Robert Bernhardsson (S)

Plats och tid: Sessionssalen, kommunhuset, Jokkmokk, klockan 10.00-16.20 Ajourneringar: 12.00 13.00, 14.40 14.55 Beslutande ledamöter och tjänstgörande ersättare: Robert Bernhardsson (S), ordförande Birgitta Siljelöf (S), deltar ej 70 Sven Holmqvist (S) deltar ej 70 Anette Ek Lindqvist (S) Marina Eriksson (S) deltar ej 54-55 Tord Larsson (S) 54-55 Karin Vannar (Sv) Roland Boman (Fjk) Henrik Blind (Mp), deltar ej 73 Kajsa Boman (Fjk) Jonas Wiandt (L) Andreas Lindqvist (V) deltar ej 54-55 Övriga närvarande: Carola Hansson, sekreterare Tord Larsson (S), stämmoombud, 57 Jonas Sukloed, tillväxtchef, 56,58-59 Magdalena Fjellner, utredare, 56, 58-59 Annika Almqvist, tf kommunchef Marianne Öman, Norrbottens kommuner, 60 Erik Fagerström, avdelningschef, 64-65 Johan Rydström, 56 Tid och plats för justering: Torsdagen den 2 juni 2016 kl. 15.00 i kommunhuset i Jokkmokk Paragrafer: 54-93 Underskrifter: Sekreterare... Carola Hansson Ordförande... Robert Bernhardsson (S) Justerande... Jonas Wiandt (L) Anette Ek Lindqvist (S) ANSLAG / BEVIS Organ: Kommunstyrelsen : 2016-05-30 Datum för anslags Datum för anslags uppsättande: 2016-06-03 nedtagande: 2016-06-27 Förvaringsplats för protokollet: Kommunhuset, Jokkmokk Underskrift:... Carola Hansson

2 Innehållsförteckning. Ärenden markerade med * hölls bakom stängda dörrar 54 Val av justerare 55 Godkännande av föredragningslistan 56 Information från tillväxtfunktionen 57 Dnr 2012:528 Instruktioner till stämmoombudet samt prövning av det kommunala ändamålet i de kommunala bolagen för 2016 58 Dnr 2007:1133 Uppföljning av måldokumentet Jokkmokk 2015 59 Dnr 2015:942 Förslag till nytt måldokument för Jokkmokks kommun Jokkmokk 2030 60 Information från Norrbottens kommuner om folkhälsa 61 Dnr 2016:519 Skattesats för 2017 62 Dnr 2016:450 Budgetramar för 2017 63 Dnr 2016:449 Tertialrapport 1 för 2016 64 Dnr 2016:281 Förslag till finansiering av VA-utbyggnaden i Kvikkjokk 65 Dnr 2016:517 Finansiering av projektet GIS-plattform och Geodatasamverkan 66 Dnr 2016:283 Återställning av aktiekapitalet i Porjus Fiskodling AB 67 Dnr 2016:451 Förslag till förändrad månadsrapportering till kommunstyrelsen

3 68 Dnr 2016:452 Begäran från samhällsbyggarnämnden om medel för samhällsplanering av Kåbdalis 69 Dnr 2016:505 Skrivelse från Porjus Golfklubb om markområde för golfbana i Jokkmokk 70 Dnr 2015:1073 Bygdemedelsansökan- Porsi byalag, arrangemangsutrustning 71 Dnr 2016:260 Bygdemedelsansökan- Jokkmokks Jakt och fiske-vårdsförening, upprustning av älgskyttebanan 72 Dnr 2016:417 Bygdemedelsansökan- Vaikijaur Bygdegårdsförening, renovering av bygdegård 73 Dnr 2016:214 Bygdemedelsansökan- Ájtte Musei Vänner, bokprojekt om Jokkmokks skidhistoria 74 Dnr 2016:289 Bygdemedelsansökan- Jokkmokks Fiskevårdsföreningar, fiskevårdande åtgärder 75 Dnr 2016:427 Bygdemedelsansökan PRO Porjus, inköp av möbler 76 Dnr 2016:246 Förfrågan från Inlandsbanan AB och Inlandskommunernas ekonomiska förening om medfinansiering av projektet Tredje spåret 77 Dnr 2015:1003 Ansökan om bidrag från HästSam till inköp av en mobil digital röntgenutrustning 78 Dnr 2016:274 Ansökan om bidrag från BRIS region Nord för 2017 79 Dnr 2011:978 Ändring av samverkansavtalet mellan Kalix kommun och kommunerna i Norrbotten efter ändring av huvudman för Naturbruksgymnasiet i Kalix 80 Dnr 2016:453 Överenskommelse om samverkan och prioriteringar verksamhetsåret 2016-2017 mellan polisen Jokkmokk och Jokkmokks kommun

4 81 Dnr 2016:246 Förslag till förändringar i regelverket för körkortsutbildningen 82 Dnr 2016:454 Revisionsberättelsen och frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i Lapplands gymnasienämnd och LKF:s direktion för 2015 83 Dnr 2016:454 Årsredovisningen för Lapplands Kommunalförbund för 2015 84 Dnr 2008:604 Teckningsrätt för Jokkmokks kommun 85 Dnr 2007:611 Förslag till ny telefonpolicy för Jokkmokks kommun 86 Dnr 2015:292 Motionssvar- Servicehuset i Kvikkjokk 87 Dnr 2015:881 Motionssvar- Väderstation och webbkamera i Kvikkjokk 88 Dnr 2016:421 Redovisning av motioner och medborgarförslag under beredning 89 Anmälan av delegationsbeslut 90 Övriga anmälningsärenden 91 Dnr 2016:585 *Stödboende som placeringsform* 92 Dnr 2016:586 *Avstyckning av tomter på Nyborg och försäljning av del av Kyrkostaden 1:2* 93 *Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen informerar*

5 54 Val av justerare Kommunstyrelsen beslutar att till justerare utse Anette Ek Lindqvist (S) och Jonas Wiandt (L). Justering av protokollet från dagens sammanträde äger rum torsdagen den 2 juni 2016 klockan 15.00.

6 55 Godkännande av föredragningslistan Kommunstyrelsen beslutar att godkänna utsänd föredragningslista tillsammans med nedan föreslagna tillägg. Överläggningar i kommunstyrelsen Ordföranden föreslår kommunstyrelsen godkänna följande tillägg till dagordningen: Information från tillväxtfunktionen ( 56) Stödboende som placeringsform ( 91) Avstyckning av tomter på Nyborg och försäljning av del av Kyrkostaden 1:2* ( 92).

