FÖREDRAGNINGSLISTA Landstingsstyrelsens sammanträde måndagen den 24 februari 2013 kl. 13 Konferenscentrum, Slottsgränd 1, Uppsala Nr 9 10 Ärende Val av justerare. I tur: Börje Wennberg Tid för justering: fredagen den 28 februari 2014 Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Dnr 11 Barnkonsekvensanalys - Informationsärende CK 2014-0018 12 Medlemsdialog med Upplandsstiftelsen 13 Budget 2014 Akademiska sjukhuset CK 2014-0002 14 Policy för diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling 15 Samverkansregler för den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, läkemedelsindustrin, medicintekniska industrin och laboratorietekniska industrin CK 2013-0387 CK 2013-0394 16 Försäljning av fastigheten Tierp 4:204, Bäggeby, Tierps kommun CK 2014-0042 17 Avgifter vid hantering av påminnelser för obetalda kundfakturor CK 2014-0043 18 Delårsrapport 2013 för gemensamma kostnämnden CK 2013-0419 19 Landstingets i Uppsala län forskningspris 2013 CK 2014-0041 20 Handlingsplan Läkemedel och miljö 2014 CK 2014-0053 21 Plan för intern kontroll 2014 landstingsstyrelsens verksamheter CK 2013-0414 22 Politisk viljeinriktning för vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni 23 Granskning av delårsrapport 2013 för landstingets övergripande verksamheter Svar till revisionen 24 Granskning av den statliga styrningens implementering i landstinget Svar till revisionen CK 2014-0035 CK 2013-0409 CK 2013-0365
25 Program för Södra Åstråket Remissyttrande till Uppsala kommun CK 2013-0428 26 Nationell handlingsplan för säker användning och hantering av nanomaterial Remissyttrande till Miljödepartementet 27 Delårsrapport 2013 för Samordningsförbundet Uppsala län Anmälningsärende CK 2014-0029 CK 2014-0049 28 Förvaltningarnas ekonomi- och verksamhetsrapporter Anmälningsärende CK 2014-0025 29 Ledamot i Samrådsnämnden och ALF-styrelsen - Valärende CK 2014-0005 30 Vikarierande landstingsråd för folkpartiet Valärende CK 2014-0005 31 Landstingsdirektörens rapport CK 2014-0003 32 Uppföljning av landstingsstyrelsens givna uppdrag till och med december 2013 CK 2014-0024 33 Anmälan av beslut enligt delegation CK 2014-0007 34 Skrivelser för kännedom 35 Inspektion av Landstingsstyrelsen, Landstinget i Uppsala län Journal via nätet CK2014-0051
Bilaga 13 a
Bilaga 13 b
Bilaga 14 Diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling Policy Gäller från och med 23 april 2014 och tills vidare
Bilaga 14 2 (10) Innehållsförteckning Inledning... 3 Definitioner... 3 Diskriminering... 3 Trakasserier... 4 Sexuella trakasserier... 4 Kränkande särbehandling... 5 Vad säger regelverket?... 5 Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)... 5 Kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17)... 6 Förebyggande arbete på arbetsplatsen... 6 När det som inte får hända händer... 7 Till dig som är chef... 7 Till dig som har blivit utsatt... 8 Till dig som är arbetskamrat... 9 Till dig som är facklig företrädare... 9 Läs mer... 10
Bilaga 14 3 (10) Inledning Landstinget i Uppsala län ska vara en av länets mest attraktiva arbetsgivare. För att skapa förutsättningar för trivsel, engagemang och ett hållbart arbetsliv, är det viktigt att landstinget värnar om medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. En del av landstingets systematiska arbetsmiljöarbete är förebyggande så att diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling inte sker. Alla som arbetar inom landstinget har rätt att behandlas med respekt och arbeta i en miljö som är fri från diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling. Dessa är allvarliga hot mot hälsa, välbefinnande, arbetsglädje och möjligheter till framgång, och kan därför aldrig accepteras inom landstinget. Syftet med detta dokument är att tydliggöra vad diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling är, hur de kan förebyggas, och vad arbetsgivare respektive arbetstagare har för ansvar ifall de skulle inträffa. Målgruppen för dokumentet är alla medarbetare inom landstinget. Definitioner Diskriminering, trakasserier, mobbing, utfrysning, härskartekniker, kränkande särbehandling det finns många begrepp kring detta känsliga ämne. Begreppen och definitionerna som används i detta dokument bygger främst på diskrimineringslagstiftningen och Arbetsmiljöverkets föreskrift om kränkande särbehandling i arbetslivet. Diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling är inte att förväxla med tillfälliga konflikter, olika uppfattningar och samarbetsproblem som finns på de flesta arbetsplatser. Dessa ska alltid hanteras så snabbt och tydligt som möjligt för att minska risken att de eskalerar och blir en orsak till att diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling uppstår. Diskriminering Du får ingen löneökning i årets löneöversyn för att du är gravid, du blir inte kallad till intervju eftersom du har ett namn som inte låter svenskt, du får inte en befordran för att du är bisexuell dessa kan vara exempel på diskriminering. Du som är arbetstagare, arbetssökande, prao-elev, studerande eller praktikant, samt inhyrd eller inlånad arbetskraft har ett skydd mot diskriminering. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Dessa så kallade diskrimineringsgrunder definieras på följande sätt:
Bilaga 14 4 (10) kön: att någon är kvinna eller man; omfattar också personer som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet (t ex transsexuella) könsidentitet eller könsuttryck: en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med avseende på kön (t ex transvestiter eller personer som definierar sig som ett annat kön än kvinna eller man) etnisk tillhörighet: en individs nationella och etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande religion eller annan trosuppfattning: religiösa övertygelser eller övertygelser som har grunder som är jämförbara med religion, exempelvis judendom, islam, kristendom, buddism och ateism. Notera att etiska, filosofiska eller politiska åsikter skyddas inte av lagen. funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå (t ex syn- eller hörselskador, autism, allergier, epilepsi, förlamning eller MS) sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning ålder: uppnådd levnadslängd Trakasserier Begreppet trakasserier används i diskrimineringslagen för ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Detta kan till exempel vara förlöjligande, nedvärderande eller förolämpande generaliseringar, eller att någon blir kallad för något nedlåtande. Trakasserier kan även vara osynliggörande eller undanhållande av information som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det gemensamma för trakasserier av olika slag är att de gör att en person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Trakasserier är ett beteende som är ovälkommet. Samma beteende kan uppfattas som trakasserier av en person medan en annan person inte alls behöver bli illa berörd. Därför är det alltid den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är ovälkommet. Sexuella trakasserier Sexuella trakasserier är trakasserier som är av sexuell natur. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar, jargong eller bilder som är sexuellt anspelande. Sexuella trakasserier skiljer sig från en ömsesidig flirt genom att de är ovälkomna och oönskade. Det är alltid den som är utsatt för sexuella trakasserier som avgör vad som är ovälkommet och oönskat. I den följande texten i detta dokument, avses både trakasserier och sexuella trakasserier i begreppet trakasserier.
