Assistent: Markku Jääskeläinen Laborationen utfördes: 23 februari 2000

Relevanta dokument
Läs i vågläraboken om holografi (sid ) och sid 5 17 i detta kompendium.

Holografi. Förberedelser. Referensvåg. Konstruktiv interferens. Läs i vågläraboken om holografi (sid ) och hela laborationsinstruktionen.

Kursiverade ord är viktiga begrepp som skall förstås, kunna förklaras och dess relevans i detta sammanhang skall motiveras.

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Föreläsning 11 (kap i Optics)

3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D

Diffraktion och interferens

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Diffraktion... Diffraktion (Kap. 36) Diffraktion... Enkel spalt. Parallellt monokromatiskt ljus gör att skuggan av rakbladet uppvisar en bandstruktur.

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Diffraktion och interferens

Gauss Linsformel (härledning)

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Ljusets böjning & interferens

Laboration i Geometrisk Optik

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Ljusets böjning & interferens

Geometrisk optik. Laboration

Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

LABORATION 2 MIKROSKOPET

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

Tentamen i Fotonik , kl

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Kapitel 35, interferens

Vågrörelselära och optik

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

Tentamen i Fotonik , kl

Kapitel 36, diffraktion

LABORATION 2 MIKROSKOPET

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

Tentamen i Fotonik , kl

Projekt 5 Michelsoninterferometer Fredrik Olsen Roger Persson

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Tentamen i Fotonik , kl

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

FAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten

1. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft.

Övning 6 Antireflexbehandling

Instuderingsfrågor extra allt

Vågrörelselära och optik

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.

Tentamen i Fotonik , kl

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Laboration i Geometrisk Optik

Ljus och strålning. Klass: 9H

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

Diffraktion och interferens

för gymnasiet Polarisation

Interferens (Kap. 35) Interferens (Kap. 35) Interferens mellan vågor från två punktformiga källor. Skillnad mellan interferens och diffraktion

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

Instrumentoptik, anteckningar för föreläsning 4 och 5 (CVO kap. 17 sid , ) Retinoskopet

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Tentamen i Våglära och optik för F

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration

Tentamen i Fotonik , kl

Experiment 1: Krulligt hår

Ljusets böjning & interferens

Vågrörelselära och optik

Diffraktion och interferens

Astronomiövningar som kräver observationer

Presentationsmaterial Ljus som vågrörelse - Fysik B. Interferens i dubbelspalt gitter tunna skikt

Geometrisk optik. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Geometrisk optik

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

LABORATION 5 Aberrationer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

Ljusets böjning och interferens

Tentamen Optik, FYSA11,

Dopplerradar. Ljudets böjning och interferens.

Optik. Läran om ljuset

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

Ljusets interferens. Sammanfattning

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010

OPTIK läran om ljuset

Experimentella metoder 2013, Räkneövning 3

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

LABORATION 6 Astigmatism och Distorsion

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

Interferens och diffraktion

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Övning 9 Tenta

Transkript:

Labrapport: Holografi Assistent: Markku Jääskeläinen Laborationen utfördes: 23 februari 2000 28 februari 2000 Sida 1

Inledning Labrapport: Holografi Teorin för holografi utvecklades redan 1948. Först när lasern kom på 1960-talet sköt utvecklingen fart. Metoden går ut på att man registrerar vågfronten från ett objekt med hjälp av en referensvåg. När vågorna interfererar med varandra bildas ett s k interferensmönster. I denna laboration framställs ett dubbelexponerat hologram av ett föremål som rör sig mellan exponeringarna. Ur detta hologram och interferensmönstret bestäms sedan rörelsen. Sida 2

Innehåll Labrapport: Holografi Inledning Syfte Utrustning Utförande Beräkningar och slutsatser 2 4 4 4 5 Sida 3

