Barn- och utbildningsförvaltningen 1 (6) 2009-11-03 Till Barn- och utbildningsnämnden Byskolornas utveckling i Simrishamns kommun. Dnr: 2009/125 Förvaltningen har fått i uppdrag att skapa ett underlag för en politisk behandling av byskolornas framtid. Problemet är inte entydigt utan innehåller en rad olika aspekter, vilka inte alla direkt berör skolverksamheten. Sammanfattning Utgångspunkter 1. Skolorna måste uppfylla styrdokumentens olika kvalitetskrav i verksamheten, vilket kräver att man kan skapa rimligt stora elevgrupper. 2. Skolorna måste ha tillgång till personal med olika kompetens för att skapa möjlighet till en likvärdig utbildning. Den ekonomiska resursen för detta skapas av de skolpengar som eleverna genererar. 3. Skolorna har en viktig symbolisk betydelse för byarna och dess invånare och utgör ofta samlingslokaler för olika verksamheter. Det finns kommuner som av dessa skäl ger ökat stöd till skolverksamheten. Dock skapar detta svårigheter i ett skolpengssystem genom att mindre friskolor kan kräva samma kompensation. 4. Eventuella ekonomiska besparingar skapas i första hand genom att begränsa skollokalernas yta i kommunen. Begränsningar av lokaler ger mindre kostnader för drift och underhåll och dessutom ett minskat behov av investeringar i renoveringar för att utveckla skollokaler. Besparingarna hamnar i kommunens totala budget. För att belysa de olika aspekterna beskrivs här ett antal olika scenarier för byskolornas utveckling. Självklart kan man tänka sig ytterligare alternativ, som, i det fall de blir aktuella, kan belysas på samma sätt som de som tas upp i detta underlag. De olika scenarierna kan kräva förändringar i skolskjutsorganisationen, vilket i något fall kan ge upphov till ökade skolskjutskostnader. För att bedöma en byskolas möjliga utveckling försöker vi här se på deras genomsnittliga flöden av elever till skolverksamheten. Elevkullarna kan variera kraftigt och det går inte att dra några långtgående slutsatser utifrån om en förskolklass råkar var ovanligt liten eller ovanligt stor. Förvaltningens bedömning är att det genomsnittliga inflödet bör vara minst 13 elever/år. ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Lilla Rådmansgatan 2 TELEFON: 0414-81 95 00 FAX: 0414-81 97 18 E-POST: barnutbildning@simrishamn.se Dokument: C:\Documents and Settings\mafr\Skrivbord\Byskolornas utveckling 09.doc
2 (6) Bakgrund Kommunen är skolans huvudman och ansvarar över verksamheten. I det ligger bl.a. att skapa och ge skolor förutsättningar för att på lika villkor kunna nå de nationellt formulerade målen. Alla elever har rätt till kunskap. Betyget godkänd anger den kunskapsnivå alla elever har rätt att minst nå. Beslut som tas eller inte tas på den kommunpolitiska nivån får direkta konsekvenser i den lokala skolan och påverkar barns/elevers möjligheter. Antalet barn och elever minskar i Simrishamns kommun. Födelsetalen har under ett antal år legat runt ca 140 barn, vilket är en halvering mot det som gällde på 90-talet. I tidigare utredning har förvaltningen i olika scenarier beskrivit en koncentration av skolverksamheterna för att effektivare kunna rikta resurser till gagn för eleverna. I centrala Simrishamn har nu grundskoleverksamheten koncentrerats genom att Jonebergsskolan har utrymts från all skolverksamhet. Antalet barn i förskola och i grundskolans år 1-6 kommer fortsättningsvis att vara låg, varför det är nödvändigt att se över skolverksamheterna i kommunens byar ännu en gång. Diskussionen om förändring av våra byskolors verksamhet är känslomässigt laddad. Skolorna är för många symboler för byarnas livskraft och engagerar i detta andra verksamheter som inte direkt berörs av skolverksamheten. Skolans lokaler används också av många kommuninvånare i olika föreningsverksamheter och i samband med privata evenemang. Enligt gällande statliga styrdokument är det viktigt att vi erbjuder alla elever en likvärdig undervisning av hög kvalité. För få lärare begränsar möjligheter att ha tillgång till den kompetens som behövs för att möta ämnenas djup på olika stadier och för att kunna ge relevant hjälp till elever i behov stöd. En skola, som ska ha en verksamhet under en längre period, måste ha ett minimikrav på bemanning och kompetens som inte bara formas för stunden. Skolan måste också kunna hantera elever i behov av särskilt stöd och vars antal och behov växlar över tid. Skolan har också ansvar för att stödja elevernas sociala utveckling. Behovet av fler jämnåriga kamrater och krav på samarbete i undervisningssituationerna ökar efterhand i grundskolan. Den sociala gemenskapen är viktig för barn/elever. Olika sociala processer är mycket väsentliga i en ung människas personlighetsutveckling. Lärandet har också med relationer att göra. Lärandet sker genom deltagande och genom deltagarnas samspel. Språk och kommunikation är därför grundläggande element i lärprocesserna. Skollokalerna måste hålla en godtagbar kvalité för den verksamhet som ska bedrivas där. Speciallokaler kostar mycket pengar i både drift och underhåll. Tvingas skolverksamheten hålla dessa lokaler igång på rådande skolpengar drabbar det skolans övriga verksamheter. Många speciallokaler används av skolorna endast under ett fåtal timmar i veckan. Fritids- och föreningsverksamhet använder i regel lokalerna betydligt mer. Detta är i och för sig bra, men kostnaderna belastar ändå skolan.