7 56 Information från tillväxtfunktionen Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Tillväxtfunktionens chef Jonas Sukloed och utredare Magdalena Fjellner har inbjudits till kommunstyrelsens sammanträde för att informera om det pågående arbetet med serverhallar med mera i Jokkmokks kommun. Enligt Magdalena Fjellner finns en fortsatt ökad efterfrågan på datalagring. Frågan om skattelättnader på grund av särskilt elslukande verksamhet väntas lyftas upp på regeringens bord i höst. Ett marknadsföringsmaterial finns nu framtaget och presenteras på den nya hemsidan under det nya namnet Arctis sites, där följande tre siter finns färdiga; Porjus site, Jokkmokk site C och Jokkmokk site ERE. Dessa tre siter kommer att lanseras på mässan Datacloud Europe i Monaco 8-9 juni.

8 57 Dnr 2012:528 Instruktioner till stämmoombudet samt prövning av det kommunala ändamålet i de kommunala bolagen Kommunstyrelsen beslutar att föreslå stämmoombudet uppmana AB Jokkmokkshus att anta framtida utmaningar gällande bostadförsörjningen, samt att i övrigt uppmana AB Jokkmokkshus och Jokkmokks Värmeverk AB att följa givna direktiv. Enligt Kommunallagens 6 kap. 1 a, så ska kommunstyrelsen pröva att den verksamhet, i aktiebolag där kommunen innehar alla aktier direkt eller indirekt, som bolaget bedrivit under föregående år varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Finner kommunstyrelsen att så inte är fallet så ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder. Detta utgör en del av kommunstyrelsens uppsiktplikt över de kommunala bolagen. Kommunstyrelsen har också att ge instruktioner till stämmoombudet i AB Jokkmokkshus och Jokkmokks Värmeverk AB inför bolagsstämmorna. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 79. Tjänsteskrivelse från kommunsekreterare Marcus Sjaggo daterad 2016-04-27. Stämmoombud Tord Larsson (S)

9 58 Dnr 2007:1133 Uppföljning av måldokumentet Jokkmokk 2015 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att med beaktande lägga uppföljningen till handlingarna. När arbetet med ett nytt måldokument för Jokkmokks kommun Jokkmokk 2030 närmar sig slutet så är det dags att göra uppföljning av det nuvarande måldokumentet Jokkmokk 2015. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 58. Styrkort för Jokkmokk 2015 Kommunfullmäktige

10 59 Dnr 2015:942 Förslag till nytt måldokument för Jokkmokks kommun Jokkmokk 2030 Kommunstyrelsen beslutar att sända Jokkmokk 2030 på remiss till föreslagna remissinstanser samt Slakka sameby. Ett förslag till ett nytt måldokument Jokkmokk 2030 har tagits fram, måldokumentet ska nu ut på en remissrunda innan det slutligen antas av kommunfullmäktige. Tillväxtkontoret har tagit fram förslag på remissinstanser. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 59. Förslag på remissinstanser. Måldokumentet Jokkmokk 2030 Överläggningar i kommunstyrelsen Ledamoten Henrik Blind (Mp) föreslår att Slakka sameby skall läggas till som remissinstans. Tillväxtchef Jonas Sukloed Utredare Magdalena Fjellner

11 60 Information från Norrbottens kommuner om folkhälsa Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till handlingarna. Överläggningar i kommunstyrelsen Marianne Öhman från Norrbottens kommuner informerar kommunstyrelsen om folkhälsoarbetet i Norrbotten.

12 61 Dnr 2016:519 Skattesats för 2017 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa skattesatsen för 2017 till 22,95 kr per skattekrona. Kommunfullmäktige har att anta skattesatsen för 2017 innan november månads utgång. För 2016 var skattesatsen på 22,95 kr per skattekrona s beredning Tjänsteskrivelse från tf. kommunchef Annika Almqvist. Kommunfullmäktige

13 62 Dnr 2016:450 Budgetramar för 2017 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att anta följande budgetramar för 2017: Kommunstyrelsen inklusive Kunskapens Hus och Lapplands Gymnasium Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Samhällsbyggarnämnden Kultur- och fritidsnämnden Summa nämndernas rambudget 101,7 miljoner kr 76,3 miljoner kr 120,2 miljoner kr 10,3 miljoner kr 10,2 miljoner kr 318,7 miljoner kr att i övrigt anta budgeten för 2017 och budgetprognosen för åren 2018-2019. Budgetberedningen har tagit fram ett förslag till driftsbudget för år 2017 och en budgetprognos för åren 2018 och 2019. Det sammanställda dokumentet med förslag till budget 2017, styrprinciper och ekonomisk treårsplan har utarbetats (bilaga). Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att fastställa förslaget till driftsbudget för år 2017 och budgetprognosen för åren 2018-2019. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 57. Tjänsteskrivelse från tf. kommunchef Annika Almqvist daterad 2016-05-15. Budgetberedningens förslag till budget för år 2017. Kommunfullmäktige

14 63 Dnr 2016:449 Tertialrapport 1 för 2016 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att med beaktande lägga tertialrapporten till handlingarna. Jokkmokks kommun upprättar två tertialbokslut per år. Båda dessa rapporter behandlas i kommunfullmäktige. Den första tertialrapporten är enklare än den andra som upprättas utifrån lagens krav. Den första tertialrapporten redovisar till exempel ingen måluppfyllelse. Den är inte heller underlag för revision vilken den andra är. Båda delårsrapporterna är mycket enklare och inte lika omfattande och inte lika rik på information som årsredovisning är. Syftet med att lyfta upp en delårsrapport till kommunfullmäktige är att eventuella större budgetavvikelser blir kända för kommunfullmäktige. Tanken är då att det ska vara möjligt för kommunfullmäktige att fatta beslut som gör att de eventuella negativa budgetavvikelserna kan förändras så att de inte ska uppstå sett i ett helårsperspektiv. Utifrån detta resonemang har Jokkmokks kommun bestämt att den viktigaste delårsrapporten ur ett ekonomiskt styrningsperspektiv är den första tertialrapporten under varje år. Jokkmokks kommun redovisar ett justerat positivt resultat på 9,2 miljoner kronor för perioden. Det budgeterade resultatet för samma tidsperiod uppgår till plus 2,9 miljoner kronor. Det redovisade resultatet är alltså 6,3 miljoner kronor bättre än budgeterat vilket beror på att kostnaderna är lägre i början av året. Prognosen för helåret 2016 pekar just nu mot ett underskott på 0,9 miljoner kronor vilket är 4,4 miljoner kronor sämre än det budgeterade resultatet. Negativa budgetavvikelser prognostiseras främst inom socialnämnden och kommunstyrelsen. s beredning Delårsrapport januari april 2016, prognos helår 2016 Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 61. fortsättning

