Vindkraft vid Sandselehöjderna. Underlag för samråd med särskilt berörda och allmänhet

Vindkraft vid Sandselehöjderna Storumans och Sorsele kommuner Västerbottens län Underlag för samråd med särskilt berörda och allmänhet enligt 6 kapitel 4 miljöbalken Vy mot norr från Gammhemberget. 2014-05-19 VATTENFALL VINDKRAFT SVERIGE AB 1

Innehåll 1 Presentation av sökande... 3 2 Inledning... 4 3 Samråd... 5 4 Vattenfall och vindkraften... 6 5 Vindkraft vid Sandselehöjderna... 7 5.1 Platsbeskrivning 7 5.2 Vindförhållanden 7 5.3 Vindkraftparkens utformning och omfattning 7 5.4 Turbiner, vägar, fundament och elnät 8 5.5 Byggfas och driftfas 11 5.6 Lokal nytta 11 5.7 Risker 11 6 Områdesbeskrivning... 12 6.1 Planförhållanden 12 6.2 Riksintressen 13 6.3 Områden skyddade enligt 7 kapitlet miljöbalken 15 7 Förutsedd miljöpåverkan... 15 7.1 Ljud och skuggor från vindkraftverk 15 7.2 Landskapsbild 16 7.3 Friluftsliv 16 7.4 Fauna 17 7.5 Naturmiljö 17 7.6 Rennäring 18 7.7 Kulturmiljö 18 8 Miljömål... 21 9 Fortsatt utredningsarbete och miljökonsekvensbeskrivning... 21 2

1 Presentation av sökande Verksamhetsutövare: Vattenfall Vindkraft Sverige AB Organisationsnummer: 556581-4273 Platsnamn: Projekt Sandselehöjderna Verksamhet enligt: 40.90 B Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. samt 40.95 B Sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter. För frågor om det planerade projektet eller för att framföra synpunkter kontakta följande personer: Kontaktperson ansökan: Mottagare av handlingar / samrådssynpunkter: Daniel Gustafsson Vattenfall Vindkraft Sverige AB 076-770 73 15 Vattenfall Vindkraft Sverige AB, C/O Sweco Environment AB Eva Espling Box 110 901 03 Umeå samrad@sweco.se 3

2 Inledning Vattenfall Vindkraft Sverige AB (Vattenfall) vill med denna handling presentera sina planer på att ansöka om tillstånd att bygga en vindkraftpark inom flera delområden i Storumans och Sorsele kommuner i Västerbottens län. Vattenfall avser att söka ett tillstånd för alla delområden och samrådsförfarandet sker därför gemensamt för samtliga delar. Det kan dock komma att bli aktuellt att söka skilda tillstånd för något eller några delområden. Vattenfall har identifierat sex olika delområden där det kan bli aktuellt att uppföra vindkraftverk, se Figur 1. Det kommer att bli aktuellt att göra vissa åtgärder även i delområdenas närhet. Vägar kommer att behöva breddas och förstärkas. Det kan också bli aktuellt att bl.a. förlägga kabel, bryta nya vägar och uppföra anläggningar eller anlägga ytor i delområdenas närhet. Figur 1. Översiktskarta med ungefärliga delområden där det kan bli aktuellt att uppföra vindkraftverk. Det kommer att bli aktuellt att utföra åtgärder såsom anläggande av vägar även i anslutning till områdena samt att uppföra anläggningar i anslutning till dessa (källa: Sweco). 4

