Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Relevanta dokument
Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Våldsutsatta kvinnor i särskild sårbarhet. Vad är intersektionalitet och särskild sårbarhet i teori och praktik?

Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga

Sveriges jämställdhetspolitik

Intersektionaliteti socialt arbete. Föreläsningar och Ulla-Britt Eriksson Lektor i socialt arbete och i folkhälsovetenskap

Idrott, genus & jämställdhet

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju 1

Etik och moral på den digitala arenan

Identitet... används ofta i vardagen för att fastställa och avgränsa en individs tillhörighet, t.ex. till en viss grupp.

Med dr Distriktsläkare Sahlgrenska Akademin Närhälsan Göteborg

Elevernas likabehandlingsplan

HBTQ och hälsa. Skolverkets konferens i Malmö

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Våldsutsatta kvinnor i särskilt sårbara positioner. Chrystal Kunosson Expert, Nationellt centrum för kvinnofrid

Internationell politik 1

Alkohol, unga och sexuellt risktagande

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering PM 2014:4 INTERNT ARBETE

Lika rättigheter och möjligheter

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Oskuld är ingen skuld

Genusteorier och internationella perspektiv

Mångfald i Västra Götalandsregionen

Varför forskning? SIDAN 1

Emilia Åkesson, Amphi Produk5on INTERSEKTIONALITET OCH VÅLD I NÄRA RELATION

Lars Gårdfeldt - Hatar Gud bögar?

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Norm betyder rättesnöre eller regel. Det är en konvention eller praxis, det normala eller godtagna beteendet i en social grupp.

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån!

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

Leyla och Ahmed - intervjuer med två ensamkommande flyktingungdomar

INTERKULTURELLA MÖTEN UTIFRÅN ETT MAKT PERSPEKTIV

Att göra regionalt tillväxtarbete intersektionellt och normmedvetet Erika Edquist

MÅNGKULTURELLT PERSPEKTIV I SOCIALT ARBETE EN VIKTIGT KOMPETENS

Renita Sörensdotter Centrum för genusstudier, SU

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García Mars 2015

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Bilaga 3 DET BÖRJAR MED MIG. Fördjupning

Kategoriseringar, identiteter och språk

Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet

Genusperspektiv på ANDT

Hur jämställdhetsperspek0v och normkri0k kan genomsyra verksamheten på HVB för ensamkommande barn.

Bild 1 Värdegrund och likabehandling. Bild 2. Bild 3 En skola för alla

Förklaring av olika begrepp

Alkohol och sexuellt risktagande

Sex på internet. Kristian Daneback.

Normer och makt. Träff

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Dilemmaberättelser. Inspiration till övningen är hämtad från I hederns skugga: De unga männens perspektiv, Dilek Baladiz.

HOS OSS ÄR ALLA VÄLKOMNA!

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Inkludering, exkludering och identitet i förskola och skola

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetens styrelse att gälla från och med , vårterminen 2012.

ELEVERS DELAKTIGHET PÅ FRITIDSHEM. Helene Elvstrand, lektor Inriktning fritidshem

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Värdegrund för Roks Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

kortversion Tuböleskolan

Funktionshindrade i välfärdssamhället

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

FRITIDSHEM I BARNS PERSPEKTIV. Annaliisa Närvänen Linnéuniversitetet Helene Elvstrand Linköpings universitet

Normmedvetenhet och normkreativitet i relation till förskolans språk-, läs- och skrivutvecklande arbete. Hedda Schönbäck

Det tar tid förstår du

Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

Lära känna övningar. Namnståupp. Ta utrymme i rummet. Kräfta krabba. (från studiedagen den 24 april)

Jag ville sticka ut, våga synas

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!

Intersektionella perspektiv på maskulinitet, (hälso)risker och bilar

Lotta Eek- Karlsson 6 oktober Linnéuniversitetet, Kalmar

Inspirationsföreläsning om normkritik

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Vad är en norm? Instruktion:

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Genus och maskulinitet. Åland

Välkommen till en föreläsning om barndom och socialisation inkludering och exludering i förskola och skola

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

inledning Om besöket

MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET. Normkritik i praktiken. Marit Nygård Utbildning & metodutveckling Mångkulturellt centrum

Besökarenkät Är du...? Vilken fritidsgård besöker du nu? Namn Antal % Tjej 38 52,8 Ickebinär 4 5,6 Kille 30 41,7 Total

samverkan motivera agerar

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa

GE DITT BARN 100 MÖJLIGHETER ISTÄLLET FÖR 2


Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Jämställdhet utifrån ett intersektionellt perspektiv

Transkript:

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel

Grundläggande utgångspunkter En människas sociala identitet konstrueras Människans handlingar är villkorade Människor har olika handlingsutrymme

Kimberlé Williams Crenshaw myntade begreppet (slutet på 1980-talet) Begreppet har sin historia i den kritiska feministiska teorin, postkolonial teori, klassteori En fråga om makt - hur hierarkier och maktordningar i samhället, i en organisation, i en grupp skapas, vidmakthålls och ömsesidigt konstruerar varandra Maktordningar skapar sociala identiteter

E: additativt synsä: Sociala kategorier ses som separerade strukturer utan något samspel sinsemellan Innebär att förtrycket blir additativt, dvs. det ökar beroende på antal grupptillhörigheter den enskilda individen har.

