Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29
Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj plantor, 12 milj för marknaden Årlig avverkning 7 Mm 3 fub Inga industrier 60.000 ha i Lettland Vindkraftsprojekt Örebro Finansiella mål Långsiktig värdeökning i skogen Jämn årlig avkastning Ägare Försäkringsbolag, pensionsfonder, övriga kapitalförvaltare 52% Stora Enso 43% Korsnäs 5% www.bergvikskog.se
Vad innebär sektorsansvaret för Bergvik Skog? 1. Övergripande 2. Skogsskötsel 3. Biobränsle 4. Största utmaningarna
1. Övergripande Uthållig virkesproduktion Stor valmöjlighet i framtida virkesutnyttjande Uthålligt brukande Skogsvårdslagen FSC- och PEFC-certifikat Miljöaspekten fungerande ekosystem bevarad biologisk mångfald på landskapsnivå men inte blockera nyttjande! Uthålligt nyttjande av förnybar resurs måste vara ok! Stor markägare stort ansvar Miljö Ekon. Social Det ska vi leva upp till utifrån våra förutsättningar!
2.1 Skogsskötsel - föryngring Ny skog efter avverkning Produktiv Trädslag efter ståndort Efterfrågad kvalitet Så snabbt som möjligt Markberedning Plantering Förädlat plantmaterial
2.2 Skogsskötsel - röjning Ungskogsröjning ingen senareläggning! Slutröjt senast vid 5 m Trädslag efter ståndort För största valmöjlighet i fortsatt skötsel Ger robusta bestånd minskat tillsynsbehov För viltfoderproduktion röjda bestånd ger mer! Tall sidokvistar i beteshöjd största älgfoderresursen Löv stubbuppslag flyttar ner fodret i beteshöjd igen särskilt viktigt vid förekomst av flera hjortdjursarter Bestånd som viltet kan röra sig i inga täta vassruggar Miljö oröjda hänsynsytor o vissa kantzoner 10-20% löv generellt, röjning för lövuppslag i vissa kantzoner För en bra gallringsekonomi
2.3 Skogsskötsel - gallring Gallringsuttag styrs av skötselbehov 2 Mm 3 fub 2010 Enskilda trädets utveckling i fokus Kronutveckling Dimensionsutveckling Robusta träd och bestånd Kräver mindre tillsyn Stamantalsmall Riktlinjer för stamval i huvudsak underifrån Miljö ogallrade hänsynsytor o vissa kantzoner bevara lövandel, gallring för lövdominans i vissa kantzoner
Stammar/ha 5 000 4 500 4 000 3 500 Förband (m) 1,5 1,6 1,7 Bergvik Skogs skötselprogram "Allt på ett kort" 3 000 1,8 2 500 2 000 28 24 28 24 1,9 2,0 2,2 28 24 1 500 1 000 20 16 12 28 24 20 16 20 16 2,4 2,6 2,8 3,0 3,3 3,6 500 4,0 4,5 5,0 0 Plantantal barr 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 24 20 Lägsta plantantal barr vid åk Högsta stamantal inklusive löv efter slutröjning Övre höjd (m) 16 18 20 22 26 Högsta övre höjd för gallring på olika ståndortsindex 28
2.4 Skogsskötsel - slutavverkning Uthållig nivå aldrig behöva sänka avverkningen Företagstaxeringar ca vart 10:e år Färska data Säkrare uppgifter än i beståndsregister Planering bidrar till bevarad biologisk mångfald Naturvärdesbedömning o -hänsyn på avverkningsobjektet Landskapsperspektiv, unik möjlighet för stor markägare
3. Biobränsle Branschdrivna processer Biprodukter - bark, spån, torrflis, svartlut mm Slutanvända produkter energiåtervinning Samhällsdrivna processer inte ett primärt intresse för skogsbruket/-industrin att driva men ger effekter i skogsbruket GROT-täkt förenklad och bättre markberedning ökade körskador spår och kompaktering försenad skogsvård vid avbarrning på hygge näringsförluster Stamtäta gallringar Bergviks skötselprogram skapar inga nya bränsletäkt reducerar yngelmaterial för märgborre ger möjlighet till maskinell rotrötebehandling näringsförluster Samhället bör ta större ansvar att sluta kretsloppet pos neg neg neg pos pos neg
4.1 Största utmaningarna ny kunskap Efterfråga angelägen forskning Delta i rådgivande grupper mm Markvärd för försöksverksamhet Finansiär i relevanta områden Exempel snytbagge Hyggesvila förstärker problem med konkurrerande vegetation Avgångar ger luckiga, ojämna föryngringar Försenar ungskogsutveckling Ger tillväxtförluster pga dålig slutenhet Bergvik arbetar med två olika skydd Bugstop vax (endast gran) Conniflex lim och sand Exempel löv- och blandskogsskötsel
4.2 Största utmaningarna - viltbete Fördröjer plant- o ungskogsutveckling Orsakar kvalitets- o värdeförluster Orsakar volymtillväxtförluster Fel trädslag i ungskogar Direkt älgen håller tillbaka vissa arter Indirekt skogsägare avstår från tall Sänker möjligt biobränsleuttag Naturlig restaurering av betesresursen nödvändig Bergvik initiativtagare till samverkan i olika sammanhang
4.3 Största utmaningarna - klimatändringar Plantor måste klara dagens klimat och väder Etablerade träd är tåligare Högre medeltemperatur Längre vegetationsperiod Större näringsutbud Högre nederbörd under vegetationsperiod - dikning Lägre nederbörd under vegetationsperiod? Klimatändringar (30 år) kan pareras med omloppstiden
4.4 Största utmaningarna - teknikutveckling Kostnadsläge Skogsvård Avverkning Körskador Allmänt inte nöjda med situationen skogsbruket tar samlat grepp i vattenvårdsfrågan Den samhällsdrivna GROT-täkten förvärrar situationen Ytterligare en maskinoperation, ofta på fel årstid Skyddande grenar körs bort Bergvik undviker bränsletäkt där riset behövs för markskydd Teknik för askhantering och spridning inte fullgången Klimatförändringar försvårar Snabbare och mer frekventa vädersvängningar kring nollan Mer nederbörd sommartid
Slutord Som stor skogsägare kan vi bara agera enligt samhällets spelregler Högt ställda ambitioner avseende både produktions- och miljöfrågor Enskilda åtgärder kan trots detta ur ett särintresses perspektiv alltid kritiseras Vi har fått frihet under ansvar låt oss hantera denna! T A C K!