Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också innehålla radonhaltigt vatten. Vid inandning så sönderfaller radon och avger alfa-partiklar vilka kan orsaka DNA-skada på celler och som i sin tur kan leda till lungcancer (1, 4). Radon och rökning: Rökning är en oberoende riskfaktor för lungcancer. Den relativa risken för lungcancer är större för rökare och ex-rökare. Den extra risken för lungcancer kommer från radonexponering, radon ger en synergisk effekt. Denna exponering är proportionell till radonhalten i luften som mäts i Bequerel/ m 3, och hur många år man exponeras för radon (1, 4). Radonexponeringen orsakar cirka 400 av de 2 800 lungcancerfallen per år i Sverige. Radon i bostaden svarar för i snitt cirka hälften av den totala stråldosen per person och år3. Cirka 280 000 småhus bedöms ha radonhalter över Socialstyrelsens riktvärde på 200 Bq/m 3 (2, 4). Mätmetod: Radonhalter i vatten och livsmedel uppmäts med gammaspektroskopi. För att mäta radon i inomhusluft används spårfilm med filter som sedan skickas till laboratorium för analys (3, 4).
Studiedesign Hypotes/frågeställning: Leder radonexponering till Lungcancer? Studiedesign: Retrospektiv kohortstudie. För att vi kommer att studera endast en exponering. Vi har valt bort fallkontroll för att vi inte vet hur mycket radon grupperna utsatts för (de som har bott i radonhus kanske inte vet om det). Fall-kontroll passar också bättre till små studier. Prospektiv studie har valts bort pga. Det tar så pass lång tid för en cancer att utvecklas. Tvärsnittsstudie är bortvalt pga. vi får en uppfattning vid bara en tidpunkt, vilket omöjliggör för oss att utreda eventuell kausalitet. Vi måste ha en tidsaspekt, så vi kan se att radonexponeringen kom före lungcancern, i enlighet med Hill s kriterie om temporalitet. Kohortstudien: De exponerades definition: Vatten, blåbetong via arbetsplats och i hemmet. Vilka ingår i referenspopulationen: De som inte ingår i den exponerade gruppen. Alternativ referenspopulation: Sveriges befolkning, dock dåligt pga. det blir svårt att kontrollera om denna grupp blivit exponerade eller inte. Fördel, ju fler desto bättre. Definition av utfall: Individer inom populationen som diagnostiserats med lungcancer under sin livstid. Man skall dock minnas att våra fall reflekterar en symtomgivande cancer, skulle inklusionskriteriet vara lungcancer även funnet vid obduktion, ökar förekomsten. (5) Studiebas: År 2008 -------------------------------------------- År 1978 Sjuka-- --------exponerade ------- Friska-- --------- 20-40 åringar (kvinnor och män) som bor dalarna, år 1978. Sjuka--- -------oexponerade------- Friska-- Vi har valt att göra undersökningen på människor i dalarna pga. att radonexponeringen är mer koncentrerad i vissa områden än andra inom landskapet (Se bilaga A). Vi förväntas då att se skillnader i lungcancerincidens mellan de områden som har hög respektive låg exponering. Uppgifter om vilka som ingår i kohorten tas från folkbokföringsregister från 1978. Uppgifter om rökvanor erhålls genom enkätutskick. Om personen dött, kollar vi i journaler för att få reda på om personen i fråga var rökare eller icke-rökare. År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Nästa steg är att identifiera de fall som är exponerade av radon. Detta görs genom att igen kolla i folkbokföringsregistret få uppgifter om var i länet de bor/bott. Detta för att vi vet att vissa geografiska områden har högre exponering än andra (Se bilaga A).
Studiens precision: Precisionen ökar om vi ökar studiepopulationen. Går alltid att göra en större studie, men man måste begränsa sig. En kohortstudie skulle ge en bättre precision. Vi har valt att studera retrospektivt pga. lungcancer går långsamt att utveckla, alltså krävs en viss latensperiod. Dessutom skiljer sig individer åt vad gäller benägenhet att söka för symtom. Ju längre latenstid som används, desto fler kommer söka som symtomen blir värre. Bias: Felklassificiering: Människor som jobbat med blåbetong/radon kanske har exponerats så pass lite så det är försumbart. Tex. Att de jobbat endast något år och därefter slutat. Confounders: Rökning leder till lungcancer, löses genom stratifiering. Asbestexponering leder till lungcancer. Majoritet av de som är icke-rökare är kvinnor, kön bör därför tas hänsyn till. Selektionsbias: En möjlig selektionsmekanism är att människor som väljs ut är ej representativa. Bortfall: Folk som flyttar från dalarna under studiens period kollar vi med personnumret upp i cancerregistret om de fick lungcancer, och utgör då inte ett bortfall. Folk som dör av annan anledning. Folk som inte svarar på enkäten. Detta kan påverka resultatet genom att vi får en mindre population som resulterar i en mindre precision. Analysmetod: Rater bör användas. Exponerade Oexponerade Fall: a b Population: M_1 M_0 Ratkvot/RR = (a/m_1)/(b/m_0) Vi använder kumulativ incidens för att få med alla fall av lungcancer i populationen. Kausalt samband: Om kausalt samband föreligger, rekommenderar vi att: Flytta från området Förbjuda bolag att använda radonhaltiga material Installera fläktar och vattenavskiljare (som tar bort radonet) Subventionering av fläktar och vattenavskiljare
Bilaga A http://www.w.lst.se/template/newspage.aspx?id=4535
Källor: 1. Rubins Pathology, clinicopathologic foundations of medicine. 5:th ed. Rubin, Strayer. 2008, Lippincott. 2. http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/72b54895-59c0-4017-9961- B108F0EDFECA/3072/20051013.pdf 3. www.gammadataradon.se 4. www.nationalencyklopedin.se - sök på radon 5. Grunderna i epidemiologi. Studentlitteratur 2:nd ed. Anders Ahlbom & Staffan Norell