Vindkraftprojekt Sjönevad. Underlag för samråd. Falkenbergs kommun Hallands län. enligt 6 kapitel 4 miljöbalken

Transkript

1 Vindkraftprojekt Sjönevad Falkenbergs kommun Hallands län Underlag för samråd enligt 6 kapitel 4 miljöbalken Bokskog i Sjönevadsområdet VATTENFALL VINDKRAFT SVERIGE AB 1

2 Innehåll 1 Presentation av sökande Inledning Samråd Vattenfall och vindkraften Vindkraft vid Sjönevad Platsbeskrivning Vindförhållanden Vindkraftparkens utformning och omfattning Turbiner, vägar, fundament och elnät Byggfas och driftfas Lokal nytta Risker 13 6 Områdesbeskrivning Planförhållanden Riksintressen Övriga naturvärden Kulturmiljö Hydrologi Friluftsliv Fauna 20 7 Förutsedd miljöpåverkan Ljud Skuggor Naturresurser Landskapsbild Friluftsliv Fauna Övrig naturmiljö Kulturmiljö Hydrologi 23 8 Miljömål Fortsatt utredningsarbete och miljökonsekvensbeskrivning

3 1 Presentation av sökande Verksamhetsutövare: Vattenfall Vindkraft Sverige AB Organisationsnummer: Platsnamn: Projekt Sjönevad Verksamhet enligt: B Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Antal vindkraftverk: Totalhöjd: samt B Sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter. Upp till 11 vindkraftverk Upp till 230 meter För frågor om det planerade projektet eller för att framföra synpunkter kontakta följande personer: Kontaktperson ansökan: Mottagare av handlingar / samrådssynpunkter: Staffan Snis Vattenfall Vindkraft Sverige AB epost: staffan.snis@vattenfall.com Vattenfall AB, Teknik, Catarina Ardell Spelhagsvägen Nyköping epost: catarina.ardell@vattenfall.com Projektets hemsida: 3

4 2 Inledning Vattenfall Vindkraft Sverige AB (Vattenfall) vill med denna handling presentera sina planer på att ansöka om tillstånd att bygga en vindkraftpark vid Sjönevad i Falkenbergs kommun i Hallands län. Det område som utreds för vindkraftsetablering benämns härefter utredningsområde Sjönevad, se Figur 1 och Figur 2. Figur 1. Utredningsområdets läge i Falkenbergs kommun 4

5 3 Samråd Denna handling utgör samrådsunderlag inför samråd i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kapitlet 4 miljöbalken. Den som avser att bedriva en tillståndspliktig verksamhet ska tidigt samråda om sina planer med länsstyrelsen, kommun, enskilda som kan bli särskilt berörda samt övriga statliga myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådet syftar till att ge alla som berörs av den planerade verksamheten möjlighet att lämna synpunkter och ge information som kan påverka projektets utformning i ett tidigt skede. Vattenfall avser att genomföra ett första samrådsmöte med Länsstyrelsen i Hallands län och Falkenbergs kommun i juni Även Hylte kommun ges tillfälle att närvara vid detta möte eftersom utredningsområdet ligger nära gränsen till Hylte kommun. Övriga myndigheter kommer att få skriftlig information under höstens samråd. Närboende kommer att få ett samrådsunderlag och bjudas in till samrådsmöte under hösten Även organisationer och allmänhet kommer att ges möjlighet att delta i samrådet. 5

