Vård - och. Projektplan 1(29) Medicinsk Teknik och IT. Central Förvaltning. Projektnamn Vård- och stödsamordningsprojektet

Relevanta dokument
Vård och stödsamordningsprojektet. Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Handlingsplan Länsstyrgruppen för psykiatri för uppföljning av landstingets och kommunernas samverkansöverenskommelse

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Arbetsseminarium Avesta

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Vård och stödsamordning i Dalarna

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Brukarrörelsens synpunkter 2015

Vård- och stödsamordning

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

Andra dokument som är av betydelse för utformningen av samverkan mel an kommun och landsting är:

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP

Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation.

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Lokal överenskommelse för vård- och stödsamordning Med utgångspunkt i LGS delregionala överenskommelse

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Projektplan; Inventering av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Evidens. vård och utbildning

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Vet den ena handen vad den andra gör? Lokalt råd för psykisk ohälsa- ett sätt att bry sig tillsammans.

Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens arbetsutskott Syftet med överenskommelsen är att:

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

Psykisk funktionsnedsättning

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR KOMMUNER OCH LANDSTING I DALARNAS LÄN KRING PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR FRÅN 18 ÅR

Barn och familj Missbruk/ beroende. Ökad måluppfyllelse av länsgemensamma mål inom UIV. Ekonomiskt bistånd/ rehab Funktionsnedsättning.

Handlingsplan 18 år och äldre

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum

Vård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet

Riktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med

Samordnad individuell plan, SIP

Socialdepartementet Stockholm

Projektprocessen. Projektprocess

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

PRIO - UPPFÖLJNING och handlingsplan 2016 Bilaga till Överenskommelse

Projektprocessen. Projektprocess

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Brukarstyrd utvärdering av vård- och stödsamordning. Brukarrevision färdigställd hösten 2014

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Länsgemensam strategi i samverkan för stöd till anhöriga

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Projektdirektiv för Samordnad vårdplanering på distans fortsatt införande i Örebro län

AKTIVITETSPLAN SUD antagen SUD-rådet Reviderad Bilaga 1

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Överenskommelse om samarbete mellan landstinget och länets kommuner för insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse. mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med. Psykisk funktionsnedsättning

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.

Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

PRIO - analys och handlingsplan

Projektdirektiv. Verksamhet och Informatik (1)

Utbildning, handledning och implementering av vård- och stödsamordning i LGS-området

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

Lagstiftning kring samverkan

Temagrupp Psykiatri Ordförande: Hugo Wallén Processledare: Edita Paljevic

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Projektplan för Samverkstan

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Program för stöd till anhöriga

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

PROJEKTPLAN GRANSKNING AV SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN KRING PERSONER MED SAMSJUKLIGHET

Minnesanteckningar från styrgrupp för Implementeringsprogram för utveckling av missbruks- och beroendevården i Dalarna.

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

Mottganingsteamets uppdrag

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Transkript:

Projektplan 1(29) Vård - och Projektplan 2012-2014

Projektplan 2(29) 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION 4 1.1 Bakgrund 4 1.2 Syfte 4 1.3 Mål 4 1.4 Effektmål 5 1.5 Projektmål 7 2 KRAV PÅ PROJEKTET 8 2.1 Lagstiftningen 8 2.2 Nationella riktlinjer 9 2.3 Region Dalarna Välfärdsberedningen 9 2.4 Avgränsningar 10 3 KOPPLINGAR TILL ANDRA PROJEKT OCH VERKSAMHETER 11 3.1 Bättre psykosvård 11 3.2 KUR- projektet; kompetensutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. 11 3.3 Erfarenhetspanelen 12 4 TIDPLANER 13 4.1 Handlingsplan 13 4.2 Resursplan 16

Projektplan 3(29) 4.3 Budget och finansiering (kostnadsplan) 17 5. PROJEKTORGANISATION 18 5.1 Organisationsplan 18 5.2 Roller, ansvar och befogenheter 19 5.3 Externa kontakter 20 6 KOMMUNIKATION 21 6.1 Kommunikation och rapportering inom projektet 21 6.2. Intressentanalys 22 7 KOMMUNIKATIONSPLAN TILL PROJEKTETS INTRESSENTER 23 7.1 Dokumentationsplan 24 8. KVALITET 24 8.1 Granskningar och bedömningar 24 8.2 Kvalitetssäkring av externa leverantörer 25 8.2 Riskanalys 25 9. PROJEKTAVSLUT 27 10 REFERENSER 28