15 63- fortsättning Kommunfullmäktige

16 64 Dnr 2015:779 Förslag till finansiering av VA-utbyggnaden i Kvikkjokk Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att fastställa en låneram på 11 miljoner kr för VA-utbyggnaden i Kvikkjokk etapp 1. Utvecklingen av Kvikkjokks VA-nät är indelat i tre etapper, varav etapp ett kommer att genomföras under sommaren 2016. Projektet kommer att utföras som en samverkansentreprenad, vilket innebär att projektering kommer att ske tillsammans med tilldelad entreprenör. Utförandet kommer att göras med s.k. À-priser så långt de är tillämpningsbara och ett fast pris (%) som angetts i upphandlingen. Samverkansentreprenaden ger ett incitament för båda parter att genomföra ett så kostnadseffektivt projekt som möjligt, utifrån den projektering som genomförs och därefter framtagen riktkostnad. Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskott beslutade 2016-05-16, 55, att uppdra till tf. kommunchefen att komma med ett förslag på en lånefinansiering på VA-utbyggnaden i Kvikkjokk 2016. Enligt samhälls- och infrastrukturfunktionen beräknas projekteringen av etapp 1-3 och genomförandet av etapp 1 kosta ungefär 10 miljoner kr. Det är svårt att i dagsläget få en exakt siffra innan riktkostnaden är fastställd. Intäkter till kommunen i form av anslutningsavgifter kommer att betalas in i takt med att fastigheterna ansluts. Tf. kommunchef Annika Almqvist föreslår. Att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa en låneram på 11 miljoner kr för VA-utbyggnaden i Kvikkjokk etapp 1. s beredning Tjänsteskrivelse från tf. kommunchef Annika Almqvist daterad 2016-05-23. Tjänsteskrivelse från teknisk chef Erik Fagerström daterad 2016-05-23. Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 41. fortsättning

17 64 - fortsättning Ajourneringar Mötet ajourneras kl. 14.40 14.55 under ärendets beredning. Kommunfullmäktige

18 65 Dnr 2016:517 Finansiering av projektet GIS-plattform och Geodatasamverkan Kommunstyrelsen beslutar att ansöka om bygdemedel med 467 880 kr för projektet GIS-plattform och Geodatasamverkan, samt att godkänna projektet i övrigt. Jokkmokks kommun, gatukontoret, IT-enheten och Jokkmokks värmeverk AB använder sedan många år en GIS-plattform för att positions sätta fiber-, VA-, fjärrvärme-nät, ventiler, gatljus mm. Idag sker användandet uteslutande för bruk i egen regi. En rad åtaganden och arbetsuppgifter inom kommunen blir idag hämmade på grund av att Jokkmokks kommun inte kan kommunicera med externa parter digitalt, så som förväntas. Förutom att själva kunna arbeta aktivt i en planprocess så är kommunen skyldig att leverera data som är positionsbestämd och kopplat till befolkningsstatistik och nyttjande av kommunala tjänster. Dessa frågor kan enbart lösas via ett aktivt GISarbete. Förutom att visualisera ovan nämnd data och annan data på en karta (för medarbetare/medborgare) så kan vi genom att vidareutveckla befintligt system i framtiden kunna göra analyser av data. Ett konkret exempel på ett analysverktyg är VA-modulen som är ett tillval. VAmodulen är ett verktyg för att i fält kunna ge en bild av vilka ventiler som ska stängas för att stänga av vattnet till en viss fastighet eller ett område. Teknisk chef Erik Fagerström föreslår: Att Samhälls- och infrastrukturfunktionen i samråd med IT- och E- funktionen, föreslår en drift av systemet och lagring av data i egen regi, inom IT-funktionen. Att tilldela 624 000 kr för investering i ny GIS plattform och inkluderat ett tvåårigt utvecklingsprojekt, samt att söka bygdemedel för 75% av kostnaden. Detta innefattar även medlemskap i Geodatasamverkan. Att säga upp nuvarande avtal som blir överflödiga till en årlig kostnad av 136 300 kr, enligt avgiftsnivåer år 2015. Med bygdemedelsfinansiering fortsättning

19 65- fortsättning enligt förslag så innebär det att ram ej behöver korrigeras för att täcka systemkostnader. s beredning Tjänsteskrivelse från teknisk chef Erik Fagerström daterad 2016-05-23. Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 41. Länsstyrelsen Samhällsbyggarnämnden Avdelningschef Patrik Sundberg Teknisk chef Erik Fagerström IT-chef Bertil Nordqvist Kommunsekreterare Marcus Sjaggo

20 66 Dnr 2010:697 Återställning av aktiekapitalet i Porjus Fiskodling AB Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att Jokkmokks kommun täcker den ansamlade förlusten om 870 458 kronor och nedskrivnings-kostnaden om 81 200 kronor, tillsammans 951 658 kronor för Porjus Fiskodling AB, att ekonomichef Annika Almqvist utses som likvidator, samt att beloppet belastar kontona för finansieringen. 2013-06-30 beslutade bolagsstämman att en avveckling av bolaget skulle påbörjas så snart vattenrätten hade sålts. Vid bolagsstämman 2016-03-22 beslutades att bolaget ska likvideras och ekonomichefen fick i uppdrag att anmäla likvidation till Bolagsverket. En likvidation förutsätter att en likvidator utses. Om bolagets ekonomi är i balans kan en likvidator utses av bolagets ägare. Om ekonomin däremot inte är i balans har man inte själv möjlighet välja likvidator. Då utser Bolagsverket en advokat till uppdraget, vilket är en mer kostnadskrävande lösning. För att slippa kostnader för advokatarvoden behöver medel tillskjutas i bolaget för att täcka den ansamlade förlusten inklusive det förbrukade aktiekapitalet innan anmälan om likvidation lämnas in. Beloppet som krävs för att täcka förlusten uppgår till 870 458 kronor varav 200 000 kronor utgör aktiekapitalet. Aktiekapitalet, 200 000 kronor, kommer att återföras till ägaren Jokkmokks kommun när likvidationen är klar. Återstående 670 458 kronor kommer ge en negativ resultatpåverkan hos kommunen. Dessutom tillkommer en nedskrivning av det bokförda värdet på bolaget med 81 200 kronor vilket också kommer att påverka resultatet negativt. Sammanlagd resultatpåverkan blir då 751 658 kronor. Beloppet föreslås belasta konton för finansieringen. fortsättning

21 66- fortsättning Tidigare revisorn Charles Enryd, Öhrlings PWC, kommer att vara behjälplig med det praktiska kring likvidationen och ekonomichefen föreslås väljas som likvidator. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att besluta: att Jokkmokks kommun täcker den ansamlade förlusten om 870 458 kronor och nedskrivnings-kostnaden om 81 200 kronor, tillsammans 951 658 kronor för Porjus Fiskodling AB, att ekonomichefen utses som likvidator, samt att beloppet belastar kontona för finansieringen. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 63. Tjänsteskrivelse från tf. kommunchef Annika Almqvist daterad 2016-05-03. Kommunfullmäktige

