Namn på rektor/förskolechef: Anchristine Wallman Verksamhetens namn och inriktning: Wallman och Wedner Wåga och WIlja AB

Transkript

1 År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Orgona förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Namn på rektor/förskolechef: Anchristine Wallman Verksamhetens namn och inriktning: Wallman och Wedner Wåga och WIlja AB User: ERLAR001, Printdate: :39 1

2 Grunduppgifter Miljödiplomering: Är förskolan/skolan miljödiplomerad? Nej Svarsfrekvens elevenkäter: Utfall läsår Svarsfrekvens föräldrar förskola 97.0% Elever och personal: Utfall 15 Oktober 2012 Barn per årsarbetare den 15 oktober 4.9 Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen per 15 oktober 45.8% Andel (%) årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn 34.9% Andel (%) årsarbetare som saknar utbildning för arbete med barn 19.1% Kommentar User: ERLAR001, Printdate: :39 2

3 GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Finns dokumenterade metoder för modersmålsstöd? Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Nej Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Ledning, all personal och vårdnadshavare deltar i utformningen av verksamhetsplanen. Ledning, all personal, vårdnadshavare och barn deltar i utformandet av likabehandlingsplanen. Vi ställer oss lite frågande kring begreppet mobbning som används i skolundersökningens frågeställning; "g känner till förskolans arbete med att motverka mobbning...". Det är ett begrepp vi inte använder oss av och som därför kan vara svår för föräldrar att relatera till. Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? Extra pedagogstöd för att stödja barnet i dess utveckling och lärande och att inkluderas i gruppen. Men ett dilemma är att tilläggsbeloppet inte beviljas till barn som ännu inte fått en diagnos och därför räcker inte heller resurserna till att låta de mest kompetenta pedagoger arbeta med dessa barn. User: ERLAR001, Printdate: :39 3

4 Elevsäkerhet Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för försvunna barn/elever? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har registerutdrag begärts in från samtliga i personalen? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: User: ERLAR001, Printdate: :39 4

5 Verksamhetens öppettider: Finns informationsmaterial till vårdnadshavare om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Följer verksamheten Järfälla kommuns åtagande om 11 timmar? User: ERLAR001, Printdate: :39 5

6 Utveckling och Lärande Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andelen som ges ledning och stimulans Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov 95.1% 93.3% Analys av måluppfyllelse Vårt mål att ständigt förbättra resultatet och leva upp till läroplanens mål och intentioner är enligt skolundersökningen inte uppfyllt. Verksamheten har en mycket hög kvalitet med barnens utveckling och lärande i fokus. Pedagogernas förhållningssätt, dialogen och mötet med familjerna, dokument som synliggör lärandeprocesserna och den pedagogiska miljön på avdelningarna är indikationer på den höga kvalitén. Vi har en tydlig organisation på förskolan och på avdelningen. Vi har köpt skolundersökningens resultat per avdelning, i den kan vi se att en avdelning har det sänkta resultatet under denna fråga. Vi arbetar efter en rutin där vi gör terminssammanfattningar som vidare leder till nya pedagogiska ställningstaganden för kommande termin, som underlag har vi en mycket tydlig mall för vad som skall utvärderas på varje avdelning. Som stöd i det har vi pedagogistor och egen kompetensutveckling i pedagogisk dokumentation för att öka våra kompetenser att synliggöra barns lärande. För att underhålla och få fatt i föräldrarnas förväntningar kring barns utveckling och lärande ska vi på föräldramötena arbeta efter en metod där vi utgår från skolundersökningens frågor kring utveckling och lärande och organisera för gruppsamtal. Genom detta hoppas vi kunna mötas, dela synpunkter, reflektera och göra överenskommelser. Så att vi kan följa varje barns utveckling och lärande efter sina förutsättningar och behov och leva upp till vårt mål samt attatt vara bland Järfällas tio bästa förskolor i denna undersökning. User: ERLAR001, Printdate: :39 6

