EFFEKTER AV KLARSPRÅKSARBETE PRESENTATION AV ETT PROJEKT FORUM FÖR TEXTFORSKNING, UMEÅ UNIVERSITET, 9 10 JUNI 2015 LENA LIND PALICKI, SPRÅKRÅDET, INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN ANDREAS NORD, INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET, GÖTEBORGS UNIVERSITET Upplägg Projektpresentation Effekter av klarspråksarbete Några iakttagelser på väg mot de första resultaten 1
Medverkande Forskare: Andreas Nord, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet Lena Lind Palicki, Språkrådet, Institutet för språk och folkminnen Markus Forsberg, Språkbanken, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet Student: Lina Granberg, Språkkonsultprogrammet, Göteborgs universitet Bakgrund I Sverige har arbetet med klarspråk pågått i närmare fyrtio år Fortfarande vet vi väldigt lite om vilka effekter olika insatser får Förändrar skribenter som genomgått en klarspråksutbildning sitt sätt att skriva? I så fall, på vilket sätt? Förändras attityderna till språk och skrivande och i så fall hur? Går det att se förändringar i de rutiner som omgärdar skrivandet på arbetsplatsen? 2
Syfte Syftet med projektet är att öka kunskaperna om vilka effekter olika typer av klarspråksinsatser faktiskt ger Ett bisyfte är att bidra till utvecklingen av resurserna för textjämförelse i Korp Projektet bidrar med ny kunskap om följande: klarspråksinsatsers effekt (eller avsaknad av effekt) på texter klarspråksinsatsers effekt på skribenters attityder till språk, skrivande och klarspråk klarspråksinsatsers effekt på rutiner för skrivande på arbetsplatser hur jämförelser av stora textmaterial kan utföras med språkteknologiska verktyg (vilket dessutom implementeras inom Korp). Forskningsbakgrund Forskning som belyser arbetsformerna och idealen inom klarspråksarbete (Bendegard 2014, 2015, Nord 2011, 2013, Lind Palicki & Nord 2015) Generella beskrivningar av förändringar i det svenska myndighetsspråket över tid (Statskontoret 2001/Nyström Höög 2012, Mertzlufft 2009) Forskningen om konkreta effekter av konkreta insatser? Begränsad både för klarspråksinsatser specifikt som för skrivundervisning på arbetsplatser generellt Värdefullt undantag: Anne Kjærgaards (2010, 2012) avhandling Kartläggning av större klarspråksinsatser på en kommun respektive domstol Organisationsanalys av insatsernas förutsättningar kombinerad med en effektmätning i form av analys av texter före och efter insatserna Huvudresultat: bristande förankring på lokal nivå gör att klarspråksprojekten ger mycket begränsade effekter på texterna som skrivs 3
Projektdesign Fokus: effekterna av tio insatser I samtliga: undersökning av texterna som skrivs före och efter insatsen I fem: dessutom en djupgående kartläggning av skribenternas attityder och insatsens eventuella effekter på skrivarbetet genom intervjuer och enkäter Delstudier Delstudie 1: Fokus är klarspråksinsatsers direkta effekter på texter. Delstudie 2: Fokus är klarspråksinsatser effekter på förutsättningarna för skrivandet: deras effekter på skribenters attityder till språk, skrivande och klarspråk och deras effekter på arbetsformer och rutiner för skrivande på arbetsplatserna. 4
Korpusstudie genom Korp/Språkbanken Syfte: synliggöra även mindre skillnader i texter före och efter, t.ex. ökad närhet till allmänspråket, mindre nominalitet etc. Bisyfte: utveckla jämförelsefunktionen i Korp 5
6
Korpusstudie genom Korp/Språkbanken Arbete via Korp möjliggör systematisk jämförelse mellan före- och efterkorpusar utifrån ofta uppmärksammade områden inom klarspråksarbetet, exempelvis nominalitet, satsstruktur (bisatsers andel, placering i satsen), andelen passiva verb konkordanser för enskilda ord, t.ex. ord och uttryck från Svarta listan, och särskilda konstruktioner mer förutsättningslös karakteristik av vad som sticker ut syntaktiskt eller lexikalt i materialet jämförelser av värden för materialet med normalvärden för svensk text, som kan härledas ur jämförelser med övriga korpusar i Korp. 7