22 67 Dnr 2016:451 Förslag till förändrad månadsrapportering till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att månadsrapporter ska lämnas från februari månad med förståelse för att det kan vara svårt att ha rättvisande siffror så tidigt på året samt att den ska lämnas som linjediagram. Kommunstyrelsen har 2011-12-12, 171, beslutat att återinföra månadsrapportering i samtliga nämnder. Rapporterna ska genomföras efter utgången av februari, mars, juli, oktober och november månad. Däremellan görs tertialbokslut 1 efter april månads utgång och tertialbokslut 2 efter augusti samt årsbokslutet efter december månads utgång. I verksamheterna bedömer man att den prognos som avser februari har stor osäkerhet och kanske därför inte är ett bra beslutsunderlag. Dels är det tidigt på året och dels är inte alla budgetuppgifter från budget och prognos-systemet inlagda i ekonomisystemet, vilket gör att det är tveksamt om det går att ta fram en relevant uppföljning och prognos. Därför lämnas förslag om att avstå från februari månads rapportering. I samband med att frågan togs upp fick ekonomichefen uppdraget att ge förslag på att ändra formen så att rapporten visas som linjediagram i stället för tabell. Bifogade dokument visar rapporten som tabell och som diagram för jämförelse. Tf. kommunchef Annika Almqvist föreslår att kommunstyrelsen bestämmer vilka månader månadsrapporten ska lämnas för och om månadsrapporten ska lämnas i form av tabell eller linjediagram. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 62. Tjänsteskrivelse från tf. kommunchef Annika Almqvist daterad 2016-05-03. Kommunstyrelsens beslut 2011-12-12, 171. Tf. kommunchef Annika Almqvist

23 68 Dnr 2016:452 Begäran från samhällsbyggarnämnden om medel för samhällsplanering av Kåbdalis Kommunstyrelsen beslutar att uppmana samhällsbyggarnämnden att påbörja arbetet med en övergripande översyn i nära dialog med samhälls- och infrastrukturfunktionen, samt att be samhällsbyggarnämnden återkomma med sin begäran om medel om kostnaderna för detta överskrider tilldelad budgetram. I Kåbdalis har flera markägare och entreprenörer tankar på utvidgning av sin verksamhet, nybyggnationer m.m. Kommunen hade en träff med flera av dessa i höstas och då diskuterades vikten av en helhetssyn. På nämnden presenteras pågående projekt och olika alternativ till kommunal planering för att säkerställa att Kåbdalis får en så bra utveckling som möjligt. Samhällsbyggarnämnden beslutade 2016-03-16, 46, att ansöka om medel hos kommunstyrelsen med 200 000 kr för att påbörja en övergripande översyn av Kåbdalis tätort med avseende på en konstruktiv helhetssyn och eventuella kommande behov av detaljplanering. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 64. Samhällsbyggarnämndens beslut 2016-03-16, 46. Samhällsbyggarnämnden Avdelningschef Patrik Sundberg

24 69 Dnr 2016:505 Skrivelse från Porjus Golfklubb om markområde för golfbana i Jokkmokk Kommunstyrelsen beslutar att uppdra till samhällsbyggarnämnden att tillsammans med samhälls- och infrastrukturfunktionen göra en översyn angående lämpligheten av att ändra detaljplanen för nedan angivet markområde. En skrivelse har inkommit från Porjus Golfklubb. Klubben anhåller att Jokkmokks kommun ändrar detaljplanen i området mot Lilla Luleälv i anslutning till befintlig fotbollsplan/islada inom Kyrkostaden 1:2 och Jokkmokk 11:10 till ett markområde för en ny golfbana. Golfklubben arrenderar för nuvarande mark av Vattenfall i Porjus till en 9- håls golfbana och Vattenfall planerar nu en utbyggnad av ett nytt ställverk där golfbanan i Porjus är belägen. Denna utbyggnad innebär att Jokkmokks kommun och Porjus Golfklubb kommer att sakna handicapgrundande golfbana inom en snar framtid. Porjus Golfklubb finner det värdefullt om Jokkmokks kommun så snart som möjligt kan besluta att det av golfklubben utpekade området inom Jokkmokks tätort kan nyttjas för byggande av en ny golfbana. s beredning Skrivelse från Porjus Golfklubb Samhällsbyggarnämnden Erik Fagerström, avdelningschef samhälls- och infrastrukturfunktionen

25 70 Dnr 2015:1073 Bygdemedelsansökan- Porsi byalag, arrangemangsutrustning Kommunstyrelsen beslutar att tillstyrka 40 000 kr i bygdemedel för att det är en speciell situation då föreningen tidigare kunnat låna utrustningen. En bygdemedelsansökan på 121 000 kr har inkommit från Porsi byalag. Medlen ska gå till inköp av arrangemangsutrustning som större tält, anordningar till att tillaga mat och en stor skoterkälke till föreningens arrangemang som fisketävlingar och familjedagar. Kultur- och fritidsnämnden beslutade 2016-04-06, 32, att föreslå kommunstyrelsen att bevilja bygdemedel med 121 000 kr men att ej godkänna de ideella timmarna. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 65. Kultur- och fritidsnämndens beslut 2016-04-06, 32. Tjänsteskrivelse från Ann Enberg, chef fritidsförvaltningen, daterad 2016-03-31. Bygdemedelsansökan från Porsi byalag inkommen 2015-12-22. Anmälan av jäv Ledamöterna Birgitta Siljelöf (S) och Sven Holmqvist (S) anmäler jäv och deltar ej i beredningen eller beslutet av ärendet. Länsstyrelsen Sökande Kommunsekreterare Marcus Sjaggo

26 71 Dnr 2016:260 Bygdemedelsansökan- Jokkmokks Jakt och fiskevårdsförening, upprustning av älgskyttebanan Kommunstyrelsen beslutar att tillstyrka 56 904 kr i bygdemedel. En bygdemedelsansökan på 56 904 kr har inkommit från Jokkmokks Jakt och fiskevårdsförening. Medlen ska gå till upprustning av älgskyttebanan i Mattisudden och omfattar inköp och byte av räls, motor, viltfigurer, erforderliga mark- och snickeriarbeten samt byte till modernt markeringssystem med bildskärm, mättavla och bomskottsindikator. Ann Enberg, chef fritidsfunktionen, har berett ärendet. Älgskyttebanan är den enda i kommunen som är godkänd för jägarexamen. Finansieringen i övrigt är klar. Ann Enberg, chef fritidsfunktionen, föreslår att kommunstyrelsen beviljar bygdemedel med 56 904 kr. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 66. Tjänsteskrivelse från Ann Enberg, chef fritidsförvaltningen, daterad 2016-04-19. Bygdemedelsansökan från Jokkmokks Jakt och fiskevårdsförening inkommen 2016-03-04. Länsstyrelsen Sökande Kommunsekreterare Marcus Sjaggo