Projektplan 4(29) 1 Grundläggande information 1.1 Bakgrund Vård och arbetar sedan flera år tillbaka för att personer i Dalarna med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård- och stödbehov ska beredas möjligheter att få en samordning av sina vård och stödinsatser. Arbetet syftar till att personalen från både landstingets psykiatri och kommunens verksamhet ska ha en gemensam kunskapsgrund och ett arbetssättet som utgår från en evidensbaserad kunskap. Sedan projektet startade 2007 så har 243 personer från kommun och landsting utbildats i en orienterande utbildning 7,5 Hp utbildning och 36 personer har utbildats till vård- och stödsamordnare/case managers 30 Hp utbildning enligt programmet Integrerad psykiatri. I november 2011 beviljades projektet ytterligare statliga stimulansmedel och under hösten 2012 startar ännu en utbildning för vård- och stödsamordnare/case manager. Även en metodhandledarutbildning kommer att starta. För att kunna erbjuda bra psykosvård behöver vi även lära mera om övriga metoder i Nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och ta ställning till vilka rekommenderade metoder som ska erbjudas i vårt län. 1.2 Syfte Syftet med Vård- och i Dalarna är att skapa gemensam kunskapsgrund och samverkansformer mellan landstingets psykiatri och kommunal verksamhet som berör psykiatri, för att kunna erbjuda personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning som har komplexa vård- och stödbehov, möjligheter att få en samordning av sina vård- och stödinsatser. Samordningen ska utformas med brukaren i centrum och med arbetsmetoder som stärker individens återhämtning och självbestämmande. 1.3 Mål Målet med projektet är att patienter/brukare med allvarlig psykisk sjukdom och komplexa vård och stödbehov ska erbjudas samordnade insatserna genom formaliserade arbetssätt. Patienten/brukaren och dennes behov skall vara i centrum och insatserna skall samordnas av en vård- och stödsamordnare/case manager. I resursgrupper samverkar de av brukaren utsedda för att uppnå de mål som patienten/brukaren anger.

Projektplan 5(29) 1.4 Effektmål 1.4.1 Organisation och samverkan Att alla kommuner tillsammans med öppenvårdspsykiatriska mottagningar har överenskommelser för samverkan. Att alla kommuner tillsammans med öppenvårdspsykiatriska mottagningar har lokala styrgrupper för samverkan angående personer med psykisk funktionsnedsättning och komplexa vård och stödbehov som träffas regelbundet och planerar, organiserar och följer upp det gemensamma arbetet. Att de Nationella psykosociala riktlinjerna vid schizofreni och schizofreniliknade tillstånd utgör grund för att ge evidensbaserade insatser till målgruppen psykiskt funktionsnedsatta i kommun och landstingspsykiatri i Dalarna. Att arbetet med utbildning och implementering av Integrerad psykiatri utgör första fasen i denna implementering. Att alla kommuner tillsammans med öppenvårdspsykiatriska mottagningar arbetar enlig modellen Integrerad psykiatri med de personer som har komplexa och sammansatta vård och stödbehov: 1. att det finns en organisation för samverkan som beskrivs i samverkansöverenskommelse. 2. att vård och stödsamordnare/case manager erbjuds till dessa brukare. 3. att vård och stödsamordnaren tillsammans med brukaren samverkar för återhämtning i resursgruppsarbete. 4. att vård och stödinsatser kvalitetssäkras genom kvalitetsstjärnan och genom sk. AUDIT vilket innebär att oberoende granskare inbjuds att följa upp programtrogenheten i verksamheten. Att det finns en länsgemensam överenskommelse som anger hur metodhandledning ska erbjudas och organiseras till alla orter i Dalarna.

Projektplan 6(29) Att planera för regelbundna inventeringar av utbildningsbehov och planera nya utbildningar utifrån framtida behov. Att personer med psykisk funktionsnedsättning, som önskar arbetet ska kunna erbjuds stöd enligt IPS modellen; individanpassat stöd till arbete. 1.4.2 Patient/brukarnytta Att samverkan utgår ifrån ett helhetsperspektiv där brukaren är delaktig och i centrum. Att inom ramen för samordningen beaktas så väl, vård och behandling, rehabilitering, habilitering, hjälpmedel, omvårdnad som stöd och service. Att samverkan utformas så att brukarens integritet och självbestämmande respekteras. Att samverkan och arbetsmetoder leder till återhämtning. Att samverkan och samordning leder till en upplevd god livskvalitet. Att samverkan och samordning möjliggör en ökad delaktighet i samhället och gemenskap med andra. Att samordningen skapar förutsägbarhet och trygghet för brukaren. Att samverkan leder till god psykisk och fysiks hälsa. Effektmålen följs upp av projekt ägaren genom en brukarrevision som genomförs av brukarrörelsen och Högskolan Dalarnas Erfarenhetspanelen 2014.