Korpusetablering Insamling för varje studerad insats: minst tjugo texter skrivna före klarspråksinsatsen (minst 20 000 ord) lika många texter av samma slag skrivna efter insatsen (minst 20 000 ord). Målsättning: i första hand samma skribenter maskinläsbara format Uppmärkning utifrån vilken insamling före- eller eftertext genretillhörighet datering (tillkomsttid eller diarieföringstidpunkt) skribentidentitet (anonymiserat) eventuellt även demografiska data för skribenterna (ålder, kön). Totalt: minst 400 000 ord (= 200 000 före + 200 000 efter) Djupstudier om attityder och skrivande Ska belysa mer specifika orsakssamband mellan det som händer i en klarspråksinsats och de effekter som syns i texter. Ska fånga andra typer av effekter än vad som syns i texterna. Huvudsaklig metod: att samla in data direkt från deltagarna genom egenrapportering i inter-vjuer och enkäter Men också: intervjuer av ansvariga, dokumentation av t.ex. föreläsningar och seminarier, eventuellt deltagande observation Ska kartlägga om arbetsrutiner och organisation kring skrivandet har förändrats efter klarspråksinsatsen. 8
Pilotstudie/uppsats: Lina Granberg Handlar om skrivande av tjänsteutlåtanden på Rättighetskommitténs kansli inom Västra Götalandsregionen (VGR) Regionen genomförde 2012 2013 en prisbelönt satsning på klarspråk i förvaltningen: projektet Lättlästa handlingar Intervjuer med 3 4 handläggare (våren 2014, uppföljning våren 2015): belyser arbetssätt, syn på klarspråk och skrivande, upplevda förändringar i eget och andras skrivande Analys av insamlade tjänsteutlåtanden före och efter klarspråksutbildningen (med fokus på områden som uppmärksammats under utbildningen på förvaltningen) 9
Projektet Lättlästa handlingar (VGR) Juryns motivering för Klarspråkskristallen 2015: Omfattande och krångliga handlingar försvårar det demokratiska arbetet. Som en del av det kontinuerliga klarspråksarbetet har Västra Götalandsregionen därför satsat särskilt på att göra underlagen för politiska beslut kortare och begripligare. Arbetet har förankrats hos de olika inblandade parterna, problemet är väl avgränsat och fem tydliga och mätbara mål har satts upp. Chefernas ansvar för det fortsatta arbetet preciseras och konkretiseras i en långsiktig handlingsplan. Västra Götalandsregionen visar hur den demokratiska processen och rättssäkerheten kan stärkas med hjälp av klarspråksarbete. Projektet Lättlästa handlingar (VGR) Ur slutrapport för projektet (20 augusti 2014): Effektmål 3 Textanalyser visar att språket är enkelt, begripligt och korrekt. Uppföljning Språkkonsulten har textgranskat handlingarna till regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsutskottet samt rättighetskommittén. Den första granskningen genomfördes i mars/april 2013 och uppföljningen skedde ett år senare. Ytterligare en uppföljning är inplanerad till oktober/november 2014 för att säkra att arbetet går åt rätt håll. 10
Övergripande kommentar till textanalysen 2013 Språkkonsulten konstaterar att texterna förmodligen speglar att hälso- och sjukvårdsutskottet har många främmande uttryck och termer. Kommittén för rättighetsfrågor har ett ganska abstrakt språk med speciella rättighetsord och regionstyrelsen hanterar många olika slags ärenden utan den riktigt djupa och specifika faktakunskapen. Övergripande kommentar till textanalysen 2014 Språkkonsulten konstaterar att den tidigare iakttagelsen om texternas olika inriktningar och målgrupper kvarstår fortfarande kräver hälso- och sjukvårdsutskottet mer bakgrundskunskap än regionstyrelsen och fortfarande har de olika instanserna egna uttryck, men detta ligger i sakens natur. Den nya mallen gör att läsaren vet vad som står var och slipper fundera på var hen ska leta efter viss information. Denna konsekvens i formen gör att innehållet känns tydligare, även om det inte enkelt låter sig mätas i siffror. Det finns mer att göra när det gäller substantiveringar och passiviseringar i texterna, till exempel Det bedöms behövas där man istället kan skriva Hälso- och sjukvårdsutskottet bedömer att patienterna behöver. Analysen tyder på att texternas läsbarhet (mätt i genomsnittlig meningslängd och ordlängd) blivit mer likartad, oavsett om texterna kommer från den mer övergripande regionstyrelsen eller de mer specialiserade kommittén för rättighetsfrågor respektive hälso- och sjukvårdsutskottet. Det är bra, eftersom konsekvens är viktigt när politikerna ska ta till sig många texter på relativt 11
