exit det blir. Ett hårt utträde ur EU, då Storbritannien måste omförhandla handelsavtal utan de fördelar som EU-medlemskapet innebär, skulle leda till betydligt mer negativa effekter, bland annat på investeringar och konsumtion i Storbritannien. 9
Almegas prognoser i denna rapport har utgått från att Hillary Clinton skulle vinna presidentvalet i USA den 8 november, med utgångspunkt från Oxford Economics huvudscenario med en seger för Clinton. Att i stället Donald Trump vann valet kan väntas få effekter på ekonomin i såväl USA som i omvärlden, men sannolikt inte i någon större grad på kort sikt, dvs. under prognosperioden som sträcker sig till och med 2017. Inledningsvis föll aktiekurser och börser runt om i världen som en reaktion på valresultatet, men följdes av ett slags lättnadsrally efter att man på finansmarknaderna inte tycks se omedelbara negativa effekter av valresultatet på USA:s ekonomi. I dagsläget är det för tidigt att göra trovärdiga prognoser för effekterna på ekonomin av att Donald Trump vann presidentvalet, mot bakgrund av att det är oklart vilken politik Trump kommer kunna driva igenom i den amerikanska kongressen, med början under nästa år. Det är möjligt att fokus i första hand kommer vara på inrikespolitiken och att handelspolitik och exempelvis förslag om att upprätta nya handelshinder mot omvärlden kommer tas upp längre fram. Om Trump inledningsvis kommer fokusera på att sänka skatter och höja infrastrukturinvesteringar kan det få en positiv effekt på ekonomin på kort sikt, men sannolikt först under 2018. Effekterna av presidentvalet i USA kommer alltså bero på i vilken omfattning och takt Trump kommer driva fram den politik han vunnit valet på, som exempelvis att införa nya handelshinder mot omvärlden. Effekterna på USA:s BNP kan röra sig om ett spann från en mindre avmattning till recession (fallande BNP) i USA på två års sikt. Detta enligt olika scenarier som Oxford Economics simulerat med hjälp av olika antaganden om i vilken mån Trump skulle få igenom de förslag som han fört fram under valkampanjen. Almega räknar hur som helst med att effekterna av Trumps politik kan väntas få effekt med fördröjning, varför vi fortfarande utgår från Oxford Economics prognoser från oktober för världsekonomin till och med 2017. En slutsats vi trots allt kan dra utifrån prognosscenarier är att risken för en sämre utveckling på längre sikt vad gäller USA:s tillväxt och därmed även för världsekonomin och inte minst världshandeln har ökat efter presidentvalet. 10
Tabell 2: Internationella förutsättningar Ranking* Sveriges största och deras BNP-tillväxt: Prognos Prognos 2015 varuexportmarknader 2015 2016 2017 1 Norge 1,6 0,9 0,9 2 Tyskland 1,5 1,8 1,5 3 USA 2,6 1,5 2,0 4 Storbritannien 2,2 1,9 1,2 5 Danmark 1,0 1,0 1,7 6 Finland 0,2 0,9 1,2 7 Nederländerna 2,0 1,6 1,5 8 Belgien 1,4 1,5 1,5 9 Frankrike 1,2 1,3 1,5 10 Kina 6,9 6,6 6,3 Övriga BRIC-länder**: Brasilien -3,9-3,2 1,0 Ryssland -3,7-0,7 1,2 Indien 7,2 7,5 7,2 Euroområdet 1,9 1,6 1,5 EU 27 2,1 1,8 1,5 Global BNP, köpkraftsjusterat 3,1 3,0 3,4 Världsmarknadstillväxt 1,4 1,2 2,6 Sveriges exportmarknadstillväxt*** 2,5 2,5 2,3 Råoljepris (Brent), USD/fat 52 44 50 Källa: Oxford Economics, oktober 2016. * Ranking efter SCB:s utrikeshandelsstatistik för varor. Observera att varuexporten också har ett tjänsteinnehåll som inte syns i det traditionella sättet att redovisa exporten. ** BRIC-länderna: Brasilien, Ryssland, Indien, Kina. *** Sveriges exportmarknadstillväxt avser här marknaden för varor exklusive bränslen. 11
3 Svensk ekonomi 3.1 Sveriges tillväxt dämpas av både svagare export och flaskhalsar Efter den höga BNP-tillväxten i Sveriges ekonomi under förra året, som uppgick till 4,1 procent, räknar Almega med en gradvis inbromsning till en BNP-ökning med 3,1 procent i år och 1,9 procent nästa år. Det är främst investeringar inom bygg- och tjänsteverksamhet, hushållens konsumtion samt offentlig konsumtion som bidrar till BNP-tillväxten. Exporten har däremot vänt nedåt i år, vilket speglar en ännu svagare exportmarknadstillväxt än den vi utgick ifrån i våras. Därmed har vi dragit ned vår prognos för Sveriges export, både för i år och nästa år. Dessutom väntas importen öka snabbare än exporten, varför nettoexporten bidrar negativt till BNP-tillväxten, främst i år, se tabell 1 på sidan 5. Utrikeshandeln påverkas av att produktionsstrukturen i Sverige alltmer förändrats under senare år, då specialiseringen och beroendet av importerade insatsvaror och tjänster ökat. Det gäller både exportindustrin och tjänsteproducenter, vars produktion i högre grad än tidigare bygger på ett ökat importinnehåll av insatsvaror och insatstjänster producerade utomlands. Sveriges export består till nära 60 procent av tjänster, en andel som ökat över tiden. 6 15 procentenheter av dessa 60 procent utgörs av importerade insatstjänster, som alltså använts för produktionen av Sveriges exportprodukter. Den återstående delen av tjänsteexporten utgörs av tjänster som producerats inom Sverige, antingen som insatstjänster till exportföretag eller som rena tjänster som exporteras till utlandet. Marknadstillväxten för Sveriges varuexport väntas i år bli lika svag som förra året, endast 2,5 procent, enligt Oxford Economics prognos från oktober. Almega räknar med att varuexporten från Sverige kommer öka i ungefär samma takt, 2,2 procent. Samtidigt visar tjänsteexporten en betydligt svagare utveckling hittills i år jämfört med förra året, en nedgång med 1,5 procent jämfört med andra halvåret 2015, säsongsrensat. För helåret 2016 jämfört med 2015 räknar Almega med en nedgång för tjänsteexporten med knappt en procent. Den väntas inte heller ta fart under nästa år, utan öka med måttliga 1 procent. Då väntas inte heller efterfrågan från omvärlden accelerera, utan världsmarknadstillväxten bedöms öka med endast 2,6 procent. Det är en betydligt lägre takt än den vi utgick från i vår prognos från maj, som låg på 4 procent. Almega reviderar härmed ned vår prognos för Sveriges export nästa år, till 2,2 procent. Fortsatt relativt stark inhemsk efterfrågan i Sverige väntas däremot leda till en snabbare ökning av importen, vilket gör att nettoexporten beräknas dra ned Sveriges BNP-tillväxt med en tiondel nästa år. 6 Se OECD, databasen Trade in Value Added. Se även Almegas konjunkturrapporter från oktober 2012, april 2013 samt oktober 2013, som kan hämtas från www.almega.se Se även Företagstjänster allt viktigare för Sveriges produktion och konkurrenskraft, Almega, november 2014. 12