Projektplan 7(29) 1.5 Projektmål 1.5.1 Samverkan och organisation Att en gemensam länsövergripande samverkansöverenskommelse tas fram och implementeras. Att KUR projektet (Kompetenssatsning för rehabilitering av personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning) leder till att minst en Dalakommun startar att arbete enligt modellen IPS; individanpassat stöd till arbete och att arbetet vänder sig till personer med schizofreni och schizofrenilikande tillstånd som vill ha ett arbete. 1.5.2 Medarbetare Att det utbildas sammanlagt 270 medarbetare från kommun och landsting i den orienterande utbildningen i vård och stödsamordning/case management 7,5 hp. Vilket innebär att ytterligare 30 medarbetare bör erbjudas utbildning. Att det utbildas 24 medarbetare till Vård och stödsamordnare 30 hp. Att det kommer till stånd och genomförs en metodhandledarutbildning för 6-8 medarbetare. Att arbetsledning i kommun och landsting har god kännedom om målen, metoden och kan ge stöd till medarbetare att arbeta enligt modellen Integrerad psykiatri, genom att alla enhetschefer som berörs ska erbjudas en 3 dagars orienterande utbildning. Att utbildade vård och stödsamordnare/case manager arbetar enligt metoden Integrerad psykiatri vilket mäts genom registreringar i Kvalitetsstjärnan vad beträffar programtrogenhet. Att vägledning/handledning erbjuds till alla Dalaorter som i samverkan är i behov av stöd för arbetet enligt modellen.

Projektplan 8(29) 2 Krav på projektet 2.1 Lagstiftningen Förutsättningar I januari 2010 infördes nya paragrafer i hälso- och sjukvårdslagen (1982:736), HSL och socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. 8 a HSL (ändrad genom SFS 2009:979) Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. 5 kap. 8 a SoL, (ändrad genom SFS 2009:981) Av lagarna framgår att kommun och landsting är skyldiga att ingå formaliserade och övergripande överenskommelser gällande samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Många personer med psykiska funktionsnedsättningar har kontakter med fler huvudmän än kommun och landsting, exempelvis försäkringskassa, arbetsförmedling och skola. Då fler aktörer ingår i vård och rehabilitering krävs en samordning av insatserna så att brukaren/patienten får så effektivt stöd som möjligt. I Samverkan i re/habilitering en vägledning, Socialstyrelsen, 4 kap, framgår att det är myndigheternas ansvar att skapa arbetsmodeller som gör att insatserna ges i rätt ordning och med en helhetssyn på brukarens/patientens behov och förutsättningar. Samverkan blir här ett samlingsbegrepp för samordning och samarbete. Enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL 3 f och socialtjänstlagen, SoL 7, ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov

Projektplan 9(29) tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:979). Landstinget Dalarna och samtliga kommuner i Dalarna har, inom ramen för Region Dalarna, upprättat en gemensam rutin för upprättande av samordnad individuell plan. 2.2 Nationella riktlinjer Vård och s målgrupp avgränsas inte av några diagnostiska kriterier utan kan komma att beröra alla personer med allvarlig sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Komplexiteten och vård och stödbehovet varierar från individ till individ oavsett diagnos. Det är heller inte ovanligt att en person har flera diagnoser. I praktiken utgör personer med schizofreni och schizofreniliknade tillstånd huvuddelen av de personer som är målgrupp för projektet. 2011 publicerades de Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Riktlinjerna är till stöd och styrning för verksamheterna och innehåller rekommendationer om evidensbaserade åtgärder för personer med schizofreni. (Socialstyrelsen: Nationella psykosociala riktlinjer vid schizofreni och schizofreniliknade tillstånd stöd för styrning och ledning 2011) 2.3 Region Dalarna Välfärdsberedningen Region Dalarna är en arena för landstinget Dalarna och kommunerna i Dalarna för att arbeta fram politisk prioritering och strategier inom välfärdsområdet. I januari 2012 fattades ett beslut i den regionala chefsgruppen i den sk. Välfärdsberedningen att psykiatriområdet ska ingå i den uppbyggda regionala ledningsstrukturen. Styrgruppen för Vård och