6 4 Vattenfall och vindkraften Moderbolaget i Vattenfallkoncernen, Vattenfall AB, är ett svenskt publikt aktiebolag som till 100 % ägs av svenska staten. Till grund för styrningen av koncernen ligger bland annat bolagsordningen, den svenska aktiebolagslagen samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Vattenfall AB följer även i tillämpbara delar de regler som gäller för bolag vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen. Vattenfall Vindkraft Sverige AB är ett helägt bolag i Vattenfallkoncernen som till 100 % ägs av Vattenfall Vindkraft AB som i sin tur ägs av Vattenfall AB. Riksdagen beslutade 2010 att anta propositionen 2009/10:179 enligt vilken Vattenfall AB:s uppdrag bör förtydligas enligt följande: "Vattenfall ska generera en marknadsmässig avkastning genom att affärsmässigt bedriva energiverksamhet så att bolaget tillhör ett av de bolag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion." På bolagsstämma 2012 beslutades bland annat att Vattenfalls lönsamhetsmål ska vara 9 % avkastning på sysselsatt kapital och att Vattenfalls tillväxttakt inom förnybar energi ska vara högre än den genomsnittliga tillväxttakten för de marknader bolaget verkar på i norra Europa. Vattenfall är idag en av Europas största vindkraftsproducenter och har bedrivit forskning och utveckling kring vindkraft i mer än 35 år. Vattenfall är en av de största utvecklarna och operatörerna av vindkraft i Europa och ska enligt ägardirektivet fortsätta att expandera inom vindkraft. Idag har Vattenfall över 1000 vindkraftverk i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Storbritannien. Tillsammans producerar dessa drygt 4 TWh el varje år. Det motsvarar förnybar hushållsel till drygt hem. I Sverige har Vattenfall cirka 130 vindkraftverk. I Öresund finns Lillgrund vindkraftpark (110 MW) som är Sveriges största svenska vindkraftpark till havs. På land har Stor-Rotliden vindkraftpark (78 MW) byggts i Västerbotten, Östra Herrestad vindkraftpark (16 MW) i Skåne och Hjuleberg vindkraftpark (36 MW) i Halland. Tillsammans med försäkringsbolaget Skandia investerar Vattenfall nu drygt 1,1 miljarder och bygger ytterligare tre vindkraftparker på land i Sverige. Totalt kommer dessa tre nya parker som beräknas stå klara till 2016 att tillsammans årligen producera förnybar hushållsel till närmare hem. Möjligheterna för nya vindkraftsatsningar undersöks på alla marknader där Vattenfall är verksamt, både till havs och på land. Vattenfall driver ett hundratal vindkraftsprojekt, varav ett tjugotal finns i Sverige. Producerad energi mäts i kilowattimmar (kwh) och dess multipelenheter: kwh = 1 megawattimme (MWh) MWh = 1 gigawattimme (GWh) GWh = 1 terrawattimme (TWh) Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kw) och dess multipelenheter: kw = 1 megawatt (MW) MW = 1 gigawatt (GW) 6

7 5 Vindkraft vid Sjönevad 5.1 Platsbeskrivning Det område som utreds för anläggande av vindkraftverk med tillhörande anläggningar ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Utredningsområdet är beläget ca 14 kilometer nordost om Falkenbergs tätort och ca fyra kilometer öster om samhället Vessigebro. Området utgörs av ett cirka hektar stort område öster om gården Lia och sydväst om gården Björbäcksered, se Figur 2. Utredningsområdet består av ett kuperat skogslandskap med variation av ädellövskog och granskog med inslag av öppna våtmarker. Ädellövsskogen utgörs främst av bok men också av ek. Området är påverkat av skogsbruk och är ställvis planterat med gran. Området omgärdas av ett mosaikartat landskap med äldre jordbruksbebyggelse, våtmarker och ädellövskog. Figur 2. Utredningsområde Sjönevad 7

