Slutrapport Näckrosprojektet 2008 2012

,. Slutrapport Näckrosprojektet 2008 2012 Näckrosprojektet En gemensam satsning för att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning. Kommunerna Nyköping Oxelösund Gnesta Trosa Katrineholm Vingåker Flen Landstinget Sörmland IFSAP RSMH Silvermånen Fontänhuset

Sammanfattning Näckrosprojektet är ett samarbetsprojekt mellan samtliga kommuner och landstinget i södra och västra länsdelen i Sörmland, RSMH, IFSAP, Fontänhuset i Nyköping och Kooperativet Silvermånen. Projektets syfte har varit att skapa en gemensam stadigvarande kunskapsbas och samsyn, att öka samsynen och förståelsen för varandra och överbrygga kulturskillnader mellan olika vårdoch omsorgsgivare samt huvudmän, att öka samsynen kring förhållningssätt och bemötande av vård- och omsorgstagaren, att skapa ett ökat brukarinflytande i vård, omsorg, behandling och rehabilitering av personer med psykisk funktionsnedsättning/sjukdom Totalt har Socialstyrelsen beviljat 11 miljoner kronor åren 2008 2012. Över 730 personer har deltagit i någon/några av de utbildningar projektet erbjudit baspersonal från kommuner och landsting. Brukare och anhöriga har också haft tillgång till utbildningsutbudet. Utbildningarna valdes efter en inventering av brukarnas önskemål och med hänsyn till Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Utbildningsinsatserna bestod av motiverande samtal, MI, ett självständigt liv, ESL, RSMH-utbildningar som tog upp bemötande, empowerment och brukarinflytande och återhämtning. Vidare anordnades utbildning i supported employment, SE, psykopedagogisk intervention, PPI, samt föreläsningar med tema neuropsykiatri och Case Management. Brukarna hade också möjlighet att delta i en brukarutbildning och en utbildning i hur man kan utföra brukarrevisioner. Utvärderingar har visat att kvaliteten på utbildningarna har varit hög med undantag för ett fåtal utbildningstillfällen. Utbildningsinsatserna har kompletterats med handledning och s.k. miniprojekt för att stödja implementeringen. Nätverk har bildats av speciellt utbildade s.k. nyckelpersoner inom MI och kamratstödjare inom ESL (tillsammans ca 50 personer) för att kunna vara ett stöd på sina respektive arbetsplatser. Kommunanställd personal har i högre utsträckning använt utbildningsplatserna än vad landstingets personal har gjort. När man deltagit på samma utbildningar, har man fått lättare att ta kontakt med varandra. Projektet har skapat nya arenor att mötas på för personal, brukare och anhöriga. Om man deltagit i utbildningen i empowerment och brukarinflytande och i föreläsningsserien om neuropsykiatri, ser man sig som personal mer jämlik med brukarna än om man deltagit i andra utbildningar. Tre brukarrevisioner har utförts. En revision tar ca 8 veckor göra. Nu finns långtgående planer på att bilda ett arbetskooperativ i samarbete med kooperativet Silvermånen som skulle kunna utföra brukarrevisioner på uppdrag av kommuner och landsting. Brukarråd har bildats och finns i samtliga kommuner utom i Nyköpings kommun där man förbereder att starta upp ett råd. Råden är rådgivande och möten sker ca en gång per månad. I Gnesta kommun deltar man i de anställningsintervjuer som berör brukarna. NSPH representerar brukar- och anhörigorganisationerna hos landstinget.

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Regeringsuppdraget... 2 2 Syfte... 3 2.1 Definitioner... 4 3 Genomförande... 4 3.1 Implementeringen... 4 3.2 Utbildningsmoduler... 5 3.2.1 Basutbildning... 6 3.2.2 Motiverande samtal (MI)... 6 3.2.3 Ett självständigt liv (ESL)... 7 3.2.4 Psykopedagogisk intervention (PPI)... 7 3.2.5 Supported employment (SE)... 7 3.2.6 RSMH:s utbildningar... 7 3.2.7 Brukarutbildning... 8 3.2.8 Övriga utbildningsaktiviteter... 8 3.2.9 Andra stödjande aktiviteter... 9 3.3 Utbildningskostnader... 9 4 Resultat... 10 4.1 Deltagande i ESL, MI och Basutbildning... 10 4.2 RSMH-utbildningarna... 11 4.3 Handledning... 12 4.4 Miniprojekt... 13 4.5 Nätverk... 14 4.6 Brukarråd... 14 5 Brukarrevision... 15 6 Utvärdering... 15 7 Diskussion... 16 8 Långsiktig kompetensplan... 18 8.1 Utbildningar... 19 8.2 Handledning... 20 8.3 Nätverk... 20 9 Röster från Näckrosprojektet... 21 9.1 Vi har fått tillbaka glädjen!... 21 9.2 Bemötandet har blivit bättre... 23 9.3 Sociala företag här för att stanna... 24 9.4 Vi tänker på samma sätt allihop... 26 9.5 Möt brukaren på lika villkor... 28 9.6 Det har varit värt varenda krona... 30 9.7 Vi har fått en gemensam plattform... 32 10 Slutord... 36 Referenser... 37 Bilagor... 38 Bilaga 1 Brukarrevision Bilaga 2 Utvärdering