27 72 Dnr 2016:417 Bygdemedelsansökan- Vaikijaur Bygdegårdsförening, renovering av bygdegård Kommunstyrelsen beslutar att tillstyrka bygdemedel med 98 160 kr. En bygdemedelsansökan på 98 160 kr har inkommit från Vaikijaur Bygdegårdsförening. Medlen ska gå till renovering av Vaikijaurgården som upprustning av kök, handikappsanpassad toalett, byte av fönster och ytterdörr och alla ytskikt förutom golvet. Föreningen vill också köpa in teknisk utrustning för visning av film och sportevenemang i avsikt att locka ungdomar. Ann Enberg, chef fritidsfunktionen, har berett ärendet. Vaikijaur har sista året fått tillskott på flera barnfamiljer. De flesta barnen i byn är i yngre tonåren vilket gör det möjligt för föreningen att starta upp en ungdomsgrupp, föreningen har även valt in en ungdom i styrelsen. Ordförande i föreningen ska kalla alla ungdomar i byn till en träff för att undersöka vilka aktiviteter som ungdomarna vill ha i bygdegården. Att ha en fungerande samlingspunkt i en by är viktig för sammanhållningen. Vaikijaurs bygdegård är idag sliten och har bristande utrustning, uthyrningen har därför minskat. Föreningen vill göra en upprustning för framtida utveckling och sammanhållning. Ann Enberg, chef fritidsfunktionen, föreslår att kommunstyrelsen beviljar bygdemedel med 98 160 kr. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 67. Tjänsteskrivelse från Ann Enberg, chef fritidsförvaltningen, daterad 2016-05-02. Bygdemedelsansökan från Jokkmokks Jakt och fiskevårdsförening inkommen 2016-04-26. Länsstyrelsen Sökande Kommunsekreterare Marcus Sjaggo

28 73 Dnr 2016:214 Bygdemedelsansökan- Ájtte Musei Vänner, bokprojekt om Jokkmokks skidhistoria Kommunstyrelsen beslutar att tillstyrka medel med 40 000 kr från bygdemedelsposten för kreativa näringar. En bygdemedelsansökan på 40 000 kr har inkommit från Ájtte Musei Vänner. Medlen ska gå till ett bokprojekt om Jokkmokks skidhistoria med arbetsnamnet Nordenskiöld, Tuorda och Rassa- Sveriges skidhistoria är samisk. Resultatet blir förutom boken också årets småskrift från Ájtte Musei Vänner, en informationsskylt som i samråd med kommunen placeras på lämplig plats, förslagsvis skidstadion vid Dálvvadis, och utställning, boksläpp och föreläsningar i samband med Jokkmokks marknad 2017 eller Nordenskiöldsloppet 2017. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 69. Bygdemedelsansökan från Ájtte Musei Vänner inkommen 2016-02-25. Anmälan av jäv Ledamoten Henrik Blind (Mp) anmäler jäv och deltar ej i beredningen eller beslutet av ärendet. Överläggningar i kommunstyrelsen Ordförande Robert Bernhardsson (S) föreslår kommunstyrelsen att tillstyrka medel med 40 000 kr från bygdemedelsposten för kreativa näringar. Länsstyrelsen Sökande Kommunsekreterare Marcus Sjaggo

29 74 Dnr 2016:289 Bygdemedelsansökan- Jokkmokks fiskevårdsföreningar, fiskevårdande åtgärder Kommunstyrelsen beslutar att tillstyrka bygdemedel med 200 000 kr. En ansökan om bygdemedel på 200 000 kr har inkommit från Jokkmokks Fiskevårdsföreningar. Ansökan avser bidrag till fiskevårdande åtgärder till kommunens olika fiskevårdsföreningar. Kommunstyrelsen beslutade 2007-10-29, 166, att årligen avsätta 200 000 kr i bygdemedel för fiskevårdande åtgärder under förutsättning att årliga redovisningar görs vad medlen används till. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 70. Bygdemedelsansökan från Jokkmokks Fiskevårdsföreningar inkommen 2016-03-16. Kommunstyrelsens beslut 2007-10-29, 166. Länsstyrelsen Sökande Kommunsekreterare Marcus Sjaggo

30 75 Dnr 2016:427 Bygdemedelsansökan- PRO Porjus, inköp av möbler Kommunstyrelsen beslutar att avstyrka bygdemedelsansökan men att istället anvisa medel med 85 000 kr från kommunstyrelsens konto för oförutsedda behov. En ansökan om bygdemedel på 85 000 kr har inkommit från PRO Porjus. Medlen ska gå till inköp av bord, stolar och inventarier till Porjus PRO:s lokal Träffpunkten. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 71. Bygdemedelsansökan från PRO Porjus inkommen 2016-04-29. Länsstyrelsen Sökande Ekonomi

31 76 Dnr 2016:246 Förfrågan från Inlandsbanan AB och Inlandskommunernas ekonomiska förening, IEF, om finansiering av projektet Tredje spåret Kommunstyrelsen beslutar att bevilja medel med 15 000 kr från kommunstyrelsens konto för oförutsedda behov för medfinansieringen. En begäran om medfinansiering av 15 000 kr har inkommit från Inlandsbanan AB och Inlandskommunerna ekonomiska förening, IEF. Inlandsbanan AB (IBAB) och Inlandskommunernas ekonomiska förening, IEF, har kommit överens om att göra en fördjupningsstudie av Tredje spåret för att precisera marknaderna och investeringsbehov för Inlandsbanan. IBAB är projektägare. Finansiärer är förutom IBAB berörda regioner och kommuner. Kostnaden är 1,2 miljoner kr, varav IBAB står för 300 000 kr, regionerna 600 000 kr och kommunerna 300 000 kr. IEF ställer upp som garant för kommunernas samlade belopp. Styrelsen har beslutat uppmana varje kommun att satsa 15 000 kr och bedömer att det ska täcka det garanterade beloppet. Ett eventuellt överskott kommer att användas för fortsatta satsningar på Tredje spåret. Flera av medlemskommunerna har redan sagt sig beredda att ställa upp. Vi hoppas att även andra berörda kommuner bidrar och att vi får full uppslutning i stråket. Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskott beslutade 2016-03-07, 44, att remittera ärendet till tillväxtfunktionen för beredning. Utredare Anna Hövenmark har berett ärendet. En förfrågan har inkommit från Inlandsbanan AB och Inlandskommunernas ekonomiska förening, IEF, om medfinansiering av projektet Tredje Spåret. fortsättning

32 76- fortsättning 2012 gjordes en ambitiös förstudie Inlandsbanan Tredje spåret då IEF och Inlandsbanan ansåg att Kapacitetsutredningen inte hade beaktat inlandsbanans potential. Den förstudien gav vid handen att det finns många fördelar med en öppen och upprustad inlandsbana. Målet med projektet Tredje spåret är att få ett fördjupat kunskapsunderlag av behoven och potentialen när det gäller inlandsbanan och projektet ska leda till en tydlig plan och process för arbete med att rusta upp banan samt att finansieringsmodell tas fram. Det gäller även sträckan Storuman Gällivare. Utredare Anna Hövenmark föreslår Att kommunstyrelsen beviljar medfinansiering med 15 000 kr. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 72. Tjänsteskrivelse från utredare Anna Hövenmark daterad 2016-03-22. Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-03-07, 44. Skrivelse från Inlandsbanan AB och Inlandskommunernas ekonomiska förening, IEF. Sökande Ekonomi