8 5.2 Vindförhållanden Vattenfall studerar kontinuerligt olika områden som är lämpliga för vindkraft. Den viktigaste parametern är vindtillgången och därför söks områden med en hög årsmedelvind. Enligt Energimyndighetens vindkartering beräknas vindvärdena i området vara mellan 6,5 och 6,9 m/s (72 och 103 meters höjd). För att närmare kartlägga områdets förutsättningar har Vattenfall utfört vindmätningar med hjälp av sodar (ett mobilt instrument som bland annat mäter vindhastighet genom att använda ljudvågor) sedan år Vattenfall planerar också att sätta upp en vindmätningsmast för att ytterligare förbättra förståelsen om vindförhållandena i området. 5.3 Vindkraftparkens utformning och omfattning Vindkraftparken ska anpassas till platsens förutsättningar. Det gäller bland annat natur- och kulturvärden, landskapsbild och övriga aspekter som till exempel ljudoch skuggutbredning. För att optimera utnyttjandet av de goda vindförhållandena och bygga en park som är resurseffektiv ur energiproduktionssynpunkt kan det bli aktuellt med höga vindkraftverk. Med hjälp av genomförda och planerade vindmätningar erhåller Vattenfall bra mätdata från platserna och därmed ett bra planeringsunderlag för den kommande utformningen och detaljprojekteringen av vindkraftparken. Vattenfall bedömer att utredningsområdet, sett till dess storlek och vindförhållanden, har en potential för en etablering av upp till 11 vindkraftverk. För att kunna planera och bygga så resurseffektiva vindkraftparker som möjligt och göra så lite yttre påverkan som möjligt är det viktigt att det finns en tillräcklig flexibilitet när det gäller placeringen av vindkraftverken inom området. Vindkraftverkens inbördes placering i parken är viktig står de för tätt tar de vind från varandra, blir avstånden för stora utnyttjas inte vindresursen optimalt. En tumregel är att placeringen bör vara cirka fem rotordiametrar i avstånd mellan varje verk i den förhärskande vindriktningen. Turbinmodell och storlek på verken påverkar också den inbördes placeringen, och detta är inte beslutat i nuläget. Det är därför för tidigt att ange exakta lägen för vindkraftverken. Vattenfall har dock utifrån preliminära vinddata och en första grov bedömning av bland annat natur- och kulturvärden identifierat de delar av utredningsområdet där det kan vara möjligt att placera vindkraftverk, se Figur 3. De områden som är markerade som hänsynsområden är känsliga till exempel på grund av närhet till bostäder eller höga natur- och kulturvärden. Innan ett vindkraftverk kan etableras inom ett hänsynsområde krävs noggrannare studier och eventuellt särskilda hänsyn. Vattenfall har för avsikt att i ansökningshandlingarna avgränsa de möjliga områdena och om möjligt också ange koordinater för de planerade vindkraftverkens placering. Vid de närmare analyserna av möjliga platser kommer bland annat synpunkter från samrådet, ljudberäkningar samt natur- och kulturvärden att vägas in för att minimera parkens miljöpåverkan. 8

9 Figur 3. Karta över de ytor inom utredningsområdet där det kan vara möjligt att placera vindkraftverk 5.4 Turbiner, vägar, fundament och elnät Teknikutvecklingen för vindkraftverk har gått snabbt de senaste åren och vindkraftverken är högre och har större rotordiameter. De kan därmed fånga mer av vindens energi och blir mer och mer resurseffektiva. Miljöpåverkan per producerad kilowattimme minskar därmed ur ett livscykelperspektiv. Vindkraftverkens storlek beskrivs med rotordiametern som är den diameter som vindkraftverkens blad sveper över, navhöjd som är vindkraftverkets höjd från marken till verkets maskinhus samt totalhöjd som är navhöjden plus halva rotordiametern, se Figur 4. Vid Sjönevad kommer det sannolikt att bli aktuellt att uppföra höga vindkraftverk och totalhöjden kan bli som mest 230 meter. 9

10 Figur 4. Principskiss av ett vindkraftverk (källa: Sweco). Vid varje vindkraftverk kommer en uppställningsplats för kranar och annan byggutrustning att anläggas. Vid byggskedet kan även andra uppställningsytor behövas. Val av fundament (gravitationsfundament eller bergsförankrat fundament) sker efter den geotekniska undersökningen och val av verk. Inom vindkraftparken kommer befintliga skogsbilvägar att nyttjas så långt möjligt. Breddning, utjämning och förstärkning kan komma att behöva ske av dessa vägar, se Figur 5. Några nya vägar kommer att anläggas. Var det blir aktuellt avgörs av den slutliga placeringen av vindkraftverken, förslag på möjliga vägdragningar visas i Figur 6. Observera att anslutningsvägar kan komma att anläggas utanför utredningsområdet, en precisering av detta kommer att ske i miljökonsekvensbeskrivningen. Det interna elnätet kommer troligen att förläggas som markkabel. Ett möjligt alternativ är hängkabel, där en isolerad kabel hängs i stolpar. Vattenfall har för avsikt att anlägga ett icke koncessionspliktigt internt elnät inom parken. Det kommer sedan att anslutas till externt elnät vid en lämplig anslutningspunkt. För att få tillstånd (koncession) till extern elnätsanslutning krävs en separat prövning enligt ellagen med särskilda samråd. Denna prövning kommer att hanteras av nätoperatören och den externa elnätsanslutningen omfattas därför inte av det här samrådet. 10

11 Figur 5. Foton från uppbyggnaden av vindkraftpark Stor-Rotliden. Överst ny väg inom parken, mitten fundament och nederst dragning av markkabel (källa: Vattenfall Vindkraft AB). 11