Labrapport: Holografi Syfte Att med hjälp av holografi beräkna hur mycket en burk fylld med vatten buktar ut efter ytterligare påfyllning av vätska. Utrustning Klass IIIB laser, 5 mw Järnbord med vibrationsdämpare i gummi 3 speglar 2 standardmikroskopobjektiv, 40x förstoring Lins Hållare för hologramplåt Hologramplåt av typ AGFA Holotest 8E 75 HD, upplösning: 5000 linjer/mm Objekt: Burk av tunn plåt (rätblockformad) Intensitetsmätare Pipett och skål med gammalt vatten Gradskiva och linjal Måttband Figur 1: Holografiuppställningen som användes under laborationen. Strålen, som belyser objektet är objektstrålen. s: spegel, o: objektiv, l: lins, h: hologramplåt. Utförande Efter att ha gjort holografiuppställningen enligt figur 1, mättes den optiska väglängden för de två strålarna: referensstrålen och objektstrålen, med hjälp av måttband. Objektet som skulle avbildas var en burk av tunn plåt fylld till drygt hälften med vatten. Intensiteten på båda strålarna mättes med intensitetsmätaren för att fastställa exponeringstid. Sedan mättes referensstrålens och objektstrålens infallsvinklar mot hologramplåten, för att bestämma eventuell korrektion av exponeringstiden. Sida 4

Labrapport: Holografi Efter noggrann repetion av exponeringsprocessen var det så dags för det stora elddopet: exponeringen av plåten. För att kunna se någonting under det kritiska momentet i laboration: exponeringsmomentet, användes grönt ljus i lokalen av en sådan våglängd, som plåten var okänslig för. Exponeringen Exponeringstiden delades upp i två lika långa delar. Den före utvidgning av objektet och den efter. Utvidgningen gjordes genom att fylla burken med ytterligare tre plastpipetter vatten. Mellan de två Figur 2: Referens- och objektstrålens infallsvinklar. exponeringarna täcktes lasern av en svart skiva. Därefter skedde framkallning av hologramplåten enligt konstens alla regler. Då plåten torkat, placerades den åter i hållaren och belystes med enbart referensstrålen. Nu kunde resultatet av exponeringen skådas. Till sist mättes vinklarna s och b, enligt figur 3. Beräkningar och slutsatser Den optiska väglängden mättes till 63 cm för de båda strålarna. Detta är en förutsättning för ett bra resultat. Lasern arbetar med en våglängd = 632.8 nm. Intensitetsmätningarna gav: A ref = 8 A obj = 10 Strålarnas infallsvinklar: ref = 35 º obj = 22 º Figur 3: Vinklarna s och b mot plåtburkssidans normal. Korrektion av intensiteten ges av a=ln cos / ln 2. a ref = -0.29 a obj = -0.11 De korrigerade intensiteterna är då A+a: (A+a) ref = 7.71 (A+a) obj = 9.89 Exponeringstiden bestäms efter den högsta intensiteten. Här var objektstrålens intensitet högst vilket gav en exponeringstid på t = 15 s. Sida 5

Mätning av vinklar: Labrapport: Holografi s = 33 º b = 35 º På den färdiga bilden sågs interferensfransar. Totalt sex ljusa och fem mörka fransar från kanten till mitten av den virtuella bilden. Då huvudet flyttades i höjdled syntes att interferensfransarna rörde sig över objektet. Rörelsen var en halv interferensfrans. För att räkna ut hur mycket objektet rört sig, eller i detta fall utbuktat, finns en formel: L = p / (cos s + cos b) där p är antalet mörka fransar. Då exponeringen gjordes stod dessutom hologramplåten vinklad mot objektet, enligt figur 4. Detta ger en korrigeringsterm l k = 1 / cos v. Korrektionsvinkeln mättes till v = 8 º. Det ger då att den totala utbuktningen beräknas till: L tot = L l k L = 5 632.8 10-9 / (cos 33 + cos 35) = 1.908 10-6 m L tot = L / cos 8 = 1.927 10-6 m Figur 4: Plåtens lutning med vinkeln v. Eventuella vibrationer i uppställningen, ljudvågor från tal och annat brus, kan inverka i resultatets tillförlitlighet, men resultatet i sig anses bra. Sida 6