Projektplan 10(29) gavs uppdraget att utgöra länsstyrgrupp för detta och fick följande uppdrag av Eva de Marothy som är chef för social utveckling : Att i enlighet med de nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd ansvara för den länsövergripande samordningen och uppföljning av landstingets och kommunernas samarbete med implementeringen av de berörda riktlinjerna. Att ta fram en handlingsplan för uppdraget samt lämpliga deltagare för regionala/ lokala arbetsgrupper. I arbetet bör någon eller några representanter från brukarorganisationerna ingå. 2.4 Avgränsningar Vård och avgränsas inte av några diagnostiska kriterier utan kan komma att beröra alla personer över 18 år med psykiskt funktionshinder/psykisk sjukdom och som är i behov av stöd/insatser från både kommun och landsting. Begreppet psykiskt funktionshinder hänvisar till konsekvenserna som den psykiska sjukdomen leder till för individen. WHO:s definition av begreppet funktionshinder: Funktionshinder är ett samlingsbegrepp för funktionsnedsättningar, aktivitet begränsningar och delaktighetsinskränkningar. Bakgrunden till funktionshindret kan vara skada eller sjukdom. Hur omfattande funktionshindret blir är också beroende av faktorer i omgivningen som kan vara underlättande eller hindrande. Sjukvårdens och socialtjänstens insatser är enligt denna definition en del av den Funktionshindrades omgivning och målet är att anpassa dessa insatser så att

Projektplan 11(29) funktionshindret blir så litet som möjligt för den enskilde. Definition av begreppet psykiskt funktionshinder, SOU 2006:100, s.326 En person har ett psykiskt funktionshinder om han eller hon har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och dessa begränsningar har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Svårigheterna ska vara en konsekvens av psykisk störning. Personer med samsjuklighet berörs samt patienter/brukare som vårdas på öppen psykiatrisk tvångsvård. Personer med lindriga och kortvariga tillstånd berörs inte. 3 Kopplingar till andra projekt och verksamheter 3.1 Bättre psykosvård Vård- och samarbetar nära med det nationella projektet Bättre psykosvård vars syfte är att implementera de NR vid schizofreni. Landstinget Dalarna har tecknat ett avtal med Bättre psykosvård om att avdela personella resurser för att arbeta med implementeringen i Dalarna, Gävleborg, Värmland och Örebro. Två medarbetare har tilldelats ansvar som regionala processledare. Projekt ägaren för Vård och är arbetsledare för dessa två processledare och styrgruppen för Vård och följer regelbundet upp processledarnas arbete. 3.2 KUR- projektet; kompetensutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. KUR projektets syfte är att skapa en gemensam kunskapsbas som grundas på evidens och beprövad erfarenhet. Försäkringskassan ansvarar för denna kunskapssatsning. Satsningen görs i samverkan mellan försäkringskassan, arbetsförmedlingen, kommunen och landstinget. I Dalarna syftar satsningen till att sprida kunskap om metoden IPS Individuall Placement and Support. Styrgruppen för vård och stödsamordning är också styrgrupp för

Projektplan 12(29) KUR- projektet i Dalarna. Medarbetare från landstinget Dalarna samverkar med KUR projektet i genomförande av 3 stora föreläsningar och 7 lokala konferenser under 2012. 3.3 Erfarenhetspanelen Inom ramen för filosofie doktor, Ulla Karin Schöns, forskning om brukarmedverkan och återhämtning i en kunskapsbaserad praktik, startade en rekrytering och utbildning av personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa våren 2012. Brukare och anhöriga deltog i en forskningsutbildning och en Erfarenhetspanel bildades. Syftet med Erfarenhetspanelen är att studenter, lärare, forskare samt medarbetare i kommun och landsting ska erbjuda en erfarenhetsbaserad kunskap. Vård- och är referensgrupp och följer Erfarenhetspanelens arbete vid varje styrgruppsmöte.