Människor har inte bara en position; - man/kvinna - ung/gammal - arbetare/akademiker - vit/svart

En människas sociala identitet måste ses som en sammanblandning av olika kategorier i syfte att se hur de påverkar varandra, hur kategorier förändras och utmanas av dessa sammanflätningar Sexualitet Kön Etnicitet Klass

Syftet med e: intersektionellt perspektiv a: synliggöra hur hur social skiktning skapas och upprätthålls i en specifik kontext människor identifierar och förhandlar sina positioner i relation till olika kategorier sociala kategorier påverkar varandra, förändras och utmanas av dessa sammanflätningar maktutövande och bevarande av ojämlikhet iscensätts i en kontext

Intersektionalitetens sprängkraft ser vi främst som utvecklandet av ett teoretiskt perspektiv som kopplar makt och ojämlikhet till individens möjligheter att agera som subjekt inom ramen för samhällets strukturer (de los Reyes & Mulinari, 2004)

Intersektioner mellan strukturella villkor institutionella villkor individers agerande - Inte bara kön, klass etnicitet. - Även arbetsmarknadens institutioner, lagstiftning, policys, praktiker, diskurser Flera nivåer samverkar

E: exempel! Ungas samspel i sociala medier En delstudie: 32 ungdomar i årskurs 7 och 8 har intervjuats

Konstruktionen av en social identitet är central under ungdomsåren Vikten av att få tillhöra jag duger Konstruktion av normalitet och avvikelse Onlinearenan kan ses som en fritidsgård ungdomarna vill vara där kamraterna är

Fixerade maktordningar Martin: jag har ingen användning av det (sociala medier) för jag har ju så få kompisar så att säga Josefin: Jag tycker så här. Det kan ju räcka med att man bara har en vän som man litar på jättemycket och som man har jättestort förtroende för. Det är viktigare än att ha många kompisar och så har man inte förtroende för nån.

Intervjuare: Finns det nån anledning om det kom nån som ville bli kompis med dig på nätet finns det nån som du skulle kunna ignorera? Josef: Så klart jag skulle ignorera vissa... cp barn Intervjuare: Vilka är det då? Josef: Bill till exempel Intervjuare: Varför är han cp barn? Josef: Jag addar dom flesta, men jag skulle aldrig adda han. Intervjuare: Varför inte? Josef: Man kanske hatar personen eller nåt.

Återskapande av könsstereotypa maktordningar online Mårten: Det känns som det jag tror killar bryr sig mindre än vad tjejer gör för a; bli populära. Det klart a; killar vill bli populära. / / men tjejer vill konkurrera alla vill känna a; jag får uppmärksamhet. Johanna: Tjejer vill ha uppmärksamhet! SebasEan: Killar bryr sig inte lika mycket. Tjejer vill ha mer självförtroende killar har det!

Sara: vi säger snälla saker hela tiden du vet att jag bryr mig och älskar dig Alice: / /folk som liksom typ sms:ar vad söt du är å vad snygga kläder du hade idag,. Flera av pojkarna skateboardåkare och de publicerar gärna bilder på sig själva när de åker skateboard. Då är det lätt att få gillanden: då skulle jag skriva nice eller nåt", säger Erik.

Kön och sexualitet Flickor publicerar bilder på hur de är, och pojkar bilder på vad de gör. Att publicera bilder för att visa upp sin kropp som pojke betraktas oftast som ett socialt normbrott, Olle: man skulle bli retad av killkompisarna också bli kallad bög eller nåt. Frida: flickor kan skriva vad gullig du är varje dag, men pojkar skulle aldrig kunna göra det för killar tycker det är mer homo än vad vi tjejer gör.

Kön, sexualitet och status Intervjuare: Tjejer lägger ofta ut bilder på sig själva. Gör inte killar det? Henrik: Jo det kan dom göra. Intervjuare: Är det en viss typ av killar eller? Henrik: Om det skulle vara en kille som visste om att många tjejer tyckte om honom, då kanske man skulle göra det ofta. Johan: Om man är lite populär.

Stina: Vissa tjejer har ju liksom status typ så här...å det klart att dom lägger upp såna bilder så får dom ännu mer Ebba: Jag tror också det är...vad för slags bilder man lägger ut...det är status. Om det är en tjej som lägger ut äckliga bilder (där man är lättklädd, förf. anm.) på sig själv då får ju den den statusen bland killarna...då tänker alla killar ååå. Sara: Den här personen får ett dåligt rykte...titta på henne! Hon skulle bli utsatt i skolan.

En ständigt pågående förhandling mellan de unga som aktörer i sina egna liv,... kontextens villkor och......villkor i strukturer

Lyfta fram alternativa berättelser Ge plats åt dem som varit/är ohörda Att utmana rådande föreställningar det förgivettagna Synliggöra underordning och förtryck, men även överordning och privilegier Visa hur kategorier samverkar i kontexter som leder till att olika villkor skapas

Tack!! liselotte.eek@lnu.se