1 Inledning Under drygt fyra år har Näckrosprojektet drivits av landsting, sju kommuner och brukar- och anhörigorganisationer. Föreliggande rapport sammanfattar de viktigaste händelserna under projekttiden och diskuterar varför resultatet blev som det blev. En kortare version av rapporten har också utarbetats. Två utvärderingar har utförts under projekttiden. Den första gjordes av projektledaren Maria Skarin 1 under perioden 2009 2010 och den sista av Emme-Li Vingare 2, som under handledning av Õie Umb-Carlsson, FOU Sörmland, har utvärderat projektet. Den sistnämnda rapporten ingår i FOU Sörmlands rapportserie. Under projekttiden har många nya kontakter knutits mellan alla medverkande, som kan vara ett steg på vägen till ett samhälle där alla är jämlika, med eller utan psykiska funktionshinder. Den process som startats i projektet kan bara gå framåt mot ett ökat brukar- och anhöriginflytande, mot ökad samverkan och förståelse mellan huvudmännen och en gemensam stadigvarande kunskapsbas. Slutrapporten är skriven av Kristin Bjurner, på uppdrag av Näckrosprojektets ledningsgrupp, i samarbete med projektadministratören Maria Skagerström. 1.1 Bakgrund Nationell psykiatrisamordning konstaterade i sitt slutbetänkande 3 att det föreligger ett omfattande behov av kompetenshöjning och fortbildning för personal som arbetar med människor som har psykisk sjukdom och/eller psykiskt funktionshinder. Behovet av ett ökat brukarinflytande är också stort inom den psykiatriska vården och omsorgen. De personer som berörs av beslut om hur stödet och vården ska utformas ska också vara delaktiga i besluten som rör dels enskilda insatser, dels det strategiska arbetet för hur vården och omsorgen ska organiseras för personer med psykisk sjukdom och psykiskt funktionshinder. Kommunernas ansvar för den psykiskt funktionshindrade är den sociala anpassningen i samhället. I detta ansvar ingår bland annat att erbjuda olika boendeformer, boendestöd, daglig sysselsättning och en meningsfull fritid. Landstinget ska förebygga, utreda och behandla psykiska sjukdomar, i öppna eller slutna vårdformer. Ansvaret innefattar även somatisk vård och tandvård. Ett gott bemötande har avgörande betydelse för vårdens och omsorgens kvalitet. Ett gott bemötande handlar om en grundinställning att det personliga mötet är viktigt. Kontakterna och dialogen med de personer som söker vård ska bygga på respekt för människors lika värde, individens självbestämmande och integritet. God kommunikation och patientens delaktighet är en förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna ge en god vård. 1 M. Skarin. Utvärdering av Näckrosprojektet. 2010 2 E L. Vingare. Näckrosprojektet. 2013 3 SOU 2006:100. Ambition och ansvar. 2006 1

För människor med psykisk sjukdom är det av största vikt att de drabbade har förtroende för behandlaren. Ett gott bemötande och omhändertagande, både till den som blivit sjuk och till de anhöriga är mycket viktigt. Anhöriga har en central roll som kunskapsbärare och har genom sina erfarenheter en mängd specifika kunskaper om sjukdomshistorien. De kan identifiera tidiga tecken på försämring och andra reaktioner hos sin anhörige och bidrar därmed med oersättlig information till personalen (Lundin L. & Mellgren.Z.2012) 4. 1.2 Regeringsuppdraget Uppdraget från Socialstyrelsen 5 var att förstärka kompetensen hos personal i kommuner och landsting som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Bidraget skulle fördelas bland de ansökningar som Socialstyrelsen bedömde som mest innovativa, utvecklande och långsiktiga och som skulle kunna tjäna som exempel för andras satsningar i framtiden. Totalt fördelades 430 miljoner från år 2008 t.o.m. år 2012. Ansökan skulle ske gemensamt mellan kommuner och landsting och utformas i samarbete med patient/brukar- och anhörigorganisationer. Psykiatriska kliniken i den södra och västra länsdelen samt kommunerna Trosa, Gnesta, Nyköping, Oxelösund, Katrineholm, Flen och Vingåker i samverkan med Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), Intresseföreningen för personer med schizofreni och andra diagnoser (IFSAP), Fontänhuset i Nyköping och Kooperativet Silvermånen ansökte gemensamt om projektmedel. RSMH, IFSAP, Fontänhuset och Silvermånen ingår i Nationell samverkan för psykisk hälsa, (NSPH), ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. Ledningen för projektet bestod av representanter från de medverkande parterna. Ledningsgruppen har sammanträtt ca 1 ggr/mån. En projektledare anställdes 2009 2010. Efter 2010 har tjänsten tidvis varit besatt fram till 2012. En projektmedarbetare, som anställdes 2010, har varit en sammanhållande länk och utfört de administrativa uppgifterna. Den huvudsakliga målgruppen för satsningen var personal i den psykiatriska hälso- och sjukvården och inom socialtjänsten, i första hand baspersonal yrkeskategorier som skötare, vårdare, undersköterskor, boendestödjare, rehabiliteringspersonal, sysselsättningspersonal och behandlingsassistenter m.fl. Satsningen skulle bidra till en evidensbaserad praktik där integrering av följande komponenter skulle ske; bästa tillgängliga empiriska evidens professionell expertis klientens och brukarens värderingar 4 Lundin L. & Mellgren Z., Psykiska funktionshinder stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar. 2012 5 Socialstyrelsen. Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag. Dnr 6438/2008 2

Inom forskningen kan erfarenhetsbaserad praktik definieras som en sammanvägning av vetenskaplig kunskap, professionell erfarenhet och yrkeskunskap samt patientens/brukarens behov och önskemål. (Jenner H. 2011) 6 Satsningen skulle bidra till att personalens kompetens förstärktes på längre sikt. Kommuner och landsting skulle ges förutsättningar att utarbeta rutiner och system för hur kompetensutvecklingen av personalen skulle säkras över tid och inte bara bli en tillfällig satsning på befintlig personal. Projektet erhöll totalt 11 132 000 kr i projektmedel varav 121 000 kr har återbetalats till Socialstyrelsen. Medlen fick inte finansiera huvudmännens löne- och vikariekostnader. Beviljade projektmedel 2008 3 500 000 kr 2009 532 000 kr 2010 4 500 000 kr 2011 2 600 000 kr Totalt 11 132 000 kr 2 Syfte Näckrosprojektets övergripande målsättning har varit; En gemensam stadigvarande kunskapsbas och samsyn kring definition av psykisk funktionsnedsättning/sjukdom och förståelse för varandras uppdrag i kontakt med personer tillhörande målgruppen. En ökad samsyn och förståelse för varandra samt överbryggande av kulturskillnader mellan olika vård- omsorgsgivare samt huvudmän. En ökad samsyn kring förhållningssätt till och bemötande av vård- och omsorgstagaren. Ett ökat brukarinflytande i vård, omsorg, behandling och rehabilitering av personer med psykisk funktionsnedsättning/sjukdom. 6 I. Ljungqvist & H. Jenner (red.) Psykiatri för baspersonal. 2011 3