begränsad tid. Vid förra mätningen varierade läsbarhetsindex mellan 52 och 61 nu har texterna ett läsbarhetsindex på 55-57. Ett läsbarhetsindex på 50-60 betraktas som ett normalt värde för officiella texter och över 60 är mycket svår text, byråkratsvenska. Mer finns dock att göra för att öka läsbarheten, det vill säga minska värdet, generellt sett: Välj aktiva verb. Passiva fraser och substantiveringar döljer vem som gör vad. Jämför: Regionkansliet utvärderar projektet 2015. (Tydligt vem som utvärderar + aktiva verb) Projektet utvärderas 2015. (Otydligt vem som utvärderar + passiva verb) Utvärdering av projektet sker 2015. (Otydligt vem som utvärderar + substantivering) Förklara fackuttryck och förkortningar om du måste använda dem. Dela upp texten i stycken och skriv informativa underrubriker. Variera meningslängden. Bara korta eller bara långa meningar försvårar läsningen. Använd gärna punktuppställningar vid uppräkning. Klarspråksprojekt i Enköpings kommun Ur projektrapport (15 november 2011): Nylägesanalys För att kunna avgöra om projektgruppens arbete har gett något resultat upprepade TNS-Sifo undersökningen som projektgruppen lät genomföra vid projektstarten. Vid denna undersökning gick intervjupersonerna igenom beslutsdokument och informationsmaterial. Dessa var skrivna i kommunens nya strukturmallar och enligt kommunens riktlinjer för klarspråk. Resultatet var mycket positivt. En kort sammanfattning är att Enköpings kommun är på rätt väg. Samtliga intervjupersoner hittade och förstod besluten. De uppskattade att vi tagit bort och istället skrivit ut ordet paragraf. Majoriteten av respondenterna uppskattade den trevliga tonen och tydligheten i dokumenten. De tyckte också att nu kändes det som om vi skrev från människa till människa, och inte som tidigare från myndighet till människa. 12
Nästa steg Pilotstudier utveckling av angreppssätt Uppstart av samarbetet med Språkbanken Projekthemsida: http://svenska.gu.se/forskning/forskningsprojekt/ effekter-av-klarspraksarbete Referenser Bendegard, S. (2014). Begriplig EU-svenska? Klarspråksarbetets förutsättningar inom den interinstitutionella översättningsprocessen. Uppsala: Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. Bendegard, S. (2015). Klarspråksarbetets villkor i samband med EU:s rättsaktsöversättning. Sakprosa, 7(2), art. 3. Kjærgaard, A. (2010). Sådan skriver vi eller gør vi? En undersøgelse af de tekstlige effekter af to sprogpolitiske projekter i Danmarks Domstole og Københavns Kommune og af årsagerne til projekternes gennemslagskraft. København: Københavns Universitet. Kjærgaard, A. (2012). Fra lidenskab til ligegyldighed. En caseanalyse fra Danmarks Domstole af et sprogpolitisk projekts (manglende) gennemslagskraft. Sakprosa, 4(1), art. 1. Lind Palicki, L. (2014). Klarspråk demokratiprojekt, kvalitetsmätning eller småtips i arbetet? I M. Andersson, E. Sommardahl & A. Piehl (Red.), Myndighetstexter ur medborgarperspektiv. Rapport från Nordisk klarspråkskonferens i Helsingfors 21 22.11.2013 (s. 11 16). Helsingfors: Institutet för de inhemska språken. Lind Palicki, L. & Nord, A. (2013). Ni ska skriva enkelt det står i lagen. Legitimeringar av klarspråk i en utbildning för myndighetsskribenter. I C. Rosén, P. Simfors & A.-K. Sundberg (red.), Språk i undervisning. Rapport från ASLA:s vårsymposium Linköping, 11 12 maj, 2012 (s. 37 47). Linköping/Växjö: ASLA. Lind Palicki, L. & Nord, A. (2015). Från demokratisk rättighet till tips och småknep i skrivandet. Några nedslag i det svenska klarspråksarbetet. Sakprosa, 7(2), art. 5. Mertzlufft, C. (2009). Nähe und Distanz im Kontrast. Deutsche und schwedische Behördentexte von 1950 bis heute. Freiburg. Nord, A. (2011). Att göra någon annans text tydlig. En studie av språkbearbetningen av en myndighetstext. (TeFa 48.) Uppsala: Uppsala universitet. Nord, A. (2013). De e du som e experten. Roller, normer och perspektiv i ett textsamtal mellan en språkvårdare och en skribent i myndighetsmiljö. I B. Bihl et al. (Red.), Svenskans beskrivning 32 (s. 222 233). Karlstad: Karlstads universitet. Nord, A. (2014). Högtidstal men ingen debatt? Det svenska klarspråksarbetet som samtida språkpolitiskt projekt. I J. Lindström et al. (Red.), Svenskans beskrivning 33. Förhandlingar vid Trettiotredje sammankomsten för svenskans beskrivning. Helsingfors den 15 17 maj 2013 (s. 333 342). Helsingfors: Helsingfors universitet. Nyström Höög, C. (2012). Beslut och informerande texter 2001 och 2011. I C. Nyström Höög, H. Söderlundh & M. Sörlin (Red.), Myndigheterna har ordet. Om kommunikation i skrift (s. 72 104). Stockholm: Norstedts. 13