Bilaga 14 5 (10) Kränkande särbehandling Kränkande särbehandling är beteenden som är respektlösa och bryter mot allmänna uppfattningar om hur människor ska bemöta varandra. Med kränkande särbehandling menas återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till att arbetstagare ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Detta kan till exempel handla om mobbning, förtal, förolämpningar eller annat beteende som inte direkt kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna. Vad säger regelverket? Diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling omfattas av flera olika lagar, föreskrifter och andra direktiv. Till exempel, enligt Arbetsmiljölagen (1977:1160) har arbetsgivaren det yttersta ansvaret för både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen. Vidare står det i den svenska regeringsformen (1974:152) att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet samt att det allmänna ska motverka diskriminering. Tillsammans med staten och kommuner, ingår landsting i det som avses med det allmänna. Nedan följer mer detaljerad information om vad som står i diskrimineringslagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrift om kränkande särbehandling i arbetslivet. Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett en människas kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. I diskrimineringslagen är följande förbjudet: 1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna 2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet
Bilaga 14 6 (10) 3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna 4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet 5. instruktioner att diskriminera: när arbetsgivaren eller någon i arbetsledande ställning ger order till eller instruerar en person i lydnads- eller beroendeställning att diskriminera på ett sätt som avses i 1-4. Diskrimineringslagen omfattar även förbud mot repressalier, vilket betyder att en arbetstagare inte får straffas på grund av att hen anmält eller påtalat att arbetsgivaren handlat i strid med lagen, medverkat i en utredning enligt lagen, eller avvisat eller gått med på arbetsgivarens trakasserier eller sexuella trakasserier. Arbetsgivaren kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den som upplever sig ha blivit utsatt för diskriminering och/eller trakasserier om en domstol kommer fram till att arbetsgivaren har utsatt arbetstagaren och/eller om arbetsgivaren har brustit i sin skyldighet att utreda och förhindra fortsatta diskriminering och/eller trakasserier. Kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) I föreskriften står det att arbetsgivaren ska planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. Detta innebär bland annat att det ska finnas rutiner för att så tidigt som möjligt fånga upp signaler om problem med arbetsförhållanden, organisationen eller samarbeten eftersom dessa kan ge grund för kränkande särbehandling. Det står även att arbetsgivaren snarast ska vidta åtgärder när kränkande särbehandling förekommer och följa upp dessa åtgärder. Arbetsgivaren ska även erbjuda hjälp eller stöd till utsatta arbetstagare. Till skillnad från diskriminering och trakasserier, kan arbetsgivaren enligt lag inte bli skyldig att betala ersättning till någon som utsatts för kränkande särbehandling. Däremot kan Arbetsmiljöverket hota en arbetsgivare som inte vidtar åtgärder mot kränkande särbehandling med att betala vite. Förebyggande arbete på arbetsplatsen Det är både viktigt och ett lagkrav att arbetsgivaren bedriver förebyggande arbete för att minska risken för diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling. Anledningen till att dessa förekommer kan till exempel vara brister i organisationen eller ledningen av arbetet, för hög eller för låg arbetsbelastning, dålig internkommunikation eller brister i personalpolitiken. Olösta och långvariga problem leder till att stresstoleransen i gruppen minskar. De kan även orsaka syndabockstänkande att gruppen försöker hitta någon att lägga skulden för problemen på.