7 Normer och Värden Normer och Värden: Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andel som ges samma förutsättningar Andel (%) positiva svar föräldrar - g upplever att förskolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar 97.6% 89.9% Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andel (%) positiva svar föräldrar - Personalen bemöter mitt barns behov och önskemål med respekt 93.9% 86.5% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn känner sig trygg i förskolan % 95.5% Analys av måluppfyllelse Enligt den skolundersökning som vårdnadshavarna svarat på upptäcker vi att vi inte uppnått vårt uppsatta inriktningsmål att ständigt förbättra resultatet och leva upp till läroplanens mål och intentioner att ge pojkar och flickor samma förutsättningar, möta barnens behov och önskemål med respekt samt skapa trygghet för varje barn. Här kan vi också upptäcka att vi ännu inte lever upp till den likabehandlingsplan vi upprättat, det finns anledning att återkoppla till sambanden mellan dessa områden i skolundersökningsresultatet och likabehandlingsplanens främjande insatser, "Roller och jämställdhet" och "Trygga alla platser på gården". I vår egen bedömning ser vi i verksamheten hur pedagogerna har ett mycket fint och respektfullt förhållningssätt mot barnen. Hur de reflekterar över sitt arbetssätt för att tillmötesgå barnens önskemål med respekt oavsett kön samt skapa tillit och trygghet för varje barn och ett tryggt klimat för hela barngruppen. För att utvärdera oss själva ska vi på föräldramötena vid terminsstarten skapa förutsättningar för samtal i mindre grupper kring skolundersökningens normer och värden-frågeställningar som vi sänkt resultatet på. Vi har en gemensam gård för förskolans alla barn. Genom föräldrars synpunkter i bland annat undersökningen kan vi se att det skapar otrygghet för några föräldrar. Vi har ansökt om medel av kommunen som är ägare av marken, att dela upp gården, en för de yngre- och en för de lite äldre barnen. Andra faktorer som kan ha inverkan på det sänkta resultatet kring barnens trygghet är föräldrars åsikter kring kommunens skötsel och underhåll av gården, parkeringen, grindens funktion och de stora barngrupperna. Våra förväntningar med föräldramötesupplägget är att visa, att vi ser seriöst på familjernas orosfrågor, tydliggöra och få till en dialog kring hur pedagogerna organiserar sig och barnen under inom- och utomhusvistelsen. Säkerhets- och trygghetsfrågor är också något vi kontinuerligt följer upp på förskolans ledningsgrupp. På arbetslagskonferensen en gång i månaden ska arbetslagen kontinuerligt följa upp dessa frågor. Arbetslagen ska också filma sig själva vid olika tillfällen i mötet med barnen. Detta för att kunna synliggöra sina förhållningssätt för varandra, upptäcka och utveckla sin metodik och pedagogroll så att varje barns behov och önskemål oavsett kön kan mötas med respekt och att varje barn kan känna trygghet. På pedagogmöten och arbetslagskonferenser ska vi synliggöra olika exempel kring diskrimineringsgrunderna och ge varje pedagog och arbetslag i uppgift observera sig själv och varandra, reflektera och dela konkreta exempel från praktiken med varandra. De ska även få i uppgift att utifrån diskrimineringsgrunderna analysera de barnböcker som finns på avdelningen, miljöer, förvandlingskläder och övrigt material på avdelningen. Detta för att få fatt i vilken pedagog de behöver bli i mötet med varje barn och situation. Vi har även satsat på kompetensutbildning i ämnet normkritiskt perspektiv på Södertörns högskola. Vi arbetar efter en rutin där vi gör terminssammanfattningar som vidare leder till nya pedagogiska ställningstaganden för kommande termin, som underlag har vi en mycket tydlig mall för vad som skall utvärderas på varje avdelning. Som stöd i det har vi pedagogistor och egen kompetensutveckling i pedagogisk dokumentation för att synliggöra barns lärande och pedagogens förhållningssätt. Vi ska bättre följa upp arbetslagens olika pedagogiska ställningstaganden kopplade till dessa olika frågor så att varje barn kommer till tals och blir lyssnad till, känner sig trygg i förskolan och respekterad för sina tankar. I det årliga upprättandet av likabehandlingsplanen ska vi också utvärdera och göra nya kartläggningar och sätta in nya främjande insatser respektive förebyggande åtgärder. Detta följs även upp på utvecklingssamtal med föräldrar och barn samt på föräldramöten. User: ERLAR001, Printdate: :39 7

