Likabehandlingsplan för Institutionen för baltiska språk, finska och tyska (202) Inledning Institutionens handlingsplan för likabehandling är en lokal tillämpning av den övergripande jämställdhetsplanen (20 203) och mångfaldsplanen (2007 20) för anställda vid Stockholms universitet och gäller för budgetåret 202. Hänsyn har även tagits till handlingsplanen för likabehandlingsplanen (200 20) vid Stockholms universitet. Planen är avsedd att tjäna som utgångspunkt för likabehandlingsarbetet vid institutionen under år 202 och med vissa revideringar även för de följande åren. I planen redogörs för den rådande situationen vad gäller personal och studerande med avseende på likabehandling på institutionen. Därefter presenteras likabehandlingsarbetets inriktning och mål. Institutionens likabehandlingsarbete ska inriktas mot etnisk och kulturell bakgrund funktionshinder kön och genus religion eller annan trosuppfattning sexuell läggning och gälla arbets- och studieförhållanden forskning undervisning övrig verksamhet beslut på alla nivåer Statistik över könsfördelningen bland institutionens personal och studerande Statistik över könsfördelningen bland institutionens personal (HT-) Antal Varav kvinnor Varav män Professorer 3 2 Gästprofessor Lektorer 6 6 0 0 Gästforskare 0 Forskare Forskarassistent 2 0 Adjunkter 4 4 0 Post.doc i nederl. 0 Doktorandanställningar 7 3 6 Projektassistent 0 Samtliga planer finns på SUs hemsida: http://www.su.se/medarbetare/fran-ledningen/planeringuppfoljning/handlings-specialplaner. 2 En anställning som forskarassistent i tyska är tillsatt och tillträds juli 202 3 Tre anställningar som doktorand är tillsatta och kommer att tillträdas den januari 202
DAAD-assistent 0 DAAD-lektor 0 Administrativ personal 3 3 0 = totalt 33 anställningar på 32 anställda varav två praktikanter Statistik över könsfördelningen bland institutionens studerande Statistiken över studerande grundar sig på registreringsuppgifter från ht- Antal Varav kvinnor Varav män Studerande Doktorander 9 8 Studenter på grundutbildning B: 29 F: 0 T: 362 B: 4 F: 54 T: 20 B: 5 F: 47 T: 6 N: 6 N:85 N:3 Studenter på avanceradnivå B: F: 3 T: 3 N: 0 B: F: 7 T: 0 N:0 B: 0 F: 6 T: 3 N:0 Totalt: 635 372 263 Statistik över könsfördelningen i institutionens styrelse (ht-) Totalt 2 8 4 Som framgår av nedanstående framställning som grundar sig på uppgifter för ht- är fördelningen mellan män och kvinnor bland lärare och forskare sammantaget ojämn (med hänsyn tagen till 40-60-principen ) med övervikt för kvinnor. Den administrativa personalen består idag endast av kvinnor. Inom forskarutbildningen är kvinnodominansen stor, vilket sannolikt kan förklaras med den underrepresentation av manliga studenter som man länge har haft såväl på grund- som på avancerad nivå inom språkämnena. För närvarande är både institutionens prefekt och ställföreträdande prefekt en kvinna. I fråga om den etniska och kulturella mångfalden vid institutionen kan hänvisas till att 70-75% av de anställda har utländsk bakgrund. 2
Mål och inriktning beträffande jämställdhet och mångfald vid institutionen för baltiska språk, finska och tyska Institutionens medarbetare Det bör påpekas att eftersom institutionens personalstyrka uppdelad på olika personalkategorier är relativt liten, kan statistiskt grundade bedömningar av eventuella snedfördelningar vara vanskliga att göra. Vid institutionen eftersträvas en jämställd fördelning och vid nyanställningar tas hänsyn till underrepresenterat kön, när arbetssökanden har likvärdiga meriter. Institutionen utmärks av språklig mångfald. Undervisning och forskning sker mestadels på respektive ämnesspråk, medan det gemensamma institutionsspråk som rör administration och praktiska göromål dock normalt är svenska. Därför uppmuntras institutionens medarbetare att snart efter anställningen förvärva denna kunskap. Kontinuerlig kompetensutveckling och tydliga karriärsteg är angelägna mål för alla personalgrupper. Regelbundna möten hålls inom institutionen och man arbetar kontinuerligt t. ex. för ett bättre kontaktnät för den administrativa personalen såväl inom som över institutionsgränserna för att kunna ta tillvara gemensamma intressen, öka förståelsen för varandras arbetssituation, utbyta erfarenheter och lära av varandra. Studerande inom grundutbildningen och forskarutbildningen Det finns en underrepresentation av män som för närvarande utmärker såväl utbildningen på både grund- och avancerad nivå som forskarutbildningen vid institutionen. Institutionen har dock små möjligheter att påverka studenternas ämnesval, vilket i stor utsträckning är beroende av samhällsfaktorer. Så länge rekryteringsbasen för forskarutbildningen är kvinnodominerad är det svårt att tänka sig en väsentligt annorlunda fördelning mellan män och kvinnor bland de forskarstuderande. Med den utgångspunkten är den nuvarande fördelningen förklarlig. Antagningen till forskarutbildningen baseras i första hand på kvalifikationer och möjliheteter till ämneskompetent handledning. Vid lika meriter och förutsättningar ska underrepresenterat kön prioriteras. Forskningens inriktning och innehåll Institutionens forskning är inriktad mot språk, litteratur och kultur i de länder i vilkas språk vi bedriver undervisning. Vid val av metoder, (forsknings)litteratur samt forskningsobjekt är det betydelsefullt att ta hänsyn till och reflektera över genus- och mångfaldsfrågor framför allt inom de mer sociologiskt präglade forskningsområdena. Vid institutionen bedrivs regelbundet genusrelaterade forskningsprojekt samt forskning kring minoritetsspråk. Utbildningarnas inriktning och innehåll För att garantera en fokusering på frågor kring jämställdhet och mångfald i utbildningen bör granskningar av kursplaner och kurslitteratur regelbundet genomföras utifrån detta perspektiv. Stor vikt bör också fortsättningsvis läggas vid dessa aspekter vid utveckling av nya kurser. Ett 3