Bilaga 14 7 (10) Ett målinriktat förebyggande arbete bidrar till en god arbetsmiljö, vilket i sin tur leder till ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Här följer några förslag på förebyggande åtgärder: Gör klart att alla har ett ansvar för att skapa en öppen och inkluderande miljö där alla känner sig välkomna. Vänlighet och ömsesidig respekt utgör grunden för klimatet på arbetsplatsen. Vi är varandras arbetsmiljö. Ge tydlig information om landstingets olika policydokument och riktlinjer samt se till att de följs. Kartlägg den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Finns det någonting i datorer, i hyllor eller på väggar som kan vara kränkande? Hur är jargongen i fikarummet? Förekommer det rasistiska, sexistiska, homofobiska eller på annat sätt nedsättande skämt? Se till att kommunikationen är god genom till exempel regelbundna medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar. Visa lyhördhet för oro och kritik från medarbetare och visa en ärlig vilja att lösa problem. Ta ansvar för en god introduktion som ger nya medarbetare möjlighet att komma in i arbetsgruppen snabbt och smidigt. Skapa möjligheter för medarbetare att öka sina kunskaper och vidareutvecklas i sina arbetsuppgifter. Uppmuntra dem att sträva efter detta. Visa en fast och bestämd attityd mot diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling och lev själv upp till denna hållning. Ta fram en beredskapsplan över vilka åtgärder som ska vidtas om diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling inträffar. Ge alla medarbetare information om och delaktighet i de förebyggande åtgärder som ska vidtas. När det som inte får hända händer Arbetsgivaren har en skyldighet enligt regelverket att utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande särbehandling, men alla medarbetare har ett ansvar att reagera och säga ifrån. Till dig som är chef Du som är chef måste genom en utredning försöka skapa dig en egen bild av vad som har inträffat. Du ska så snabbt och diskret som möjligt ta reda på vad som har hänt, till exempel genom att intervjua de inblandade och eventuella vittnen. Om du kommer fram till att diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling har förekommit, är du skyldig att vidta åtgärder för att sätta stopp för dem. Åtgärderna kan vara arbetsrättsliga gentemot den som utsätter andra för diskriminering, trakasserier eller kränkande
Bilaga 14 8 (10) särbehandling (till exempel skriftlig varning, omplacering, uppsägning eller avsked). Andra åtgärder kan exempelvis vara utbildningar för medarbetare eller förbättringar av hur arbetet organiseras om det visar sig att det handlar om ett genomgående arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen. Börja med att förutsättningslöst lyssna på den utsatta personen och skriv anteckningar över vad som framkommer. Det är viktigt att markera att allt som sägs är konfidentiellt och att det är den utsatta som själv avgör vad som ska föras vidare. Visa empati och behandla personen med respekt. Informera om vad regelverket säger och gå igenom alternativen för fortsatt utredning. Vidta inga åtgärder över huvudet på den utsatta personen. Gör en bedömning av den hjälp du behöver av din chef, den egna HR-funktionen eller av företagshälsovården. Tala om för den som utsätter andra att beteendet inte är acceptabelt och omedelbart måste upphöra. I många fall räcker detta för att få stopp på beteendet. Handlägg ärendet formellt och initiera en utredning om beteendet inte upphör. Håll regelbunden kontakt med den utsatta personen, även om personen är sjukskriven. Det är viktigt att visa din vilja att lösa problemet samt att visa att personen behövs på arbetsplatsen. Dokumentera vad utredningen kommer fram till. Dokumentera vilka åtgärdar som ska vidtas och följ upp att de har vidtagits. Till dig som har blivit utsatt Du behöver inte stå ut med att bli diskriminerad, trakasserad eller kränkande särbehandlad. Enligt lagen ska den som trakasserar vara medveten om att beteendet upplevs som trakasserande. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är kränkande. Det är därför viktigt att du som är trakasserad klargör för den som trakasserar dig att beteendet är obehagligt och ovälkommet och att det måste få ett slut. Detta kan ske muntligt, skriftligt eller med hjälp av någon du har förtroende för. I vissa allvarliga fall (såsom sexuellt våld), ska man inte behöva säga ifrån för att det ska räknas som trakasserier i lagens mening. Var tydlig och säg ifrån. Lämna inget utrymme för missförstånd. Skriv ner vad som har hänt. Anteckna datum, klockslag, eventuella vittnen, vad personen sa och gjorde, hur du kände dig, vad du tänkte och hur du reagerade. Tala med din närmaste chef. Om det är din chef/arbetsledare som diskriminerar eller trakasserar, tala med hens chef. Tala med ditt fackliga ombud, skyddsombud eller någon annan som du litar på.
Bilaga 14 9 (10) Till dig som är arbetskamrat Ibland kan sveket från ens kollegor kännas värre än själva kränkningen. Alla har ett moraliskt och medmänskligt ansvar att agera om diskriminering, trakasserier eller kränkande särbehandling förekommer. Det är bättre att problem lyfts fram och kan åtgärdas än att låtsas att de inte finns. Det handlar om allas arbetsmiljö. Våga visa att du inte accepterar kränkningar på din arbetsplats. Lyssna på vad din utsatta kollega har att berätta. Visa ditt stöd genom till exempel att erbjuda att följa med när din kollega ska tala med chefen. Till dig som är facklig företrädare Facket har en nyckelroll i arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter och motverka diskriminering. Facket ska enligt diskrimineringslagen samverka med arbetsgivaren om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter och möjligheter på arbetsplatsen. Om den som har utsatts är medlem i en facklig organisation, är det den som ska driva ärendet eftersom fackliga organisationer har primär talerätt för sina medlemmar i arbetsrättsliga tvister. Därför är det viktigt att du som facklig företrädare är ett stöd för utsatta medlemmar. Lyssna på den utsatta medlemmen och uppmana hen att dokumentera vad som har hänt. Föreslå att medlemmen vänder sig till sin närmaste chef för att diskutera problemet. Erbjud att följa med om medlemmen vill. Om chefen är en del av problemet, kan du tillsammans med medlemmen ta kontakt med chefens chef. Var objektiv. Ta inte parti för någon utan lyssna på alla parter.