3 Samråd Denna handling utgör samrådsunderlag inför samråd i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kapitlet 4 miljöbalken. Den som avser att bedriva en tillståndspliktig verksamhet ska tidigt samråda om sina planer med länsstyrelsen, kommun, enskilda som kan bli särskilt berörda samt övriga statliga myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådet syftar till att ge alla som berörs av den planerade verksamheten möjlighet att lämna synpunkter och ge information som kan påverka projektets utformning i ett tidigt skede. Som en del av samrådsprocessen bjuder Vattenfall in särskilt berörda samt övriga organisationer, myndigheter och allmänhet till ett samrådsmöte i Blattnicksele. Detta samrådsmöte kommer att genomföras som ett Öppet hus där vi berättar om planerna och svarar på frågor, samt tar emot synpunkter. Dag: Onsdag den 4 juni 2014 Tid: Kl. 17-20 Plats: Föreningshuset Biffen, Blattnicksele Samrådsmaterial och övrig information om projektet finns att tillgå på Vattenfalls hemsida på adressen nedan. Hemsidan uppdateras löpande. www.vattenfall.se/sandselevind Under samrådsperioden finns möjlighet för den som önskar att skriftligen inkomma med synpunkter om projektet. Synpunkter kan lämnas vid samrådsmötet eller via post: Vattenfall Vindkraft Sverige AB, C/O Sweco Environment AB Eva Espling Box 110 901 03 Umeå samrad@sweco.se Vi önskar era synpunkter senast den 29 juni 2014. 5

4 Vattenfall och vindkraften Moderbolaget i Vattenfallkoncernen, Vattenfall AB, är ett svenskt publikt aktiebolag som till 100 % ägs av svenska staten. Till grund för styrningen av koncernen ligger bl.a. bolagsordningen, den svenska aktiebolagslagen samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Vattenfall AB följer även i tillämpbara delar de regler som gäller för bolag vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen. Vattenfall Vindkraft Sverige AB är ett helägt bolag i Vattenfallkoncernen som till 100 % ägs av Vattenfall Vindkraft AB som i sin tur ägs av Vattenfall AB. Riksdagen beslutade 2010 att anta propositionen 2009/10:179 enligt vilken Vattenfall AB:s uppdrag bör förtydligas enligt följande: "Vattenfall ska generera en marknadsmässig avkastning genom att affärsmässigt bedriva energiverksamhet så att bolaget tillhör ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion." På bolagsstämma 2012 beslutades bl.a. att Vattenfalls lönsamhetsmål ska vara 9 % avkastning på sysselsatt kapital och att Vattenfalls tillväxttakt inom förnybar energi ska vara högre än den genomsnittliga tillväxttakten för de marknader bolaget verkar på i norra Europa. Vattenfall är idag en av Europas största vindkraftsproducenter och har bedrivit forskning och utveckling kring vindkraft i mer än 30 år. Vattenfall har omkring 900 vindkraftverk i Europa. De finns i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Tillsammans producerar de drygt 4 TWh under ett normalår, vilket motsvarar el till cirka 800 000 hushåll. Under åren 2009-2011 byggde Vattenfall nio vindkraftparker i sex länder som tillsammans fördubblade Vattenfalls produktion av vindkraftel under samma tidsperiod. Thanet utanför sydöstra England är med sina 100 verk en av världens största vindkraftparker till havs. I Sverige äger och driver Vattenfall drygt 130 vindkraftverk med en årlig produktion på sammanlagt 750 GWh, vilket motsvarar förnybar hushållsel till runt 150 000 hem. Vattenfalls vindkraftverk finns över hela landet. Stor-Rotliden i Åsele kommun (78 MW) och Östra Herrestad i Simrishamns kommun (18 MW) är de senast färdigbyggda vindkraftparkerna på land. Sedan år 2007 driver Vattenfall Sveriges största havsbaserade vindkraftpark, Lillgrund (110 MW) strax söder om Öresundsbron. För närvarande uppför Vattenfall bl.a. vindkraftparken Hjuleberg i Falkenbergs kommun (cirka 35 MW). Möjligheterna för nya vindkraftsatsningar undersöks på alla marknader där Vattenfall är verksamt, både till havs och på land. Vattenfall driver ett hundratal vindkraftprojekt, varav tjugotalet finns i Sverige. Producerad energi mäts i kilowattimmar (kwh) och dess multipelenheter: 1 000 kwh = 1 megawattimme (MWh) 1 000 MWh = 1 gigawattimme (GWh) 1 000 GWh = 1 terrawattimme (TWh) Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kw) och dess multipelenheter: 1 000 kw = 1 megawatt (MW) 1 000 MW = 1 gigawatt (GW) 6