2.1 Definitioner Psykisk sjukdom ska enligt Socialstyrelsen tolkas som ett tillstånd som diagnostiserats enligt etablerat diagnossystem inom psykiatrins område. Psykiskt funktionshinder definieras enligt Nationell Psykiatrisamordning SOU 2006:100 på följande sätt: En person har ett psykiskt funktionshinder om hon/han, har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden, och att dessa begränsningar har funnits, eller kan antas komma att bestå under längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Med samsyn menas en gemensam insikt om både likheter och olikheter. Att rollerna huvudmännen har ses som jämlika och att man i samverkan respekterar och värdesätter varandras insatser. Med brukarinflytande menas en påverkan som omfattar tre nivåer. Medborgarnas möjlighet att såsom användare av offentlig service påverka tjänsternas utformning och kvalitet. - Individnivå; Den enskildes möjligheter att påverka sin livssituation och de vård- och stödinsatser som hon eller han är utsatt för. - Verksamhetsnivå; Patienters, brukares och anhörigas möjligheter att vara delaktiga i beslut som fattas i verksamheter inom socialtjänst och psykiatri. - Systemnivå; När patienters, brukares och anhörigas organisationer har inflytande på ett övergripande plan. T.ex. att ge underlag till politiska beslut, att vara med om utformning av policyprogram. (Nordén H., 2008) 7 3 Genomförande I kapitlet redogörs för hur projektet genomförts utifrån de fyra faser Socialstyrelsen 8 beskriver som viktiga för att implementera ny kunskap. Därefter redogörs för de utbildningar och andra aktiviteter som genomförts av projektet. 3.1 Implementeringen Under den första (1) fasen identifierar man vilka förändringsbehov som finns och det bästa sättet att tillfredsställa behoven av ny kunskap. Målet med implementeringen måste vara tydligt och kunna mätas i en uppföljning. I Näckrosprojektet startade man projektet med att göra en inventering av vad brukare och anhöriga ansåg att personalen inom både landsting och kommun saknade/behövde mer kompetens i. Som brukare ville man bli bättre bemött bli lyssnad till. Man önskade att personalen kunde motivera brukaren att t.ex. ta sina läkemedel. Man ville få mer kunskap om sin sjukdom, läkemedel m.m. Anhöriga önskade ett bättre bemötande och också kunskaper 7 Nordén H. Kunskap att hämta brukarmedverkan för en bättre psykiatri. 2008. 8 Socialstyrelsen. Om Implementering. 2012 4

om sjukdom och läkemedel. De önskemål som framkom under mötet har tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer 9 legat till grund för utbildningssatsningen. Riktlinjerna anger fokus på tre områden; - åtgärder för att öka individens deltagande i vård och omsorg, - åtgärder för att öka individens inflytande och delaktighet i vård och omsorg, - psykopedagogiska åtgärder för att ge kunskap om sjukdomen. Under fas två (2) poängteras att förändringsarbetet måste förankras. Enighet om målen måste skapas. Utbildningsanordnarna delgavs verksamheternas styrande dokument, övergripande verksamhetsplaner och behandlingsplaner för att beaktas av utbildaren och där det var tillämpligt användas i lärprocessen. Utbildarna fick också ge förslag på hur tillämpningen av kunskaperna skulle kunna hållas levande i den fortsatta verksamheten. 10 Information om projektet och utbildningarna fanns hela tiden tillgänglig via webbsidan och kommer också att finnas kvar efter projektets avslut. Den viktigaste länken i att förankra projektets målsättningar har varit projektets ledningsgrupp. Det har inte alltid varit en lätt uppgift att förankra projektets målsättningar samtidigt som omorganisationer och ekonomiska neddragningar har legat högst på agendan. Under fas tre (3) diskuteras användningen av metoden. Det finns alltid en risk att man inte använder en metod på förväntat sätt utan ändrar den efter sitt eget huvud. För att förhindra detta är det bra med en integrerad och löpande handledning i den nya metoden i den ordinarie verksamheten. Handledning och miniprojekt har erbjudits alla som gått utbildningarna. Under fas fyra (4) vidmakthålls den nya metoden. När mer än hälften av professionen använder den nya metoden på det sätt som avsetts kan man tala om att metoden är implementerad. 3.2 Utbildningsmoduler Ett flertal inventeringar av personalgruppernas behov av kompetensutveckling har gjorts för att beräkna antalet utbildningsplatser. Efter inventering vid projektets start 2009 var behovet av antalet utbildningsplatser totalt 861, som vid projektets slut december 2012 utökats till 1 770 platser. Förutom baspersonal har även brukare och anhöriga tagit del av platserna. 9 Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. 10 Skarin.M. Utvärdering av Näckrosprojektet. 2010 5

3.2.1 Basutbildning Utbildningssatsningen påbörjades under Milton-projektet i den södra länsdelen och har reviderats något. Nivån på utbildningen ligger mellan gymnasie- och högskolenivå. Personal som deltar i basutbildningen ska ha nått en ökad och fördjupad kunskap om olika psykiatriska sjukdomstillstånd/diagnoser och behandlingsmetoder utifrån aktuell kunskap och senaste forskning, att kunna uppfatta och förstå samt kommunicera med människor som har psykisk sjukdom eller psykiska funktionshinder, hur man förebygger och hanterar aggressiva, hotfulla och våldsamma situationer, att i samverkan mellan olika aktörer kunna medverka i planering, genomförande och uppföljning av psykiatrisk omsorg, omvårdnad och rehabilitering utifrån olika perspektiv, hinder och möjligheter i samspelet mellan den enskilda människan och dennes närstående och omgivande miljö, aktuell och relevant lagstiftning inom området. Utbildningens målgrupp har varit baspersonal (skötare, boendestödjare, handledare m.fl.) samt sjuksköterskor som saknar specialistutbildning i psykiatri. Utbildningen riktade sig inte till socialsekreterare och biståndshandläggare som i sitt uppdrag har att utreda och bedöma behovet hos personer med psykisk sjukdom/ohälsa, men de hade möjlighet att delta i mån av tillgång på utbildningsplatser. Basutbildningen omfattade 6 heldagar à 7 timmar/kursdag. Utbildningsanordnare har varit Nyköpings gymnasium, som även anlitat interna/externa föreläsare. 3.2.2 Motiverande samtal (MI) Motiverande samtal (motivational interviewing, MI) är en samtalsmetod som används i rådgivning och behandling för att underlätta förändringsprocesser. MI utvecklades under 1980 och 90-talen av psykologerna W. Miller och S. Rollnick 11. Tillsammans med brukaren/patienten kartlägger man ett problem som påverkar det dagliga livet och hur situationen stämmer överens med klientens önskemål och värderingar. - Man försöker förstå genom ett empatiskt och reflekterande lyssnande. - Man argumenterar inte när klienten inte ser någon anledning att förändras utan undersöker i stället varför. - Man stärker klientens tro på sin förmåga och möjligheten till förändring. För att de kunskaper som personalen tillgodogjort sig på utbildningen skulle komma till nytta i verksamheten och i arbetet med patienter/brukare erbjöds alla som gått utbildningen handledning. Grundutbildning och fördjupningskursen i MI omfattade båda 3 dagar. Utbildare; Carina Coaching & Motivation. 11 W.Miller & S.Rollnick. Motiverande samtal. 2010 6