större inslag av litteratur kring kritiskt orienterad forskning i förhållande till språk, litteratur och kultur i de länder i vilkas språk vi bedriver undervisning kan utgöra ett viktigt tillskott i detta avseende. Inom språkundervisningen tas även hänsyn till de språkliga variteterna i de länder där respektive språk talas. Härigenom kan sociala, kulturella och politiska aspekter på makt, förtryck och dominans i förhållande till såväl språkliga som etniska och andra grupper i samhället ytterligare belysas. Seminarieverksamhet (på forskarnivå) Institutionen har flera seminarieserier: Högre seminariet i baltiska språk, högre seminariet och doktorandseminariet i finska och kollokviet i tyska och nederländska. De högre seminarierna vänder sig förutom till institutionens forskare och forskarstuderande även till studerande på andra nivåer och övriga intresserade. De högre seminarierna är förlagda till sen eftermiddagstid eller kvällstid för att så många som möjligt ska kunna delta (denna tid har visat sig vara den bäst tillgängliga för majoriteten av de studerande och medarbetarna). Kollokvierna ligger i normalfallet på förmiddagstid, så att alla verksamma vid institutionen ska kunna delta under arbetstid. För anställda med barn i förskole- och skolålder har denna tid också visat sig vara mycket bra. Gästföreläsningar kan dock förekomma vid andra tidpunkter. En god seminariekultur med möjlighet för alla att närvara och göra sig hörda ska även fortsättningsvis eftersträvas i all seminarieverksamhet. På grund- och avancerad nivå varierar tiderna för ett flertal obligatoriska kurser som ges vid institutionen mellan eftermiddags- och kvällstid varannan termin för att kunna garantera alla en möjlighet att delta. Med tanke på en stor andel förvärsarbetande studerande vid institutionen ligger många kurser på kvällstider. Mål och åtgärder för det närmaste året Medarbetare - att diskutera uppdelningen av institutionens arbetsuppgifter utifrån ett jämställdhets-, jämlikhets- och mångfaldsperspektiv, - att aktivt stimulera medarbetare ur olika personalkategorier till vidareutbildning och andra befordransmöjligheter, - att underlätta för samtliga medarbetare att förena förvärvsarbete (inklusive vidareutbildning och seminarieverksamhet) med familjeliv, - att diskutera kränkande särbehandling och upplysa, t.ex. vid personalmöten och om vart man ska vända sig om man känner sig utsatt för sådan kränkande behandling, - att studierektorn minst en gång per år tar upp kursplaner, litteraturlistor och kursutvärdering till diskussion ur ett jämställdhets-, jämlikhets- och mångfaldsperspektiv, - att öppenhet och tydlighet ska vara vägledande för beslutsfattande, ansvarsfördelning och informationsspridningen inom institutionen, - att likabehandling ska vara en självklar aspekt i all verksamhet vid institutionen, - att institutionen även i fortsättningen upprätthåller lika villkor (lön, förmåner, arbetsförhållanden) för lika befattning. Huvudansvarig för dessa punkter är prefekten i vissa fall tillsammans med studierektorerna. Forskarstuderande och studerande inom grundutbildningen: - att diskutera handledning ur ett jämställdhets-, jämlikhets- och mångfaldsperspektiv både vid doktorandrådsmöten och vid möten mellan studerande och handledare - att ur jämställdhets-, jämlikhets- och mångfaldssynvinkel diskutera förutsättningarna för aktivt deltagande i seminarier och övrig undervisning och underlätta för samtliga studerande att förena studier med familjeliv 4
- att diskutera hur man i kursutvärderingar kan beakta jämställdhets-, jämlikhets- och mångfaldsfrågor i utbildningen - att på doktorandrådsmöten diskutera kränkande särbehandling och upplysa om vem man kan och bör vända sig till om man skulle känna sig utsatt för sådan. Likabehandling av studenter med funktionshinder Institutionen följer universitetets handlingsplan för tillgänglighet. 4 Institutionen informerar om det stöd från handikappservice som universitetet erbjuder studenter med funktionshinder. 5 Ansvariga för dessa punkter är beroende av frågans art prefekten, studierektor, studievägledare, handledare eller lärare. Revidering av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen ska revideras varje år. 4 Även denna plan finns på SUs hemsida: http://www.su.se/medarbetare/fran-ledningen/planeringuppfoljning/handlings-specialplaner. 5 Länk: http://www.su.se/utbildning/studieinformation/studera-med-funktionshinder. 5