5 Vindkraft vid Sandselehöjderna 5.1 Platsbeskrivning De områden som utreds för anläggande av vindkraftverk med tillhörande anläggningar ligger i både Storumans och Sorsele kommuner i Västerbottens län. Avståndet till Storuman, som är närmaste centralort i sydväst, är cirka 18 km från Gammhemberget. Avståndet till Sorsele, som är närmaste centralort i norr, är cirka 17 km från Storliden. Delområdena ligger i ett småkuperat landskap som utgörs av barrskog med inslag av myrmark. Vegetationen består mestadels av produktionsskog med gran där delar är avverkat. 5.2 Vindförhållanden Vattenfall studerar kontinuerligt olika områden som är lämpliga för vindkraft. Den viktigaste parametern är vindtillgången och därför söks områden med en hög årsmedelvind. För att kartlägga områdets förutsättningar har Vattenfall utfört vindmätningar med hjälp av sodar (ett mobilt instrument som bl.a. mäter vindhastighet genom att använda ljudvågor) och vindmätningsmaster inom och i anslutning till respektive delområde sedan år 2010. De mätningar och beräkningar som gjorts visar på bättre vindförhållanden än vad den nationella vindkarteringen visat. I dagsläget är de centrala delarna av Storliden utpekat som riksintresse för vindbruk, men vindanalysen baserat på mätningarna visar att merparten av områdena har vindförhållanden som är högre än de 7.2 m/s på 100 m höjd som satts som gräns för att utses som riksintresse vindbruk. Beräkningarna för en exempellayout om 100 vindkraftverk visar att medelvinden på 120 m höjd är cirka 7.5 m/s och där alla turbiner beräknas placeras på positioner med medelvind mellan 7.0 m/s och 8.5 m/s. Vindförhållandena visar alltså på en mycket god vindtillgång och väl lämpade för att kunna driva en lönsam vindkraftsanläggning. Mätningarna visar att den förhärskande vindriktningen kommer från nordväst, samt att höst- och vinterhalvåret innehåller högre medelvind än vår- och sommarhalvåret. Ett jämt böljande landskap ger även en förhållandevis låg turbulens vilket är positivt. För att få ännu bättre underlag planeras utökade detaljerade vindmätningar med vindmätningsmast från sommaren 2014. 5.3 Vindkraftparkens utformning och omfattning Vattenfall har för avsikt att nyttja de mycket goda vindförhållanden som finns inom delområdena och utifrån dessa optimera och bygga en resurseffektiv vindkraftpark ur energiproduktionssynpunkt. Samtidigt skall parken anpassas till platsens förutsättningar vad gäller bl.a. olika intressen, landskapsbild och övriga aspekter som till exempel ljud- och skuggutbredning. Det kommer att bli nödvändigt att uppföra höga vindkraftverk. Med de pågående vindmätningarna har Vattenfall bra mätdata från platserna och därmed ett bra planeringsunderlag för den kommande utformningen och detaljprojekteringen av vindkraftparken. Vattenfall bedömer att delområdena, sett till deras storlek och vindförhållanden, tillsammans med god infrastruktur har en potential för en etablering av upp till 100 vindkraftverk. 7

