Kvalitetsredovisning ht 2009 - vt 2010 Björkebyskolan Särskola Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Fredrik Yggmark
2010-09-29 1 (7) Innehåll 1. UPPGIFTER OM SÄRSKOLAN...2 2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...2 Verksamhetsdokument...2 Elevsäkerhet...2 Elever och personal den 15 oktober 2009...2 Miljödiplomering...2 Övrigt...3 3. KVALITETSREDOVISNING HT 2009 VT 2010...4 Kunskaper...4 Normer och värden...5 Elevinflytande...6 Föräldrars delaktighet...6
2010-09-29 2 (7) Kvalitetsredovisningen ska göras varje år. Blanketten fylls i elektroniskt, en för varje adress/verksamhetsställe. Blanketten sänds årligen senast den 29 september via mail till kristoffer.burstedt@jarfalla.se 1. UPPGIFTER OM SÄRSKOLAN Verksamhetens namn och inriktning Björkebyskolan, samundervisningen Huvudman Järfälla kommun Namn på rektor Fredrik Yggmark E-post till enheten bjorkebyskolan@jarfalla.se Kommundel Barkarby/Skälby Telefon 08-580 29954 E-post till huvudman Jarfalla.kommun@jarfalla.se 2. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument Finns verksamhetsplan för innevarande år? Ja Nej Vilka deltar i arbetet att utforma verksamhetsplanen? Ledning Föräldrar All personal Elever Delas verksamhetsplan och verksamhetsberättelse ut till föräldrar? Finns verksamhetsberättelse för föregående år? Ja Nej Vilka deltar i arbetet med att ta fram verksamhetsberättelsen? Ledning All personal Föräldrar Elever Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan? Ja Nej Ja Nej Elevsäkerhet Genomförs regelbundna elevskyddsronder? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den:2010-04-01 Ja Nej Finns dokumenterade rutiner för: Elevolycksfall Ja Nej Mobbning/kränkning Ja Nej Kris/katastrof Ja Nej Brandsäkerhet Ja Nej Dokumenteras elevernas närvar/frånvaro varje dag? Ja Nej Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Ja Nej Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Ja Nej Elever och personal den 15 oktober 2009 1 Antal elever Antal lärare (motsvarande heltidstjänster) per 100 elever 30 5,8 100 Andel behöriga lärare (%) Miljödiplomering Är särskolan miljödiplomerad (gäller även om skolan som helhet är miljödiplomerad)? Ja, brons Ja, silver Ja, guld Nej 1 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas.
2010-09-29 3 (7) Övrigt Övriga upplysningar om verksamheten Särskolan är en del av samundervisningen och är integrerad i grupperna. De 30 eleverna är fördelade i tre grupper, där antalet särskolebarn är ca 10. I samundervisningen finns också en elevassistent anställd på 80%. Utöver det finns vissa personalresurser på övriga skolan, som ibland stödjer arbetet i samundervisningen.
2010-09-29 4 (7) 3. KVALITETSREDOVISNING HT 2009 VT 2010 Inom grundsärskolan sätts betyg endast på begäran av elev eller vårdnadshavare. I träningsskolan sätts inte betyg. Skolundersökningen, Järfällas stora elev- och föräldraenkät, har inte riktats till särskolan. Målen kan därför inte följas upp med betygsstatistik eller med hjälp av kommunens enkätundersökning. Kunskaper Inriktningsmål: Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap eleverna ska i grundskolan minst nå godkändnivå. Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse i relation till läro- och kursplaner inom området Kunskaper Grundsärskolan: Uppfylls i stora delar. Träningsskolan: (Träningsskola saknas.) Motivera bedömningen Grundsärskolan: Undervisningen är individuellt inriktad och resultaten når så långt det är möjligt. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Grundsärskolan: Undervisningen följer särskolans läroplan och och anpassas efter de möjligheter eleven har att tillgodogöra sig denna. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Grundsärskolan: I de tre grupperna sker ett bra arbete i de olika ämnena. För närvarande sker dock arbetet inom resp. grupp i stor omfattning. Fr.o.m. detta läsår bildar personalgruppen i samundervisningen ett eget arbetslag med en arbetslagledare, som också är en del av skolans pedagogiska ledningsgrupp (PLG). Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Grundsärskolan: Samtal förs i arbetslaget om hur den samlade personalresursen i de tre grupperna kan utnyttjas bättre. Sammantaget finns lärarkompetens inom samtliga ämnesområden.