12 Figur 6. Exempel på möjliga anslutningsvägar. 5.5 Byggfas och driftfas Under byggfasen kommer aktiviteten inom samt till och från området att öka. Transporter av bland annat vindkraftverk och kabel- och elanläggningar kommer att ske på väg. Bergmaterial kommer så långt det är möjligt att tas från täkter inom eller i närheten av projektområdet. Det medför att transporter i samband med anläggning och förstärkning av vägar samt uppförande av uppställningsplatser blir lokala. När verken är i drift kommer övrig verksamhet i området främst att utgöras av servicepersonalens trafik. 5.6 Lokal nytta Vindkraft bidrar till lokal nytta, bland annat i form av nya arbetstillfällen. Den mest intensiva fasen vid anläggningsskedet, då parken byggs, skapar ett större antal 12

13 arbetstillfällen under en kortare tid. Till detta tillkommer även positiva effekter för till exempel hotell, affärer och lokala entreprenörer. 5.7 Risker Exempel på risker är läckage och spill av olja samt buller i samband med driftstörningar. Risker förknippade med nedisning av rotorblad (iskast eller fallande is) är vanligare i landets norra delar, men kan möjligen förekomma i samband med särskilda väderförhållanden. Riskerna kommer att belysas närmare i miljökonsekvensbeskrivningen. Vattenfall har rutiner för att förebygga och hantera risker. 13

14 6 Områdesbeskrivning 6.1 Planförhållanden Sjönevad ligger i östra delen av det område som i kommunens översiktsplan (antagen ) kallas för Mellanbygden. Området är relativt glest bebyggt med stora sammanhängande odlingsmarker i väster och stora skogsområden i öster. Bebyggelseutveckling ska företrädesvis ske i anslutning till befintlig bebyggelse med goda kommunikationer för att skapa förutsättningar för bibehållen service. Falkenbergs kommun har upprättat en vindbruksutredning antagen år I Figur 7 redovisas de områden som bedömts av kommunen och som i utredningen pekas ut som mest lämpliga (grön markering) och möjliga att pröva (gul markering) för vindkraft. Större delen av utredningsområde Sjönevad pekas ut som ett lämpligt område (VL6) för vindkraft. Den allra västligaste delen av utredningsområdet ligger utanför detta utpekade område. Figur 7. Karta över områden som enligt Falkenbergs kommuns vindbruksutredning är mest lämpliga (gröna områden) och möjliga att pröva (gula områden) för utbyggnad av vindkraft. Område VL6 utgör större delen av utredningsområde Sjönevad 14

15 6.2 Riksintressen Riksintresse är ett begrepp som kan avse ett område, plats eller enstaka objekt som är skyddat och anses viktigt ur en nationell synvinkel enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken. Figur 8 redovisar riksintressen i närheten av utredningsområdet. Energimyndigheten, i samråd med länsstyrelserna och andra berörda myndigheter, pekade 2013 ut områden som riksintresse för vindbruk. Dessa är uttagna utifrån var årsmedelvinden är minst 6,5 m/s på 71 m höjd över marknivå. Att ett område är angivet som riksintresse för vindbruk innebär att Energimyndigheten bedömer området som särskilt lämpligt för elproduktion från vindkraft. I utredningsområdets närhet finns ett flertal områden som är utpekade som områden av riksintresse för vindbruk. Naturvårdens riksintresseområden representerar huvuddragen i den svenska naturen och är de mest värdefulla områdena i ett nationellt perspektiv enligt de kriterier som Naturvårdsverket satt upp. Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Målet med nätverket är att hejda utrotningen av arter och livsmiljöer. Områden av riksintresse för friluftslivet är utpekade av Naturvårdsverket för sina natur- och kulturvärden som är eller kan bli attraktiva för en stor mängd besökare. Ätran, som rinner cirka sex kilometer väster om utredningsområdet, är angett som riksintresse för både naturvård och friluftsliv, och den omfattas även av Natura Ett område av riksintresse för kulturmiljövården är en kulturmiljö som har få eller inga motsvarigheter i regionen och landet. Det kan bland annat visa hur människan nyttjat tillgängliga naturresurser, utvecklingen av samhället, näringsliv, sociala villkor och byggnadsskick. Ett område av riksintresse för kulturmiljövård finns väster om utredningsområdet. 15