Projektplan 13(29) 4 Tidplaner 4.1 Handlingsplan Följande handlingsplan har arbetats fram och gödkänts av Välfärdsberedningen. Handlingsplan Länsstyrgruppen för psykiatri 2012-2014 för länsövergripande samordning och uppföljning av landstingets och kommunernas samarbete med personer med psykiska funktionsnedsättningar och implementering av NR för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Vad Syfte Till vem Hur När Ansvar Arbetsseminarium nr 2 Implementering av NR och relationen till Integrerad psykiatri Enhetschefer I kommunen och landstingets psykiatri Seminariu m 10/9 Länsstyrgruppen Projektledare Fortsatta arbetsseminarier Nätverket Enhetschefer för Integrerad psykiatri Stöd för implementering/v äg-ledning och erfarenhetsutbyte Enhetschefer kommun och landstingspsykiatri Två gånger per år Oktober Mars Projektledare Information till chefsgruppen Region Dalarna Information och förankring hos Socialchefer Vid ordinarie Länstyrgruppens ordförande

Projektplan 14(29) Information till Psykiatrins Specialtitetsgrupp beslutsfattare Verksamhetschefer möte Vad Syfte Till vem Hur När Ansvar Kunskapsseminarium? Information och förankring hos beslutsfattare Socialchefer Verksamhetschefer?? Regionalt samverkansöverenskommelse Kvalitetssäkring Alla medarbetare I kommun och landsting Process Region Dalarna Dec. 2012 Länsstyrgruppen Länsstyrgruppens ordförande Projektledare Metodhandledning Kvalitetssäkring Utbildade VoS/CM Metodhandle dning upphandlas HT 2012 Psykiatrins utvecklingsenhet Metodhandledareutbildning Fördjupande kunskaper att handleda medarbetare och verksamheter Utvalda VoS/CM Högskoleutb. HT 2012 VT 2014 Länsstyrgruppen för psykiatri Högskolan Dalarna Plan/överenskommelse för metodhandledning i framtiden Kvalitetssäkring Projekt sekr tar fram underlag VT 2013 Projektledare Prosess i Region Dalarna 7,5 hp vt 2012 ht 2012 Gemensam kunskapsgrund kommun och landstingspsykiatr i 30 Hp utbildning till vård och Gemensam kunskapsgrund Medarbetare i kommun och landstingspsykiatri Medarbetare i kommun och Högskoleutb. Klar okt. 2012 Länsstyrgruppen för psykiatri Högskolan Dalarna Högskoleutb. Ht 2012 - vt Länsstyrgruppen för

Projektplan 15(29) stödsamordnare kommun och landstingspsykiatr landstingspsykiatri 2014 psykiatri Högskolan Dalarna Vad Syfte Till vem Hur När Ansvar Nätverket Vård och stödsamordnare/cm i Dalarna Stöd till de utbildade Utveckla och följa upp implementering Utbildade VoS/CM Två gånger per år Heldag Oktober Mars Projektledare KUR Kompetensutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Kompetensutveckl.FK, AF kommuner och landsting Medarbetare som möter personer med psykisk funktionsnedsättn. Lokala seminarier Studiecirklar Impl. IPS HT 2012 FK Samverkansnämnd Länsstyrgruppen för psykiatri Hemsida inom ramen för Region Dalarna Göra information om samordning lätt tillgänglig Medarbetare i kommun och landsting Samordning med Region Dalarna HT 2012 Projektledare Plan för implementering av NR Tydliggöra HT 2012 Länsstyrgruppen för psykiatri Arbetsbeskrivning för registrering i kvalitetsregistret PsykosR och Kvalitetsstjärnana Möjliggöra för medarbetare i psykiatrin att registrera Till medarbetare i landstingspsykiatrin HT 2012 Processledare Bättre psykosvård Projektledare i PsykosR och Kvalitetsstjärnan

Projektplan 16(29) 4.2 Resursplan Namn Uppdrag Antal timmar Period Muntligt/Skriftligt Stefan Projektägare 150 tim 2012-2014 Skriftligt Lisa Ask Projektledare 100 % 2012-07- 01 2014-06 30 Skriftligt Rick Bennison Projektadministratör 200 timmar per termin 2012 2014 - Ulla- Karin Schön Utbildningsansvarig 2012-2014 Skriftligt Lars Erdner Utbildningsansvarig 2012-21014 Skriftligt Styrgruppens åtaganden Ca 40 timmar per år och deltagare -

