Mat på äldre dar - råd och tips



Relevanta dokument
Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Bra mat för seniorer

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Mellanmål. Gott och enkelt

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Kostråd energirik kost

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Maria Svensson Kost för prestation

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [ ]

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Nutrition & risk för undernäring

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Årets Pt 2010 Tel

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Yvonne Wengström Leg. Dietist

Vegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

Stor aptit på livet, men mindre aptit på maten? Råd om bra mat för äldre

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Råd kring maten och måltiden

Lev livet med Liva Energi

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

Goda råd till dig med nedsatt aptit

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

Nattfasta. Berättelsen om Rut. Hanteringsmöjligheter. Vill du lära dig mer om kost för äldre?

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Bra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

RECEPT & INSPIRATION. Ur kursen Mat och hälsa för äldre

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

BALANSERA MERA VIKTEN AV RÄTT MAT OCH BALANS I KYLSKÅPET

Tio steg till goda matvanor

Äldre med malnutrition

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Vad påverkar vår hälsa?

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Mat vid diabetes och risk för undernäring

Återhämtningsmål direkt efter träning

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Varför ska man ha ett balanserat?

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Kostråd till dig som är opererad för obesitas

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018

Mat är grunden till din hälsa...4 Fördela måltiderna över dagen...5

Den här broschyren vänder sig till dig som är senior. Bra mat för äldre

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

Viktigt att tänka på efter operationen 3. Förslag till måltidsordning flytande kost (en vecka hemma) 7

Maten under graviditeten

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Kosten kort och gott

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Vägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Transkript:

Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG

Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?... 5 Fördela dina måltider... 6 Frukost... 7 Lunch och middag... 8 Mellanmål och kvällsmål... 9 Nedsatt aptit...10 Illamående...11 Muntorrhet...11 Tugg- och sväljsvårigheter...12 Förstoppning...13 Mat för seniorer i Kungälv...14 Broschyren är utarbetad av: Dietist Hanna Settergren och Klara Backman, Biståndsenheten Kungälvs kommun Med inspiration från Dietist Barbro Karelius, Hudiksvalls kommun & Dietist Kjell Olsson, Ljusdals kommun 2

Kroppen behöver energi och näring När du blir äldre är undervikt ett betydligt större hälsoproblem än övervikt. Undvik därför lättprodukter som lättmjölk och lättmargarin. Fett och socker kan bidra till att förstärka smaken i en maträtt. Man måste äta bra för att hålla sig frisk eller återhämta sig efter att man varit sjuk. Även om aptiten blir sämre förändras inte behovet av olika näringsämnen. Maten blir viktigare än någonsin, då man ska få i sig lika mycket näring som tidigare fast man oftast äter mindre portioner. När man blir äldre ökar risken för sjukdomar och funktionshinder som kan leda till att man får sämre aptit och att vikten minskar. Var uppmärksam på detta eftersom viktförlust betyder minskad muskelmassa och därmed sämre förmåga att röra sig och självständigt klara de dagliga bestyren. Förlorar man mycket i vikt försämras dessutom motståndskraften mot infektion och sår får svårare att läka. 3

Styrka i muskler och skelett Näringsämnen som är viktiga är bland annat protein, som behövs för muskulaturen och sårläkning. Finns främst i kött, fisk, ägg och mejeriprodukter. Vitamin D och kalcium (kalk) förebygger benskörhet och höftledsbrott. Äldre som tillbringar lite tid utomhus rekommenderas tillskott med vitamin D. Samtliga vitaminer och mineraler behövs för att alla kroppens funktioner skall fungera. Detta får man i sig genom att äta en varierad kost. Vill man vara helt säker på att man täcker behovet av alla vitaminer och mineraler så kan man köpa ett multivitaminpreparat på ett apotek. Finns olika preparat att välja på ex Mitt Val 55+ eller Vitamineral 50 Plus. Näringsinnehållet i maten försämras inte av infrysning. Däremot innebär lång tillagnings- och uppvärmningstid, eller om maten värms flera gånger, att vitaminer och mineraler minskar. Även vätska är viktigt! Glöm inte att dricka ordentligt. När man blir äldre minskar förmågan att känna törst, samtidigt som njurarna blir sämre på att hantera salt och vatten du blir lätt uttorkad. 4

Vad bör du väga? Det är viktigt att hålla koll på sin vikt när man blir äldre väg dig regelbundet. Framförallt är det viktigt att undvika att ofrivilligt gå ner i vikt, oavsett vad du väger idag. Normal viktförlust är max ett halvt kilo per år. Skulle du märka av att du ändå börjar tappa i vikt, kontakta distriktssköterskan. längd rekommenderad vikt 152 cm 46 66 kg 158 cm 50 72 kg 162 cm 52 76 kg 168 cm 56 82 kg 172 cm 58 86 kg 178 cm 62 92 kg 182 cm 66 96 kg 188 cm 70 102 kg 192 cm 72 106 kg 198 cm 78 114 kg 5

Fördela dina måltider Det är lättare att tillgodose kroppens behov av energi och näring genom att fördela intaget av mat på många måltider. Ät gärna 3 huvudmål och 2-3 mellanmål. Lunch och middag bör helst bestå av varm, tillagad mat. Så här kan en bra måltidsordning se ut: kl. 07:30 Frukost kl. 10:00 Mellanmål kl. 12:30 Lunch kl. 15:00 Mellanmål kl. 17:30 Middag kl. 21:00 Kvällsmål Tänk på att det inte bör gå mer än 11 timmar från det sista du äter på kvällen till det första på morgonen. Ju mer du sprider ut måltiderna över dygnet, desto bättre! 6

Frukost Dagens viktigaste måltid! Det är troligtvis nu du även har bäst aptit. Passa på att njut! Här kan vi få i oss mycket som både smakar gott och som vår kropp mår bra av: Fiber från fiberrikt bröd, olika grötsorter, fullkornsvälling, müsli, flingor. Protein från ägg, fisk, mjölk, fil, ost, köttpålägg. Vitaminer från juice, färsk, fryst eller torkad frukt. Nyttiga fetter från fet fisk t.ex. sill, makrill. 7

Lunch och middag Både lunch och middag bör helst bestå av varm, tillagad mat. Det spelar ingen roll om det är hemlagad mat, fryst färdigrätt, matlåda eller mat på restaurang. Det viktiga är att den hamnar i magen! En komplett måltid kan bestå av: Potatis, ris eller pasta Kött, fisk, kyckling eller vegetariskt alternativ Grönsaker Bröd, gärna med pålägg Dryck, gärna mjölk Exempel på goda tillbehör till maten: Rödbetor Lingonsylt Inlagd gurka Gelé Ketchup Avsluta gärna måltiden med en god efterrätt! 8

Mellanmål och kvällsmål Mellanmål är speciellt viktigt för dig som äter små portioner. Det finns många bra produkter att köpa i affären. Exempel på mellanmål: Smörgås med smör och pålägg Frukt eller fruktsallad Fil/yoghurt med flingor Fil/yoghurt med krossade pepparkakor Kräm med mjölk eller gräddmjölk Fruktyoghurt Risifrutti/Mannafrutti Skorpor/kex med smör och ost Småkakor, kaffebröd Gräddglass Konserverad frukt eller bär med grädde eller glass Fruktsoppa med mandelbiskvier/grädde Nypon- eller blåbärssoppa med keso Äppelmos blandat med vispgrädde Ägghalva med kaviar Mjölkchoklad med vispgrädde Ostkaka med sylt 9

Tips vid Nedsatt aptit Ät många små måltider under dagen. Tänk på dukningen vid måltiderna. Sinnena hjälper till att stimulera aptiten. Inled måltiden med något syrligt eller salt som aptitretare. Ät den mat du helst vill äta. Det viktigaste är att du äter. Kontakta distriktssköterskan. Hon kan hjälpa dig med att komma i kontakt med dietist för tex anpassning av kosten och utprovning av näringsdrycker Man kan berika maten som man äter med vanliga livsmedel såsom: - tillaga gröt och välling på standardmjölk istället för vatten - 1 msk smör/margarin i potatismos, på varma grönsaker, i sås, i gröt m.m - grädde - crème fraiche - majonnäs - ost - gräddfil - äggula 10

Illamående Undvik matos. Vädra gärna innan måltid. Inled måltiden med något torrt eller salt, det hjälper till att dämpa illamåendet. T.ex. salta kex eller knäckebröd med en bit sill. Tänk på att kall mat oftast går lättare att äta än varm mat och att kokt mat oftast går lättare än stekt mat. Ät lite mat i lugn takt. Drick mellan måltiderna. Gärna klar dryck. Vila halvsittandes efter måltid. Muntorrhet Tänk på att salt och syrligt stimulerar salivproduktionen. Ett glas citrondryck eller lite lingonsylt till maten kan underlätta. Ät vätskerik kost. Drick mycket vätska, ha mycket sås till maten och ät gärna soppa. Det finns munspray och sugtabletter på apotek som hjälper mot muntorrhet. 11

Tugg- och sväljsvårigheter Hosta under måltid är ett tecken på sväljsvårigheter. Detta kan undvikas med rätt sittställning och/eller rätt konsistens på mat och dryck. Tänk på sittställningen. Sitt med rak rygg och fötterna i golvet och se till att ha huvudet rakt eller något framåtböjt. Ha rätt konsistens på maten. Maten bör vara lättuggad eller helt slät beroende på grad av svårigheter. Drick tjockflytande dryck. T.ex. fil istället för mjölk och tjockflytande soppor. Går även att köpa förtjockningspulver på apotek. Specialbestick och muggar finns att köpa i hjälpmedelsbutik. Sköt munhygienen. Lunginflammation kan uppstå till följd av dålig munhygien. Kontakta distriktssköterskan vid behov. Du kan få hjälp att komma i kontakt med dietist eller logoped. Om du har matlådor från kommunen kan du få konsistensanpassad mat, s.k. timbalkost. 12

Förstoppning Drick mycket vätska. Ät fiberrikt. t.ex. bröd, frukt, grönsaker. Ät en matsked rapsolja varje morgon. Prova med katrinplommonröra eller juice. Även messmör har en något laxerande effekt. Molinogröt och Pajalagröt är extra bra vid förstoppning: Pajalagröt 2-3 port 2 msk linfrö 2 msk russin 2 msk torkade katrinplommon 2 msk torkade aprikoser 1 krm salt 3,5 dl vatten Blanda dessa ingredienser och låt ligga i blöt över natten. Tillsätt nästa dag 1 dl fiberhavregryn ½ dl havrekli Koka 3-5 min under omröring. Om gröten blir för hård tillsätt ytterligare vatten. Serveras med mjölk och sylt. 13

Mat för seniorer i Kungälv Matdistribution Matlådor som levereras i Kungälv är näringsriktigt anpassade efter äldres behov. De är kalla och värms bäst upp i mikrovågsugn. Levereras sker en gång per vecka. Matlådorna är förpackade i skyddad atmosfär och hållbarheten är upp till tolv dagar, bäst-föredatum står på förpackningen. Komplettera gärna matlådan med bröd, dryck, färska grönsaker och efterrätt för att ge en komplett måltid och servera den fint upplagd på tallrik. Det finns även möjlighet att hämta mat från vård och omsorgsboenden, ring dagen innan. Vill du ansöka om matdistribution kan du vända dig till Kundcenter eller till handläggare på biståndsenheten. Specialkost? Om du har behov av någon speciell kost pga. allergi, sjukdom eller annat är det viktigt att du talar om det i god tid så att köket kan beställa/tillaga rätt kost. Det finns även möjlighet att få specialkost genom matdistribution. 14

Behöver du hjälp att ta dig till vård och omsorgsboende för att äta mat? Kontakta handläggare på biståndsenheten för ansökan om ledsagning. Behöver du hjälp med mat i hemmet? Inom hemtjänsten kan hjälp med uppvärmning/förberedelse/komplettering av måltid erbjudas. Kontakta handläggare på biståndsenheten för ansökan om hemtjänst. Matinköp Oavsett vem som handlar dina livsmedel är det viktigt att det finns råvaror till att laga bra mat och tillgodose ditt behov av mat och näring. Hemtjänsten kan hjälpa dig att fylla i handlingslistorna och tipsa om bra livsmedel. 15

För dig som önskar finns möjlighet att äta lunch på olika vård och omsorgsboende/servicehus i Kungälvs kommun. Hit kan du gå och äta: Ytterby Ytterbyhemmets matsal är öppet för alla, man behöver ej säga till i förväg Centrum Båtsmansgärde 0303-238683 och Rexegården 0703-286496 (11-15) Marstrand Sörgården 0303-238570 (11-15) Kärna Kaprifolen 0303-221835 Diseröd Ekhaga 0303-238514 Kode Solhaga 0303-238565 Viktigt att tänka på: Ring dagen innan och tala om att du vill äta mat Kundcenter 0303-238000 16