För att kunna planera och bygga så resurseffektiva vindkraftparker som möjligt och göra så lite yttre påverkan som möjligt är det viktigt att det finns en flexibilitet när det gäller placeringen av vindkraftverken inom delområdena. Det är av stor vikt att antalet vindkraftverk, storleken på vindkraftverk samt den individuella verksplaceringen måste göras efter att alla detaljerade vindmätningar är gjorda och områdema är kartlagda i detalj. Teknikutvecklingen för vindkraftverk har gått snabbt de senaste åren och vindkraftverken blir högre, har en större rotordiameter och blir därav mer och mer resurseffektiva, samtidigt som miljöpåverkan per producerad kilowattimma minskar ur ett livscykelperspektiv. Vindkraftverken måste även följa ett visst placeringsmönster för att inte placeras för nära varandra och där av störa varandra inom vindkraftparken. Det är även viktigt att inte heller placera verken för långt ifrån varandra för att vindresursen i området ska kunna nyttjas maximalt. En tumregel är att placeringen bör vara cirka fem rotordiametrar i avstånd mellan varje verk i den förhärskande vindriktningen. Detta kan dock inte fastställas förrän detaljerade studier av vinden i områdena gjorts och när det är fastställt vilken turbinmodell och storlek på verket som är bäst lämpat för platsernas förutsättningar. Antalet turbiner och storleken på turbinerna kan således inte fastställas i denna tidpunkt utan måste hållas öppen tills upphandlingsskedet av vindkraftverken. Generellt gäller att om en mindre turbin är den mest lämpade för platsen så kan fler vindkraftverk byggas, och är en stor turbin den mest lämpade för platsen så kan färre vindkraftverk byggas för att få en resurseffektiv vindkraftpark ur energiproduktionssynpunkt. I dagsläget vet Vattenfall inte vilka turbinmodeller eller storlekar på verken som är kommersiellt tillgängliga på marknaden då det är dags att upphandla och bygga projekten. För att kunna bygga så resurseffektiva vindkraftparker som möjligt och optimera produktionen från parken, med bästa tillgängliga teknik samt för att kunna minimera yttre påverkan på till exempel naturvärden, måste den slutgiltiga utformningen av vindkraftparken göras efter erhållet miljötillstånd och i samråd med tillsynsmyndigheten. 5.4 Turbiner, vägar, fundament och elnät Teknikutvecklingen för vindkraftverk har gått snabbt de senaste åren och vindkraftverken blir mer och mer resurseffektiva och konstrueras för att kunna fånga mer och mer av vindens energi. Vindkraftverkens storlek beskrivs med rotordiametern som är den diameter som vindkraftverkens blad sveper över, navhöjd som är vindkraftverkets höjd från marken till verkets maskinhus samt totalhöjd som är navhöjden plus halva rotordiametern, se Figur 2. De kommer att bli nödvändigt att uppföra höga vindkraftverk och totalhöjden kommer att avsevärt överstiga 150 m. 8

Figur 2. Principskiss av ett vindkraftverk (källa: Sweco). Vid varje vindkraftverk kommer en uppställningsplats på cirka 1 500-2 000 m 2 för kranar och annan byggutrustning att anläggas. Inom vindkraftparkerna kommer till viss del befintliga skogsbilvägar att nyttjas. Breddning och förstärkning kommer dock att behöva ske av dessa vägar, se Figur 3. Även nya vägar kommer att anläggas. Vid byggskedet kan även andra uppställningsytor bli aktuella att anlägga. Val av fundament (gravitationsfundament eller bergsförankrat fundament) sker efter den geotekniska undersökningen och vid valet av verkstyp. Det interna elnätet förläggs som markkabel. För att få tillstånd till extern elnätsanslutning (koncession) krävs en separat prövning enligt ellagen. Vattenfall utreder möjliga externa elnätsanslutningar till regionnätet. 9

10 Figur 3. Foton från uppbyggnaden av vindkraftpark Stor-Rotliden. Överst ny väg inom parken, mitten fundament och nederst dragning av markkabel (källa: Vattenfall Vindkraft AB).