Trots den svagare utvecklingen för Sveriges export och industriproduktion i år, har tillväxten för tjänsteproduktionen fortsatt att öka, men tredje kvartalet visar en inbromsning. Då var tjänsteproduktionen inom näringslivet oförändrad jämfört med andra kvartalet, enligt SCB:s tjänsteproduktionsindex. 7 En inbromsning märks även för företagstjänster, vars produktion minskade med 0,6 procent mellan andra och tredje kvartalet, säsongsrensat, se diagram 3. 8 Diagram 3: Produktionsindex för industrin samt företagstjänster, säsongsrensat Mycket talar för att inbromsningen för företagstjänster beror på kapacitetsbrist snarare än svagare efterfrågan. Almegas egen enkätundersökning bland medlemsföretag inom företagstjänster, senast från augusti, visar att efterfrågan på deras tjänster väntas bli ännu något starkare under andra halvåret i år jämfört med det första. 9 Starkast efterfrågan väntas komma från den privata tjänstesektorn i sig, och inom den sektorn främst från andra företag som producerar företagstjänster. Det tyder på ett nära utbyte av insatstjänster mellan olika typer av företagstjänster i deras produktion. Företagstjänster utgör en rad olika delbranscher vars tjänster efterfrågas från samtliga 7 Se tjänsteproduktionsindex med preliminära data t.o.m. september, publicerat 3 november 2016. 8 Till företagstjänster räknar Almega telekommunikationsbolag, datakonsulter och programvaruproducenter, företag inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik, uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster. I diagram 3 ingår ett antal delbranscher inom företagstjänster, (SNI 69-75). I diagrammet ingår ej datakonsultverksamhet, telekom, uthyrningstjänster m.m. 9 Se Almegas tjänsteindikator, september 2016, som kan hämtas från www.almega.se. 13
sektorer i ekonomin, såväl från tillverknings- och byggindustrin som från privat och offentlig tjänstesektor. En intressant notering är att efterfrågan från industrin på teknikkonsulttjänster ännu inte visat tecken på försvagning, trots årets fallande industriproduktion. 10 Svenska Teknik&Designföretagens konjunkturbarometer bland deras medlemsföretag, genomförd under september i år, 11 visar att industrikonsulternas orderläge är väsentligt bättre än för ett år sedan, och företagens förväntningarna om orderläget om sex månader är dessutom ljusare jämfört med deras motsvarande förväntningar i maj. Detta speglar den viktiga roll som industrikonsulterna spelar för utvecklingen av industrins produkter och konkurrenskraft. De fyller en viktig roll i företagens långsiktiga produktutveckling. Bland industrikonsulterna visar delsektorerna produktutveckling respektive produktions- och processutveckling högst andel företag som räknar med ökad orderingång under de närmaste sex månaderna. Dessa två sektorer svarade för 61 procent av industrikonsulternas omsättning under 2015. Trots den svaga exportmarknadstillväxten fortsätter alltså industrin att ge industrikonsulter nya uppdrag, åtminstone så här långt. Branschen företagstjänster totalt sett är dock inte immun mot fall i efterfrågan från omvärlden, vilket exempelvis den senaste finanskrisen visat, då produktionen av företagstjänster föll kraftigt under åren 2008-2009, se diagram 3. Även om nedgången för industrins produktion och export i år kan komma att dämpa tillväxten även för företagstjänster med viss fördröjning, räknar Almega med att det främst blir den allt större bristen på personal som kommer att dra ned tillväxten inom företagstjänster och även för tjänstesektorn totalt under nästa år. Med andra ord kan den inhemska efterfrågan på företagstjänster hålla i sig ännu ett tag, men denna tillväxtbransch, som väger tungt inom den privata tjänstesektorn, kommer hållas tillbaka av personalbrist. Det är i sin tur oroande för Sveriges internationella konkurrenskraft och export, eftersom företagstjänster spelar en viktig roll i utvecklingen av Sveriges exportprodukter samt för den rena tjänsteexporten. De senaste årens uppsving för Sveriges tjänsteexport handlar i hög grad om högteknologiska tjänster, både från industri- och tjänsteföretag. I följande avsnitt belyser vi utvecklingen mer ingående för några väsentliga delar av Sveriges ekonomi utifrån aktuella trender och frågeställningar. Särskild tyngd läggs på att förklara utvecklingen för investeringar och Sveriges produktivitetstillväxt. De är högaktuella områden då den potentiella tillväxten håller på att dras ned av prognosmakare, för både Sverige och andra utvecklade länder. Även den historiskt svaga utvecklingen för tjänstepriserna tas avslutningsvis upp, med analys kring möjliga förklaringar till de senaste årens svaga prisutveckling trots den uppåtgående konjunkturen. 10 Industrins produktion minskade mellan andra och tredje kvartalet, med 0,9 procent säsongsrensat enligt industriproduktionsindex från SCB (3 november 2016). Vad gäller industrins förädlingsvärde enligt nationalräkenskaperna, minskade det i fasta priser mellan första och andra kvartalet, med 1,9 procent, säsongsrensat. Hittills finns nationalräkenskaper t.o.m. andra kvartalet. 11 Se Investeringssignalen, Svenska Teknik&Designföretagen, oktober 2016. 14
3.2 Exportens svaga tillväxt beror även på ett nytt strukturellt fenomen Uppgången för Sveriges export under förra året blev kortvarig. Uppsvinget drevs av ett fåtal branscher, som bilindustrin samt tele- och datatjänster. I år går exporten åt motsatt håll, med en markerad inbromsning. Utvecklingen för tjänste- respektive varuexporten skiljer sig åt. Efter en ovanligt kraftig ökning under de två senaste åren, med drygt 10 procent per år, har tjänsteexporten i år fallit tillbaka något från den högre nivån. Nedgången för varuexporten sammanfaller med en svagare exportmarknadstillväxt för varor, vilken kan förklaras av både svag konjunktur och en strukturell förändring som noterats av flera, bland andra OECD, IMF, ECB och Conference Board. Oxford Economics har noterat att en ökning av den globala tillväxten med en procent normalt har lett till en ökning med 2 procent i varuhandeln, men nu ligger effekten på 1-1,4 procent. Tjänsteexporten har däremot visat ett stabilt samband med den globala tillväxten. I det följande listar vi några möjliga förklaringar till den historiskt svaga världshandeln för varor under de senaste åren, och vad det kan komma att innebära för Sveriges exportutveckling. Den årliga importtillväxten i världen har varit lägre än det historiska snittet sedan mitten av 2011. Den Europeiska centralbanken (ECB) har ställt frågan om detta tillstånd är en "temporär avvikelse eller ett långsiktigt fenomen som speglar mer fundamentala strukturella förändringar" 12. Utifrån aktuell forskning, bland annat från IMF och OECD, 13 går det att sammanfatta ett antal faktorer som talar för att det inletts en strukturell förändring som dragit ned världshandeln med varor till en lägre ökningstakt jämfört med tidigare, såsom att: Tillväxtländer, som Kina, har kommit ikapp med att producera liknande varor och tjänster som produceras i utvecklade ekonomier. Tillväxtländer har rört sig uppåt i värdekedjan och kommit ikapp utvecklade länder. Kina har blivit mindre inriktad på export av insatsvaror och mer inriktad på inhemsk produktion med högre tjänsteinnehåll högre upp i värdekedjan. Expansionen av globala värdekedjor 14 ser ut att ha stannat upp under senare år, vilket hör samman med ökad koncentration av produktion nära marknader. Produktion flyttas också i viss mån tillbaka till utvecklade länder tack vare att ny teknologi, exempelvis robotteknik, gör att produktionen blir effektivare och billigare att ha samlad än utlagd utmed produktionskedjor i flera led i andra länder. Exporten av tjänster har fått ökad betydelse. 12 Se ECB, Understanding the weakness in global trade. What is the new normal? Occasional Paper Series, No. 178, September 2016. 13 Se vidare OECD, Economic Policy paper no. 18, Cardiac Arrest or Dizzy Spell: Why is world trade so weak and what can policy do about it? September 2016. Se även IMF, Working Papers, 2015/6, The Global Trade Slowdown: Cyclical or Structural? 14 Se Almegas konjunkturrapporter som belyser innebörd och utveckling av globala värdekedjor, från oktober 2012, april 2013 samt oktober 2013. 15