3.2.3 Ett självständigt liv (ESL) ESL är ett psykopedagogiskt utbildningsmaterial för människor med psykiska funktionshinder och specialdesignat för brukare med erfarenhet av psykos. Steg för steg är en verktygslåda för personal inom landsting och kommun. Manualen är främst avsedd för individuell användning men kan också användas i grupp. 12 Grundutbildningen omfattade 3 dagar. Utbildare har varit Anna Widell. 3.2.4 Psykopedagogisk intervention (PPI) Utbildningen syftar till att personalen genom ökad kunskap, kommunikationsträning och problemlösning ska kunna reducera belastningen för familjen. Grundkursen omfattar 5 kursdagar patient- och närståendeundervisning och stöd till barn och syskon. Påbyggnadskursen omfattar också 5 dagar i Kognitivt/beteendeinriktat familjearbete, s.k. enskilt psykopedagogiskt stöd. Utbildare har varit Tina Orhagen. 3.2.5 Supported employment (SE) SE är en metod för att ge ett personligt utformat stöd till personer med funktionsnedsättning eller andra missgynnade eller utsatta grupper som vill ha arbete. Utbildning ska ge personalen förutsättningar och kunskaper för att människor ska få det stöd och den vägledning de behöver för att hitta ett arbete som fungerar bra för dem och som är hållbart i längden. Den som får stödet behöver inga särskilda förkunskaper eller arbetsträning och behöver inte ha arbetat i skyddade former tidigare. Metoden är även ett stöd till arbetsgivaren som ska ta emot personen. Metoder för individuellt stöd i arbete/verksamhet (MISA) utbildade. 3.2.6 RSMH:s utbildningar Vid samtliga utbildningar i RSMH:s regi har alltid minst en av kursledarna haft egen erfarenhet av psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Bemötande Kursen handlar om bemötande och har vänt sig till personal som möter personer med psykiska funktionshinder. - Vad är ett bra bemötande? - Hur kan bemötandet påverka brukarens möjlighet att bli bättre och kunna vara med och påverka? - Kursen innehåller föreläsningar, tid till egna funderingar och diskussioner och ger en möjlighet att lära sig av brukarna. Kursen gavs under 1 dag. 12 Borell P., http://home.swipnet.se/skills. 7

Empowerment och brukarinflytande Kursen är till för personal som vill utveckla brukarnas inflytande. - Kunskap om empowerment, som handlar om att ta makt över sitt liv. - Empowerment i socialtjänst och psykiatri. - Hur kan vi arbeta för att brukarna ska ha verkligt inflytande? - Hur kan vi besluta och arbeta demokratiskt på möten? - Hur kan det bli bättre inflytande på just din arbetsplats? Kursen gavs under 2 dagar. Återhämtning Kursen är en fördjupningskurs för personal och brukare där man utgår från brukarens egna berättelser. - Hur kan personal och deras arbetsplatser ge en människa stöd för att återhämta sig? - Vad kan hindra återhämtning? - Diskussion om brukares egna erfarenheter av återhämtning och ny forskning inom området. Kursen gavs under 1 dag. 3.2.7 Brukarutbildning Utbildningen är en utbildning för brukare som ges av brukare med stöd av handledare. För att sprida information om utbildningen hölls informationsmöten i samtliga kommuner. Temat för mötena var Hur kan du som brukare påverka din vardag. Utbildningen kunde sedan starta i Gnesta, Trosa, Nyköping (två tillfällen), Katrineholm, Vingåker och Flens kommuner. 48 brukare har under 8 10 tillfällen diskuterat; - Hur man kan påverka och vara delaktig. - Föreningskunskap och kooperativt arbete. - Samhällets uppbyggnad. - Kooperativa värderingar som t.ex. självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa, solidaritet. - Vad är ett brukarråd och vilka funktioner fyller det? - Inspiration till stärkt självkänsla/självförtroende, medbestämmande, delaktighet och att ta ansvar och lära sig förändra sin situation. Utbildningsansvarig har varit Kooperativet Silvermånen. Uppföljning av brukarutbildningen bildningen har skett vid tre tillfällen. 3.2.8 Övriga utbildningsaktiviteter Anhörigutbildning En studiecirkel har anordnats som riktat sig till familjemedlemmar och vänner till personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. I cirkeln har man fått fokusera på de egna behoven och förbättra sitt självförtroende för att öka sin förmåga att hantera livssituationen. Cirkelns målsättning har varit att anhöriga ska återfå kontrollen och livskvaliteten. 8

Anhörigstödjare har under dag tagit del av psykolog Katarina Grims föreläsning om Psykisk ohälsa och en anhörigstödjares berättelse. Aktiviteter riktade till chefer - Intensivutbildningar i ESL, MI, SE och Bemötande. - Presentation och diskussion runt utvärdering 2009 2010. - Reflektioner och tips om implementering. - Föreläsning om bl.a. evidens, kunskapssyn, förändring och ledarskap. - Diskussioner om hur projektets mål kan förankras och intentionerna för framtiden. - Diskussioner om samarbete över huvudmannagränser och kulturskillnader. Föreläsningsserie neuropsykiatri Personal, brukare och anhöriga erbjöds föreläsningar om neuropsykiatriska diagnoser, om de senaste rönen och ny behandling, om diagnoser som förändrats med samhällets krav, om lärande och pedagogikens möte med psykiatrin. Föreläsningsserien avslutades med Östra teaterns pjäs Autist javisst! Föreläsning Case Management Case Management, CM, är en insats för att koordinera vården av personer med psykiska funktionshinder så att de kan leva ett så självständigt liv som möjligt. Även utan att införa metoden fullt ut går det att arbeta CM-inriktat. 3.2.9 Andra stödjande aktiviteter Handledning Med syftet att implementera de nya kunskaperna erbjöds handledning av kursledarna. Miniprojekt De som genomgått någon utbildning har haft möjlighet att söka medel för ett s.k. miniprojekt. Beslut togs av projektets ledningsgrupp. Innehållet kunde vara att få råd och tips om hur arbetsgruppen/verksamheten kan ta tillvara kunskap, hjälp och strategi vid implementeringsarbetet och stöd i hur man utvecklar brukarinflytande. Nätverk Nätverk har bildats dels för att stödja varandra och dels för att stödja verksamhetens egen personal. 3.3 Utbildningskostnader Utbildning Antal dagar Kostnad per person Antal deltagare per grupp MI 3 1 700 kr 20 ESL 3 2 200 kr 20 PPI 10 21 000 kr - Basutbildning 6 3 700 kr 25 SE 2 1 200 kr 25 Brukarutbildning 8 10 3000 kr 5 12 9