5.5 Byggfas och driftfas Under byggfasen kommer aktiviteten inom samt till och från delområdena att öka. Transporter av bl.a. vindkraftverk och kabel- och elanläggningar kommer ske på väg. Eftersom bergmaterial avses nyttjas från täkter inom eller i närheten av projektområdet kommer antal transporter i samband med anläggning och förstärkning av vägar, samt uppförande av uppställningsplatser, att bli lokala. När verken är i drift kommer verksamheten i området bli lokal och främst utgöras av servicepersonalens trafik. 5.6 Lokal nytta Vindkraft bidrar till lokal nytta, blad annat i form av nya arbetstillfällen. Den mest intensiva fasen vid anläggningsskedet, då parken byggs, skapar många arbetstillfällen under en kortare tid. På lång sikt behövs även personal för vindkraftparkens drift och underhåll. Till detta tillkommer även positiva effekter för till exempel hotell, affärer och lokala entreprenörer. Ett stöd till lokal utveckling kommer att utgå. Under bygget av Vattenfalls anläggning, innefattande 40 vindkraftverk i Stor- Rotliden utanför Fredrika i Åsele kommun, arbetade ca 100 personer i anläggningsskedet. Nio personer jobbar idag på heltid med drift- och underhåll av vindkraftparken. För en liten ort som Fredrika motsvarar dessa nio heltidsjobb cirka 4000 jobb för en stad i Umeås storlek. 5.7 Risker Nedisning av rotorblad kan inträffa i samband med särskilda väderförhållanden där låga temperaturer kombineras med dimma, hög luftfuktighet eller underkylt regn. Risk för nedisning förekommer framförallt i kallt klimat på högre höjd. Vindkraftverken kommer vid behov att förses med teknik för att minska risken för isbildning och därmed risk för iskast och produktionsbortfall. Risken för att människor ska komma till skada på grund av iskast bedöms som mycket liten. För att minimera riskerna ytterligare kommer varningsskyltar att sättas upp vid vindkraftsverken som informerar om att det finns risk för iskast och nedfallande föremål. 11

6 Områdesbeskrivning 6.1 Planförhållanden Sorsele och Storumans kommuner har upprättat en gemensam vindbruksplan antagen år 2010. I Figur 4 redovisas de områden som bedömts av kommunerna och som i vindbruksplanen pekas ut som lämpliga (grön markering) och ej lämpliga (grå markering) områden för vindkraft. Delområdena Storliden (nr. 10), Storhobben-Sikselberget (nr. 21) och Sandberget (nr. 23) pekas ut som lämpliga områden för vindkraft. Näverliden (nr. 22) ansågs inte lämpligt för vindkraft när vindbruksplanen skrevs eftersom kommunen då bedömde att påverkan på rennäringen skulle bli för stor i relation till att relativt få turbiner kunde etableras där. Vattenfalls förstudie pekar dock på att området kan vara lämpligt och ha potential för cirka tio turbiner. Påverkan på rennäringen kommer att utredas i en rennäringsanalys. Delområdena Nävern och Gammhemberget är inte bedömda i tilläggsplanen och prövas därför utifrån gällande lagstiftning och de riktlinjer som kommunerna tagit fram. Figur 4. Karta över områden som enligt Sorsele och Storuman kommuns vindbruksplan är lämpliga (gröna områden) och olämpliga (gråa områden) för utbyggnad av vindkraft. Nr.10. visar Storliden, nr. 21 Storhobben-Sikselberget, nr. 22 Näverliden och nr. 23 Sandberget (källa: Vindbruksplan Sorsele och Storumans kommun, beskuren bild). 12