Projektplan 17(29) 4.3 Budget och finansiering (kostnadsplan) Kostnader Avdelning Period Kostnad Projektledare LT Dalarna Psykiatrins Utv.enh. 2012-01-01-2014 -06-30 1 559 000 Resor 2012 2013 35 000 Litteratur till utbildningar 2012-2013 170 000 Föredrag 2012-2013 60 000 Chefsutbildn. 3 dagar 2013 110 000 Högskole utb. 2012 260 000 Orienterande 7,5 HP Högskole utb. 2013 270 000 Orienterande 7,5 HP Komp. Utb 2012 2013 55 000 Högskoleutb. 2012-2014 1 550 000 30 HP Metodhandled.utb. 2012 2014 400 000 Driftshandledning 2012 2013 270 000 Övriga utb. Kostnader 2012 2014 155 000 Summa kostnad 4 899 000

Projektplan 18(29) 5. Projektorganisation En länsövergripande styrgrupp finns sedan 2007 med representation från kommunerna, Landstinget Dalarna och Dalarnas nätverk för psykisk hälsa. Sedan en våren 2012 deltar även adjungerande representanter från Försäkringskassa och högskolan Dalarna och projektet Bättre psykosvård vid styrgruppsmöten. Våren 2012 fattades ett beslut att området psykiatri ska utgöra en plattform i Region Dalarna, vid sidan av missbruk, barn och ungdom, äldre och omsorg och e- hälsa. Styrgruppen för Vård och stödsamordning i Dalarna fick därmed sin organisatoriska tillhörighet inom Region Dalarna. 5.1 Organisationsplan Region Dalarna Välfärdsberedningen Chefsgrupp Specialitetsgruppen Verksamhetschefer landsting + kommun Social utveckling Chef plattformsledare Styrgrupp Styrgrupp Styrgrupp Styrgrupp Psykiatri Styrgrupp Barn & unga Äldre Missbruk E- hälsa Lokala styrgrupper Lokal styrgrupp

Projektplan 19(29) 5.2 Roller, ansvar och befogenheter Projektägare: Stefan. Ansvarar för projektets budget. Upprättar projektdirektiv. Ansvarar tillsammans med projektledare för effektmål och projektmål. Utser projektledare och tilldelar resurser. Ansvarar för att ta beslut tillsammans med styrgruppen. Godkänner projektets leveranser. Ordförande i styrgruppen. Stödjer och är arbetsledare för projektledaren. Styrgruppen: Är projektets beslutande organ. Fastställer projektdirektiv och projektplan. Bedömer resultat och om projektet ska drivas vidare. Beslutar angående förslag och förändringar. Tillför resurser i projektet. Stödjer aktivt projektledaren.

Projektplan 20(29) Projektledare: Lisa Ask Ansvarar tillsammans med projektägaren för effektmål och projektmål. Ansvarar för projektets resultat, fram till slutrapport. Ser till att projektmål uppnås. Planerar och organiserar. Kallar och dokumenterar styrgruppsmöten. Föredragande vid styrgruppsmöten. Kommunicerar, engagerar och motiverar. Rapporterar till styrgruppen om eventuella förändringar, risker och problem. Samarbetar med utbildningsanordnare. Samordnar chefsnätverk och vård- och stödsamordnarnätverk. Projektadministratör: Rick Bennison. Ansvarar tillsammans med projektledaren för upphandling av föreläsare och litteratur mm. Ansvarar för uppföljning av ekonomisk plan tillsammans med landstingets ekonomiavdelning. Stöd till projektledare angående samarbete och avtal med utbildningsanordnare. 5.3 Externa kontakter Enhetschefer öppenvårdspsykiatrin Enhetschefer med ansvar för kommunens psykiatri

Projektplan 21(29) Högskolan Dalarna kontakt: Ulla Karin Schön Privat utbildningsanordnare Evidens Tommy Nordin och Lars Erdler. Erfarenhetspanelen Ulla Karin Schön Nätverket för psykisk hälsa Calle Svensson Attention, Magnus Karlsson RSMH, Rolf Eriksson IFS. 6 Kommunikation 6.1 Kommunikation och rapportering inom projektet Redogör enligt vilka principer man kommunicerar och rapporterar inom projektet. Specificera hur ofta man ska rapportera, typ av rapportering samt vilka möten som ska hållas och hur ofta. Ta med följande punkter: Styrgruppsmöten hålls ca var annan månad. Rapport till Välfärdsberedningens chefsgrupp en gång i månaden samt rapport till Välfärdsberedningen minst en gång per termin. Rapport till Specialitetsgruppen, verksamhetschefer i psykiatrin Dalarna vid varje möte. Nätverket för vård och stödsamordning; utbildade vård och stödsamordnare. Möte en gång per termin. Enhetschefer för öppenvårdspsykiatrin och kommunens psykiatri möten 1 gång per termin. Uppföljningsrapporter och protokoll från styrgruppens möten distribueras till styrgruppen och verksamhetschef för psykiatrin samt chef för social utveckling vid Region Dalarna; Eva de Marothy.