33 77 Dnr 2015:1003 Ansökan om bidrag från HästSam till inköp av mobil digital röntgenutrustning Kommunstyrelsen beslutar att avslå ansökan. En ansökan om medel med 25 000 kr har inkommit från HästSam ekonomisk förening. Medlen ska gå till inköp av en mobil digital röntgenutrustning för häst för att användas av distriktveterinärerna i norra Norrlands inland då närmaste röntgenutrustning finns i Boden. Röntgenutrustningen ska förvaras i Gällivare och transporteras till aktuell veterinärstation utifrån bokning. Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskott beslutade 2016-01-18, 25, att remittera ansökan till tillväxtfunktionen för beredning. Ansökan avser en (1) röntgenutrustning. Det bedöms därmed inte att vara en fullt ut tillgänglig lösning i sådana fall utrustningen redan används på annat håll, eller av annan anledning är otillgänglig, vilket torde resultera i ett relativt marginellt eventuellt nyttotillskott. Det saknas beskrivning av logistisk lösning med tillhörande kostnadskalkyl som medför att det går att påvisa såväl företagsekonomisk som samhällsekonomisk förtjänst. Vidare saknas en kalkyl/prognos över efterfrågan av en röntgentjänst. Dessa synpunkter har även påtalats som en avsaknad av affärsplan av Gällivare kommun (Utvecklingschef Andreas Hirzer), dit ansökan om medfinansiering också ställts: Jag hade redan flera gånger en diskussion med de som ansöker. Jag har själv 2 hästar och på den anledning har jag sökt kontakt med 2 veterinär i Norrbotten som är specialiserat på hästar och röntgen. Dom säger själv att röntgen är en bra men gammal teknik. I slutet Tyvärr tror jag att hela konceptet inte fungera. Till idag kan de inte leverera en tydlig logistik strategi som fungera, en backup strategi om röntgen är trasig och en realistisk affärsplan. Samtidig kräver det också alltid en specialist + ersättning som kan använda röntgen. Även här finns en brist. Förenings ordförande bor också inte mer i Norrbotten. Vem hanterar och samordnar allt? fortsättning

34 77- fortsättning Inom 2-3 timmar är man i Boden och få en högt professionellt hjälp av hästspecialister i Bodens hästklinik. Iden är mycket bra och lovvärt men i slutet ska det också fungera. Men chansen att man utnyttja system på ett riktig bra sätt även om det är ekonomisk inte meningsfullt är också inte särskilt högt. Kanske där finns 500 hästar i alla fyra Kommun och 10 % behöver en röntgen undersökning/år. 5 % kör direkt till Boden 5 % får lokalt tjänsten så pratar vi om 25 hästar / år varannan vecka en häst. Distriktsveterinärverksamheten är statligt finansierad via Jordbruksverket och det förefaller med det ligga närmast till hands att finansiering för veterinär utrustning sker via ordinarie finansieringskälla. Tillväxtfunktionen föreslår Kommunstyrelsen: Att avslå ansökan om medfinansiering för inköp av mobil digital häströntgenutrustning. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 73. Tjänsteskrivelse från tillväxtchef Jonas Sukloed. Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-01-18, 25. Skrivelse från HästSam inkommen 2015-12-01. Sökande

35 78 Dnr 2016:274 Ansökan om bidrag från BRIS region Nord för 2017 Kommunstyrelsen beslutar att avslå ansökan. BRIS region Nord ansöker om bidrag med 10 kr per barn från Jokkmokks kommun för år 2017. Totalt 8510 kr för kommunens 851 antal barn. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 74. Skrivelse från BRIS region Nord inkommen 2016-03-10. Sökande

36 79 Dnr 2011:978 Ändring av samverkansavtalet mellan Kalix kommun och kommunerna i Norrbotten efter ändring av huvudman för Naturbruksgymnasiet i Kalix Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att underteckna samverkansavtalet med Kalix kommun gällande genomförande av utbildningar vid Kalix Naturbruksgymnasium. Kommunfullmäktige i Kalix samt Landstingsfullmäktige har beslutat godkänna ändring av huvudmannaskapet för Kalix Naturbruksgymnasium. Ny huvudman blir Kalix kommun från 1 augusti 2016. Lapplands Gymnasium förordnar att samverkansavtalet undertecknas då de utbildningar som kommer att ges samt kostnaden per elev motsvarar det som gällt under tiden Norrbottens läns landsting varit huvudman för Kalix Naturbruksgymnasium. Gymnasienämndens au beslutade 2016-03-30 att: Föreslå medlemskommunerna att underteckna samverkansavtalet med Kalix kommun gällande genomförande av utbildningar vid Kalix Naturbruksgymnasium. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 75. Yttrande från Lapplands gymnasium daterad 2016-03-23. Skrivelse från Kalix kommun daterad 2016-03-17. Kommunfullmäktige

37 80 Dnr 2016:453 Överenskommelse om samverkan och prioriteringar verksamhetsåret 2016-2017 mellan polisen Jokkmokk och Jokkmokks kommun Kommunstyrelsen beslutar att anta överenskommelsen, samt att kommunstyrelsen ser positivt på en ökad polisnärvaro i Jokkmokks samhälle. Ett förslag till överenskommelse om samverkan och prioriteringar verksamhetsåret 2016-2017 mellan polisen i Jokkmokk och Jokkmokks kommun har tagits fram. Överenskommelsens viktigaste prioriteringsområden är: -Att minska våld i nära relationer -Att minska problem i trafikmiljö -Att minska nyttjandet av droger s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 76. Förslag till överenskommelse. Överläggningar i kommunstyrelsen Ledamoten Henrik Blind (Mp), med instämmande av ledamöterna Roland Boman (Fjk), Kaisa Boman (Fjk) och Karin Vannar (Sv), yrkar på att det i överenskommelsen skall lyftas in hur viktigt det är att det finns poliser på plats på orten. Polisen Socialnämnden

38 81 Dnr 2015:116 Förslag till förändringar i regelverket för körkortsutbildningen Kommunstyrelsen beslutar att meningen: Subventionen kan enbart nyttjas en gång per elev läggs till sist i stycket Omfattning, samt att rätt trafikskola läggs in under punkt tre i Rutiner för påbörjan av körkortsutbildning (utbildningsort Jokkmokk). I regelverket för de subventionerade körkort som Jokkmokks kommun tillhandahåller för de unga som är bosatt- och folkbokförda i Jokkmokks kommun, samt för de som är folkbokförda i Jokkmokks kommun men som går på en linje som finns inom Lapplands gymnasium har det framkommit att det saknas en mening som säger att varje elev enbart kan nyttja subventionen en gång. Utredare Anna Hövenmark föreslår: att meningen: Subventionen kan enbart nyttjas en gång per elev läggs till sist i stycket Omfattning, samt att rätt trafikskola läggs in under punkt tre i Rutiner för påbörjan av körkortsutbildning (utbildningsort Jokkmokk). s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 60. Förslag till nya riktlinjer i regelverket för körkortsutbildning. Utredare Anna Hövenmark

