Varmt välkomna till LUST till förbättring Sex och samlevnad i Jönköpings län för gymnasieskolor, ungdomsmottagningar och fältare
Hur ser resan ut? HEMMA 1 Göra en nulägesbild (mall) Ta med tre förslag till förbättringar Förankra arbetet på din arbetsplats Rigga teamet och lokal ungdomsgrupp HEMMA 2 Förankra mål i personalgruppen Pröva minst en förbättringsidé och mätning Dialog med ungdomar Fundera över ett personligt förbättringsarbete HEMMA 3 Genomföra fler avgränsade förändringar i teamet Genomför personligt förbättringsarbete Följa förändring över tid (mätningar) Dialog med ungdomar Adlons verktygslåda HEMMA 4 Hantera flera tester resultattavla. Tolka mätningar Färdigställa en inspirerande redovisning 23/9 18/10 25/11 22/1 Förmöten lokalt Motiv och mål Presentation av nulägen Kunskapspass: Frida Ohlsson Sandahl Arbete i teamet Planera ett första test i teamet Webb- Möte 9 okt Uppföljning av hur det går Fortsatt arbete i teamet PGSA-hjul och mätningar Personligt förbättringsarbete Kunskapspass: Tommy Eriksson, Skolverket Webb- Möte 12 nov Erfarenhetsutbyte om gjorda tester Sätta förbättringskoncept utifrån tester. Kunskapspass: STD-läkare o kurator Arbete med slutredovisning Webb- Möte 18 dec Poster/ vernissage. Visa och tolka resultat. Summera vad som gjort skillnad. Ledningen och nyckelpersoner deltar Kunskapspass: Lotta Löfgren
Andra lärandeseminariet 18/10 2013 Tid Innehåll 08.30 Fika 09:00 Välkommen Therese Laget runt om förankringsarbete, PGSA-test och dialog med ungdomar. Metodgenomgång Therese och Charlotte Repetition av påverkansanalys och PGSA-hjul, konkreta exempel. Analysverktyg som fiskben och orienteringsblad för jämställdhetsarbetet (4 R). 10:00 Arbete i teamet Paus 10.30 Sex- och samlevnadsundervisningen på gymnasieskolan Skolverket Tommy Eriksson 11.45 Lunch 12.30 Konsten att mäta vad vi gör, Jesper Ekberg Eget arbete i teamen 14.00 Praktisk övning med Självbilder Fika under tiden 15:00 Eget arbete 15:30 Genomgång av hemarbete: Genomföra flera PGSA-tester. Genomföra minst ett personligt förbättringsarbete. Glöm inte att mäta! Dialog i era personalgrupper om i vilka sammanhang man känner sig säker/osäker i samtal som berör sex- och samlevnad? Ge synpunkter på Adlons verktygslåda innehållande material om sex och samlevnad utifrån utdelat frågeformulär.
Uppsnappat från nulägesberättelserna Ungdomsmottagningarna: Besök sker på skolornas initiativ hur kan det bli mer systematiskt? Vill sprida aktuell kunskap inom UM så fler får del kan även skolorna få del av det? Från spridda skurar /spontant till genomgående i samverkan med skolorna. Hur samverka ungdomsmottagning och fältare? Hur når vi fler ungdomar? Hur når vi fler killar? Hur är vårt väntrum utformat?
Uppsnappat från nulägesberättelserna Gymnasieteamen: Hitta en miniminivå för vad vi vill att alla elever ska få med sig. Hur mäta detta? En checklista? Var sätter vi upp nulägen, mätningar och pågående förbättringsarbeten? Kan kopieringsrummet vara rätt plats? Var rör sig folk mest hos er? Hur hämtar vi in kollegornas synpunkter? Att skicka ett informativt mail med frågor verkar inte fungera Hur genomförs en temavecka så den påverkar eleverna? Kärleksvecka med integrerade uppdrag en variant? Hur får vi till ett praktiskt teamarbete mellan ämneslärare, elevhälsa, kurator, ungdomsmottagning och elever? Hälsosamtalen görs varje år. Det är en bra ingång för ett samtal och fångar nuläget på gruppnivå. Hur hanterar man spontana frågor från elever? Samtalsmetodik behövs. Finns det platser/stunder/personer där möjlighet finns att ställa frågor? Elevmedverkan kan vi ha elevambassadörer? Andra sätt?