16 Figur 8. Riksintressen i utredningsområdets närområde 6.3 Övriga naturvärden Ett område som är skyddat enligt 7 kap miljöbalken innebär att det är skyddat enligt lag från intrång och negativ påverkan. Inga naturreservat finns inom det föreslagna utredningsområdet, men sammanlagt tretton naturreservat finns inom 10 kilometer från området, varav det närmsta är beläget ca 2,5 km i nordväst. Natura 2000-områden, som även utgör riksintresse, beskrivs under avsnitt 6.2. Två objekt med biotopskydd (skog) är belägna inom projektområdet. Fyra objekt med biotopskydd finns strax utanför eller precis i anslutning till projektområdesgränsen, se Figur 9. 16

17 Figur 9. Kartan visar biotopskydd (skog) samt naturvårdsavtal (skog) inom och i utredningsområdets närområde. Land- och vattenområden intill 100 meter från strandlinje vid hav, insjöar och vattendrag omfattas av strandskydd. Syftet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv, samt att bevara goda livsmiljöer på land och i vatten för växt- och djurliv. De strandskyddade objekten i projektområdet finns runt de mindre sjöarna Svalåsasjön och Perssjön och runt Lillån, Risslabäcken, Musån och Sjösgärdessjön i områdets utkant. Inom utredningsområdet finns sju nyckelbiotoper, nio naturvärdesobjekt och 17 objekt registrerade som sumpskog, samt fyra områden registrerade i länsstyrelsens våtmarksinventering, se Figur

18 Inom, eller delvis inom, utredningsområdet finns även 14 ängs- och betesmarksobjekt. Dessa är belägna i den sydvästra delen av området, kring gårdarna Björsered och Sjösgärdet, se Figur 10. Figur 10. Kartan visar nyckelbiotoper, naturvärdesobjekt och sumpskogar, områden registrerade i länsstyrelsens våtmarksinventering samt i Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventering. Falkenbergs kommuns naturvårdsprogram tar upp tre objekt inom utredningsområdet, se Figur

19 Figur 11. Kartan visar objekt i Falkenbergs kommuns naturvårdsprogram inom utredningsområdet. 6.4 Kulturmiljö Sjönevads bykärna är en medeltida samlingsplats med välbevarad karaktärsbebyggelse med gästgiveri, f.d. tingshus och lanthandel kring en gammal vägkorsning. Lämningar från brons- och järnåldern antyder en förhistorisk bakgrund. Sjönevads bykärna omfattas av Falkenbergs kommuns kulturmiljöprogram och av det större riksintresseområdet för kulturmiljö, se Figur Hydrologi Inom utredningsområdet finns våtmarker, sumpskogsobjekt, bäckar och en nyckelbiotop. Det ligger ett flertal brunnar inom och i närheten av utredningsområdet. Närmsta vattenskyddsområde ligger ca 5 km väster om projektområdet, vid Vessigebro. 19

20 6.6 Friluftsliv Allmänheten har idag möjlighet att röra sig i området och inga begränsningar kommer att uppstå i samband med att vindkraftparken uppförts. Det förekommer även jakt och inom utredningsområdet finns ett par jaktstugor. Hallandsleden, en ridled, passerar omedelbart väster om utredningsområdet. 6.7 Fauna Inom utredningsområdet förekommer de vanligaste däggdjuren som älg, räv, skogshare, ekorre etcetera. Lillån och Musån, och troligen även Risslabäcken, hyser bestånd av öring och flodpärlmussla. För att kunna redogöra för fågelfaunan i utredningsområdet har en översiktlig inventering genomförts under 2014, och kompletterande inventeringar genomförs under Den genomförda inventeringen av området under 2014 visar på en för halländsk produktionsskog typisk fågelfauna. Vid inventeringarna påträffades inga arter som kan bedömas som speciellt skyddsvärda och som skulle kräva speciell hänsyn vid en eventuell etablering av vindkraft i området. Vattenfall har även låtit utföra en fladdermusinventering. Inventeringen visar att utredningsområdet har en fladdermusfauna typisk för södra Sveriges skogsområden. Det finns inga miljöer i de centrala delarna av utredningsområdet som är av särskilt värde för fladdermöss, undantaget möjligen våtmarkerna. 20