Bilaga 14 10 (10) Läs mer Regelverk Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) Kränkande särbehandling i arbetslivet (AFS 1993:17) Svenska regeringsformen (SFS 1974:152) Arbetsmiljöpolicy, Landstinget i Uppsala län (2012-06-18) Samverkansavtal, Landstinget i Uppsala län (2010-04-01) Webbplatser Arbetsmiljöverket (www.av.se) Diskrimineringsombudsmannen (www.do.se) Diskrimineringsbyrån Uppsala (www.diskrimineringsbyran.se) Litteratur och artiklar Aktiva åtgärder i arbetslivet. Diskrimineringsombudsmannen, 2009. H6 2009 Lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. Diskrimineringsombudsmannen, 2013. G2.4 2013 Undvik mobbning på jobbet. Bovin, Ilona och Skoglund, Krister. Prevent, 2008. ISBN 9789173650199 Kjerringråd, Hersketeknikker. Ås, Berit. 1978:3, sid. 17-21. ISSN 0800-0565 Berit Ås: De 5 härskarteknikerna. http://kilden.forskningsradet.no/c16881/artikkel/vis.html?tid=35132 Normkritik. http://jamstall.nu/vad/normkritik/
Bilaga 15
Bilaga 15
Bilaga 15
Bilaga 15
Bilaga 15
Bilaga 15
Bilaga 15
Bilaga 15
Bilaga 15
Bilaga 15
Bilaga 15
Bilaga 15
Bilaga 15
Bilaga 15
Bilaga 15
Bilaga 15
Bilaga 20 Läkemedel och miljö Handlingsplan för Landstinget i Uppsala län 2014 Dnr CK2014-0053 Inledning Denna handlingsplan har utarbetats av Läkemedelsenheten och Miljö- och kemienheten vid Landstingets ledningskontor. Handlingsplanen är godkänd av Läkemedelskommittén och antagen av Landstingsstyrelsen den 24 februari 2014. Planen revideras årligen. Bakgrund Läkemedel innehåller specifikt verksamma ämnen som har en högre generell biologisk aktivitet jämfört med andra kemikalier. Detta medför en ökad risk för miljöpåverkan. För att vara säkra att använda, förvara och bli möjliga att tillföra kroppen, har aktiva ämnen i läkemedel dessutom en stabil kemisk design. Denna medför att läkemedelsämnen kan verka på skadliga sätt under lång tid efter att de kommit ut i miljön via avloppen. Reningsverken avlägsnar bara en del av läkemedelsresterna från avloppsvattnet. Kunskapen om läkemedels miljöpåverkan är ännu begränsad, men forskning visar att det i flera fall finns risk för negativa effekter i miljön. Minimal miljöpåverkan har identifierats som ett målområde i Regeringens och SKL:s nationella läkemedelsstrategi från 2011 och i regeringens etappmål för att nå de nationella miljökvalitetsmålen från 2013. Sedan 2006 finns en handlingsplan för hur Landstinget i Uppsala län arbetar med frågor kring läkemedels miljöpåverkan. I läkemedelskommitténs lista över rekommenderade läkemedel 2014/2015 har miljöaspekterna beaktats. Resultatmål Förskrivning av följande läkemedel ska begränsas på grund av risk för miljöpåverkan. Fluorokinoloner Dessa helt syntetiska ämnen är en grupp antibiotika som är extremt svårnedbrytbara i miljön. Sambandet mellan användning av antibiotika och antibiotikaresistens är väl belagt. Ännu på 90-talet var i stort sett alla E.coli-isolat känsliga för fluorokinoloner men nu har andelen resistenta bakterier stigit till omkring 10% och ökar snabbt. Mål: Att användningen av fluorokinoloner minskar till 0,71 DDD per 1000 invånare och dag jämfört med 2013 års nivå (tom nov), 0,73 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 0,71, (0,65-0,84).
Bilaga 20 Sertralin SSRI-preparaten används bland annat vid behandling av depression, vilket gör förskrivningen omfattande. Ett av dem, sertralin, ger avsevärt större risk för påverkan på vattenlevande organismer än andra SSRI-preparat, t.ex. citalopram. Mål: Att användningen av sertralin kvarstår på 2013 år nivå (tom nov) 17,2 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 21,7, (17-34). Diklofenak Flera NSAID har kända negativa miljöeffekter, speciellt diklofenak, som bevisats ge skador redan vid låga halter. Risken för skadliga halter av diklofenak i miljön ökar av att ämnet i högre grad passerar avloppsreningen jämfört med besläktade ämnen som t.ex ibuprofen och naproxen. De halter som visats orsaka skador på fisk är av samma storleksordning som halter uppmätta i svenska vattendrag. Diklofenak har därtill visat en något högre risk för hjärtkärlbiverkningar vid högre doser och längre tids behandling än andra NSAID. Risken förefaller jämförbar med den som ses för COX-2-hämmare. Mål: Att användningen av diklofenak minskar till 6 DDD per 1000 invånare och dag jämfört med 2013 års nivå (tom nov), 6,6 DDD per 1000 invånare och dag (genomsnitt i Sverige: 7,6, (5 11)). Aktiviteter Kontinuerlig information till terapiområdesexperter, primärvårdens läkemedelssamordnare och övriga förskrivare om målsatta läkemedel Utbildning till nya verksamhetschefer vid Akademiska sjukhuset om läkemedels miljöpåverkan Läkemedelsgenomgångar för äldre patienter. Vid dessa genomgångar sätts fokus på minskning av bl a dessa läkemedel Informationsinsatser i samband med presentation av Rekommenderade läkemedel 2014-2015 Stödja införandet av icke-farmakologisk behandling som ersättning för målsatta läkemedel Stimulansåtgärder inom primärvården med prestationsbaserad ersättning för de enheter som här bästa måluppfyllelse avseende läkemedelsmålen Förbrukningsstatistik och fakta om läkemedel och miljö ska presenteras för och diskuteras med läkargrupper eller läkemedelsansvarig läkare vid enheter som har hög eller ökande förskrivning av målsatta läkemedel
Bilaga 20 Informera om att verksamheter själva kan hämta statistik om målsatta läkemedel i LIS Undervisning om läkemedel och miljö riktad till alla studenter som följer läkarprogrammet vid Uppsala universitet, t.ex. under kursen i allmänmedicin T11 Utbildning av personal via uppdaterat bildspel på Navet Information till förskrivare via checklista i VerkSAM Samverka med övriga landsting och andra intressenter, t ex Landstingens nätverk för läkemedel och miljö och MistraPharma Medverka till att artikelinlägg skrivs i dagspress, fackpress samt landstingets egna publikationer för att sprida kunskap om miljö och läkemedel Utredningsmål Ett antal utredningar ska genomföras under året, för att undersöka möjligheten till nya resultatmål i kommande handlingsplaner och öka förutsättningarna för att nå målen. Aktiviteter Utreda om miljöpåverkan av levonorgestrel, etinylöstradiol och/eller oxazepam bör beaktas i kommande miljömål Utreda möjlighet till minskad klimatpåverkan från sövningsgaser Utreda möjlighet till reningsmetoder för antibiotikautsläpp på infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset Uppföljning av miljökrav i läkemedelsupphandling och åtgärder baserade på resultatet, i samverkan med andra landsting Miljöhänsyn vid hantering av läkemedelsavfall Överblivna läkemedel ska lämnas tillbaka till apotek för att destrueras på ett kontrollerat sätt. Därmed elimineras risken för spridning av läkemedelsrester till miljön. Detta är extra viktigt vid hantering av hormonplåster och hormonringar för antikonception ( p-plåster samt pringar ) Dessa har merparten av hormoninnehållet kvar efter användning, vilket medför risk för att hormonerna läcker ut i vattendrag. Detta har väldokumenterad skadlig effekt på vattenlevande organismer. Även inhalatorer som används vid astma och KOL kan innehålla stora mängder läkemedel efter användning. För hantering av läkemedelsavfall inom slutenvården finns instruktioner i berörda förvaltningars avfallshandböcker. Dessa uppdateras kontinuerligt.