I senaste World Economic Outlook från oktober i år drar IMF dock slutsatsen att det främst är den allmänt svaga tillväxten och de särskilt låga investeringarna som förklarar huvuddelen, 3/4, av den låga tillväxten för världshandeln under de senaste åren. Med andra ord skulle världshandelns tillväxt trots allt kunna höjas om investeringar i produktutveckling och produktionskapacitet skulle ta mer fart globalt. Även nedmontering av handelshinder, både för varu- och tjänstehandel, skulle minska kostnader för företag och stimulera ökad världshandel. Diagram 4: Sveriges varu- och tjänsteexport, fasta priser, procentuell förändring från föregående kvartal säsongsrensat, tre kvartals glidande medelvärde Att fragmenteringen av produktionen ser ut att ha stannat upp under senare år behöver inte betyda att tjänsteinnehållet i länders export kommer att minska. Mycket talar i stället för att trenden med ökad andel tjänster i länders export kommer fortsätta. Den internationella konkurrensen för tjänsteföretag kommer därmed att öka ytterligare. Den ökade tjänsteexporten speglar en förändring i efterfrågan, då hushåll och företag efterfrågar alltmer tjänster, ofta kopplade till digital teknik. Det kan vara tjänster i form av tekniska lösningar, it-system och programvaror, design, arkitekttjänster, men även tjänster inom utbildnings- eller vårdbranschen. Med ökad digitalisering kommer tjänsteexporten få ännu större betydelse för ett utrikeshandelsberoende land som Sverige. Visserligen kan viss produktion av varor flyttas hem om den blir effektivare, bland annat med hjälp av ny teknik, men betydelsen av att utveckla tjänsteinnehållet i 16
exportprodukterna kommer med säkerhet bestå. Därför kommer också Sveriges internationella konkurrenskraft vad gäller tjänsteexporten spela en avgörande roll för Sveriges exportutveckling. Förutsättningarna i Sverige för att företagen ska kunna utveckla och leverera konkurrenskraftiga tjänster, både integrerade i produkter och rena tjänster, blir sannolikt avgörande för den svenska exportens långsiktiga utveckling. 3.3 Hushållens konsumtionstillväxt mattas av Hushållens konsumtion har i år visat tendenser till att försvagas något inom vissa utgiftsposter. Ökningen totalt sett bedöms bli något lägre än förra året, 2,5 procent. Det innebär att hushållskonsumtionen ökar i något långsammare takt än realinkomsterna. Det tyder på att hushållen valt att öka sitt sparande. Almega räknar med att hushållens sparkvot i år stiger, från 16,4 förra året till 16,7 procent 2016. 15 Sedan 2012 har den legat över 15 procent. Med den gradvis stigande inflationen beräknas realinkomsterna öka mindre nästa år, med 1,9 procent. Almega räknar med att hushållens sparkvot kommer ligga kvar på samma nivå som i år, och att deras konsumtion kommer att öka med 2 procent nästa år. Diagram 5: Hushållens konsumtion, real disponibel inkomst och sparkvot, procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst 15 Hushållens sparande i procent av disponibel inkomst. 17
Befolkningstillväxten bidrar också till den ökade hushållskonsumtionen, men framför allt märks den i ökad offentlig konsumtion. Den kraftigt ökade flyktingmottagningen under 2015 drog upp den offentliga konsumtionen till en ökning med 2,5 procent, och i år utgår vi från en ännu högre takt på 3,6 procent. 3.4 Mjuka investeringar har fått ökad tyngd De fasta investeringarna i Sverige har ökat starkt under de senaste två åren. Till förra årets ökning med 7,2 procent bidrog investeringar i byggnader och anläggningar mest, med 3,4 procentenheter. Inom dessa var det främst bostadsinvesteringar som bidrog, då de ökade med 16 procent från föregående år. Investeringar i maskiner och utrustning respektive immateriella investeringar bidrog lika mycket till ökningen för investeringarna totalt under förra året, med 1,9 procentenheter vardera. Tabell 3: Fasta bruttoinvesteringar i Sverige efter typ av investeringar Löpande priser Procentuell förändring, fasta priser Miljarder kronor 2015 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Samtliga investeringstyper 990,7-0,2 0,6 5,5 7,2 5,6 2,6 Byggnader och anläggningar, varav: 408,5-0,3-1,3 9,4 8,3 9,3 3,3 Bostäder 187,4-11,8 0,9 15,6 16,1 15,0 6,0 Övriga byggnader och anläggningar 221,1 9,0-2,5 5,5 2,4 4,5 1,0 Maskiner och inventarier 305,5 3,1 0,4-1,1 6,1 7,0 3,0 Immateriella tillgångar 274,6-3,7 4,4 7,8 6,7-1,5 1,0 Källa: SCB (nationalräkenskaperna), Almega. Anm.: I tabellen redivisas inte investeringar i odlade biologiska tillgångar separat. De utgör 0,2 procent av de totala fasta bruttoinvesteringarna. Almega räknar med fortsatt stark ökning av bostadsinvesteringarna i år, men ökningstakten saktar in nästa år efter de senaste årens starka uppgång i bostadsbyggandet, se tabell 3. Skattehöjningar och amorteringskraven som infördes i år bidrar till att dämpa efterfrågan på nya bostäder från hushållen. Subventionerna till att öka produktionen av hyresrätter kommer inte att uppväga nedgången för bostadsrättsproduktionen, enligt Sveriges Byggindustriers bedömning. 16 Anläggningsinvesteringarna har ökat i år, men nästa år väntas investeringsnivån plana ut i den privata sektorn och minska inom såväl energi- som post och telesektorn. Inom det offentliga anläggningsbyggandet sjunker investeringsnivån i år på grund av minskade järnvägssatsningar. Nästa år drar däremot ökat vägbyggande upp de offentliga investeringarna. 16 Se Sveriges Byggindustrier, Byggkonjunkturen nr 3, oktober 2016. 18