4 Resultat Totalt har över 730 personer deltagit i någon/några utbildningar. Förutom personal från landstinget och kommunerna har också personal och brukare från Fontänhuset i Nyköping, från Kooperativet Silvermånen, IFSAP, RSMH och ett behandlingshem deltagit. Deltagarnas helhetsintryck av utbildningarna är att de har haft hög kvalitet och de har fått mycket goda omdömen. Tabell 1. Antal personal i kommuner resp. landsting som deltagit i utbildningarna 400 350 300 32 129 250 200 150 100 50 0 281 253 21 59 163 138 19 115 35 95 15 48 23 14 Landsting Kommun ESL MI BAS Bemötande Empowerment Återhämtn SE PPI Utbildningarna har riktat sig till 340 personal från kommunerna och 250 från landstinget. Tabellen visar att kommunerna i betydligt större utsträckning utnyttjat utbildningsutbudet än vad landstinget gjort. 4.1 Deltagande i ESL, MI och Basutbildning Tabell 2 beskriver fördelningen av deltagandet i MI, ESL, och Basutbildningen. Den psykiatriska verksamheten redovisas dels från södra länsdelen (NLN) och dels från västra (KSK). Landstinget har erbjudit få personal att gå Basutbildningen vilket kan bero på att utbildningen erbjudits i den södra länsdelen under 2006 2007 i det s.k. Miltonprojektet och att behovet av utbildningen därför varit mindre. 10

Tabell 2. Antal personer som deltagit i ESL-, MI- och Basutbildning fördelat på verksamheterna. Nyköping Lt 18 95 6 Katrineholm Lt 14 34 15 Gnesta 44 56 48 Nyköping 85 80 45 Katrineholm 64 23 19 Oxelösund 11 23 8 Trosa 51 50 6 Vingåker 13 11 17 Flen 13 10 20 0 50 100 150 200 250 ESL MI BAS Förhållandevis många har gått utbildningen i både ESL och MI, vilka båda kompletterar varandra. Flera av nyckelpersonerna i MI är också kamratstödjare i ESL. Ett unikt och framgångsrikt samarbete runt ESL, individuellt och i grupp, mellan kommunerna Katrineholm och Vingåker tillsammans med landstinget i Katrineholm (Psykosteamet), har lett till att man bjudit in brukare, personal och politiker till ett informationsmöte. Ett 80-tal personer kom till informationen. Tre brukare och huvudmännens personal berättade vad ESL innebar och vilken betydelse metoden haft för dem. Utan ESLutbildningen hade brukarna aldrig vågat framträda berättar de. Flens kommun deltog med personal och brukare för att inspireras att använda metoden. 4.2 RSMH utbildningarna Över 500 utbildningsplatser har utnyttjats. En och samma person kan ha deltagit i flera utbildningar. Under Bemötandeutbildningen deltog 223 personer, 146 personer deltog i Empowerment och brukarinflytande och 140 personer deltog i Återhämtningsutbildningen. 11

Tabell 3. Antal personer som deltagit i RSMH:s utbildningar fördelat på verksamheterna Nyköping Lt 43 9 17 Katrineholm Lt 16 10 18 Gnesta 28 14 14 Nyköping 30 29 21 Katrineholm 39 24 29 Oxelösund 6 12 2 Trosa 11 18 12 Vingåker 15 9 9 Flen 9 9 8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Bemötande Empowerment Återhämtning 4.3 Handledning Under 2010 erbjöds handledning efter genomgången grundutbildning i ESL och MI vid fyra tillfällen, tillsammans med de man gått grundutbildningen med. Då deltagarna kom från olika verksamheter och man ville diskutera det som pågick i den egna verksamheten, övergick projektet till att anordna handledningen verksamhetsvis. 2010 deltog 86 personer i ESLhandledning och 57 personer i MI-handledning. Under 2011 erbjöds handledning verksamhetsvis. 36 personer deltog i ESL-handledning och 28 personer i MI-handledning. Handledning erbjöds vid två till tre tillfällen. Samtidigt erbjöds miniprojekt. Miniprojekten uppskattades mer då det bara var personer från den egna arbetsplatsen som deltog. Tabell 4. Antal personal som deltagit i handledning i kommun och landsting 100 90 86 80 70 60 57 50 40 36 ESL handledning MI handledning 30 28 20 10 0 År 2010 År 2011 12

4.4 Miniprojekt De som genomgått någon utbildning har haft möjlighet att söka medel för ett s.k. miniprojekt. Innehållet kunde vara att få råd och tips om hur arbetsgruppen/verksamheten kan ta tillvara kunskapen, hjälp och strategi vid implementeringsarbetet och stöd i hur man utvecklar brukarinflytande. Ett miniprojekt kunde omfatta en halvdag, en heldag eller två halvdagar. Under 2010 beviljades 11 miniprojekt, 13 miniprojekt under 2011 och 20 miniprojekt under 2012, totalt 44 miniprojekt Tabell 5. Antal genomförda miniprojekt per verksamhet 8 7 7 6 5 5 5 4 3 4 3 3 ESL MI Övriga 2 2 2 2 2 2 2 1 1 1 1 1 1 0 Gnesta Vingåker Nyköping Flen Trosa Oxelösund Katrineholm IFSAP Katrineholm Lt Kh Lt/Kh/Vi Miniprojekt med Motiverande samtal Totalt har 10 miniprojekt med MI beviljats. Nyköpings kommun ansökte om tre (3) projekt, Gnesta kommun om två (2), Katrineholms kommun om ett (1) projekt, Trosa kommun två (2) projekt och anhöriga två (2) projekt. Landstinget och Oxelösunds och Flens kommuner har inte ansökt om miniprojekt. Miniprojekt med ESL Totalt har 28 miniprojekt beviljats där man behövt hjälp med implementering/handledning av ESL på sin arbetsplats. 2010 2011 2012 Nyköpings kommun 1 3 Trosa kommun 2 2 1 Gnesta kommun 2 2 3 Oxelösunds kommun 1 Vingåkers kommun 1 1 Flens kommun 1 1 Psyk.klin Katrineholm KSK 2 KSK/Katrineholm/Vingåker 2 3 7 9 12 13