Bilaga 20 Aktiviteter Säkerställa att information sprids om hur allmänheten tar hand om överblivna läkemedel så att de når säker destruktion Säkerställa att information sprids om hur vårdenheter tar hand om överblivna läkemedel så att de når säker destruktion, enligt avfallshandbok För mer information, kontakta: Therese Olsen, miljöchef Akademiska sjukhuset, tfn 018-611 31 47 Thomas Lindqvist, informationsapotekare, tfn 018-611 62 24 Agneta Eklund, chef för enheten för kunskapsstyrning, tfn 018-611 61 78 Marta Fallgren, miljöchef Landstinget i Uppsala län, tfn 018-611 33 94
Landstingsstyrelsens verksamheter Internkontrollplan 2014 Dnr CK 2013-0414 Bilaga 21 Kontrollmoment nr. Perspektiv Rutin Kontrollmål Riskvärde Metod / Kontrollmoment Kontroll utvecklad? (J/N/K) Frekvens Ansvar för kontroll samt uppföljning Avvikelse rapportering till 1 Medborgare och kund 6 Beredning av ärenden: risk för kvalitetsbrister i underlagen Beslutsefterlevnad Gott resultat vid enkätundersökning Samtliga beslut verkställda 8 Enkätundersökning J Årsvis LS sekreterare Resp. handläggare, LS sekreterare 2 Medborgare och kund 9 Total genomgång J Årsvis Användandet av nya medel och Att medel används för avsedda ändamål upphandla i syfte att minska köerna Ekonomichef 3 Medborgare och kund 12 Löpande uppföljning N Tertialsvis HSA Ekonomi Reglemente placeringar Att reglementet följs Genomgång av 4 4 placeringar J Tertialsvis Finanschef Ekonomi Förskingring Inga förskingringar (på 5 Finansförvaltningen) 8 Stickprov J Tertialsvis Finanschef Ekonomi Indragna myndighetsanslag utan att Att enheten för säkerhet, katastrof och Enheten för övrig finansiering tryggas (katastrof beredskap kan utföra det arbete som säkerhet, och beredskap) ålagts landstinget enligt lag och katastrof och 7 Ekonomi Upphandling Ersättning till vårdgivare 8 Ekonomi förordning 9 Löpande uppföljning N Årsvis Att otillåtna direktupphandlingar inte genomförs 9 Stickprov J Årsvis Rätt ersättning utbetalas Efterkontroll av beräkningar vid uppdatering 9 av modeller N Tertialsvis beredskap Upphandlingsche fen Ekonomichef HSS Landstingsstyrelsens ordförande, landstingsdirektören Landstingsstyrelsens ordförande, landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsdirektören Ekonomidirektör Ekonomidirektör Chefen för säkerhet, katastrof och beredskap Landstingsdirektören Ekonomidirektören Utskriven 2014-02-27 G:\Landstingssekreterare\LS 2014\Feb\Plan för intern kontroll 2014\Plan för internkontroll - Landstingsstyrelsens verksamheter.xls
Bilaga 21 9 Ekonomi 10 Ekonomi 11 Produktion 12 Produktion 13 Produktion 14 Produktion 15 Förnyelse 16 Förnyelse Kostnadseffektiv läkemedelsförskrivning Fortsätta arbetet med att genomföra fördjupade revisioner Ingen aktuell förvaltningsplan för systemförvaltning framtagen och beslutad inför 2015 Ökad tillgänglighet till vård vid våra sjukhus genom effektivare produktionsplanering. Bidra till framtagande av ny ersättningsmodell som den egna produktionen mer rättvisande förutsättningar att utföra beställningen. Målgruppsanpassade digitala kanaler i landstinget Stärka tillämpningen av kunskapsstyrning Strukturerat samarbete med ledande aktörer - lokalt, regionalt, nationellt och internationellt Att onödigt höga läkemedelskostnader inte uppstår 8 Kostnadseffektivisera läkemedelsförskrivninge n genom att utveckla kontakter med verksamhetschefer vid respektive sjukhus J Årsvis Att vårdgivaren vidtar relevanta medicinska åtgärder och att dessa registreras korrekt i journaler samt att rätt ersättning utgår. 8 Löpande p uppföljning g J Tertialsvis Landstinget följer beslut om styrmodell för systemförvaltning från 2009 Verka och säkerställa att resursplanering sker utifrån behov och därmed utifrån produktionsplan 9 Chefen för Hälso- och enheten för sjukvårdsdirektören kunskapsstyrning Chefen för enheten för analys och utveckling Hälso- och sjukvårdsdirektören skickas ut i september till fyra slumpvist utvalda systemförvaltningsorganisationer. N Handläggare IT It-direktören * Månadsvis köuppföljn. * Avstämning prod.ansv. * Riktad fråga J Månadsvis Prod.dir. 12 Säkerställa att vi har personella resurser att aktivt delta, förankra och hinna simulera modellen för att säkerställa att den blir mer rättvisande för den egna produktionen. 9 Kontroll - fråga J Veckovis Prod.dir. Responsiv webbplats utvecklad och Landstingsdirektören Landstingsdirektören Kommunikations lanserad 4 Projekt genomfört J Webbstrateg direktören Utveckla och etablera processen kring Chefen för Hälso- och kunskapsstyrning enheten för sjukvårdsdirektören 8 Löpande uppföljning K Tertialsvis kunskapsstyrning Strukturerat samarbete med Hälsa och Habilitering 9 Löpande uppföljning K Årsvis Chefen för enheten för analys och utveckling Hälso- och sjukvårdsdirektören Neddragningar inom vårdsektorn Att säkerhetsnivån upprätthålls även vid Enheten för Chefen för som gör att medarbetarna inte hinner neddragning inom landstingets säkerhet, säkerhet, utföra sina ålagda säkerhetsuppgifter verksamheter katastrof och katastrof och 17 Medarbetare 9 Löpande uppföljning N Kvartalsvis beredskap beredskap 18 Medarbetare Kvalitetssäkra att rätt lön utbetalas Att rätt lön utbetalas 8 Löpande uppföljning J Månadsvis Samtliga chefer HR-direktör Säkra att handlingsplan upprättas Att handlingsplan finns 19 Medarbetare utifrån medarbetarenkätens resultat 9 Årlig J Årsvis Samtliga chefer HR-direktör 20 Medarbetare Säkra att rutin finns för fysisk skyddsrond samt att fysisk skyddsrond utförs årligen Att rutin finns och fysisk skyddsrond är genomförd 9 Årlig N Årsvis Samtliga chefer HR-direktör Utskriven 2014-02-27 G:\Landstingssekreterare\LS 2014\Feb\Plan för intern kontroll 2014\Plan för internkontroll - Landstingsstyrelsens verksamheter.xls
Bilaga 22 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