Hemuppdrag till idag! Förankra mål i personalgruppen Pröva minst en förbättringsidé och mätning Dialog med ungdomar Fundera över ett personligt förbättringsarbete Skriv ner er påverkansanalys på datorn. Skicka in till therese.rostedt@lj.se senast innan webbmötet 9/10.
Gapet Nuläge Gapet Bästa möjliga Vi vill hitta gapen! Bena ut orsakerna! Sätta SMARTa mål! Göra små tester för att minska gapen!
Förbättringsmodell efter T Nolan, E Deming m fl Vad vill vi åstadkomma? Mål! Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Mått! Vilka förändringar kan leda till en förbättring? Idéer! PGSA-cirkeln Agera Planera Test! Studera Göra
SMARTa mål När mål och delmål formuleras är det bra att tänka utifrån SMARTa mål. SMARTa = Specifika, Mätbara, Angelägna, Realistiska och Tidsbundna Exempel: Målet är att 90% av personalen på vår skola ska ha gått en utbildning på 3 h i normkritiskt tänkande under perioden november-december 2013.
Exempel Gapet: Forskning visar att alkoholpreventivt arbete på vårdcentralen har god effekt. Patienter vill bli tillfrågade om sina levnadsvanor. Men alkohol är den levnadsvana som det frågas minst om. Det saknas kunskap om bra åtgärder. Alkohol upplevs som en känslig fråga. Känns inte alltid relevant att fråga om. Forskning visar att skolan har en viktig roll i sex och samlevnadsarbetet för ungdomar. Ungdomarna vill samtala om relationer, sexualitet, normer etc. i skolan och på ungdomsmottagningen. Men många ungdomar tycker de har fått en dålig sex- och samlevnadsundervisning och vissa tycker ungdomsmottagningen är för moraliserande. Studier visar också att kvaliteten är väldigt skiftande på skolornas sex- och samlevnad. Samverkan mellan skola och t ex ungdomsmottagning fungerar dåligt.
Exempel fortsättning Syftet är att förbättra alkoholpreventionsprocessen på vårdcentralen Syftet är att förbättra sex- och samlevnadsarbetet i skolan utifrån triangelns delar (ämnesintegrering, fånga frågan i flykten och specifika tillfällen). Syftet är också att höja kvaliteten på ungdomsmottagningarna, nå ut till fler ungdomar och hitta bra samverkansformer mellan skola, ungdomsmottagning och fältare
Exempel fortsättning Målet är att minst 50% av alla patienter som besöker vårdcentralen ska tillfrågas om sina alkoholvanor under perioden september 2013-september 2014. Mått: Andelen patienter som tillfrågats om sina alkoholvanor Målet är också att 30% av de patienter som besöker vårdcentralen och har riskbruk av alkohol inte längre ska ha det efter insatt åtgärd vid 6-månadersuppföljningen under perioden september 2013-september 2014. Mått: andelen patienter 18 år och uppåt med riskbruk av alkohol som inte längre har riskbruk efter åtgärd. Målet är att på ungdomsmottagningen öka nybesöken med 10% och 35% ska vara killar under 2014. Mått: andel nybesök och andel killar.