Gnesta kommun har, trots att det är en förhållandevis liten kommun, ansökt om sju (7) miniprojekt som rör ESL. Psykosteamet på Kullbergska sjukhuset har gemensamt ansökt om medel tillsammans med Katrineholms och Vingåkers kommuner för fem (5) projekt vilket resulterat i ett unikt samarbete. Övriga miniprojekt - Psykosteamet i Katrineholm har beviljats projektmedel för uppföljning och för stöd i planering och start av anhörig-/patientutbildning (PPI) för patienter med psykosdiagnos. - Oxelösunds kommun har beviljats en ansökan för att komma igång med SE i kommunen under 2012. - Nyköpings kommun beviljades projektmedel för att under två halvdagar arbeta med förhållandet brukare/personal och om bemötande/förhållningssätt. - Oxelösunds kommun beviljades projektmedel för brukare som ville lära sig mer om mötesteknik med målsättningen att starta ett brukarråd. - IFSAP beviljades projektmedel för uppföljning av anhörigutbildningen. - Oxelösunds kommun beviljades projektmedel för att bjuda in en brukare som föreläsare för att personalen skulle få ökad kunskap och insikt om hur det är att leva med flera diagnoser inom neuropsykiatrin, hur olika funktionshinder påverkar varandra, vilka konsekvenser de får för vardagen och bemötande/förhållningssätt. 4.5 Nätverk Olika nätverk har bildats dels för att stödja varandra och dels för att stödja verksamhetens egen personal. Drygt 20 personer är nyckelpersoner för MI Motiverande samtal, som i framtiden planerar att träffas ett par gånger per år. En speciell stafettpinne har tillverkats för att överräckas till kommande ansvariga arbetsgrupp för nätverksmötet. För ESL finns det drygt 30 personer som är aktiva s.k. kamratstödjare som också planerar att träffas ett par tillfällen per år. 4.6 Brukarråd En av projektets målsättningar var att skapa ett ökat brukarinflytande. Ett resultat av de brukarutbildningar som hållits är att Brukarråd har bildats. Det har skett i Katrineholm Vingåker, Flen, Gnesta, Trosa och Oxelösunds kommuner. Samtliga brukarråd har en rådgivande funktion. I Gnesta kommun deltar en representant från brukarrådet vid anställningsintervjuer. Nyköpings kommun förbereder att starta upp för ett brukarråd inom kort. NSPH fungerar som ett övergripande brukar- och närståenderåd till landstinget. 14

5 Brukarrevision Brukarrevision är en granskning av en enhet eller verksamhet som ger stöd, vård eller service till personer med psykiska funktionshinder och som utförs av brukare och/eller närstående. (RSMH:s och Schizofreniförbundets definition) Inom Näckrosprojektet har tre revisioner utförts, två på boenden i Katrineholm och ett på ett boende i Vingåker. Den fjärde revisionen, som skulle ha utförts inom Landstingets verksamhet, blev av olika anledningar inställd. Arbetet började med att 15 brukarrevisorer fick två utbildningsdagar. Dessa dagar innehöll främst en övergripande utbildning om vad brukarrevision innebär, sekretess och intervjuteknik. Därefter planerades och utfördes de tre revisionerna av projektledare, brukarrevisorer och Kooperativet Silvermånen. Någon speciell metod har inte använts. Man har dock tittat på revisioner som utförts av Stora Sköndal och lånat idéer därifrån, vilket har utmynnat i en egen modell. I rapporten (bilaga 1) som brukarna från 5:an i Katrineholm har sammanställt finns mer kunskap och information om vad som är viktigt att tänka på i arbetet med brukarrevisioner framöver. Projektledaren för brukarrevisionerna intervjuade beställarna om deras erfarenheter. (bilaga 1) Kostnaden för att få en brukarrevision utförd rör sig runt 40 50 000 kr och tar ca 8 veckor att utföra. 6 Utvärdering Näckrosprojektet har utvärderats vid två tillfällen. En utvärdering av kompetenssatsningarna gjordes av Maria Skarin under 2009 2010 13. Utvärderingen fokuserade på att följa upp om målsättningarna med projektet uppnåtts, utbildningarnas kvalitet samt implementeringen av de nya kunskaperna. Personal och brukare fick besvara en enkät vid det första och sista utbildningstillfället 2010. Varje utbildare genomförde en egen enkätundersökning. Utvärderingen visade att det fanns skillnader i kunskapsbas mellan kommunerna och landstinget. Personalen upplevde det positivt att ha fått dela erfarenheter med personal från andra verksamheter. Det fanns en tendens till att samsynen hade ökat mellan huvudmännen, medan samverkan enligt kommunens personal fungerade sämre i slutet av 2010 jämfört med tidigare. Förhållningssättet och bemötandet gentemot brukaren/patienten hade blivit mer gemensamt. Brukarinflytande arbetade man med i högre utsträckning inom kommunernas verksamheter än inom landstinget. Det individuella brukarinflytandet hade ökat något. Utbildningarna hade varit av bra kvalitet och på flera sätt bidragit till att öka meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i arbetet, framför allt för kommunens personal. Personalen inom kommunerna tycktes ha fått bättre förutsättningar att implementera den nya kunskapen jämfört med landstinget. Den andra utvärderingen 14 har utförts av Emme-Li Vingare under handledning av Õie Umb- Carlsson, FoU Sörmland (bilaga 2). Uppdraget var att utvärdera projektet utgående från målsättningen om en förbättrad vård och omsorg för människor med psykisk ohälsa, något 13 M. Skarin. Utvärdering av Näckrosprojektet. 2010 14 E L Vingare. Näckrosprojektet. Rapport FoU Sörmland 2013:1 15