6.2 Riksintressen Riksintresse är ett begrepp som kan avse ett område, plats eller enstaka objekt som är skyddat och anses viktigt ur en nationell synvinkel enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken. Energimyndigheten, i samråd med länsstyrelserna och andra berörda myndigheter i Sverige, pekade 2013 ut områden som riksintresse för vindbruk. Dessa är uttagna utifrån var årsmedelvinden är minst 6,5 m/s på 71 m höjd över marknivå. Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk innebär att Energimyndigheten bedömer området som särskilt lämpligt för elproduktion från vindkraft. I utredningsområdets närhet finns ett tiotal områden som är utpekade som områden av riksintresse för vindbruk och ett av dessa områden ligger inom delområdet Storliden, se Figur 5. Områden av riksintressen för rennäringen kan bl.a. bestå av flyttleder, naturliga samlingsställen, svåra passager och speciella betesområden. Flyttleder av riksintresse går i nordväst-sydostlig riktning genom landskapet och tangerar områdesgränsen på flera av delområdena, se Figur 5. Naturvårdens riksintresseområden representerar huvuddragen i den svenska naturen och är de mest värdefulla områdena i nationellt perspektiv enligt de kriterier som Naturvårdsverket satt upp. Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Målet med nätverket är att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Vindelälven är i sin helhet utpekad som riksintresse för naturvård och Natura 2000- område, se Figur 5. Andra utpekade områden är Storblaiken-Lillblaiken, Jiltjaur och Lycksamyran. I delområdena Storliden, Näverliden och Sandberget finns biflöden till Vindeläven som ingår i Natura 2000. Biflödena ligger i utkanterna av respektive delområden. Ett område av riksintresse för kulturmiljövården är en kulturmiljö som har få eller inga motsvarigheter i regionen och landet. Det kan bl.a. visa hur människan nyttjat tillgängliga naturresurser, utvecklingen av samhället, näringsliv, sociala villkor och byggnadsskick. Vindelälven är i sin helhet utpekad som riksintresse för kulturmiljövård och är en älvdalsbygd med bymiljöer och öppna odlingslandskap vid oreglerad älv, se Figur 5. Inget av delområdena ligger inom riksintresseområdet. Områden av riksintresse för friluftslivet är utpekade av Naturvårdsverket för sina natur- och kulturvärden som är eller kan bli attraktiva för en stor mängd besökare. Vindelälven är i sin helhet utpekad som riksintresse för friluftsliv. Inget av delområdena ligger inom riksintresseområdet. 13

14 Figur 5. Riksintressen och områden skyddade enligt 7 kap miljöbalken inom och i delområdenas närområde.

6.3 Områden skyddade enligt 7 kapitlet miljöbalken Ett område som är skyddat enligt 7 kap miljöbalken innebär att det är skyddat enligt lag från intrång och negativ påverkan. Närmast liggande naturreservat är Sandseleforsens naturreservat som är en del av Vindelälven, se Figur 5. Området är skyddat p.g.a. dess opåverkade vattensystem och laxförekomst. Cirka 8 km syd/sydost om delområde Sandberget ligger naturreservatet Lycksamyran. Området är skyddat p.g.a. det rika fågellivet och varierande växtlighet med fattiga och intermediära vegetationstyper. En mindre del av delområde Sandberget berörs av biotopskydd, se Figur 5. Natura 2000-områden, som även utgör riksintresse, redovisas i Figur 5 samt beskrivs under avsnitt 6.2. Vissa av delområdena berörs av Inom de olika delområdena finns vattendrag och mindres sjöar som omfattas av det generella strandskyddet på 100 m. 7 Förutsedd miljöpåverkan 7.1 Ljud och skuggor från vindkraftverk Ljud Två slags ljud uppkommer i vindkraftverk; det maskinella ljudet, som i ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat, och det aerodynamiska ljud som uppstår från rotorbladen. Enligt rättspraxis får den ekvivalenta ljudnivån utomhus från vindkraftverk vid bostäder som huvudregel inte överskrida 40 db(a). Ljudnivåerna anges med ekvivalentnivåer. Detta innebär att ljudnivån mäts i medelvärde över tid och inte som ett tillfälligt ljud som kan uppstå av exempelvis en passerande långtradare. I Figur 6 redovisas exempel på ljudnivåer för olika typer av ljud. Figur 6. Figuren visar exempel på ljudnivåer från olika typer av ljudkällor (källa: Boverket Allmänna råd 2008:1 Buller i planeringen). 15