8 User: ERLAR001, Printdate: :39 8

9 Barns inflytande Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Tankar och idéer tas till vara Andel (%) positiva svar i föräldrar - Mitt barns tankar och idéer tas till vara 91.5% 86.5% Analys av måluppfyllelse Enligt den skolundersökning som vårdnadshavarna svarat på har vi inte uppnått vårt uppsatta inriktningsmål att ständigt förbättra resultatet och leva upp till läroplanens mål och intentioner att ta tillvara varje barns tankar och idéer. I vår egen bedömning ser vi hur pedagogerna i sitt bemötande med barnen arbetar aktivt för/ med att ta vara på och tillgodose deras tankar och idéer. Vi har köpt undersökningen med resultat per avdelning. Där ser vi ett arbetslag som behöver bli än mer lyhörda för varje barns tankar och idéer. Anledningen till det sänkta resultatet kan bero på att det är ettårs föräldrar som svarat, kanske är frågan "mitt barns tankar och idéer tas tillvara" svårtolkad då barnen på den avdelningen ännu inte har ett verbalt språk. Vi ska tydligare beskriva och synliggöra våra tolkningar av barns tankar och idéer i veckobreven till familjerna. Vi arbetar efter en rutin där vi gör terminssammanfattningar som vidare leder till nya pedagogiska ställningstaganden för kommande termin, som underlag har vi en mycket tydlig mall för vad som skall utvärderas på varje avdelning. Arbetet inom detta område, att se och tolka barnens tankar på flera olika sätt behöver vi bättre följa upp så att varje barns perspektiv kan tillgodoses. Som stöd i det har vi pedagogistor och egen kompetensutveckling i pedagogisk dokumentation för att öka våra kompetenser att synliggöra barns lärande. För att få fatt i föräldrarnas förväntningar ska vi på föräldramötena arbeta efter en metod där vi utgår från skolundersökningens frågor kring utveckling och lärande som t ex "mitt barns tankar och idéer tas tillvara" och organisera för gruppsamtal. Genom detta hoppas vi kunna mötas, dela synpunkter, reflektera och göra överenskommelser. Så att vi kan följa varje barns utveckling och lärande efter sina förutsättningar och behov och leva upp till vårt mål att vara bland Järfällas tio bästa förskolor i denna undersökning. User: ERLAR001, Printdate: :39 9