som uppnås genom utbildningsinsatser som syftar till ökat brukarinflytande, en gemensam kunskapsbas för personalen samt samsyn gällande förhållningssätt och bemötande. Utvärderingen har skett genom tio fokusgruppsamtal samt att personal och brukare har fått besvara frågor ur de enkäter som använts vid tidigare utvärdering. I analysen av personalenkäten (n=194) framkom ett positivt samband mellan utbildningarna i ESL, empowerment och föreläsningsserien i neuropsykiatri för samarbete och synen på den andra huvudmannen som en jämlik part. I analysen av fokusgruppssamtalen identifierades sju fenomen som var relevanta för projektet och dess målsättning. Fenomenen är brukaren i fokus, förändrade relationer, utveckling och nytändning på jobbet, samarbete, samverkan och samsyn, organisationen som hinder eller möjlighet, deltagande och hållbar utveckling. Konklusionen är att Näckrosprojektet erbjudit en god start på ett långsiktigt arbete för människor med psykisk ohälsa. Processen har genom projektet inletts främst på individnivå. På en organisatorisk nivå krävs fortsatt engagemang för att implementera och upprätthålla metoder, men också arbete för en god människosyn inom psykiatrisk vård och omsorg, eftersom förutsättningar för en förändrad människosyn, rollutveckling och ökad samverkan är lånsiktiga interventioner på flera nivåer, något som kräver ett aktivt agerande idag. 7 Diskussion Möjligheterna till förankring i organisationen Tidsspannet mellan den tidpunkt missivet från Socialstyrelsen kom till dess ansökan skulle vara klar var alldeles för kort, vilket också Socialstyrelsen i sin uppföljning 2010 konstaterar. (Socialstyrelsen, 2010) 15. Man konstaterar att utbildningssatsningen kunnat vara ännu effektivare om man från början vetat att detta var starten för en flerårig satsning utan krav på snabb medelsförbrukning. Möjligheterna att förankra satsningen där förändringsbenägenheten var som störst hade också ökat. Genom ett tidigare samarbete i det s.k. Miltonprojektet (2006 2008) hade en arena för samverkan vuxit fram i den södra länsdelen. Förutsättningarna för ett ytterligare projekt var goda och man bestämde sig för att även bjuda in västra och norra länsdelen i projektet. Norra länsdelen ansökte om ett eget projekt och tackade nej till inbjudan medan västra länsdelen tackade ja. Den psykiatriska kliniken i den södra och västra länsdelen hade slagits samman 2008. Öppenvårdsmottagningarna i Katrineholm och Flen fanns kvar, men all slutenvård flyttades till Nyköpings lasarett. Den psykiatriska kliniken skulle nu inte bara samarbeta/ samverka med Nyköpings, Oxelösunds, Trosas och Gnestas kommuner utan också med Katrineholms, Vingåkers och Flens kommuner. Denna omorganisation underlättade inte förankringsprocessen. Motstånd mot förändringar Inte bara inom landstinget hade man stora ekonomiska problem och arbetade med besparingar och omorganisationer, utan situationen såg i stort sett likadan ut för alla verksamheter i projektet. Projektmedlen fick inte finansiera huvudmännens löne- och vikariekostnader vilket 15 Socialstyrelsen. Delrapport 1. Kompetenssatsning. 2010 16

ledde till motstånd. Inom landstinget fick man dessutom inte anställa vikarier. Om den situationen skapat mer oro för förlorad kontroll och kompetensbrister är svårt att uttala sig om, liksom farhågor om projektet skulle leda till en ökad arbetsbelastning. Skulle man ha någon nytta med förändringen? Var man förändringstrött? Ledarskapets betydelse Goda ledare tvingar inte medarbetare att göra saker, de motiverar dem att vilja göra saker. Ledaren förmedlar oförtröttligt entusiasm till sina medarbetare. Medarbetarna behöver kontinuerlig påfyllnad i form av bl.a. erkänsla och uppskattning. En frånvarande ledare, låg status, otrygghet på arbetsplatsen och stress motverkar motivationen. Ett aktivt, målinriktat ledarskap är således en viktig framgångsfaktor. Gnesta kommun, som varit mest framgångsrik, har haft samma verksamhetschef under hela projekttiden, medan landstinget under samma period haft tre, vilket naturligtvis måste påverka resultatet. Vidare har Gnesta kommun deltagit i handledningar, haft flera miniprojekt och har god representation i nätverken, vilket har haft stor betydelse för implementeringen av de nya kunskaperna. Landstingets verksamhet i Katrineholm skiljer sig från den på Nyköpings lasarett genom att ha startat upp gemensamma miniprojekt med Katrineholms och Vingåkers kommuner. Ökat brukarinflytande En målsättning med projektet har varit att skapa ökat brukarinflytande i vård, omsorg, behandling och rehabilitering av personer med psykisk funktionsnedsättning. Brukarna har, genom att delta i utbildningarna, startat en process som förhoppningsvis inte dör ut med projektet. En process som för flera brukare lett till bättre självkänsla och större delaktighet i samhället, där man har rätt till ett självständigt liv. Brukarna har uppskattat att delta i utbildningarna tillsammans med personalen och de har känt sig mer jämlika när de gått tillsammans. Färre brukarrevisioner än planerat kunde genomföras, men de som utfördes var mycket lärorika för revisorerna. Möjligheterna att bilda ett kooperativ, som ska arbeta med att göra revisioner, undersöks av brukare tillsammans med Kooperativet Silvermånen. Kommer kostnaden att avskräcka kommuner och landsting från att göra beställningar? Brukarråd har bildats under projekttiden i samtliga kommuner utom en där arbetet är påbörjat. I landstinget representerar NSPH brukar-anhörigrådet. Om Näckrosprojektet haft del i den processen är svårt att uttala sig om eftersom någon uppföljning om varför och hur råden bildats inte gjorts. Förhoppningsvis kan framför allt brukarutbildningen, men också övriga utbildningsinsatser, ha bidragit till att brukarråden kommit till stånd. Av det skälet är det också viktigt att brukarutbildningen med uppföljningsträffar kan fortsätta utanför projektets ramar. För anhöriga/brukare är det viktigt att råden inte bara blir tillfällen för ensidig information utan också att man blir delaktig i besluten, vilket inte alltid är fallet. De utbildningar som erbjudits baspersonalen i både kommuner och landsting har ytterligare förstärkt processen mot ett ökat brukarinflytande. Många deltagare i RSMH:s utbildningar har uttalat hur viktigt det har varit att möta brukare som föreläsare. Fokusgrupperna framhåller enligt utvärderingen att det arbets- eller tänkesätt som blivit ett resultat av projektet, har lett till förbättringar för brukarna både på individuell och på organisatorisk nivå vilket var en av projektets målsättningar. Positivt är också att man i fokusgrupperna uttalar att man upplever sig förstå brukarna bättre. Beror detta på de arbetsmetoder och den kunskap som projektet har försökt att förmedla? 17