De immateriella investeringarna har också ökat starkt under de senaste två åren. En kraftig ökning för FoU-investeringarna inom industrin under fjärde kvartalet 2014 och en ungefär lika hög nivå på dessa investeringar fjärde kvartalet 2015, var av engångskaraktär enligt SCB. De kraftigt ökade FoU-investeringarna i slutet på de senaste två åren motsvaras av en lika stor ökning för importen av forskning och utveckling under dessa kvartal. Med andra ord rör det sig om investeringar i forskning och utveckling från verksamhet i utlandet. FoU-begreppet som används här är relativt brett och importen av FoU kan bestå av såväl patent, copyrights, industriella processer och design. En viktig förutsättning för att ingå som import eller export av FoU är att en överföring av äganderätten äger rum vid försäljningen. I ett längre tidsperspektiv, från slutet av 1990-talet, har importen av FoU ökat snabbare än exporten av FoU. 17 Almega utgår från att utvecklingen för denna typ av investeringar kommer utvecklas mer i linje med tidigare år, se vidare faktarutan på nästa sida. Bakom de senaste två årens uppgång för de fasta investeringarna totalt i Sverige står både tjänste- och varuproducenter, se diagram 6. Utvecklingen för investeringarna inom varu- och tjänstesektorn under de senaste tio åren visar en ganska samstämmig bild, där båda sektorerna påverkas av konjunktursvängningarna. De två senaste årens uppgång sammanfaller med en allt starkare inhemsk efterfrågan, medan Sveriges exportmarknad visat en historiskt svag utveckling. Maskininvesteringarna totalt sett fick visserligen ett lyft under förra året, men industrins investeringsplaner är nu nedåtriktade. De pekade senast i maj på en minskning i år med 2 procent. 18 Det hör sannolikt samman med den historiskt svaga utvecklingen på flera exportmarknader samt överkapacitet för vissa produkter, men kan även höra samman med exempelvis omstruktureringar av produktionen i Sverige till ett ökat tjänste- och importinnehåll medan annan del av verksamheten expanderar mer utomlands, (se vidare avsnitt 3.2 om världshandelns utveckling). 17 Se vidare SCB, Sveriges ekonomi statistiskt perspektiv, nr 2 2015. 18 Se SCB:s investeringsenkät från maj 2016. 19
Faktaruta: Immateriella investeringar räknas som fasta investeringar Eftersom de immateriella investeringarna har fått väsentligt ökad betydelse för svensk konkurrenskraft och tillväxt är det en klar förbättring att dessa investeringar numera ingår i beräkningarna av BNP som fasta investeringar och inte som tidigare löpande kostnader. Från och med september 2014, i samband med anpassningen till det nya Europeiska National och Regionalräkenskapssystemet (ENS 2010), ingår immateriella investeringar i beräkningarna av fasta investeringar i de svenska nationalräkenskaperna. Tidigare har FoU-utgifter behandlats som insatsförbrukning. Det är emellertid fortfarande svårt för användare av statistiken att göra prognoser för denna typ av investeringar, bland annat eftersom de inte redovisas uppdelat på branscher för de senaste två åren. Dessutom saknas information om företagens planer för denna typ av investeringar. Statistiken över immateriella investeringar för de senaste två åren är dessutom preliminär. Som underlag för beräkningarna av immateriella investeringar genomför SCB en enkätundersökning bland företag vartannat år. Det senaste året som det finns sådana uppgifter för är år 2013. Dessa uppgifter, som baseras på denna enkätundersökning, publiceras separat och endast i löpande priser för vartannat år. Nästkommande publicering av resultat från enkätundersökningen kommer i november 2016 och avser då år 2015. Först då årsstatistiken, som bygger på företagens detaljerade redovisning, uppdateras med ett nytt år redovisas de immateriella investeringarna uppdelat per bransch i nationalräkenskaperna. Denna årsstatistik har två års eftersläpning, medan nationalräkenskaperna för de senaste två åren, nu 2015-2016, bygger på preliminära beräkningar. Den detaljerade årsstatistiken för 2014 publicerades för första gången den 14 september 2016. För mer information, se SCB, Sveriges ekonomi statistiskt perspektiv nr 2 2014 respektive nr 2 2015. Investeringarna inom den privata tjänstesektorn ökade med drygt 9 procent 2015, och för varuproducenter, där byggindustrin ingår, med 7,7 procent. Ännu saknas uppgifter för investeringarnas fördelning på typ av investeringar under förra året, men i september kom uppgifter från SCB för år 2014 som kan ge en fingervisning om fördelningen på typ av investeringar under den senaste konjunkturuppgången, se tabell 4. Tjänsteproducenternas investeringar 2014 hade störst tyngdpunkt på byggnader och anläggningar, som uppgick till 54 procent av tjänstesektorns totala investeringar det året. Det är fastighetsbolag som står bakom större delen av denna typ av investeringar. Fastighetsbolagen står även bakom en relativt stor andel av tjänstesektorns maskininvesteringar, 30 procent. Handeln investerar också i maskiner, och hade år 2014 en andel på 25 procent av maskininvesteringarna inom tjänstesektorn. Den tjänstebransch som hade störst andel immateriella investeringar av tjänstesektorns totala immateriella investeringar år 2014 var information och kommunikation, med en andel på 33 procent. För handeln var motsvarande andel 17 procent, vilket speglar den ökade användningen av mjukvaror och it-system inom branschen. 20
Tabell 4: Fasta bruttoinvesteringar inom näringslivet 2014, uppdelat på tjänsterespektive varuproducenter Varu- producenter Tjänsteproducenter Samtliga fasta tillgångar, miljarder kronor 2014 451,1 289,4 Andel i Andel i Andelar av de totala fasta bruttoinvesteringarna procent procent Byggnader och anläggningar 54,0 14,9 Maskiner och inventarier* 28,5 40,8 Immateriella tillgångar 17,4 43,7 Källa: SCB, Nationalräkenskaperna. * Här ingår även investeringar i vapensystem vars andel inte redovisas separat. Diagram 6: Fasta investeringar inom varu- respektive tjänstesektorn, procentuell förändring, fasta priser FoU-investeringar har fått ökad betydelse i svensk ekonomi sedan 1990-talet. Under förra året gjorde svenska företag investeringar i FoU för nästan 130 miljarder mer än 21
under 1993. Utvecklingen har dock varierat med konjunkturen. FoU-investeringarna tog ny fart under 2013 och har visat en ökning med i genomsnitt drygt 8 procent per år 2013-2015. Begreppet FoU omfattar flera typer av verksamheter, exempelvis aktiviteter som genererar patent, copyrights, industriella processer och design. Även licenser för immateriella rättigheter och trepartshandel (merchanting) är nära kopplade till FoU. Licenser består av betalningar för att nyttja en immateriell tillgång, medan intäkter från trepartshandel i stor utsträckning baseras på ägandet av en immateriell tillgång. Diagram 7: Immateriella investeringar, procentuell förändring Det är främst FoU för användning i företagets produktion som har stigit under senare år, och importerad FoU har ökat kraftigt, enligt SCB. Ökningen av FoU i Sverige har också ökat förutsättningarna för större intäkter från utlandet genom licenser och så kallad trepartshandel (tidigare kallad merchanting), enligt SCB. 19 Det är möjligt att den svaga industrikonjunkturen efter finanskrisen snabbat på strukturomvandlingen mot ökad andel tjänsteproduktion inom industrins verksamhet i Sverige. Ett exempel är de aviserade neddragningarna av tillverkning i Ericssons anläggningar i Sverige, medan dess satsningar på forskning och utveckling här väntas fortgå. 19 Se SCB, Sveriges ekonomi statistiskt perspektiv, nr 3 2016. 22