Förändringsidé nr 1: Träna på att ställa frågan och ge enkla råd om alkohol Agera: Hur går vi vidare? Ledde testet till en förändring? Behöver vi förändra något och testa igen? Ska vi göra ett nytt PGSA-hjul? Kan vi göra det i större skala? Studera/analysera: Här kommer data redovisas i form av linjediagram samt tolkas och analyseras. Vad visar data och stämde data med min hypotes? Summera vad vi lärt oss genom data och upplevelser. A S P G Planera: Testa om det genom att träna på att ställa frågor och ge enkla råd om alkohol blir lättare att göra det. Utförs av två läkare och två distriktssjuksköterskor (DSK) under perioden septnov 2013. Två övningstillfällen/månad á 45 minuter, sept-nov 2013 som handleds och bestäms av kuratorn. Målet är att öka andelen patienter som får frågan samt vid behov en åtgärd. Mått: Antal personer som har en dokumentation om att de fått frågor om sina alkoholvanor samt antal personer med åtgärd. Hypotesen är att träning ger ökad säkerhet och bättre dialog med patienten. Göra: Planen genomförs. Under tiden skriver läkare, DSK och kurator upp sina upplevelser av tränings-tillfällena samt om mötet med patienten blivit bättre. De noterar svårigheter, oönskade effekter och följer resultat. Redovisa nuläge på APT månadsvis.
Förändringsidé nr 2: Testa om Audit är en hjälp vid behandling av ångest, högt blodtryck Agera: Hur går vi vidare? Ledde testet till en förändring? Behöver vi förändra något och testa igen? Ska vi göra ett nytt PGSA-hjul? Kan vi göra det i större skala? Studera/analysera: Här kommer data redovisas i form av linjediagram samt tolkas och analyseras. Vad visar data och stämde data med min hypotes? Summera vad vi lärt oss genom data och upplevelser. A S P G Planera: Testa att göra AUDIT, standardiserat frågeformulär om alkohol, i samband med patienter som söker för ångest och högt blodtryck. Görs på samtliga patienter på VC som kommer till kuratorn och utvald distriktsjuksköterska under sept-nov 2013. Mått: antal genomförda audit/vecka sept-nov 2013. Hypotesen är att ångest och högt blodtryck kan ha tydlig koppling till högt intag av alkohol. Det är därför motiverat att testa om AUDIT kan vara till hjälp i behandlingen. (AUDIT är ett frågeformulär med tio frågor om alkohol framtaget av WHO. Det är särskilt inriktat på att identifiera skadligt drickande och har hög sensitivitet och specificitet.) Göra: Planen genomförs. Under tiden skriver DSK och kurator upp sina upplevelser av att använda AUDIT samt om patienten haft nytta av det. De noterar svårigheter, oönskade effekter och följer resultat. Redovisa nuläge på APT månadsvis.
Metodiken finns på www.lj.se/sexochsamlevnad
Arbete i teamet Nuläge Gapet Bästa möjliga Nulägesbeskrivningen vad vi gör idag (Är den klar eller vill vi fylla på något?) Bästa möjliga vad vill vi göra. Var finns de största utmaningarna mellan nuläge och bästa möjliga? Vilka/vilket är vårt gap skriv ner.
Fiskbensdiagram (Orsak-verkan analys, Ishikawa) Ett lämpligt verktyg för att finna möjliga orsaker till ett problem Viktigt för att vi ska åtgärda orsaker till problemen, inte bara symtomen.
Fiskbensanalys Huvudproblemet är fiskens huvud. Orsaker/delproblemen är fiskens ryggrad. Sök så många orsaker som möjligt till problemet Skriv en orsak per post-it lapp. Indela orsakerna i kategorier Placera orsakerna på fiskbenen Undersök om det finns fler bakomliggande orsaker. Ställ frågan Varför
3 R-metoden Genom 3R-metoden kartläggs och analyseras en verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv utifrån Representation Resurser Realia Detta ger en bild av hur resurserna fördelas mellan flickor och pojkar, vilka könsmönster som som finns och vilka effekter de får.
Arbetsblad R1; representation Hur är fördelningen mellan kvinnor och män, flickor och pojkar? Är fördelningen jämställd? Ta hjälp av dessa frågor: Vem fattar beslut i verksamheten? Vilka verkställer besluten? Vilka arbetar i verksamheten? Hur ser målgruppen för verksamheten ut?