10 Förskola och Hem Utfall 2012 Utfall 2013 Måluppfylle lse Andelen som kan rekommendera förskolan Andel (%) positiva svar föräldrar - g kan rekommendera mitt barns förskola 100.0% 97.8% Andelen nöjd med sitt inflytande Andel (%) positiva svar föräldrar - g är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten 86.6% 89.9% Analys av måluppfyllelse Enligt den skolundersökning som vårdnadshavarna svarat på har vi sänkt resultatet positiva svar som kan rekommendera sitt barns förskola. Enligt samma undersökning har vi uppfyllt målet att öka resultatet föräldrar som är nöjda med det inflytande de har i verksamheten. Eftersom vi köpt skolundersökningens resultat per avdelning kan vi se vilka avdelningar som har sänkta resultat på denna fråga. Det vi kan utläsa i dessa avdelningars enkätsvar och ev. koppla till denna fråga och resultat är, förutom att vi kan se i synpunkterna att föräldrar önskar längre öppettider, att några föräldrar på samma avdelning också känner otrygghet när de lämnar sina barn samt att några saknar uppföljning om sitt barns utveckling och lärande. Otryggheten kanske hänger i hop med känslan av stor barngrupp. På utvecklingssamtalen vid terminsstarten ska arbetslagen skapa förutsättningar för samtal kring föräldrarnas förväntningar på förskolans verksamhet. På föräldramötena som ligger nära i tid efter utvecklingssamtalen, ska arbetslagen organisera för samtal i mindre grupper utifrån skolundersökningens frågeställning "Tänk dig en perfekt förskola...". Detta för att skapa möjligheter till dialog, utbyte och synliggöra familjernas förväntningar på förskolan. Dessa samtal ska vi sedan följa upp på pedagogmöten, arbetslagskonferenser, även på förskolans interna nätverk- de pedagogiska samtalen och på förskolans ledningsgrupp. Vi arbetar efter en rutin där vi gör terminssammanfattningar som vidare leder till nya pedagogiska ställningstaganden för kommande termin, som underlag har vi en mycket tydlig mall för vad som skall utvärderas på varje avdelning. För att bringa klarhet i sambanden mellan vilka faktorer som kan ha inverkat på det sänkta resultatet i denna fråga ska vi bättre följa upp varje avdelnings pedagogiska ställningstaganden och föräldrars förväntningar på nästkommande utvecklingssamtal. Som stöd för detta har arbetslagen pedagogistor. Genom dessa insatser är vår förhoppning att varje vårdnadshavare ska känna sig medskapande i verksamheten. Vi anser att vi skapar förutsättningar i verksamheten till barnens utveckling och lärande. Verksamheten har en mycket hög kvalitet med barnens utveckling och lärande i fokus. Pedagogernas förhållningssätt, dialogen och mötet med familjerna, dokument som synliggör lärandeprocesserna och den pedagogiska miljön på avdelningarna är indikationer på den höga kvalitén. En tydlig organisation med högt antal förskollärare, tydlig rollfördelning inom arbetslagen och på hela förskolan, de kompletterande rollerna som kökspedagoger, ateljeristor, pedagogistor och en utvecklingsledare samt de pedagogiska miljöerna på förskolan bidrar till barnens utveckling och lärande. Vi har åldersindelade grupper där miljöerna stödjer den ungefärliga åldern, barnens samspel och utforskande samt en gemensam ateljé och en gemensam matsal på förskolan. I utvecklingsledarens uppdrag ingår bland annat att stödja avdelningspedagoger i arbetet med barn med "särskilda rättigheter". Ett nytt utvecklingsområde för oss är det nya gemensamma projektet, "Barns relation till en plats/er" där vi samarbetar med alla våra familjer och mellan alla våra förskolor. Vi arbetar efter en rutin där vi gör terminssammanfattningar som vidare leder till nya pedagogiska ställningstaganden för kommande termin, som underlag har vi en mycket tydlig mall för vad som skall utvärderas på varje avdelning. Som stöd i det har vi pedagogistor och egen kompetensutveckling i pedagogisk dokumentation för att öka våra kompetenser att synliggöra barns lärande. Förskolans pedagogiska samtal som är ett internt nätverk blir också en viktig förutsättning för utveckling. User: ERLAR001, Printdate: :39 10