En gemensam stadigvarande kunskapsbas Kommunerna har i större omfattning deltagit i utbildningsutbudet än vad landstinget har, men även inom kommunerna finns skillnader. Beror detta på omorganisationer och/eller ekonomiska restriktioner? Att vikariekostnaderna inte fick täckas av projektmedel har varit ett stort hinder eftersom verksamheten måste hållas igång trots att personalen utbildades, eller är det ett ledarskap som inte kunnat motivera personalen att delta? Landstingets närvaro på utbildningarna efterfrågades av många i kommunerna. Handledning och miniprojekt har betytt/betyder mycket för att behålla och utveckla kunskaperna. Utbildning i sig garanterar inte att man använder de nya metoderna och garanterar heller inte att man gör det på rätt sätt, utan det krävs både mer interaktiva inslag och löpande handledning. Försöket att ge handledning över verksamhetsgränserna misslyckades och i stället gjorde man det möjligt att starta miniprojekt och att få handledning arbetsplatsvis. Att starta upp miniprojekt och se till att personalen får handledning visade sig vara en framgångsrik väg för implementeringen av de nya metoderna. Psykiatriska kliniken i södra länsdelen har dock inte ansökt om något miniprojekt för stöd i sitt implementeringsarbete och av det fåtal personal som utsetts till nyckelpersoner i MI finns ingen kvar. En kamratstödjare finns kvar för ESL på kliniken i Katrineholm. Även nätverken för MI och ESL har en viktig funktion att fylla när kunskaper ska bibehållas. Kommunalt anställda är i regel mer positiva och rapporterar att de använder sig av sina nya redskap i sitt arbete i högre utsträckning än landstingspersonalen. Samverkan/samsyn I utvärderingen konstateras att kommunanställda som genomgått utbildning i ESL har en mer positiv syn på samverkan mellan kommun och landsting när brukare är i behov av samordnade insatser. Även när det gäller synen på samarbete skiljer sig landstingspersonalen från de kommunanställda genom att de upplever att samsyn/samarbete istället minskat. Brukarna är de som vinner på en ökad samverkan/samsyn och påtalar att när samverkan brister får det effekter på hur de mår. Fler kommuner och enheter inom landstinget kan utveckla ett samarbete som kommunerna Katrineholm och Vingåker gjort tillsammans med Psykosteamet i Katrineholm runt ESL. En uppföljning av hur brukarna mår och personalens syn på samverkan efter en utbildning borde göras. 8 Långsiktig kompetensplan I projektansökan har en långsiktig kompetensplan ingått som en viktig del för att effekterna av de utbildningsinsatser som gjorts under projektet inte skulle försvinna. Viljan att samverka och att hitta organisatoriska lösningar finns hos huvudmännen inom både kommuner och landsting. Näckrosprojektets ledningsgrupp kan i nuläget endast ge rekommendationer. I den södra länsdelen har kommuner och landsting utsett en grupp som ska arbeta fram en långsiktig plan medan man i västra länsdelen avvaktar till dess utvärderingen av projektet är klar. 18

8.1 Utbildningar Basutbildning Basutbildningen är en grundläggande utbildning i definitioner, diagnoser och behandling av psykisk hälsa/sjukdom samt kunskap om neuropsykiatri och arbetsmiljöperspektivet (hot och våld). Undervisningen genomförs både i föreläsningsform och i blandade grupper av personal från olika organisationer och verksamheter. Målgruppen är nyanställd baspersonal som saknar specifik baskunskap i psykiatri och även annan personal (t.ex. handläggare) som saknar eller behöver en ny uppdaterad sådan. Basutbildningen är en viktig grundsten i samverkan mellan kommuner/landsting. Projektet föreslår att kommuner och landsting årligen inventerar den berörda målgruppen för att kunna planera utbildningstillfällen anpassat till behovet. Vid varje utbildningstillfälle kan 25 personer utbildas. Under projekttiden har utbildningen dels hållits i södra länsdelen (Nyköping) och i västra länsdelen (Katrineholm) men ingen strikt länsdelstillhörighet har tillämpats. Ledningsgruppens rekommendation är att basutbildningen genomförs efter en årlig inventering. Bemötande Utbildningen handlar om vad ett bra bemötande är, hur det kan påverka brukarens möjlighet att vara med och påverka och också återhämta sig. Olika övningar ger möjlighet att prova sig fram för att kunna förbättra sitt bemötande i relation till patienterna/brukarna på sin egen arbetsplats. Brukare/anhöriga har haft möjlighet att delta under projekttiden. Ledningsgruppens rekommendation är att utbildningen i Bemötande finns med i samtliga huvudmäns utbildningsplaneringar och riktar sig till samtliga personalkategorier. Empowerment och brukarinflytande Kursens målsättning är att öka brukarinflytandet i den verksamhet man befinner sig. Kursen handlar om att ta makt över sitt liv, hur man som personal inom kommun och landsting kan arbeta för att brukarna ska få ett verkligt inflytande. Under 2012 skrevs en överenskommelse om samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Ett samlat ansvar för brukarens bästa huvudmännen samordnar sina ansvarsområden för att ge personer med psykiska funktionsnedsättningar sammanhållna, kunskapsbaserade och individanpassade insatser. Brukar- och närståendeorganisationer bör ses som naturliga parter i samverkansprocessen mellan landsting och kommun liksom i respektive organisationernas interna arbete. Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, har utsett representanter till Arbetsgrupp Södra Psykiatri, ASP, och Arbetsgrupp Västra Psykiatri, AVP. NSPH kommer också att fungera som ett övergripande Brukar- och närståenderåd för de psykiatriska vuxenklinikerna i Sörmland. Ledningsgruppens rekommendation är att utbildningen Empowerment och brukarinflytande kommer att finns med i samtliga huvudmäns utbildningsplaneringar fortsättningsvis. 19

Brukarutbildning Den brukarutbildning som projektet erbjudit i Kooperativet Silvermånens regi har endast vänt sig till brukare och är en grundläggande utbildning för den brukare som t.ex. i framtiden skulle vilja delta i ett brukarråd. Ledningsgruppens rekommendation är att brukarutbildningen som givits i Silvermånens regi kommer att behövas som ett led i ett ökat brukarinflytande. Anhöriga Psykopedagogisk intervention, PPI, går ut på att genom ökad kunskap, kommunikationsträning och problemlösning reducera belastningen för familjen. Familjen och närstående ska ses som en resurs i arbetet med brukaren. Även annan anhörigutbildning i samarbete med anhörigstrateg behöver prioriteras. Anhöriga representeras av NSPH i brukar- och anhörigråd. Ledningsgruppens rekommendation är att anhöriga bjuds in till relevanta utbildningar och informationstillfällen. 8.2 Handledning I utvärderingar och under utbildningar har det framkommit att det rent praktiskt och logistiskt är problem med att samordna handledning. Det skulle innebära att några i en handledningsgrupp måste lägga ned mycket tid på resande fram och tillbaka från handledningen och att vissa kommuner kan få högre kostnader för vikarier, resor m.m. Hanteringen av sekretess mellan verksamheterna kan också ge problem. Handledning av regelbunden karaktär är därför svårt att planera i en långsiktig kompetensplan. Ledningsgruppens rekommendation är att handledningen sker kommun-/verksamhetsvis. 8.3 Nätverk Ett stort behov av nyckelpersoner/kamratstödjare har uppstått utifrån flera utbildningar (MI, ESL och PPI). De har erhållit en specifik utbildning för uppdraget och har sedan erbjudits att delta i olika nätverksträffar där man också fått kunskapspåfyllning från varandra och från utbildaren. Vi anser att det är av största vikt att dessa nätverk består för att ett långsiktigt kunskapsutbyte ska kunna ske. Ledningsgruppens rekommendation är att huvudmännen möjliggör att nätverken bibehålls. 20