Arbetsblad R2; resurser Hur fördelas våra gemensamma resurser mellan kvinnor och män, flickor och pojkar? Är fördelningen jämställd? Finns det några könsmönster? Ta hjälp av dessa frågor: Vem får vad: Tid Rum/lokaler Pengar Information Insatser
Arbetsblad R3; realia Hur kommer det sig att representationen och resursfördelningen mellan könen ser ut som den gör? På vilka villkor får flickor och pojkar vara med och ta del och utforma verksamheten? Ta hjälp av dessa frågor: Hur ser vår verksamhet ut? Vilka könsmönster ser vi? Vems behov är det som möts? Är verksamheten utformad från kvinnlig eller manlig norm? Blir flickor och pojkars behov och önskemål uppfyllda i samma utsträckning? Möter flickor och pojkar olika krav och förväntningar kopplade till stereotypa föreställningar om kön och könsroller?
Hur kan ni använda er av 3 R i ert arbete? Vilka möjligheter ser ni? 2 min bikupa!
Arbetsgång för påverkansanalys 1. Utgå från mål/målområde. 2. Identifiera alla de faktorer som kan påverka att målet/målområdet nås. 3. Gruppera identifierade faktorer och fånga de två-fyra viktigaste områdena - dessa utgör de primära faktorerna. Tänk att detta blir som delmål för att nå målet/målområdet. Ställ er frågan VAD ska vi göra. 4. Utgå från var och en av de primära påverkansfaktorerna och beskriv vilka arbetssätt som kan bidra till att nå de primära påverkansfaktorerna - dessa utgör de sekundära faktorerna. Tänk HUR ni ska göra för att uppnå delmålen. 5. Definiera mått kopplat till de primära påverkansfaktorerna.
100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag1 2006-2010 T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec 2006 2007 2008 2009 2010 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag1 2006-2010 T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec 2006 2007 2008 2009 2010 Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag1 2006-2010 T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec 2006 2007 2008 2009 2010 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag1 2006-2010 T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec 2006 2007 2008 2009 2010 Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag1 2006-2010 T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec 2006 2007 2008 2009 2010 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vårddygn i samband med primär/elektiv höft- och knäplastikkirurgi andel vårddygn <6, operationdag=dag1 2006-2010 T1 T2 T3 T1 T2 T3 T1 T2 T3 jan feb mar apr maj jun sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun aug sep okt nov dec 2006 2007 2008 2009 2010 Kartläggning av påverkansfaktorer DELMÅL (Primär påverkan) Vad? MEDEL ATT NÅ DELMÅLEN (Sekundär påverkan) Hur? Mål/ målområde Bättre sex- och samlevnadsarbete på vår skola. Öka ämnesintegreringen inom ämnena naturkunskap, religion och samhällskunskap under oktober (2013)-januari (2014) Fler i personalen känner sig bekväma att prata om sex och samlevnad (Fånga frågan i flykten) under oktober (2013)- januari (2014) kollegial diskussion ämnesvis. Testa olika sätt tex skolverkets webbseminarium Diskussion ämnesövergripande. Testa att få ett tema över fler ämnen under en månad. Testa olika undervisningsformer under olika ämnen. Även personliga förbättringsarbeten. Berätta om vårt arbete i teamet/ och i närmaste personalgrupp: Hur bekväm är du i att prata om sex o samlevnad? Hur gör ni (PGSA) Utbildning i personalgruppen. Vilken typ av utb.? PGSA Testa resultat Frekvens av samtal i korridoren. Exempel: veckans snackis. Ökning? Mäta samverkanstillfällen Öka samverkan inom skolan och med aktörer utanför skolan (t ex UM och elevhälsan) Gemensamma möten varje månad. Öka medvetenheten om normer och dess effekter. Utbildning av personalen och samtal i personalgruppen. Testa olika sätt olika PGSA-hjul Samtal med eleverna. Testa olika sätt att samtala i stora grupper, små grupper med olika metoder. ihi