Ljudberäkningar kommer att tas fram under miljökonsekvensutredningen. Vid detaljplanering av vindkraftparken placeras vindkraftverken på ett sådant avstånd till bostäder att gällande riktvärden inte överskrids. Idag finns inga belägg för att lågfrekvent ljud från vindkraftverk innebär någon risk för närboende och det finns inget specifikt riktvärde gällande lågfrekvent ljud och vindkraft. Skuggor Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till rörliga skuggbilder. Mark- och miljööverdomstolen har i flera avgöranden slagit fast att faktisk skuggbildning inte får överskrida 8 timmar per år eller 30 minuter per dag. En skuggförekomst om 8 timmar per år motsvarar cirka 0,2 % av den sammanlagda tiden under ett år med dagsljus mellan soluppgång och solnedgång. Skuggberäkningar som visar var, när och under hur långa perioder som rörliga skuggor kan uppstå kommer att tas fram under miljökonsekvensutredningen. 7.2 Landskapsbild 7.3 Friluftsliv Upplevelsen av landskapet och landskapsbilden är individuell. Det vissa ser som en positiv kvalitet i landskapsbilden, kan av andra upplevas som ett intrång. Även för en enskild individ kan upplevelsen variera från gång till annan. I studier av hur vindkraftverk påverkar upplevelsen av landskapet, konstateras att tillvänjningsprocessen är snabb. En individs upplevelse av hur något medför ett intrång i landskapsbilden, är bland annat avhängigt nyttan av det som orsakar intrånget. Vindkraftverken kommer att placeras i ett landskap med mestadels skog eller avverkad skog. Vindkraftverken är högt belägna och kommer att synas från andra höjder och från öppna platser i landskapet. De flesta närbelägna bostadshusen ligger dock lägre i terrängen och omges i många fall av skog. Vindkraftverken kommer att förses med belysning för att förebygga olyckor med luftfart. Belysningen kommer att uppfylla de krav som ställs i Transportstyrelsens föreskrifter. För närvarande gäller att de planerade vindkraftverken, som avsevärt kommer att överstiga 150 m, skall markeras med vit färg. De verk som utgör parkens yttre gräns ska förses med belysning som avger ett högintensivt vitt, blinkande ljus. Övriga vindkraftverk ska förses med minst lågintensivt rött ljus. En synbarhetsanalys samt fotomontage som visar vyn över landskapet från olika punkter i det omgivande landskapet kommer att tas fram under miljökonsekvensutredningen. Eventuella kumulativa effekter som uppstår i samverkan med omkringliggande vindkraftsprojekt kommer också att beskrivas i den miljökonsekvensutredning som tas fram. Markerna i och omkring delområdena nyttjas för friluftsliv så som älg- och småviltsjakt, bärplockning och skoteråkning. Under byggfasen kommer tillgängligheten att påverkas, men när vindkraftparken är i drift kommer tillgängligheten att vara i stort sett som innan. Påverkan på turism och friluftsliv kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen. 16

7.4 Fauna Inom de områden som är aktuella för vindkraftverk finns de vanligaste däggdjuren som älg, räv, skogshare, ekorre etc. De långsiktiga effekterna på däggdjur från vindkraft bedöms generellt som små. De flesta däggdjur som är förekommande i området, t.ex. älg, räv, skogshare och ekorre, bedöms vara anpassningsbara arter. Några barriärer i landskapet för t.ex. säsongsbundna vandringar av älg bedöms inte uppkomma. Påverkan på fågelfaunan kan grovt delas in i förluster av livsmiljö, störningar och ökad dödlighet genom kollisioner med verkens torn och vingar, luftledningar och kontakt med transformatorer. De största riskerna för negativa effekter föreligger i närheten av boplatser, viktiga flyttleder och i betydande rastområden. Vid lokalisering av vindkraft är det därför viktigt att ha god kunskap om de lokala fågelförhållandena. För att kunna redogöra för vilka värden området kring de aktuella delområdena utgör för fågelfaunan kommer inventeringar att utföras under 2014. Vattenfall har även låtit utföra en fladdermusutredning. Redogörelse för bedömd påverkan på fågelarter och övrig fauna i området kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 7.5 Naturmiljö En etablering av vindkraftverk innebär en direkt påverkan på mark, vegetation och vatten genom de anläggningsarbeten som krävs i form av vägar, kraftledningar, kranuppställningsytor, fundament och mindre byggnader. Påverkan kan leda till förluster av naturmiljöer, fragmentering och påverkan på ytvatten och vattendrag. Utöver riksintressen och skyddade områden som beskrivs i avsnitt 6.2 Riksintressen finns inom delområdena ett antal kända mindre naturmiljöområden som registrerats av Skogsstyrelsen och de större skogsbolagen. Dessa omfattar nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt, biotopskydd och sumpskog 1, samt områden registrerade i länsstyrelsens våtmarksinventering 2, se Figur 7. Genom att vidta nödvändiga skyddsåtgärder, såsom att säkerställa dränering samt anlägga tillfartsvägar, fundament, uppställningsytor etc. med hänsyn av befintliga värden, kan negativ påverkan på naturmiljön minimeras. Under sommaren 2014 kommer en naturvärdesinventering att genomföras. Redogörelse för bedömd påverkan på naturintressen med hänsyn till skyddsåtgärder kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 1 Skogsstyrelsen, Skogens pärlor (2014-03-28): http://www.skogsstyrelsen.se/aga-ochbruka/skogsbruk/karttjanster/skogens-parlor-/ 2 Naturvårdsverket (2014-03-31): http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/978-91-620-592 5-5.pdf 17