Det råder dock osäkerhet kring frågan var exportföretagen väljer att investera framöver, i Sverige eller utomlands? Enligt en studie har Sveriges tio mest FoU-intensiva storföretag ökat sin andel FoU-investeringar utomlands, medan andelen i Sverige minskat jämfört med början av 2000-talet. 20 Mot bakgrund av att det framför allt är de stora företagen, med fler än 1 000 anställda, som står för ungefär 60 procent av företagssektorns totala FoU-utgifter i Sverige 21 kommer deras beslut om var deras FoUinvesteringar ska lokaliseras spela en stor roll för den fortsatta utvecklingen för denna typ av investeringar i Sverige. Annan forskning visar att närhet till avsättningsmarknaden 22 samt till egen tillverkning varit avgörande för 17 av Sveriges svenskägda multinationella bolag i deras beslut att allokera forskning och utveckling till utlandet. 23 Merparten av deras forskningsenheter ligger i USA och Kina. En ny undersökning av Unionen 24 visar att utflyttning av verksamhet från Sverige till utlandet fortgått under de senaste fem åren, och det gäller både industri- och tjänsteföretag. Undersökningen talar för fortsatt omlokalisering av verksamhet till utlandet, alternativt outsourcing, dvs. att verksamhet läggs ut till ett externt företag utomlands. Utlokaliseringen gäller både tillverkning och forskning och utveckling, produkt- och tjänsteutveckling samt stödtjänster såsom it, ekonomi och administration. Något fler av Unionens fackklubbar inom tjänsteföretag än inom industrin har svarat att företaget flyttat forskning och utveckling till utlandet. Motiven för denna utflyttning uppges främst vara strategiska beslut av företagsledningen och minskade arbetskraftskostnader, men även motiv som tillgång till särskild kompetens lyfts fram. 25 Ökad utflyttning av FoU-verksamhet från Sverige ökar behovet av att fler nya, forskningsintensiva och innovativa företag växer fram i landet, som kan utveckla nya produkter och tjänster och bidra till en konkurrenskraftig svensk export. 20 Kunskapsekonomi på sluttande plan? En undersökning av företagens FoU I Sverige, Svenskt näringsliv, Emil Görnerup, april 2015. 21 Enligt SCB:s FoU-undersökning. 22 Det vill säga marknaden där företagen säljer sina produkter. 23 Ivarsson, I., Alvstam, C. och Vahlne, J-E. (2016). Global technology development by colocating R&D and manufacturing: the case of Swedish manufacturing MNEs, Industrial & Corporate Change, Vol. 25(4), sid.1-20. Se även Industrins ekonomiska råd, Inför 2017 års avtalsrörelse, September 2016. 24 Se Unionen, Jobbflytt över gränserna på gott och ont, oktober 2016. 25 Observera att undersökningen inte omfattar frågor om företagens nyinvesteringar i verksamhet och expansion via uppköp av verksamhet utomlands. 23
3.5 Kritisk punkt för Sveriges sysselsättningstillväxt Sveriges jobbtillväxt blev oväntat stark under första halvåret i år, men bromsade helt klart in under tredje kvartalet. Jobbtillväxten i Sverige har därmed nått en kritisk punkt i år. Ökningen av sysselsättningen har inte varit tillräcklig för att möta de stora rekryteringsbehoven. Antalet lediga platser är rekordhögt, över 100 000, och nivån hålls uppe på grund av att det tar allt längre tid att rekrytera. Utbudet av den kompetens som eftersöks för de lediga platserna är för litet och ser ut att krympa. Den demografiska utvecklingen med allt fler som går i pension bidrar till de ökade svårigheterna att rekrytera i den takt företagen behöver. Sveriges sysselsättning ökade starkt under förra året, med 1,5 procent. Ökningen under första halvåret i år överraskade med att accelerera till 2 procent, se tabell 5. Den inbromsning i år för sysselsättningstillväxten som Almega räknade med i våras, har dock inletts under tredje kvartalet. Då ökade sysselsättningen totalt med cirka 50 000 jämfört med motsvarande kvartal förra året, att jämföra med en ökning med 71 000 under första kvartalet i år, enligt säsongsrensad data från SCB (AKU). Tabell 5: Förändringen av Sveriges sysselsättning 2015 samt första halvåret 2016 Förändring Förändring Förändring Förändring Tusental Procent Tusental Procent 2015 2015 1a HÅ 2016 1a HÅ 2016 71 1,5 95 2,0 Hela ekonomin, totalt 45 1,4 54 1,6 Näringslivet totalt 8 0,8 1 0,0 Varuproducenter -5-0,8-3 -0,5 Gruv-- och tillverkningsindustri 8 2,5 11 3,4 Byggverksamhet 37 1,7 53 2,5 Tjänsteproducenter i näringslivet Varav: 9 1,5 8 1,5 Handel -3-1,2 3 1,3 Transport och magasinering 8 4,5 10 5,2 Hotell- och restaurang -1-0,9-2 -2,9 Förlagsverksamhet, film, video, TV, ljudinspelning m.m. 0 0,0 1 2,6 Telekommunikation -1-0,7 2 2,0 Dataprogrammering, datakonsulter och informationstjänster -2-1,6 1 1,1 Finans- och försäkringsverksamhet 2 2,3 5 6,8 Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet; huvudkontors- och 5 2,3 17 7,5 konsulttjänster till företag; arkitekt- och teknisk konsultverksamhet samt FoU Reklam och marknadsundersökning, annan verksamhet inom juridik, 0 0,4 4 6,0 ekonomi, vetenskap, teknik; veterinärverksamhet 12 4,9-3 -1,2 Uthyrning av fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster -1-0,7 2 2,0 Utbildning 3 4,2 1 0,8 Hälso- och sjukvård 6 6,1 8 7,1 Vård och omsorg med boende, öppna sociala insatser 0-0,5 1 2,0 Kultur, nöje och fritid -2-3,6-2 -2,4 Annan serviceverksamhet och förvärvsarbete i hushåll m.m. 27 2,0 42 3,0 Offentliga myndigheter, varav: 2 0,7 3 1,2 Statliga myndigheter och sociala trygghetsfonder 25 2,3 38 3,3 Kommunala myndigheter Källa: SCB (nationalräkenskaperna), september 2016. Anm.: De branscher som är markerade med rosa tillhör begreppet företagstjänster. Ekonomins huvudsektorer är markerade med blått. 24
Inom den privata tjänstesektorn steg sysselsättningen under första halvåret i år främst inom konsulttjänster för företag, som arkitekt- och tekniska tjänster samt forskning och utveckling, med hela 17 000 fler sysselsatta jämfört med första halvåret 2015, se tabell 5. Även inom hotell- och restaurang samt vård och omsorg var ökningen i antal sysselsatta relativt stor. Inom övrigt näringsliv ökade sysselsättningen mest inom byggverksamhet, med 11 000 fler jobb. Inom industrin minskade sysselsättningen med 3000 jämfört med första halvåret 2015. Sysselsättningen inom offentlig sektor och särskilt inom kommunal verksamhet, har också ökat starkt under första halvåret, med totalt 42 000 fler sysselsatta jämfört med motsvarande period förra året. Det stora inflödet av asylsökande under 2015 har ökat behovet av personal bland annat inom skola, vård och omsorg. Samtidigt är det historiskt stor brist på personal inom dessa områden, såsom lärare, sjuksköterskor och läkare. Enligt en undersökning av Arbetsförmedlingen uppgav 57 procent av de offentliga arbetsgivarna hösten 2015 att de upplevt brist på arbetskraft under det senaste halvåret. Bristen hade ökat med hela 10 procentenheter jämfört med hösten 2014 och slår historiskt rekord inom offentliga verksamheter. 