39 82 Dnr 2016:454 Revisionsberättelsen och frågan om ansvarsfrihet för ledamöterna i Lapplands gymnasienämnd och LKF:s direktion för 2015 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att direktionen och gymnasienämnden och de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet för år 2015, samt att i övrigt med beaktande lägga revisionsberättelsen till handlingarna Kommunfullmäktige har att bevilja Jokkmokks kommuns ledamöter i Lapplands gymnasienämnd och LKF:s direktion ansvarsfrihet för år 2015. LKF:s revisorer har granskat årsredovisningen för 2015 och bedömer att direktionen och gymnasienämnden i Lapplands kommunalförbund i stort sett bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, att direktionen och gymnasienämndens interna kontroll har varit tillräcklig även om vår granskning visar att när det gäller målarbete och intern kontroll har förbundet ett fortsatt utvecklingsarbete och sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som fullmäktige uppställt. Revisorerna tillstyrker att direktionen och gymnasienämnden och de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet, samt att förbundets årsredovisning för år 2015 godkänns. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 77. Revisionsberättelsen 2015 för LKF. Kommunfullmäktige

40 83 Dnr 2016:454 Årsredovisningen för Lapplands Kommunalförbund för 2015 Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen. Lapplands kommunalförbund uppvisar ett positivt resultat om + 178 000 kr för hela året. Resultatet är lägre än det överskott om ca + 3 500 000 kr som prognosticerades under hösten 2015. De främsta anledningarna till detta är negativ resultatpåverkan från icke-budgeterade avsättningar till pensioner om -950 000 kr och en ökning av semesterlöneskulden om 870 000 kr. Den tredje faktorn som haft en negativ resultatpåverkan är slutlig skatt. Här har förbundet 2015 påförts en kostnad om 1 112 000 kr för skillnad mellan inbetald preliminär skatt och slutlig skatt 2013. Kravet på att resultaträkningens intäkter och kostnader ska vara i balans för perioden uppnås med förbundets årsresultat 2015. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 78. Årsredovisningen för LKF för 2015. Kommunfullmäktige

41 84 Dnr 2008:604 Teckningsrätt för Jokkmokks kommun Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att bemyndiga kommunfullmäktiges ordförande Catharina Johansson, kommunstyrelsens ordförande Robert Bernhardsson, kommunstyrelsens vice ordförande Birgitta Siljelöf, tf. kommunchef och ekonomichef Annika Almqvist samt kommunsekreterare Marcus Sjaggo att teckna av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutad borgen, skuldförbindelse på av kommunfullmäktigebeslutad upplåning och upptagande av checkräkningskrediter, vederbörliga handlingar vid kommunala fastighetsköp och försäljningar, rättshandlingar vid kommunala fastighetsköp och försäljningar, rättshandlingar där kommunen är part i tvist, process eller dylikt, samt handlingar angående dödning och pantskrivning av inteckning, samt att undertecknandet skall ske av två i förening varav en ska vara förtroendevald. Kommunfullmäktige har 2015-04-13 27 fattat beslut angående kommunens teckningsrätt. Enligt nuvarande beslut innehar kommunfullmäktiges ordförande, kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens vice ordförande, kommunchefen och utvecklingschefen, teckningsrätt. Undertecknandet ska ske av två i förening varav en ska vara förtroendevald. I och med att kommunchefen och utvecklings/tillväxtchefen har slutat och ekonomichefen har blivit tf. kommunchef så är det bara en tjänsteman som har teckningsrätt vilket kan bli problematiskt under sommaren. För att lösa detta innan en ny kommunchef och tillväxtchef är på plats så föreslås att kommunsekreteraren får teckningsrätt. Tf. kommunchef Annika Almqvist föreslår: att bemyndiga kommunfullmäktiges ordförande Catharina Johansson, kommunstyrelsens ordförande Robert Bernhardsson, kommunstyrelsens vice ordförande Birgitta Siljelöf, tf. kommunchef och ekonomichef Annika Almqvist samt kommunsekreterare Marcus Sjaggo att teckna av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutad borgen, skuldförbindelse på av kommunfullmäktigebeslutad upplåning och fortsättning

42 84- fortsättning upptagande av checkräkningskrediter, vederbörliga handlingar vid kommunala fastighetsköp och försäljningar, rättshandlingar vid kommunala fastighetsköp och försäljningar, rättshandlingar där kommunen är part i tvist, process eller dylikt, samt handlingar angående dödning och pantskrivning av inteckning, samt att undertecknandet skall ske av två i förening varav en ska vara förtroendevald. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 80. Tjänsteskrivelse från tf. kommunchef Annika Almqvist daterad 2016-05-03. Kommunfullmäktiges beslut 2015-04-13, 27. Kommunfullmäktige

43 85 Dnr 2007:611 Förslag till ny telefonpolicy för Jokkmokks kommun Kommunstyrelsen beslutar att anta telefonpolicyn. Jokkmokks kommuns telefonpolicy är från 2007 och utvecklingen av smartphones, nya hänvisningssystem och mobila anknytningar har till stora delar gjort den föråldrad. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 81. Förslag till ny telefonpolicy. Personalchef Marianne Engan IT-chef Bertil Nordqvist Kommunsekreterare Marcus Sjaggo

44 86 Dnr 2015:292 Motionssvar- Servicehuset i Kvikkjokk Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att uppdra till samhälls- och infrastrukturfunktionen att senast den 31 oktober ha utrett möjligheten att försälja både husvagnsparkeringen och affärsbyggnaden i Kvikkjokk. En motion har inkommit från Mathias Enlund (Fjk). Servicehuset i Kvikkjokk har drivits av olika entreprenörer genom årens lopp. Har då fungerat som affär, restaurang, Naturum, väntrum etc. Dessa entreprenörer har samtidigt haft ansvar över husvagnscampingen och fått intäkter för uthyrning av platser. En intäkt som har varit viktigt för rörelsen. Husvagnscampingen drivs nu av en ekonomisk förening. Men servicehuset står tomt och förfaller. Problemet med detta är många. Huset har fungerat som ett nav i byn. Nu så ser det fruktansvärt illa ut med ett hus mitt i byn som vintertid är översnöat. Sommartid så är det skräpigt, oklippt gräs osv. Något som drar ner helhetsintrycket i den annars jätte vackra fjällbyn. Det finns heller ingen offentlig toalett i Kvikkjokk för turisterna nå längre. Detta är ett stort problem när dom t ex väntar på bussen. Följden blir att dom gör sina behov bakom någon buske, hus eller något annat skymmande. Så länge ingen ser till huset så kommer det förfalla och det går fort. Det finns också risk för skadegörelse. Följden blir stora renoveringskostnader. Vi profilerar kommunen med vildmark och storslagna fjäll. Vi är en kommun som ska satsa på turismnäring. Så jag hoppas och tror att man kan finna en bra lösning på detta problem. Vi måste se över det vi redan har och driva det på något sätt för att få till en bra service. Det finns stor potential för Kvikkjokk. Det man bör göra med byggnaden är att göra enklare underhållsarbeten t ex fasadmålning, se över takrännor, fixa grönområden osv. Sedan starta en utredning om det finns ett behov av byggnaden. fortsättning