11 Kvalitetsindiktorer Barnens lärandekapacitet: Verksamheten stimulerar till barnens utveckling och lärande utifrån deras förutsättningar och behov Verksamhetens arbete med språk och kommunikation bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Verksamhetens arbete med matematik och naturvetenskap bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Stämmer till stor del Stämmer till stor del Analys av Kvalitetsindiktorer - Barnens lärandekapacitet Vi anser att vi skapar förutsättningar i verksamheten till barnens utveckling och lärande. Verksamheten har en mycket hög kvalitet med barnens utveckling och lärande i fokus. Pedagogernas förhållningssätt, dialogen och mötet med familjerna, dokument som synliggör lärandeprocesserna och den pedagogiska miljön på avdelningarna är indikationer på den höga kvalitén. En tydlig organisation med högt antal förskollärare, tydlig rollfördelning inom arbetslagen och på hela förskolan, de kompletterande rollerna som kökspedagoger, ateljeristor, pedagogistor och en utvecklingsledare samt de pedagogiska miljöerna på förskolan bidrar till barnens utveckling och lärande. Vi har åldersindelade grupper där miljöerna stödjer den ungefärliga åldern, barnens samspel och utforskande samt en gemensam ateljé och en gemensam matsal på förskolan. I utvecklingsledarens uppdrag ingår bland annat att stödja avdelningspedagoger i arbetet med barn med "särskilda rättigheter". Ett nytt utvecklingsområde för oss är det nya gemensamma projektet, "Barns relation till en plats/er" där vi samarbetar mellan alla våra förskolor. Vi arbetar efter en rutin där vi gör terminssammanfattningar som vidare leder till nya pedagogiska ställningstaganden för kommande termin, som underlag har vi en mycket tydlig mall för vad som skall utvärderas på varje avdelning. Som stöd i det har vi pedagogistor och egen kompetensutveckling i pedagogisk dokumentation för att öka våra kompetenser att synliggöra barns lärande. Förskolans pedagogiska samtal som är ett internt nätverk blir också en viktig förutsättning för utveckling. Vi kan se hur arbetet med språk och kommunikation, matematik och naturvetenskap bidrar till stor del till barnens lärande och till förskolans måluppfyllelse. Det finns fortfarande behov av kunskapsinhämtning och fördjupning i teoretiska begrepp och fenomen. Vi har under de senaste åren satsat på kompetensutveckling inom dessa områden exempelvis genom statens kompetenssatsning i språk och kommunikation, matematik och naturvetenskap inom "förskolelyftet", olika litteratur, pedagogmöten och i de pedagogiska samtalen. Vi tänker att vår egen kompetensutveckling ska bidra till en ökad kunskap inom språk och kommunikation samt matematik och naturvetenskap. Särskilt stöd: Varje barns/elevs behov av särskilt stöd uppmärksammas, utreds, åtgärdas och följs upp Verksamheten har tillräckligt kunskap för att arbeta med inkluderande arbetsmetoder Stämmer till stor del Analys av Kvalitetsindiktorer - Särskilt stöd Wåga & Wiljas utgångspunkt är att, när vi ser, att ett barn behöver extra stöd för att utvecklas är vår ambition alltid att barnet ska få särskilda rättigheter. Att verksamheten ska ordnas så att barnet inkluderas och får stöd utifrån sina behov. Vi fokuserar alltså alltid på det positiva och väljer aldrig i vår dokumentation att belysa barnets brister och hur det påverkar förskoleverksamheten. Utifrån den kunskap som finns inom arbetslagen och i den ansvarskänsla för dessa barn utreds, åtgärdas och följs barn med behov av särskilt stöd upp. I organisationen finns en utvecklingsledare med särskilt uppdrag att stödja pedagoger i observation, kartläggning och att skriva en handlingsplan för barn med särskilda rättigheter. Handlingsplanen görs i samarbete med barnets föräldrar och är en arbetsbeskrivning för pedagogernas förhållningssätt i relation till barnet. Vår verksamhet bygger på värdet av att se och utgå från allas olikhet och skapa möjligheter i verksamheten utifrån det. Vi anser att vi har goda kunskaper för att arbeta inkluderande User: ERLAR001, Printdate: :39 11

12 och utmana och ge alla barn med särskilda rättigheter möjlighet till utveckling och lärande. Men ett dilemma är att tilläggsbeloppet inte beviljas till barn som ännu inte fått en diagnos och därför räcker inte heller resurserna till att låta de mest kompetenta pedagoger arbeta med dessa barn. User: ERLAR001, Printdate: :39 12