2010-09-29 5 (7) Normer och värden Inriktningsmål: Nolltolerans ska gälla mot mobbning, skadegörelse och skolk Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Normer och värden Grundsärskolan: Uppfylls i stora delar. Motivera bedömningen Grundsärskolan: Arbetet mot ovanstående inriktning sker på samma sätt som med övriga klasser på skolan. I de utvärderingar som gjorts har vi lyft fram de målområden vi anser mera angelägna och fokuserat förändringsarbetet kring dessa. Det sker i den strukturerade formen som modellen Qualis föreskriver. Det är ett kvalitetsarbete som påbörjades hösten 2009. I detta arbete är Trygghet och trivsel ett prioriterat område. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Grundsärskolan: Vid terminsstarten ht 2010 användes två dagar som start på arbetet med att skapa tydligare och förbättrade ordningsregler för att vi så långt det är möjligt ha ett gemensamt förhållningssätt. Detta förhållningssätt försöker vi överföra till eleverna i implementering av dessa regler och i det dagliga arbetet. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Grundsärskolan: Det är alltid svårigheter att hitta de bästa reglerna. Vi är också olika bra på att följa upp när de bryts. I vårt dagliga arbete när regler bryts försöker vi ändå skapa så stor tydlighet som möjligt för eleverna och få dom att förstå reglernas innebörd och varför vi vill att de ska efterlevas. Detta arbete är inte minst viktigt inom särskolan. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Grundsärskolan: Ovanstående arbete har varit, är och kommer att vara viktigt för framtiden. Skolan har inom dessa områden idag ännu större uppgifter att fylla än tidigare. Detta gäller inte specifikt för särskolan.
2010-09-29 6 (7) Elevinflytande Inriktningsmål: Barn och ungdomar är medarbetare i skolan. De ska ha ett reellt inflytande över sin egen arbetssituation och ta ansvar för det egna lärandet Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Elevinflytande Grundsärskolan: Uppfylls i vissa delar. Motivera bedömningen Grundsärskolan: Det är ett viktigt mål att gå mot i allt lärande. Inom särskolan är det inte alltid enkelt att få eleverna att förstå och tillämpa detta. Det innebär inte att det är mindre viktigt att träna denna förmåga även här, men behovet av struktur och tydlighet från lärarens sida är kanske än viktigare i särskolan. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Grundsärskolan: I takt med elevens växande sker också överförs också ett större ansvarstagande och en större delaktighet till eleven. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Grundsärskolan: Arbetet med att hitta modeller för delaktighet i skolarbetet kan utvecklas. Kanske det nybildade arbetslaget kan finna nya former för detta. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Grundsärskolan: På samma sätt som för övriga klasser på skolan pågår ett arbete med att synliggöra och utforma lokala pedagogiska planer (LPP) för de olika ämnesområdena. Dessa kan vara en bra början på samtalet kring delaktigheten i det egna lärandet. Föräldrars delaktighet Inriktningsmål: Föräldrars delaktighet och ansvar är av avgörande betydelse för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Olika former för att förstärka och utveckla samverkan mellan förskola/skola och föräldrar ska prövas Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Föräldrars delaktighet Grundsärskolan: Uppfylls i vissa delar.
2010-09-29 7 (7) Motivera bedömningen Grundsärskolan: I en så liten grupp som det är fråga om i samundervisningen sker vanligtvis en nära kontakt med hemmet. Förutom lärandet inom de olika ämnesområdena är det också andra frågor som är viktiga i elevens skolgång. Det är inte alltid så att föräldrarna är klara över de svårigheter eleven kan möta i sitt lärande utan ibland kan ha för höga krav på sitt barn. I det spänningsfält som då kan uppkomma finns andra frågor förutom de rent skolmässiga som behöver belysas. Ett gott samarbete med föräldrarna är då av mycket stor vikt. Att grundlägga det från början är därför av största vikt. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Grundsärskolan: I det vardagliga arbetet sker kontakterna mellan skolan och föräldrarna genom resp. lärare. Om frågorna berör andra områden kan elevhälsogruppen eller skolledningen kopplas in. Påsamma sätt sker arbetet även i övriga klasser på skolan. I den mån några generella synpunkter kommer fram kan de diskuteras i föräldrarådet på skolan, som träffas en gång per månad. Förslag och synpunkter kan även i dessa frågor lämnas på annat sätt t.ex. via enkäter. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Grundsärskolan: I alla kontakter är det viktigt att vi kan genomföra en professionell dialog med föräldrarna. Att utveckla det goda samtalet är alltid en god väg att förbättra och förstärka dialogen. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Grundsärskolan: Vi försöker att kontinuerligt följa samarbetet med förädrarna överlag och är lyhörda för synpunkter som kommer fram. En förändring vi ser fram mot är en ny plattform för kommunikation med hemmet som är på väg. Den nuvarande (Presentia) har inte de kvalitéer, som både skolan och föräldrarna har rätt att kräva. 2010-09-29 Fredrik Yggmark/Kennet Andersson Datum Uppgiftslämnare