Projektplan 22(29) 6.2. Intressentanalys 6.2.1 Kärnintressenter Kärnintressenter i projektet är: Länsstyrgruppen för psykiatri i Region Dalarna som samlar chefer på olika nivåer från kommun och landsting samt representanter från brukare och intresseorganisationerna. Till styrgruppen adjungeras representant från Högskolan Dalarna, projektledare från KUR projektet och nationella processledare från Bättre psykosvård. Psykiatrin i landstinget Dalarna Verksamheter i kommunerna som berör socialpsykiatri. Brukare/anhöriga och intresseorganisationerna Region Dalarna med Välfärdsberedningen. Kärnintressenterna påverkas av projektet genom att medarbetare ges kunskaper som påverkar samverkan och delvis arbetsuppgifterna. Kärnintressenterna kan stödja projektet genom att delge informera om projektet och att skapa organisatoriska förutsättningar för medarbetare att arbeta enligt Integrerad psykiatri. Rådande politiska beslut i kommun och landsting kan påverka utfallet i projektet. Vård och innebär en kraftsamling så till vida att brukare /patienter med komplexa vård och stödbehov prioriteras och samordning framhålls som en viktig komponent i rehabiliteringen. Detta leder till att medarbetares engagemang för målgruppen måste ökas. 6.2.2. Primära intressenter Primära intressenter för projektet är: Enhetschefer Fackföreningar på berörda arbetsplatser Brukarrörelsen

Projektplan 23(29) Vård och stödsamordnar Nätverket Högskolan Dalarna Medarbetare i psykiatrin Medarbetare i kommunal verksamhet Primära intressenter som enhetschefer och medarbetare påverkas av projektet genom att nya evidensbaserade, formaliserade arbetsmetoder ska implementeras. Prioriteringar kan komma att krävas. Om arbetsmetoden ska kunna tillämpas fullt ut förutsätter det att samverkansöverenskommelser beskriver det mandat som vård- och stödsamordnare ges. För medarbetare, kanske framför allt i kommunal verksamhet, innebär Integrerad psykiatri delvis nya arbetsuppgifter. 6.2.3 Sekundära intressenter Media Alla medarbetare i landstinget Samhällsmedborgare Patienter Anhöriga 7 Kommunikationsplan till projektets intressenter Informationsmöten har genomförts på uppdrag av enhetschefer i kommun och landsting. Mail med information om projektet till utbildade VoS/CM sker fortlöpande på förekommen anledning men minst en gång per termin. Mail med information om projektet till enhetschefer i kommun och landsting med sker fortlöpande på förekommen anledning men minst en gång per termin. Uppföljningsrapporter sammanställs till Socialstyrelsen fortlöpande. Dessa rapporter delges styrgruppen.

Projektplan 24(29) 7.1 Dokumentationsplan Dokumentansvarig är projektledaren. Ansvarig för dokumentation av ekonomiska transaktioner är projektadministratören. De dokument som produceras inom ramen för projektet publiceras på Region Dalarnas hemsida under flik för området psykiatri Styrgruppens signerade protokoll arkiveras på psykiatrins utvecklingsenhet. 8. Kvalitet 8.1 Granskningar och bedömningar Granskningar/Bedömningar (exempel) Ansvarig Slutdatum Projektgranskning Projektledare/Styrgrupp Fortlöpande Dokumentgranskning Projektledare/Styrgrupp Fortlöpande Produktgranskning/ Leveransgranskning Kontraktsgranskning Projektledare med hjälp av referensgrupp Projektägare, projektledare och projektadministratör. Fortlöpande Fortlöpande Milstolpegranskning Projektledare/styrgrupp Fortlöpande