13 Kvalitetsindiktorer forts. Fysiska lärandemiljön: Utemiljön kan användas i ett pedagogiskt syfte Lokalerna är flexibla för olika pedagogiska syften Lokalerna har ett estetiskt värde. Lokalerna stödjer i helhet barnens/elevernas lärande Analys av Kvalitetsindiktorer - Fysiska lärandemiljön Vi tänker att inom- och utomhusmiljön ska stödja barnens samspel och upptäckarlust. Därför är miljön ett viktigt område för oss att kontinuerligt tänka och reflektera kring så att den blir föränderlig i takt med barnens utveckling och lärande. För att miljön ska vara inbjudande och estetisk krävs en tydliga aktivitetsplatser och utbudet av material placeras åskådligt och lätt tillgängligt. Utifrån de lokaler vi har skapar vi de bästa förutsättningarna för pedagogiskt arbete som gynnar barnens samspel, lärande och utveckling. Ansvaret för att alla dessa påståenden kring utemiljön och lokalerna ska uppnås ligger hos varje pedagog i enlighet med Wåga & Wiljas Arbetsplan. Detta gör att vi kontinuerligt möts kring frågor om den fysiska lärandemiljön, till exempel görs en miljörond varje termin. Utemiljön kan användas i ett pedagogiskt syfte, det beror helt på hur pedagogen arrangerar och medskapar i aktiviteterna vilket vi ser tydliga exempel på. Likabehandling: Likabehandlingsplanen används som utgångspunkt för planerade åtgärder och har en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund Då kränkande behandling uppdagas vet alla vad som ska göras eftersom likabehandlingsplanen är väl känd och förankrad hos personal, barn/elever och vårdnadshavare I verksamheten finns rutiner för att alla barn/elever ska få positiv uppmärksamhet varje dag, varje vecka Likabehandlingsplanen är konkret och utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov Stämmer till stor del Stämmer till stor del Analys av Kvalitetsindiktorer - Analys Vi arbetar utifrån Diskrimineringsombudsmannens mall på I vår kartläggning identifierar vi olika riskområden kring de olika diskrimineringsgrunderna och formulerar oss kring dem, vi har en tydlig koppling till flera av dessa. Vi arbetar aktivt för att likabehandlingsplanen ska ligga till grund för de pedagogiska ställningstaganden arbetslagen gör och för att upptäcka och göra tydliga kopplingar till alla diskrimineringsgrunder. Vi behöver erövra ett intersektionellt perspektiv och en normkritisk pedagogik. Därför visar vi och delar, på pedagogmöten, konkreta exempel från praktiken, intersektionella analyser av barnbokslitteratur och miljö och material för att synliggöra, reflektera och fördjupa våra egna värderingar, normer och förställningar. Syftet är att vi sak bli bättre i mötet med barnen med att ge dem möjligheter att tänka utanför normen. På arbetslagskonferenser en gång i månaden följs detta arbete upp och med våra familjer på utvecklingssamtal och föräldramöten. Arbetet med att förankra och fördjupa likabehandlingsplanen innefattar också att alla ska bli väl förtrogna med våra rutiner vid akuta situationer. I vår verksamhet finns rutiner för att varje barn ska bli sedd, uppmärksammad och få positiv uppmärksamhet. Det kan vi se i pedagogernas dagliga bemötande av barnen, samlingar, smågrupper och projektgrupper och i de pedagogiska dokumentationer som görs. User: ERLAR001, Printdate: :39 13

14 Barngrupper Instruktion: Beskriv utifrån Skolverkets allmänna råd hur förskolan/fritidshemmet planerar barngruppernas storlek och sammansättning så att den pedagogiska verksamheten kan bedrivas enligt kraven i läroplanen. I beskrivningen ska antalet barn per grupp och åldersspannet för varje grupp anges. Kommentar: Barnpengen styr storleken på barngruppen samt lokalernas storlek. Vi har åldersindelade barngrupper med en miljö som stödjer den ungefärliga åldern i barnens samspel och utforskande. Barngrupp och pedagoger byter lokal varje år. Som komplement till avdelningarna finns på förskolan en gemensam matsal och en ateljé. Den gemensamma ateljén används dagligen av fyra och femårs avdelningarna som har de minsta lokalerna. Okt 2012 hade ettårs avdelningen 15 barn varav 7 flickor och 8 pojkar. Tvåårs avdelningen 18 barn varav 7 flickor och 11 pojkar. Treårs avdelningen 19 barn varav 9 flickor och 10 pojkar. Fyraårs avdelningen 19 barn varav 9 flickor och 10 pojkar och femårs avdelningen 19 barn varav 7 flickor och 12 pojkar. User: ERLAR001, Printdate: :39 14