2013-12-06 Bilaga 22 Rekommendationer och beslut i sammanfattning Samverkansnämnden rekommenderar att landstingen ska: Följa Socialstyrelsens kunskapsstöd för vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni som omfattar nationella riktlinjer samt nationell utvärdering. Se till att hälso- och sjukvården vidtar åtgärder för att minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar hos personer med psykisk ohälsa Utveckla samverkan och rutiner för hur kroppsliga sjukdomar hos personer med psykisk ohälsa kan förebyggas, upptäckas och behandlas inom primärvården, psykiatrin och somatisk specialiserad sjukvård Ge berörda verksamheter i uppdrag att ha rutiner för bedömning av risk för självmord Ge berörda verksamheter i uppdrag att se över och anpassa sina rutiner för förebyggande läkemedelsbehandling med litium för personer med bipolär sjukdom enligt rekommendationerna i Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Samverkansnämnden beslutar att regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer ska: Följa upp givna uppdrag i den politiska viljeinriktningen och rapportera till samverkansnämnden vid nämndens första sammanträde första året efter genomförandet. Inom ramen för det utvecklingsarbete som pågår inom utvecklingsgruppen för samordning av nationella riktlinjer använda indikatorer för att följa upp vården vid depression, ångest och schizofreni. Samverkansnämnden beslutar att de regionala specialitetsråden ska: Specialitetsråden i vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri samt allmänmedicin gemensamt verka för ökad samverkan inom utbildning, metodutveckling och forskning. Specialitetsråden för barn- och vuxenpsykiatri samt allmänmedicin analysera uppföljningsresultaten och återrapporterar till Kunskapsstyrningsgruppen årligen. 2 (8)
2013-12-06 Bilaga 22 Inledning Den politiska viljeinriktningen har utformats med utgångspunkt från Socialstyrelsens utvärdering av psykiatrisk vård, primärvård och socialtjänstens insatser. Utvärderingen har baserats på indikatorerna i Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom som publicerades 2010 och Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd som publicerades 2011. Utvärderingens huvudsakliga syfte har varit att belysa kvaliteten och effektiviteten i vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa. Syfte med den politiska viljeinriktningen Likvärdig vård Den politiska viljeinriktningen är ett för regionen förtydligande av Socialstyrelsens utvärdering av vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni och utgör Samverkansnämndens rekommendation till landstingen. Den har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård inom regionen, vidare vara stöd för styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna. Den politiska viljeinriktningen beskriver också de utvecklingsområden inom vård vid depression, ångest och schizofreni som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Den riktar sig därför också till berörda regionala specialitetsråd. Förutsättningar för att kunna erbjuda en likvärdig vård till personer med psykisk ohälsa är att skillnader i praxis utjämnas, samverkan mellan kommun och landsting utvecklas och att möjligheterna till jämförelser utvecklas. För bättre samverkan mellan kommun och landsting rekommenderar Samverkansnämnden att landstingen utvecklar arbetet med de överenskommelser man slutit med kommunerna i linje med överenskommelsen med SKL. För att kunna göra rättvisande jämförelser rekommenderar Samverkansnämnden att landstingen följer upp indikatorerna i Socialstyrelsens kunskapsstöd och speciellt de 16 redovisade utvalda indikatorerna som Samverkansnämnden ser störst ojämlikhet inom. Aktuell situation Psykisk ohälsa Depression och ångestsjukdomar utgör de två största diagnosgrupperna inom gruppen psykiska sjukdomar. Psykisk ohälsa räknas idag som ett av de stora folkhälsoproblemen och depression framför allt är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga världen över. Uppskattningsvis drabbas 25 procent av befolkningen någon gång i livet av ett ångestsyndrom. Minst 25 procent av alla kvinnor och 15 procent av alla män kommer någon gång i livet att få en behandlingskrävande depression. Det finns stora skillnader i psykisk ohälsa i åldern 3 (8)
2013-12-06 Bilaga 22 16-29 år mellan män och kvinnor. I den nationella folkhälsoenkäten för 2012 uppgav 20 procent av kvinnorna och 14 procent av männen att de upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. En ökning av antalet vårdtillfällen kan också ses för åldersgruppen 18-44 år, för både kvinnor och män. Första linjens vård Den psykiska ohälsan är, i första hand, en angelägenhet för primärvården, den så kallade första linjens sjukvård. Primärvårdens ansvar för omhändertagande av psykiska sjukdomar är omfattande. En majoritet av alla vuxna personer med depression och ångesttillstånd söker och behandlas inom primärvård. Barn och unga vänder sig i första hand till skolhälsovård och ungdomsmottagningar. Skillnader i hälsa och dödlighet Socialstyrelsens utvärdering visar en ökad dödlighet i somatiska sjukdomar för personer med psykisk ohälsa. Dödligheten efter förstagångsstroke och hjärtinfarkt är betydligt högre för personer som med en samtidig psykiatrisk diagnos än bland dem utan. Andra stora skillnader är att personer med en psykisk ohälsa har fler undvikbara slutenvårdstillfällen än personer utan samt att det finns en högre dödlighet i sjukdomar som betraktas som hälsopolitiskt och sjukvårdspolitiskt åtgärdbara. Anmärkningsvärt är att de senaste åren har överlevnaden ökat i den totala befolkningen, men den förbättringen kan inte ses hos personer med psykisk ohälsa. Bemötande information och delaktighet Enligt de nationella patientenkäterna får de flesta områden inom hälso- och sjukvården goda omdömen från patienterna förutom inom psykiatrins öppen och slutenvård. Det lägsta resultatet får den psykiatriska slutenvården, där enbart 57 procent av patienterna anser att de fått ett gott bemötande. Patienterna inom psykiatrisk öppen och slutenvård upplever heller inte att de får tillräcklig information om sitt tillstånd och att de inte känner sig delaktiga i planeringen och genomförandet av sin vård och behandling. Kostnader för psykisk ohälsa Psykisk ohälsa beräknas kosta över 70 miljarder kronor om året i förlorade arbetsinsatser och i utgifter för vård och omsorg. Trots att den ökade vårdproduktionen, mätt som antal besök och antal vårdtillfällen, har ökat mer inom psykiatrin har kostnaderna under de senaste åren inte ökat lika mycket som kostnaderna för specialiserad somatisk vård och primärvård. 4 (8)
2013-12-06 Bilaga 22 Mål, rekommendationer Mål Uppsala-Örebroregionen ska erbjuda ett effektivt och gott omhändertagande av alla patienter med psykisk ohälsa. Vården ska upplevas som säker, trygg och av hög kvalitet. Den ska ges med respekt för den enskildes integritet och såväl patienter som närstående ska uppleva att det erbjuds en god vård på lika villkor vid behov av behandling eller insatser vid depression, ångest eller schizofreni. Rekommendationer Information, delaktighet och inflytande Möjlighet att få information om, vara delaktiga i och ha inflytande över vård och behandling är viktigt för patienter och anhöriga inom den psykiatriska vården. Det är angeläget att hälso- och sjukvården skapar förutsättningar för patienten är delaktig i sin egen vård och förstår konsekvenserna av sin sjukdom, både på kort och på lång sikt. Närståendes förståelse för och medverkan i vården är av stort värde. Bedömning och omhändertagande av vårdsökande inom första linjens vård Hög tillgänglighet i det primära omhändertagandet och god kontinuitet under det fortsatta vårdförloppet är grundläggande förutsättningar för ett effektivt omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa. God samverkan mellan primärvård och specialistpsykiatri är en förutsättning. Det krävs både tillgång till personal med adekvat kompetens och att val av behandlingsmetoder görs enligt principerna för stegvis vård. Somatisk hälsa för personer med psykiatrisk diagnos Landstingen bör vidta åtgärder för att minska den somatiska dödligheten hos personer med psykiatrisk diagnos. Även somatiska undvikbara slutenvårdstillfällen bör minskas och samarbetet mellan primärvården, psykiatrin och den specialiserade somatiska vården bör stärkas. Rutiner för att förebygga, tidigare upptäcka och behandla somatiska sjukdomar hos personer med psykisk ohälsa bör utarbetas och implementeras i verksamheterna. Komplicerad och komplex problematik Det är viktigt att landsting och kommuner samverkar till att skapa förutsättningar, både fysiskt och psykosocialt, för individens bästa möjliga funktionsnivå. Vård och insatser bör utformas så att de stödjer patientens integritet, resurser och behov och vara individuellt anpassad. 5 (8)
2013-12-06 Bilaga 22 För att minska återinskrivningar till psykiatrisk slutenvård bör rekommendationerna om antipsykotiska läkemedel efter psykiatrisk slutenvård för personer med schizofreni i enlighet med de nationella riktlinjerna för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 i större grad tillämpas. Det behövs också en ökning av behandlingsuppföljningarna för att förhindra återinskrivningar. Det är också viktigt att hälso- och sjukvården och socialtjänsten arbetar för att det för de svårast sjuka finns en upprättad samordnad individuell plan (SIP), att en Case manager ACT utsetts, att tillgång till multiprofessionellt team finns och att en fast läkarkontakt har utsetts. Det skapar förutsättningar för att alla i vården är insatta i patientens individuella vårdplan samtidigt som det ger förutsättningar att tillgodose patientens behov. Bedömning av risk för självmord Landstingen bör i enlighet med de nationella riktlinjerna för depression och ångesttillstånd 2010 ställa krav på verksamheterna att systematiskt bedöma risk för självmord i större utsträckning än vad som sker idag för att minska antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt. Uppföljning Urval av indikatorer I den nationella utvärderingen för vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni 2013 har indikatorerna delats upp på fyra olika områden. Totalt beskrivs 42 indikatorer, av dessa relaterar ett antal till kommunens verksamhet eller till kommun och landsting gemensamt. Nedan redovisas 18 indikatorer som valts ut på grund av stora ojämlikheter i vården och som kräver riktade insatser för att vården för patienter med psykiska diagnoser ska förbättras. Indikatorerna under de psykosociala insatserna är något landstingen inte ensam kan råda över resultatet utan god samverkan med kommunerna krävs för att nå goda resultat. 6 (8)
2013-12-06 Bilaga 22 Namn på indikator Område D: Depression och ångestsyndrom Självmord med oklart uppsåt Dödlighet bland personer som behandlats för depression och ångest Dödlighet bland personer som behandlats med bipolär sjukdom Dödlighet bland personer som behandlats för ångestsyndrom Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer med depression Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer som vårdats för bipolär sjukdom Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer som vårdats för ångestsyndrom Område P: Psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Tillgång till samordnade vård- och stödåtgärder enligt ACT-modellen Överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting Område S: Schizofreni och schizofreniliknande insatser Dödlighet bland vårdade för schizofreni Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer som vårdats inom sluten psykiatrisk vård för schizofreni Följsamhet till antipsykotiska läkemedel efter psykiatrisk slutenvård för personer med schizofreni Område Ö: Psykisk sjukdom övergripande Dödlighet bland personer som vårdats inom psykiatrisk vård Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet för personer med psykisk sjukdom Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet för personer med psykisk sjukdom Dödlighet efter hjärtinfarkt för personer med psykisk sjukdom Dödlighet efter förstagångsstroke för personer med psykisk sjukdom Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer med psykisk sjukdom Indikator D1 D2 D3 D4 D5 D6 D7 P7 P9 S1 S2 S6 Ö3 Ö4 Ö5 Ö7 Ö8 Ö9 Samverkansnämnden rekommenderar att: Hälso- och sjukvården vidtar åtgärder för att minska den höga dödligheten i kroppsliga sjukdomar hos personer med psykisk ohälsa. Samverkan och rutiner utvecklas för hur kroppsliga sjukdomar hos personer med psykisk ohälsa kan förebyggas, upptäckas och behandlas inom primärvården, psykiatrin och somatisk sjukvård. Respektive landsting ger berörda verksamheter och framförallt primärvården i uppdrag att ha rutiner för självmordsriskbedömningar. Respektive landsting ger berörda verksamheter i uppdrag att se över och anpassa sina rutiner för förebyggande läkemedelsbehandling med litium för personer med 7 (8)
2013-12-06 Bilaga 22 bipolär sjukdom enligt rekommendationerna i Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 Utvalda indikatorer används för att följa upp vården för personer med depression, ångest och schizofreni. Givna uppdrag i den politiska viljeinriktningen följs upp av den Regionala utvecklingsgruppen. Sammanfattning organisatoriska konsekvenser landstingen i U/Öregionen För att vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni ska kunna förbättras och ojämlikheter i framförallt somatisk dödlighet för personer med psykiatrisk diagnos minskas krävs ett större organiserat samarbete mellan landstingens verksamheter. Kostnadsökningarna kommer att drabba landstingen olika, beroende på i vilken grad respektive landstings organisation idag korresponderar med riktlinjerna. För att patienter med komplex problematik, som tidigare ofta fanns på institution, inte ska hamna i en gråzon mellan olika ansvars- och kompetensområden ställs krav på integrering och samordning av resurser. Landstingen behöver bidra till samverkan och samordning mellan huvudmännen för att förbättra möjligheterna till uppföljning/åtgärder kring personer med komplex eller psykiatrisk omfattande problematik. 8 (8)
Bilaga 23 2014-02-24 Dnr 2013-0409 Ekonomiavdelningen Diana Brisenborn Tfn 018-611 60 85 E-post diana.brisenborn@lul.se Landstingets revisorer Revisionssvar avseende granskning av delårsrapporten 2013 Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Landstingets revisorer har genom KPMG granskat de landstingsövergripande verksamheterna. Granskningen är översiktlig och inte lika omfattande som en granskning av en årsredovisning. Resultatet av granskningen och de iakttagelser som revisorerna noterat och särskilt vill lyfta fram är följande: Revisionen har noterat att prognosen visar en god måluppfyllelse. Delårsrapporten bör framledes kompletteras med periodiserad budget för perioden januari-augusti. Vid upprättandet av delårsredovisningen för de landstingsövergripande verksamheterna efterföljs de anvisningar inklusive ekonomiska uppställningar som är beslutade för alla förvaltningar i landstinget. I anvisningarna för 2013 års delårsrapport fanns inget krav på rapportering av en periodiserad budget. För 2014 har revisorernas synpunkter kring jämförelser med en periodiserad budget beaktats i landstingets anvisningar till förvaltningarna. För Landstinget i Uppsala län Erik Weiman Landstingsstyrelsens ordförande Eva Ljung Landstingsdirektör Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se
Bilaga 24 2014-02-24 Dnr CK2013-0365 Landstingsdirektörens stab Niklas Rommel Tfn 018-611 61 30 E-post niklas.rommel@lul.se Landstingets revisorer Revisionssvar avseende granskning av den statliga styrningens implementering i landstinget Landstingsstyrelsen överlämnar följande svar till landstingets revisorer. Landstingets revisorer har uppdragit åt konsultföretaget PWC AB att granska den statliga styrningens implementering i landstinget. Granskningen avser ett urval av statliga styr- och ersättningssystem. Med anledning av rapporten lämnas följande synpunkter. I granskningsrapporten framförs olika förslag till förbättringar av styrmodellen som redovisas nedan med kommentarer från landstingsstyrelsen. Beslut bör inledningsvis fattas om hur landstinget ska förhålla sig till olika statliga styr- och ersättningssystem Kommentar De olika styr- och ersättningssystemen utformas vanligtvis i samråd mellan SKL och regeringen. Landstinget är med i dessa förhandlingar via olika nationella nätverk både på tjänstemanna- och förtroendemannasidan, varför överenskommelsernas ambitioner och målsättningar allt som oftast ligger i linje med landstingets uppfattning om vad som är viktiga utvecklingsområden och hur de kan stimuleras. Det har därför bedömts naturligt att landstinget medverkar i de nationella satsningarna kring förbättring av till exempel patientsäkerheten och kösituationen till specialistvården samt vården av de mest sjuka äldre. Några specifika beslut om medverkan i de olika satsningarna har därför inte bedömts nödvändiga. I stället har de implementerats i den ordinarie styrmodellen, främst i landstingsplan, vårdavtal och regelböcker. Frågan om den framtida hanteringen av statsbidrag och nationella överenskommelser ska tas upp i landstingets koncernledning under våren 2014. Förslag om hur styrningen ska kunna förbättras ska då tas fram. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se