7.6 Rennäring Delområdena berör Rans sameby i norr och Ubmeje tjeälddie sameby i söder, se Figur 8. 3 I figuren visas strategiskt viktiga platser för samebyarna. En rennäringsanalys kommer att genomföras för att mer i detalj beskriva respektive samebys markanvändning inom de olika delområdena samt för att kunna bedöma konsekvenserna av den planerade verksamheten. En första kontakt har tagits med samebyarna. 7.7 Kulturmiljö Förutom vad som beskrivs i avsnittet om riksintressen ovan så är Vindelälven, cirka 2,2 km norr om Sandberget, även med i länsstyrelsens landskapsvårdsprogram, se Figur 7. Inom delområdena finns inga kända historiska lämningar. Historiska lämningar finns främst längs Vindelälven och i de äldre byarna längs väg E45 4. En kulturmiljöutredning och en synbarhetsanalys kommer att genomföras och presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen för att beskriva en eventuell påverkan på de kulturhistoriskt värdefulla miljöerna. 3 GISdata från länsstyrelserna, Sametinget (2013-10-28): http://lanstema.lst.se/default.asp?struser=alladownload&strpwd=24hmynd&language=lstgisdownload 4 Riksantikvarieämbetet, Fornsök (2014-03-31): http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html 18

Figur 7. Övriga intressen inom delområdena och i dess närområde. 19

20 Figur 8. Rennäringens intressen inom delområdena och i dess närområde.

8 Miljömål Vindkraften medverkar till att direkt eller indirekt uppfylla flera av de 16 nationella miljömålen. Miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning påverkas direkt positivt eftersom vindkraftel ersätter el på marginalen. Marginalel är oftast producerad med fossila bränslen som kolkondens. Vindkraft medför därmed att utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider som annars hade gett upphov till ökning av klimatpåverkan, försurning och övergödning uteblir. 9 Fortsatt utredningsarbete och miljökonsekvensbeskrivning Följande utredningar och inventeringar har genomförts eller ska genomföras: Örn- och skogsfågelinventering (vintern/våren 2014) Naturmiljö- och fågelinventering (sommaren 2014) Fladdermusstudie, skrivbordsstudie (våren 2014) Kulturmiljöutredning, skrivbordsstudie (våren 2014) Fotomontage, synbarhetsanalys Buller- och skuggberäkningar Rennäringsanalys Hydrologisk utredning, skrivbordsstudie Efter att samrådstiden kommer en miljökonsekvensbeskrivning att arbetas fram med hänsyn till de synpunkter som kommit in och de ytterligare utredningar som genomförts. Vindkraftparkernas utformning kommer under arbetet att anpassas till den kunskap som successivt tillförs projektet. Vattenfall avser att lämna in tillståndsansökan under första kvartalet 2015. 21