45 86 - fortsättning Vill någon driva den som tidigare verksamhet? Är Laponia intresserad att använda lokalen? Kan man ha öppet vissa tider på dygnet så tillgång till toalett/väntrum finns? Bygga om så att det går att hyra ut rum? Det finns flera olika alternativ och jag är övertygad om att det finns någon bra lösning. En lösning som ger en bra service till turisterna och i sin tur gynnar kommunen. Förslagsställaren föreslår att det ska göras en utredning angående möjligheten att driva servicehuset, utreda om någon vill driva verksamhet i huset. Om ingen är intresserad så måste kommunen finna en lösning så tillgång finns till offentlig WC. Teknisk chef Erik Fagerström har berett ärendet. Fastighetsansvarig har efter ett par försök att kunna hyra ut husvagnsparkering beslutat att hyra ut husvagnsparkeringen till en förening, i syfte att komma till rätta med det ekonomiska problem som följt med anläggningen över åren. I avtalet med föreningen ingår också ett tillsynsansvar för affärsbyggnaden. Avtalet har resulterat i att kommunen inte längre bär några kostnader för husvagnsparkeringen och att man kommit till rätta med det eftersatta underhållet på husvagnsparkeringen. Dock så är inte den ekonomiska frågan för affärsbyggnaden eller underhållet av denna löst i och med avtalet med föreningen. Laponia förvaltning var tidigare intresserade av att inrymma en nod i huset men blev på grund av osäkra förhållanden med hyresgäster omprioriterat till en utomhusnod, i en dialog mellan berörda parter. Detaljplanen för affärsbyggnaden är allmänt ändamål A1 (servicecenter till byn). Ändrad användning kan vara möjligt men måste prövas och är beroende på vilken verksamhet som planeras i lokalen och på fastigheten. Den asfalterade ytan är planlagd som parkering. De investeringar som är gjorda i anläggningen och som vid en uppsägning kan bli en belastning för Jokkmokks kommun, vid en ensidig uppsägning, kan anses som en investering för en standardförhöjning som med motsvarande summa tillför anläggningen ett mervärde under en försäljning. Fastighetskontoret föreslår att en försäljningsprocess påbörjas av anläggningen och att både husvagnsparkeringen och affärslokalen ska vara en del i denna. fortsättning

46 86 - fortsättning s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 56. Tjänsteskrivelse från teknisk chef Erik Fagerström daterad 2016-04-26. Kommunfullmäktiges beslut 2015-04-13, 21. Komplettering av motion inkommen 2014-04-13. Motion från Mathias Enlund (Fjk) inkommen 2015-04-08. Kommunfullmäktige

47 87 Dnr 2015:881 Motionssvar- Väderstation och webkamera i Kvikkjokk Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att utredarens skrivelse ska utgöra svar på motionen. Reservationer Mot beslutet anmäler Jonas Wiandt (L) skriftlig reservation. Karin Vannar (Sv), Roland Boman och Kajsa Boman (Fjk) och Henrik Blind (Mp) reserverar sig mot beslutet. En motion har inkommit från Jonas Wiandt (fp). Kommunmedborgare såväl som turister m.fl. som planerar att fara mot Kvikkjokk och kanske vidare skulle vara betjänta av möjligheten att få en aktuell bild samt en uppfattning om temperatur, vind etc i detta område innan de startade sin resa. Turismen är en växande näring och kommunen har en tydlig profil som vildmarkskommun, varför inte tillgängliggöra en visuell bild av kommunens vackra natur genom en webkamera i fjällnära miljö. Genom tekniken kan vi minska avstånden och tillgängliggöra platser för de som har långt att fara eller för de som inte har möjlighet. Detta sammantaget ger en bakgrund till varför vi argumenterar att utplaceringen av en webkamera samt väderstation i Kvikkjokk skulle vara en investering som förenar nytta med nöje samt även kunna vara den första av flera enheter somi ett längre perspektiv skulle kunna placeras ut på fler platser i vår kommun. Folkpartiet yrkar: -Att kommunfullmäktige beslutar om att kontrollera möjligheterna, med syste att investera, varpå placera en webkamera samt väderstation i Kvikkjokk vilken ska sända bild och väderinfo via webben dygnet runt. Utredare Magdalena Fjellner har berett ärendet. I dagsläget finns enligt SMHI officiella väderstationer inom Jokkmokks kommun på Jokkmokks flygplats, i Vajmat, i Jokkmokks samhälle samt i Kvikkjokk/Årrenjarka, där stationen fysiskt är placerad i Årrenjarka.

48 87- fortsättning Möjligheterna att via radio och internet, exempelvis via SMHI, vackertvader.se, klart.se, storm.no eller yr.no få tillgång till aktuell väderdata för Kvikkjokk får bedömas som goda. Dessa prognoser / aktuellt väder bygger då på mätningar från de officiella väderstationerna. Även Fjällsäkerhetsrådet tillhandahåller, via webben, utförliga väderprognoser och aktuellt väder som omfattar Kvikkjokk. När det gäller de officiella väderstationerna i kommunen finns avtal mellan SMHI och personer/entreprenörer/organisationer som reglerar avläsning vid fasta tidpunkter under dygnet samt inrapportering av data som sedan behandlas och vidaredistribueras i förekommande fall för publicering av olika prognosleverantörer. En webkamera anpassad för utomhusbruk bedöms kosta ca 25000 kr i inköp. Förutom investeringskostnaden krävs endera ett underhåll och driftsansvar i kommunal regi, eller köp av extern tjänst för att ombesörja detsamma. En investering i en kommunal väderstation skulle, förutom investeringskostnaden i anläggningen som är svår att bedöma, medföra kommunala lösningar eller köp av externa tjänster rörande avläsning, publicering samt även drift och underhåll av anläggningen. En webkamera likväl som en väderstation tar bandbredd i anspråk i ett område med begränsad internetåtkomst. Det kan påverka entreprenörer i området på ett negativt sätt vad gäller till exempel möjligheterna att nyttja betalterminaler etc. Att tillgänglig internetåtkomst kan påverkas negativt för andra användare i området i kombination med redan befintligt utbud av andra prognosleverantörer samt de investerings- drifts- och underhållskostnader det skulle innebära medför sammantaget att Tillväxtfunktionen inte anser det vara försvarbart att äga och drifta en kommunal väderstation eller webkamera i Kvikkjokk. s beredning Kommunstyrelsens arbets- och tillväxtutskotts beslut 2016-05-16, 82. Tjänsteskrivelse från utredare Magdalena Fjellner. Kommunfullmäktiges beslut 2015-10-26, 54. Motion från Jonas Wiandt (fp) inkommen 2015-10-26. Kommunfullmäktige