Agera -Vilka förändringar behöver göras? -Vad skall nästa testcykel vara? Planera - Sätt mål för testet - Förutse utfallet av testet - Planera testet. Vem, vad, var, när? Studera - Avsluta analysen av testet - Jämför testet med förväntningarna - Summera vad vi lärt Gör - Genomför testet - Dokumentera problem och oväntade observationer. - Börja analysera 2013-10-18
2013-10-18 P G S A Kollegial diskussion Testa olika undervisningsformer Många små tester leder till bestående förbättring Ett teambaserat arbetssätt inom sex- och samlevnad P G S A P G S A A P G S P G S A P G S A P G S A P G S A P G S A P G S A P G S A P G S A P G S A personalutbildning Integrering engelskan
Thursday Saturday Monday Wednesday Friday Sunday Tuesday Thursday Saturday Monday Wednesday Friday Sunday Tuesday Thursday Saturday Monday Wednesday Friday Sunday Tuesday Thursday Saturday Monday Wednesday Friday Sunday Tuesday Thursday Saturday Monday Wednesday Friday Sunday Tuesday Thursday Saturday Monday Wednesday Friday Sunday Minutes Personligt förbättringsarbete - resultat 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 PIP: Outcome measures. Baseline and PDSA 1-4: physical activity minutes/day (1 september - 20 november 2011) My daughter was born! PGSA 1 PGSA 2 PGSA 3 I walked twice in one day. PGSA 4 Day Physical activity Median Goal Therese Rostedt PIP 20111122 31
Personligt förbättringsarbete Välj ett förbättringsarbete i din arbetsvardag som du vill prova till nästa gång. Prata 5 minuter med grannen om vad du har för tankar om ditt personliga förbättringsarbete. Gör ett PGSA-hjul och mät dina framsteg!
Genomgång av hemarbete: Genomföra flera PGSA-tester. Genomföra minst ett personligt förbättringsarbete. Glöm inte att mäta! Dialog i era personalgrupper om i vilka sammanhang man känner sig säker/osäker i samtal som berör sexoch samlevnad? Ge synpunkter på Adlons verktygslåda innehållande material om sex och samlevnad utifrån utdelat frågeformulär. http://www.adlongruppen.se/sv/verktygslada-start/ Dialog med ungdomar! 5 minuters presentation 2 personliga förbättringsarbete
Sedan en tid tillbaka arbetar kunskapscentrat Adlon med att upprätta en verktygslåda för sexuell hälsa på sin hemsida (www.adlongruppen.se ). Syftet med verktygslådan är att skapa förutsättningar så att man smidigt och enkelt kan få tag på material och metoder för hur man kan arbeta med goda relationer och sexuell hälsa. Målgrupp är personal som i sitt dagliga arbete möter unga och unga vuxna. Innan vi påbörjar marknadsföringen skulle vi vara tacksamma om ni har möjligheter att lämna synpunkter på sidan. Förslag på frågor som ni kan besvara är. Hur användarvänligt anser du verktyget vara? Hur upplever du det att navigera dig fram i verktyget? Saknar ni något i verktygslådan? Vad tycker ni om bilderna i verktygslådan? Kontaktperson till verktygslådan. Är det lätt att hitta den personen? Förslag på förbättringsåtgärder Förslag på var man skulle kunna marknadsföra verktygslådan. Övriga synpunkter/tankar/idéer Tacksam för era tankar/idéer/synpunkter senast 1 november 2013. Ovanstående frågor kommer i en webbenkät till er som ni besvarar Jättestort tack för hjälpen!
Nyckelord Nuläge Gapet Bästa möjliga! Fiskben Påverkansanalys PGSA-hjul Mätningar linjediagram Personligt förbättringsarbete PGSA-hjul Dialog med ungdomar! Få med ledningen på tåget rektorn har ansvar!