Projektplan 25(29) 8.2 Kvalitetssäkring av externa leverantörer Externa leverantörer är: Högskolan Dalarna Utbildning: Vård och stödsamordning/case management evidensbaserade psykosociala insatser 7,5 HP Utbildning: Att arbeta som vård och stödsamordnare 30 Hp Utbildningarna regleras genom avtal och utvärderas av kursansvarig. Evidens FoU Metodhandledning driftshandledning Utbildning: Metodhandledarutbildning Regleras genom avtal och följs upp genom utvärdering som görs av kursansvarig. Fornby Folkhögskola Tillhandahåller lokaler samt övriga arrangemang vid utbildningar och metodhandledning. Moskogen Tillhandahåller lokaler samt övriga arrangemang vid utbildningar och metodhandledning. 8.2 Riskanalys Vid arbetsseminarium 12 09 10 genomfördes en SWOT- analys och följande risker identifierades.

Sannolikhet (S) Konsekvens (K) Riskvärde (S)+(K) PROJEKTiL ver 1.4.1 Projektplan 26(29) NR Risker Åtgärdsförslag 1 Prat inte omsätts i handling Lokala styrgrupper Tydliga mål Förankring av mål i Region Dalarna och resp. chefsgrupper 2 Lokala styrgrupper saknas Införa lokala styrgrupper som del i implementeringen 3 Utbildning/för få utbildade Utbilda fler i 7,5 hp utb. Våren 2013 4 Krav på flera/många/omfattande förändringar leder till frustration Prioritera Registrera Integrerad psykiatri KUR - IPS 5 Metoden/målen är inte förankrade i alla led Metodiskt arbete i Region Dalarna 6 Dålig ekonomi Sparbeting Inga vikarier vid utbildning

Projektplan 27(29) 7 En del av arbetstiden syns inte i systemen för uppföljning 8 Vissa medarbetare hotas i sin yrkesroll 9 Upplevs ta mera tid i anspråk än sedvanligt arbete 10 Att en del medarbetare inte uppfattar att det finns ett problem, dvs man är nöjd med nuvarande åtgärder 11 Att metoden ska implementeras hos två huvudmän 12 Att vi inte har samma dokumentation Se över hur uppföljningssystemen kan anpassas ex Elvis Informera och utbilda Inledningsvis ja. prioritera göra rätt saker höjer kvalitén Utbilda och informera om återhämtning, medinflytande och höjning av ambitionen. Förankring i Region Dalarna Brukaren har pärm med personlig plan och eller SIP, huvudmännen dokumenterar i sina system. 13 Brister i utvärdering Kvalitetsstjärnan och planera för AUDIT 14 Trots metoden tas beslut ovanför brukarens huvud Kräver attitydförändringar Utbildning -Info 15 Byte av personal 9. Projektavslut Länsstyrgruppen för psykiatri inom Välfärdsberedningen Region Dalarna fortsätter sitt arbete även efter att Vård och avslutas.

Projektplan 28(29) Diskussioner förs angående behovet av sk. plattformsledare för psykiatriområdet i region Dalarna. Projektledaren ansvarar för att göra en slutrapport som presenteras för intressenter i kommun och landsting samt Region Dalarna. Under 2013 påbörjas arbetet med brukarrevision i samarbete med Högskolan Dalarna och Erfarenhetspanelen. Brukarrevisioner genomförs 2014. Projektägaren ansvarar för att revisionen genomförs. En länsgemensam samverkans överenskommelse finns presenterad och signerad. En länsgemensam överenskommelse finns som beskriver rutiner för metodhandledning i Integrerad psykiatri. En plan ska arbetas fram för regelbundna inventeringar av gemensamt utbildningsbehov för medarbetare från landstings- och kommun psykiatri. Projektet är avslutat när: slutrapporten är godkänd av projektägaren och länsstyrgrupp. all projektdokumentation är arkiverad på Psykiatrins utvecklingsenhet och inlagda Region Dalarnas hemsida. projektdirektiv, projektplan och slutrapport är diarieförd. ansvarig är utsedd för att följa upp projektets nytta för verksamheten. projektägaren har förklarat projektet avslutat. 10 Referenser Hälso- och sjukvårdslagen (1982:736), HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Socialstyrelsen (2008) Samverkan i re/habilitering en vägledning.

Projektplan 29(29) Socialstyrelsen (2011) Nationella psykosociala riktlinjer vid schizofreni och schizofreniliknade tillstånd stöd för styrning och ledning. Statens offentliga utredningar SOU 2006:100; Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder.