Översikt Selektiv uppmärksamhet Vad är uppmärksamhet? Vardagsdefinition På vilket sätt märks den i psykologiska experiment? Dess roll i mänsklig informationsbearbetning Äldre synsätt Moderna teorier Samverkan mellan uppmärksamhet medvetande Vad är uppmärksamhet? Vardagstolkning A Fokuserad: När vi upplever att vi koncentrerar oss Anstränger oss för att utestänga ovidkommande information Ex. tentaläser framför TV:n B Allmän: När vi är pigga och vakna C Motorisk: När vi är beredda att reagera snabbt Ex. foten på bromsen vid bilkörning Klassiska teorier Människan har ansetts ha Begränsad överförings- och beräkningskapacitet Måste skyddas från överbelastning Måste filtrera inkommande signaler liknelse Tidiga teorier Grundades på telekommunikations- och senare datormetaforen Dvs. att människan bearbetar information på samma sätt som en dator gör Filtrering Broadbent (1950-talet) Begränsat antal neurala kanaler Jfr. begränsat antal radiostationer Måste välja in-kanal innan signalen bearbetas högre upp i bearbetningskedjan Uppmärksamhet = koppling av in-kanaler Jfr telefonväxel Sidan 1
Broadbents teori Uppmärksamhetsval görs på basis av signalens fysikaliska egenskaper Ex. tonläge (mans - kvinnoröst, arg - lugn) Senare resultat: Val kan även ske utifrån betydelse Problem med Broadbents teori Signaler längs kanaler som har kopplats bort kan inte bryta igenom Viktig information kan bryta igenom och dra uppmärksamheten till sig T.ex. ens eget namn på cocktail party Insignal kan alltså dra uppmärksamheten till sig (även om vi vill fokusera på annat) T.ex. tentaläsning framför TV:n Dämpningsmodell (Treisman) Uppmärksamhet i laboratoriet Inte bortkoppling av kanaler utan en dämpning av in-signaler Signaler som inte uppmärksammats uppfattas ändå svagt Vi kan passivt övervaka ouppmärksammad information också Fler och fler experiment inom visuella perception som stödjer detta Hur mäter man av uppmärksamhetseffekter i psykologiska experiment? Snabbare reaktionstid Säkrare igenkänning av stimuli Större andel korrekta svar Typiskt experiment Typiskt experiment Titta på krysset, läs bokstaven som kommer att dyka upp D O Sidan 2
Typiskt experiment Oftast: stimulus visas på markerade stället Ibland: stimulus visas på annat ställe (på samma avstånd från krysset) Resultat Snabbare svar när stimulus dyker upp på markerade stället Inga ögonrörelser tillåts Långsammare när bokstaven dyker upp på oväntat ställe Måste fokusera på bokstaven för att kunna läsa den Tar tid att flytta uppmärksamhetsfokus till nya stället Vad händer vid flera stimuli samtidigt? Hur flyttas fokus då? Visuell sökning Visuell sökning Generella resultat När mål skiljer sig markant från distraktorer så står målet ut, dvs. omedelbar upptäckt När flera dimensioner måste förenas för att urskilja mål från distraktorer Reaktionstiden (RT) ökar linjärt med antal distraktorer Tyder på seriell genomsökning Ett särdrag: ögonblicklig upptäckt ( pop-out ) Konjunktion av särdrag: seriell sökning Dämpning + klister (Treisman) När flera särdrag måste förenas till ett objekt måste alla särdrag fokuseras samtidigt Endast ett ställe kan fokuseras i taget Därför seriell sökning Mot en modernare syn Slutsats: Särdrag kan bara förenas inom fokus av uppmärksamhet Uppmärksamhet fungerar som klister ( glue ) Sidan 3
Konsekvenser av Treismans klister-teori Tidigt eller sent fokus? Sammansatta objekt som har flera egenskaper måste fokuseras ett i taget för att kunna vidarebearbetas Efter fokus bara en sak i taget Planering, logiskt tänkande Men, i vilket beräkningssteg sker fokusering? Beräkning före fokus sker parallellt för många objekt Beräkning efter fokus: ett objekt i taget Processer före fokus kan bearbeta hela input parallellt Objektegenskaper vad Position, orientering var Motorik Pop-out seriell sökning Stegvis mer vågade experiment RT RT Segmentering Kan ske parallellt Objektigenkänning Kan ske parallellt Semantisk bearbetning Flera betydelser av samma ord aktiveras kort innan en tolkning väljs Antal element Antal element Exempel: Uppfattning av objekt i 3D Vi föredrar visuell (information) och sökning Pop-out, dvs. konstant reaktionstid Om objekten är välbekanta Alltså: ligger 3D före fokus i bearbetningskedjan Sidan 4
Två vägar till kontroll Vad är uppmärksamhet egentligen? 1. Egen vilja att koncentrera sig Centralt styrt (dvs. styrt av inre delar av kognitiva systemet: planering, medvetande) Top-down val 2. Dras till sådant som är iögonfallande Kallas stimulus-baserad fångst av uppmärksamhet Bottom-up fångst Bristande uppmärksamhet Val i ett interaktivt system 1. Man kan vara ouppmärksam Har själv valt att inte fokusera på en sak 2. Man kan ha blivit distraherad Utanför ens kontroll, dvs. automatisk reaktion T.ex. rörelse i perifera synfältet T.ex. blinkande saker på datorskärm Centralt val = top-down för-aktivering eller förstärkning av aktivering Lyfter fram en vinnare Resulterar i undertryckande av konkurrerande information Propageras mot perceptuella bearbetningssteg val Tar fasta på en viktig iakttagelse Senaste teorin Sent val för handling, ( Selection for action ) Vi är snabbare på att upptäcka saker när vi är handlingsberedda Motorisk beredskap påverkar fokusering? Sidan 5
Återkopplat system Val för handling: Selection for action Planering, logiskt tänkande Måste välja p.g.a. fysiska begränsningar Vi har ett par ögon, en mun och två händer Vill ha entydigt mål för en motorisk rörelse Springa till mamma eller ner i vattnet? Objektegenskaper vad Position, orientering var Motorik Undvika sammanblandning När fel stimulus kopplas till en respons Vill klottra i anteckningsblocket, inte i uppslagsverket Bearbetar vi verkligen allt? Medvetande Intuitiv bakgrund Vi tycks inte klara av att samtidigt bli medvetna om hela vår visuella omgivning Uppmärksamhet förmedlar information till vårt medvetande Medvetandet fungerar som ett sökljus ( spotlight ) Endast en fläck av verkligheten släpps igenom Måste flytta runt för att täcka flera stimuli Medvetandets egenskaper Hur det känns: det inre ögat (the mind s eye) Medvetande av perceptuell information uppstår mycket sent i bearbetningen Bara om informationen uppmärksammas Styr uppmärksamhet Här sker samordning, högnivå-planering Vad vill jag göra? Vad behöver jag för information för det? Sidan 6
Exempel på teori om medvetande Global arbetsyta Begränsning i kapacitet Orsakas av behovet att koordinera och kontrollera perceptuella och motoriska systemen Samordning kräver momentan entydighet (determinism), implicerar seriellitet Sammanfattning Medvetande (styr) Ta fram avsikter, övergripande mål Övervakar genomförande Uppmärksamhet (genomför) Medel för att uppnå samordning kring sina mål och yttre information Säkerställa att rätt information kopplas till rätt respons i rätt tid Konsistent med val för handling Sidan 7