26 Almega bedömer att fortsatt stigande brist på personal, fortsatta pensionsavgångar och långsam integration av ny arbetskraft från utlandet som fått uppehållstillstånd i Sverige, kommer att fortsätta bromsa ökningstakten för sysselsättningen framöver. Företagen ser ut att ha dammsugit arbetsmarknaden på arbetskraft som eftersöks, och rekryteringstiderna kan väntas fortsätta förlängas. Almega räknar med att sysselsättningen totalt kommer att öka med 1,5 procent i år och med 1,1 procent nästa år. Det innebär en inbromsning, från en ökning med drygt 70 000 fler sysselsatta i år till en ökning med drygt 50 000 nästa år. Flest nya jobb bedöms komma inom den privata tjänstesektorn, samt inom kommunal verksamhet, se tabell 6. Tabell 6: Antal sysselsatta, samt förändring per år i tusental Antal sysselsatta, Förändring, tusental Prognos Prognos tusental 2012 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Varubranscher totalt 1095-3 -9-2 8-2 3 Industrin 612-11 -14-9 -5-1 -1 Byggbranschen 321 6 3 7 8 6 4 Privat tjänstesektor totalt 2112 23 34 52 36 44 26 Stat 238 4 5 3 2 2-1 Kommuner 1073 5 8 11 25 26 24 Hushållens idéella organisationer 110 4 5 2 0 3 1 Totalt 4627 33 43 65 71 73 53 Källa: SCB (nationalräkenskaperna), Almega. Anm. Observera att samtliga delbranscher under "varubranscher totalt" inte redovisas separat i tabellen, utan endast industrin och byggbranschen. 26 Se Arbetsförmedlingen, Var finns jobben? Bedömning för 2016 och en långsiktig utblick, februari 2016. 25
Redan i år har nedgången för arbetslösheten visat tendens att bromsa in. Från en nivå på 7,1 procent av arbetskraften under första kvartalet låg den på 7,0 procent under tredje kvartalet, säsongsrensat. 27 Almega räknar, liksom i våras, med ett genomsnitt för hela 2016 på 6,9 procent, men har justerat upp prognosen för nästa år, från 6,6 till 6,8 procent. Den kraftigt ökade invandringen under förra året, då antalet asylsökande uppgick till 163 000 personer, 28 kommer innebära en ovanligt stor ökning av arbetskraften längre fram, då alltfler invandrare beviljats uppehållstillstånd. De långa handläggningstiderna för asylsökande har medfört att det kan ta cirka 1,5 år innan tillståndet beviljas. Almega räknar med att arbetslösheten kommer att börja stiga 2018, då det stora antalet asylsökande från 2015 börjar synas i AKU-statistiken. Den långsamma integrationen av arbetskraft samt stora andelen asylsökande med mindre än gymnasieutbildning, uppgående till omkring hälften, talar för detta. Diagram 8: Arbetslöshet bland in- respektive utrikes födda, andel av arbetskraften, procent per kvartal, säsongsrensat Bakom den fallande arbetslösheten ligger en nedgång för inrikes födda, medan den pendlat kring en högre nivå - runt 16 procent - för utrikes födda (15-74 år) under de 27 Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU), november 2016. 28 Enligt Migrationsverket. 26
senaste åren, enligt AKU, se diagram 8. 29 Hittills i år har den legat på 15,7 procent i genomsnitt för utrikes födda, och under tredje kvartalet låg den kvar på denna nivå. För inrikes födda har andelen arbetslösa nått en historiskt låg nivå på 4,7 procent, se diagram 8. Det är lägre än den lägsta nivån på 4,9 procent som nåddes innan finanskrisen slog igenom på arbetsmarknaden 2008. Frågan är hur lågt arbetslösheten kan sjunka för inrikes födda denna gång. Mycket talar för att nivån för arbetslösheten bland inrikes födda nu ligger nära gränsen för hur låg den kan bli. Under tredje kvartalet låg den oförändrad på 4,7 procent från andra kvartalet, säsongsrensat. De senaste årens pensionsavgångar har inneburit att inrikes födda bidragit allt mindre till ökad sysselsättning, vilket gör arbetsmarknaden alltmer stram vad gäller utbud och efterfrågan på arbetskraft. Under andra kvartalet i år bidrog inrikes födda ovanligt mycket till ökningen av sysselsättningen jämfört med under de senaste åren, men under tredje kvartalet stod utrikes födda för hela sysselsättningsökningen i Sverige. Den demografiska utvecklingen talar för ett fortsatt mindre bidrag från inrikes födda och en fortsatt inbromsning för sysselsättningstillväxten totalt. Diagram 9: Sveriges sysselsättning uppdelad på in- och utrikes födda, procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år 29 Nivån på arbetslösheten beräknas här som antalet arbetslösa utrikes födda som andel av antalet utrikes födda som ingår i arbetskraften. På motsvarande sätt beräknas arbetslösheten för inrikes födda. 27
3.6 Lägre potentiell tillväxt i Sverige och andra utvecklade ekonomier Den potentiella, eller med andra ord möjliga produktionstillväxten på längre sikt i utvecklade ekonomier som USA, Sverige med flera, skrivs nu ned av tunga prognosinstitut. Almega utgår från Oxford Economics prognoser för omvärlden då vi gör våra prognoser för Sveriges ekonomi och kommer utgå från det skift nedåt som nu görs i prognoserna för den potentiella tillväxten i omvärlden. Nedjusteringen beror bland annat på en åldrande befolkning i många länder och en lägre ökningstakt för arbetskraften, men även på cykliska och strukturella faktorer som nämns nedan. Oxford Economics har nyligen reviderat ned exempelvis USA:s potentiella, långsiktiga produktionstillväxt från 1,8 procent till 1,5 procent. En del av nedjusteringen beror på att USA:s produktionskapital, såsom maskiner och utrustning, beräknas bidra i mindre grad till produktivitetstillväxten jämfört med ett historiskt genomsnitt. Det förklaras i sin tur av historiskt låga investeringar i samband med svag internationell efterfrågan efter finanskrisen, som dessutom ser ut att hålla i sig ännu ett tag. Medan investeringarna inom näringslivet varit låga blir den befintliga produktionskapaciteten allt äldre, och tappar tillväxtförmåga. Det finns därför behov av förnyelse och investeringar i nytt produktionskapital i takt med kapitalförslitningen, som dessutom gått allt snabbare när det gäller sådant som programvaror och it-system. Investeringarna har helt enkelt varit för låga för att förmå höja produktionskapaciteten och därmed tillväxtpotentialen. Trots lägre potentiell tillväxt ser en fortsatt svag återhämtning i efterfrågan på stora exportmarknader ut att få företag att avvakta med mer omfattande investeringar som skulle kunna höja tillväxtpotentialen. Det kan också finnas fler förklaringar till varför investeringarna inte tar mer fart, både finansiella och strukturella. Exempelvis har historiskt låga räntor och låga kostnader för att ta upp lån ändå inte lett till ett uppsving för de reala investeringarna. Däremot har investeringar i finansiella tillgångar, som aktier, hållits uppe då avkastningen för dessa investeringar varit högre. Men på lång sikt beror vinst- och aktiekursutveckling för företag på om de lyckas upprätthålla eller vinna konkurrenskraft. Konkurrenskraften i sin tur beror på lång sikt oftast på om företagen lyckas utveckla sina produkter och tjänster med hjälp av investeringar. Det är också möjligt att tillväxtpotentialen i viss mån underskattas i samband med att investeringar i materiellt kapital, som maskiner med mera, varit historiskt låga medan immateriella investeringar fått ökad betydelse, det vill säga investeringar i sådant som forskning och utveckling, it- och andra tekniska innovationer, ny design, varumärke med mera. Dessa är svårare att mäta i statistiken och kan därför vara underskattade. Det är också möjligt att de immateriella investeringarna inte varit tillräckliga för att förmå höja den potentiella tillväxten. Här finns trots allt en möjlighet för att den potentiella tillväxten skulle kunna höjas om investeringar i innovationer skulle ta mer fart. En förutsättning är att sysselsättningen inom kunskapsintensiva företag som utvecklar tjänster och tar fram nya produkter, kan växa. Nu hålls tillväxten tillbaka inom 28
sådana företag i USA, Sverige och andra utvecklade länder, på grund av brist på kompetens som företagen behöver. Här beror framgången också på den ekonomiska politik som förs för att komma till rätta med matchningsproblemen på arbetsmarknaden. 3.7 Krympande produktivitet i tjänstesektorn Även Sveriges potentiella tillväxt har blivit lägre mot bakgrund av låga investeringar i framförallt realt produktionskapital i industrin, men också till följd av den demografiska utvecklingen med en åldrande befolkning och ökade matchningsproblem på arbetsmarknaden. I Almegas konjunkturrapport analyseras utvecklingen endast på kort sikt, men redan nu finns tecken på att Sveriges tillväxtförmåga försvagats. I det följande beskrivs den aktuella produktivitetsutvecklingen i Sverige, samt i ett historiskt perspektiv. Tabell 7: Produktivitetstillväxten 30 i svensk ekonomi, procentuell förändring Prognos: Prognos: 2014 2015 2016 2017 Produktivitetstillväxt totalt 1,0 2,6 0,7 1,0 Näringslivet 1,5 3,3 1,1 1,1 Varuproducenter 0,5 4,5 1,1 1,4 Gruv- och tillverkningsindustrin 0,5 4,8 0,2 2,3 Byggindustrin 0,8 6,8 2,9 0,4 Tjänsteproducenter i näringslivet 2,0 2,7 1,2 0,9 Parti- och detaljhandel 3,3 3,3 Transport och magasinering 1,6 2,9 Hotell och restaurang 0,2-3,3 Information och kommunikation 3,8 8,6 Kreditinstitut och försäkringsbolag 1,8 8,1 Företagstjänster 2,6 2,0 Utbildning, hälso- och sjukvård m.m. -2,0-0,2 Källa: SCB (nationalräkenskaperna) samt prognoser från Almega. Under förra året tog produktionen fart inom samtliga sektorer i svensk ekonomi och steg snabbare än antalet arbetade timmar. Därmed ökade produktiviteten, se tabell 7. Ökningen var ovanligt stark jämfört med en följd av år med historiskt svag produktivitetsökning i Sveriges ekonomi. Redan innan finanskrisen hade ökningstakten 30 Produktivitetstillväxten mäts här som förändringen av förädlingsvärdet i fasta priser dividerad med förändringen av antalet arbetade timmar. Utvecklingen av förädlingsvärdet och arbetade timmar är kalenderkorrigerad. 29
bromsat in, och under perioden 2007-2014 ökade den knappt alls, endast med 0,3 procent per år i genomsnitt för ekonomin totalt. Uppsvinget för produktivitetstillväxten 2015 förklaras av en starkare konjunktur och efterfrågan för en rad branscher, dock för ett fåtal branscher inom industrin, främst bilindustrin. Inom den privata tjänstesektorn steg produktiviteten, från 2 procent 2014 till 2,7 procent 2015. Till den starka produktionstillväxten på 4,4 procent i den privata tjänstesektorn under 2015 bidrog främst ökad produktivitet och ökad sysselsättning, se diagram 11 nedan. Diagram 11: Produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn samt bidrag från dess tre förklaringsfaktorer räknat i procentenheter I vår förra konjunkturrapport från maj i år flaggade vi emellertid för att den starka ökningen för produktivitetstillväxten under 2015 skulle bli tillfällig. Hittills i år har produktivitetstillväxten bidragit betydligt mindre till produktionsökningen i den privata tjänstesektorn, medan ökad sysselsättning samt ökad medelarbetstid bidragit mer än förra året. Denna utveckling talar för en fortsatt inbromsning av produktivitetstillväxten framöver då sysselsättningsökningen väntas bromsa in. 30
Mot bakgrund av det historiskt höga antalet lediga platser som inte matchas tillräckligt med den arbetskraft som efterfrågas på arbetsmarknaden begränsas företagens möjligheter att öka produktionen med befintliga personalresurser. Tjänsteföretag, i bland andra kunskapsintensiva branscher, som exempelvis teknik- respektive datakonsulter, tvingas tacka nej till uppdrag på grund av personalbrist. Enligt en enkätundersökning bland Almegas medlemsföretag senast i augusti i år svarade 37 procent av företagen att de fått tacka nej till uppdrag på grund av svårigheter att rekrytera medarbetare. Andelen var ännu högre för de ingående branscherna Teknikkonsulter/arkitekter (60%), Bemanning/arbetsförmedling (65%) och Data/IT/Telekom (49%). 31 Ännu en faktor som talar för att produktivitetstillväxten inom den privata tjänstesektorn kommer att bromsa in ytterligare är att medelarbetstiden i år ökat kraftigt, alltså antalet arbetade timmar per sysselsatt. Medelarbetstiden började öka redan förra året, med 0,5 procent jämfört med 2014, och under första halvåret i år trappades ökningstakten upp, till 1,1 procent jämfört med motsvarande halvår 2015. Det är ett klart uppsving jämfört med att medelarbetstiden i genomsnitt varit oförändrad under perioden 2008-2014. Medelarbetstiden tar normalt fart i högkonjunktur i samband med alltmer ansträngda personalresurser och ökad brist på personal. Även under den förra högkonjunkturen 2007 steg medelarbetstiden kraftigt, med 1,5 procent. Det finns dock en begränsning för hur mycket medelarbetstiden kan öka, och den ser ut att redan i år ha nått historiskt hög nivå, se diagram 11. Almegas prognos för i år och nästa år visar en inbromsning för produktiviteten inom tjänstesektorn och byggverksamhet, med undantag för gruv- och tillverkningsindustrin, se tabell 7. 32 Efter negativ produktivitetsutveckling från slutet av 2011 till början av 2015 visade industrin ett uppsving i produktivitetstillväxt under förra året, men hittills i år faller takten tillbaka och har närmat sig noll under andra kvartalet, se diagram 12. De fortsatta personalneddragningarna inom industrin som vi utgår från i vår prognos, och en minskning i antal arbetade timmar resulterar i en viss förbättring av produktivitetstillväxten inom industrin nästa år. Industrins produktivitetstillväxt bedöms ändå bli historiskt svag, cirka 2 procent nästa år. Under perioden 1994-2007 låg den i genomsnitt på strax över 5 procent per år. Under perioden 1994-2007 ökade produktiviteten inom den privata tjänstesektorn med i genomsnitt 2,1 procent per år. Sedan finanskrisen 2008 fram till och med 2014 låg den årliga tillväxttakten på låga 0,8 procent. Nu räknar Almega med en gradvis nedväxling, från 2,7 procent förra året till 0,9 procent 2017, vilket alltså är lågt i ett historiskt perspektiv. 31 Enligt enkätundersökning bland Almegas medlemsföretag genomförd av Novus, augusti 2016. 32 Beräknat utifrån kalenderkorrigerade förädlingsvärden i fasta priser. 31
Diagram 12: Produktivitetstillväxt, kalenderkorrigerade värden, fasta priser, procentuell förändring För varuproducenter har produktivitetstillväxten varit relativt hög jämfört med den privata tjänstesektorns under perioden 1994-2007, 6,7 procent i genomsnitt per år, för att därefter öka med endast 1,5 procent i genomsnitt per år under 2008-2014. Här ingår den samlade varuproduktionen som inkluderar tillverknings- och byggindustrin. För enbart gruv- och tillverkningsindustrin minskade produktiviteten under perioden 2008-2014, med i genomsnitt 0,4 procent per år. Industrin har drabbats relativt hårt av finanskrisen med den mycket svaga efterfrågan från viktiga exportmarknader, ända fram till förra året då främst bilindustrin återhämtade sig med ökad efterfrågan och produktion. 32
Diagram 13: Produktivitetstillväxt, kalenderkorrigerade värden, fasta priser, procentuell förändring Produktivitetstillväxten för ett antal branscher inom företagstjänster 33 visade tendens till försvagning under förra året, men har återhämtat sig under första halvåret i år, se diagram 13. Det är till stor del en ökning av medelarbetstiden som möjliggjort att produktionen kunnat öka så starkt under första halvåret. De växande svårigheterna för företagen att öka personalstyrkan på grund av matchningsproblemen på arbetsmarknaden kan dock väntas bromsa produktivitetstillväxten inom företagstjänster under nästa år då möjligheten att öka medelarbetstiden blir ytterligare begränsad. Företagstjänsternas produktivitetstillväxt har historiskt sett påverkats relativt kraftigt av ökad brist på arbetskraft i högkonjunktur, vilket illustreras av nedgången för produktiviteten i branschen år 2007 innan finanskrisen inträffade. Ännu har vi inte sett 33 I diagram 13 omfattas företagstjänster av ett mindre antal delbranscher som ingår i företagstjänster då vi använt nationalräkenskapernas branschindelning. I diagram 13 ingår verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap, teknik; uthyrning fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster. De branscher som saknas är datakonsulter, programvaruproducenter samt telekomföretag, enligt Almegas definition av företagstjänster. 33
ett motsvarande fall för branschens produktivitet i nuvarande, inhemska högkonjunktur, men mycket talar för en inbromsning nästa år på grund av det alltmer ansträngda resursutnyttjandet. Det som möjligen kan komma att förbättra läget på kort sikt är om företagen lyckas höja produktiviteten med hjälp av effektiviseringar, såsom exempelvis digitalisering, ökad outsourcing av verksamhet till utlandet i kombination med ökad import av tjänster som insats i produktionen. Denna typ av åtgärder kan möjligen till viss del förklara varför produktivitetstillväxten i år kunnat hållas uppe, trots den ökade bristen på personal. Här behövs mer ingående undersökningar samt forskning på området för att kunna dra mer definitiva slutsatser. Almega har emellertid fått viss vägledning från våra egna medlemsföretag då de i en enkätundersökning genomförd i augusti i år svarade på frågan: Vilka åtgärder vidtogs på grund av svårigheter att rekrytera medarbetare? I faktarutan nedan redovisar vi företagens svar på frågan. De tyder på att företagen i första hand och på kort sikt under de senaste 12 månaderna försökt lösa rekryteringsproblemen och möjligheten att öka produktionen genom att öka arbetstiden hos den befintliga personalstyrkan, vilket återspeglas i diagram 11. Produktivitetstillväxten inom företagstjänster kan dessutom komma att påverkas negativt om efterfrågan på Sveriges export fortsätter att försämras, (se avsnitt 3.2). Branscher inom företagstjänster är relativt konjunkturkänsliga jämfört med de tjänstebranscher som har hemmamarknaden som huvudsaklig avsättningsmarknad. Företagstjänster påverkas alltså i högre grad av efterfrågan från exportmarknader eftersom de i hög grad bidrar till utvecklingen av Sveriges exportprodukter genom insatstjänster. Exporten av tjänster har dessutom trendmässigt ökat som andel av Sveriges export. 34 I ett historiskt perspektiv kommer tillväxten för produktiviteten i näringslivet totalt under 2017 vara mycket svag, endast cirka 1 procent enligt Almegas prognos. För att på längre sikt närma sig den tidigare ökningstakten för produktiviteten på i snitt över 3 procent per år inom näringslivet, som nåddes under perioden 1994-2007, behöver efterfrågan främst från omvärlden på svensk export ta bättre fart, samtidigt som Sveriges internationella konkurrenskraft behöver stärkas. Sveriges potentiella produktivitetstillväxt behöver också höjas för att kunna nå upp till den tidigare högre tillväxten. Nu räknar Konjunkturinstitutet med att den potentiella produktivitetstillväxten inom näringslivet krympt till 1,8 procent i genomsnitt per år vad gäller de närmaste åren fram till 2020. 35 För att höja den potentiella produktivitetstillväxten spelar investeringar i tjänsteinnovationer och ny teknik med mera en växande roll, både inom industrin och i tjänstesektorn (se tidigare avsnitt 3.4 om investeringarnas utveckling). 34 Se OECD:s databas Trade in Value Added. 35 Se Konjunkturinstitutet, Lönebildningsrapport, oktober 2016. 34
Faktaruta: Hur försöker företagen lösa svårigheterna att rekrytera medarbetare? I en enkätundersökning bland Almegas medlemsföretag, genomförd av Novus i augusti 2016, gav företagen svar på frågan: Vilka åtgärder vidtogs på grund av svårigheter att rekrytera medarbetare? I diagrammet nedan redovisas svaren uppdelat på svarsalternativ. Den största andelen av företagen, 49 procent, svarade att den befintliga personalen fått jobba mer. Även ägarna/ledningen har fått jobba mer, enligt 46 procent av företagen. Nära en tredjedel av företagen har också förlängt rekryteringstiden, och en fjärdedel har hyrt in personal, respektive ändrat kompetenskraven. En fjärdedel har behövt erbjuda högre lön för att lyckas rekrytera. Bland Almegas medlemsföretag har en mycket liten andel svarat att de löst rekryteringsproblemen genom att outsourca verksamhet till utlandet. Det kan samtidigt tänkas bero på hur de svarande företagen uppfattade tidsperspektivet i frågan. Att outsourca en del av sin verksamhet är ett långsiktigt strategiskt beslut. En längre period med problem att rekrytera personal i Sverige kan vara orsaken till att företag beslutar att outsourca verksamhet. Den befintliga personalen fick jobba mer Ägarna/ledningen fick jobba mer 49% 46% Vi förlängde rekryteringstiden Vi hyrde in personal Vi fick ändra kompetenskraven Vi fick höja lönen för att lyckas rekrytera Vi outsourcade verksamhet till utlandet Inga särskilda åtgärder vidtogs Annat (om möjligt ange åtgärd) 2% 4% 7% 30% 25% 26% 24% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: Almega, Novus, augusti 2016. 35