21 7 Förutsedd miljöpåverkan 7.1 Ljud Mark- och miljööverdomstolen har i flera avgöranden uttalat sig om buller från vindkraftverk. Praxis är att ljudet från vindkraftverken inte får överstiga 40 db(a) ekvivalent 1 ljudnivå utomhus vid bostäder, och sökanden ska visa att det finns förutsättningar att klara den nivån. Ljudet varierar mellan olika platser och vid olika tidpunkter. Avstånd, terräng, vegetation, väder och vind samt andra ljud i omgivningen är exempel på faktorer som påverkar hur ljudet uppfattas. Även om ljudstyrkan och andra förutsättningar är identiska upplever olika personer ljud på olika sätt. Forskning visar att ungefär % upplever sig störda. Förutom besvärsupplevelser av buller har inga påtagliga ohälsoeffekter av vindkraftsbuller kunnat påvisas. Samband mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning har redovisats i vissa studier, medan andra studier inte funnit något sådant samband. När vindkraftverken är uppförda brukar ljudet kontrolleras genom mätningar och beräkningar. I början krävs ofta tekniska justeringar och justeringar i styrsystemen, och under den perioden kan vindkraftverken tillfälligtvis låta mer. Ljudmätningar som verifierar att ljudkraven inte överstigs kan därför göras först när dessa inställningar och justeringar genomförts Vattenfall kommer också att ta hänsyn till kringliggande vindkraftparkers påverkan på den samlade ljudbilden. 7.2 Skuggor Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till rörliga skuggbilder. Skuggberäkningar som visar var, när och under hur långa perioder som rörliga skuggor kan uppstå kommer att tas fram och redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Den faktiska skuggbildningen får enligt rättspraxis inte överskrida 8 timmar per år eller 30 minuter per dag. Om det finns risk att man kommer över detta kan automatisk styrning installeras som stänger av verken när det finns risk för störande skuggor. Vattenfall kommer också att undersöka eventuella kumulativa effekter av skuggbildning från närliggande vindkraftparker. 7.3 Naturresurser En massbalans för spräng- och fyllnadsmassor kommer liksom uppgifter om förbrukning av övriga naturresurser att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 7.4 Landskapsbild Upplevelsen av landskapet och landskapsbilden är individuell. Det vissa ser som en positiv kvalitet i landskapsbilden, kan av andra upplevas som ett intrång. Även för en 1 Ekvivalent ljudnivå anger en medelljudnivå över en tidsperiod. 21

22 enskild individ kan upplevelsen variera från gång till annan. I studier av hur vindkraftverk påverkar upplevelsen av landskapet, konstateras att tillvänjningsprocessen är snabb. En individs upplevelse av hur något medför ett intrång i landskapsbilden, är bland annat avhängigt nyttan av det som orsakar intrånget. Vindkraftverken kommer att placeras i ett landskap bestående av produktionsskog med inslag av skog med högre naturvärden. Vindkraftverken är högt belägna och kommer att synas från andra höjder och från öppna platser i landskapet. De flesta närbelägna bostadshusen ligger dock lägre i terrängen och omges i många fall av skog. Vindkraftverken kommer att förses med belysning för att förebygga olyckor med luftfart. Belysningen kommer att uppfylla de krav som ställs i Transportstyrelsens föreskrifter. För närvarande gäller att de planerade vindkraftverken, som avsevärt kommer att överstiga 150 m, ska markeras med vit färg. De verk som utgör parkens yttre gräns ska förses med belysning som avger ett högintensivt vitt, blinkande ljus. Övriga vindkraftverk ska förses med minst lågintensiva ljus. Om vindkraftverkens högsta fasta punkt överstiger 150 meter över marken ska beslut om markering inhämtas från Transportstyrelsen i varje enskilt fall. En synbarhetsanalys samt fotomontage som visar vyn över landskapet från olika punkter i det omgivande landskapet kommer att tas fram under miljökonsekvensutredningen. Eventuella kumulativa effekter som uppstår i samverkan med omkringliggande vindkraftsprojekt kommer också att beskrivas i den miljökonsekvensbeskrivning som tas fram. 7.5 Friluftsliv Under byggfasen kommer tillgängligheten till området att påverkas, men när vindkraftparken är i drift kommer tillgängligheten att vara i stort sett som innan. Påverkan på turism och friluftsliv kommer att beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen. 7.6 Fauna De långsiktiga effekterna på däggdjur från vindkraft bedöms generellt som små. De flesta däggdjur, som till exempel älg, räv, skogshare och ekorre, bedöms vara anpassningsbara arter. Några barriärer i landskapet för till exempel säsongsbundna vandringar av älg bedöms inte uppkomma. Påverkan på fågelfaunan kan grovt delas in i förluster av livsmiljö, störningar och ökad dödlighet genom kollisioner med verkens torn och vingar, luftledningar och kontakt med transformatorer. De största riskerna för negativa effekter föreligger i närheten av boplatser, viktiga flyttleder och i betydande rastområden. Vid lokalisering av vindkraft är det därför viktigt att ha god kunskap om de lokala fågelförhållandena. Redogörelse för bedömd påverkan på fågelarter, fladdermöss och övrig fauna i området kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 7.7 Övrig naturmiljö En etablering av vindkraftverk innebär en direkt påverkan på mark, vegetation och vatten genom de anläggningsarbeten som krävs i form av vägar, kraftledningar, 22

23 kranuppställningsytor, fundament och mindre byggnader. Dessa arbeten och anläggningar kan leda till förluster och fragmentering (uppdelning av en tidigare sammanhängande yta) av naturmiljöer och påverkan på vattendrag. Genom att vidta nödvändiga skyddsåtgärder, såsom att säkerställa att dränering och anläggning av tillfartsvägar, fundament, uppställningsytor etcetera sker med hänsyn till befintliga värden, kan negativ påverkan på naturmiljön minimeras. Under sommaren 2014 har en naturvärdesinventering genomförts. Redogörelse för bedömd påverkan på naturintressen med hänsyn till skyddsåtgärder kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 7.8 Kulturmiljö En kulturmiljöutredning och en synbarhetsanalys kommer att genomföras och presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen för att beskriva en eventuell påverkan på kulturhistoriskt värdefulla objekt och miljöer. 7.9 Hydrologi Området är idag påverkat av skogsvägar med vägtrummor och diken. En redovisning av bedömd påverkan på områdets hydrologi och vattenmiljöer kommer att finnas i miljökonsekvensbeskrivningen. Erforderliga försiktighetsmått och skyddsåtgärder för att minimera påverkan på våtmarker och vattendrag och deras flora och fauna kommer att redovisas. 23

24 8 Miljömål Vindkraft medför både positiv och negativ effekt på miljön och därmed miljömålen. Största delen av vindkraftens negativa påverkan av miljön uppstår i samband med tillverkningen, installationen och nedmonteringen av vindkraftverket. Ur ett livscykelperspektiv är det därför angeläget att bygga vindkraftverk som kan producera maximalt under sin drifttid, det vill säga höga vindkraftverk i goda vindlägen. Under driftfasen består den negativa påverkan främst av de marginella utsläpp som servicekörningar till verken genererar. Utöver det ger driftfasen inte upphov till några föroreningar till miljön, ingen uppvärmning av sjöar och floder, och markanvändningen är relativt begränsad. På lång sikt bedöms vindkraften därför bidra till måluppfyllelse genom att ersätta mer miljöpåverkande elproduktion. Varje verk i Sjönevad kan årligen komma att producera 10 GWh förnybar el som, om det ersätter fossil elproduktion, reducerar utsläppen av CO 2 med i storleksordningen ton per år 2. Ett flertal livscykelanalyser visar att ett vindkraftverk efter ett års drift producerat ungefär lika mycket energi som gick åt för att producera vindkraftverket. Generellt kan även sägas att om vindresursen nyttjas optimalt krävs färre vindkraftverk och måluppfyllelsen blir större. 2 Det lägre värdet avser elproduktion med fossilgas, det högre med brunkol. 24

25 9 Fortsatt utredningsarbete och miljökonsekvensbeskrivning Följande utredningar och inventeringar har genomförts eller ska genomföras: Fågelinventering Naturmiljöinventering Fladdermusstudie Kulturmiljöutredning Fotomontage, synbarhetsanalys Buller- och skuggberäkningar Hydrologisk utredning När samrådet avslutats kommer en miljökonsekvensbeskrivning att arbetas fram med hänsyn till de synpunkter som kommit in och de ytterligare utredningar som genomförts. Vindkraftparkens utformning kommer under arbetet att anpassas till den kunskap som successivt tillförs projektet. Vattenfall avser att lämna in tillståndsansökan under första kvartalet Välkommen att lämna synpunkter! Kontaktuppgifter finns under kapitel 1. 25