3 (6) Särskolans utveckling måste också beaktas. Antalet elever i grundsärskola är för närvarande ganska stabilt. Undervisningen i grundsärskolan ska ge eleverna en utbildning som så långt som möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Undervisningen ska anpassas efter varje elev och arbetssätten ska variera. Särskolan är numera lokalintegrerad för att möjliggöra god samverkan och för att skapa social gemenskap med jämnåriga. För ytterligare underlätta samverkan mellan skolformerna är verksamheten uppdelad på de rektorer, som ansvarar för motsvarande stadier i grundskola. Gymnasiets rektor ansvarar för gymnasiesärskolan. Antalet elever i träningsskolan minskar. Dessa elever har olika grader av utvecklingsstörning och i sådan omfattning att de inte klarar särskolan. Dock samverkar träningsskolans och grundsärskolans verksamheter. Exempel på olika kvalitetskrav i skolans verksamhet Allmänna krav: Skolan ska ha handlingskompetens för att agera i den decentraliserade och måloch resultatstyrda skolan. Skolan ska vara självutvecklande med ett internt system för sitt skolutvecklingsarbete. Skolan ska ha höga förväntningar på elevernas prestationer. Resurser ska tillhandahållas för elever med annat modersmål; studiehandledning, resurser för tolk, utbildade pedagoger i svenska som andraspråk etc. Stor samsyn och röd tråd mellan vuxna och barn, mellan lärare och föräldrar Organisation: I skolan förväntas lärare och rektor utforma en undervisningsmiljö som gör det möjligt att nå de nationella målen i Lpo 94. En ordnad och sammanhållen miljö. Flera lärare med olika kompetenser ska finnas som kan komma eleverna till gagn i alla skolans ämnen. Klasser som är åldersintegrerade ska ha en låg spännvidd i ålder för en riktad och medveten undervisning. I skolan ska inte eget arbete och aktiviteter bedrivas för att hålla eleverna sysselsatta och/eller att lösa organisatoriska svårigheter. Skolan ska ha en ledare som kombinerar rektorsrollens olika funktioner att vara chef, strateg och ledare. Undervisning: I tidiga skolår ska läs- och skrivundervisningen vara tydlig och välstrukturerad med kompetenta lärare. Undervisningssätten ska ge hög stimulans i samband med elevernas lärande. Skolan måste ge eleverna mångfald och variation i undervisningen så att lärande utvecklas. Pedagogerna ska vara medvetna om att de kan förebygga och minska behov av särskilt stöd genom det sätt de undervisar och/eller bemöter elever. Lärare ska samarbeta för god utveckling på skolan.
4 (6) Sociala krav: Det ska finnas en social gemenskap (relationer och samspel) med många barn i olika åldrar och med jämnåriga. Detta är viktigt för elevernas personliga utveckling och lärande. Skolverket har i olika undersökningar visat att lärandet utvecklas mer gynnsamt i medelstora klasser/grupper. Den kollektiva interaktionen kräver lagom antal elever (15-20 st). Minimikrav på en skolas bemanning Förskoleklass och fritidsverksamhet år 1-3 Förskollärare och fritidspedagoger som arbetar i förskoleklassen och fritidshem för yngre barn. För att täcka basbehov behövs minst en personal under skoltid. Behov: 1,5 personal. Grundskola år F 3 Grundskollärare med mera generell kompetens. Lärare med särskild kompetens i läsinlärning Någon lärare med specialpedagogisk kompetens. Någon lärare med kompetens i Svenska som andraspråk Lärare med IKT-kompetens Behov: 3,5 personal Grundskola år 4-6 Grundskollärare med generell kompetens. Lärare med särskild kompetens i svenska/so Lärare med särskild kompetens i matematik och NO Grundskollärare med särskild kompetens i engelska. Lärare med särskild kompetens i slöjd, musik, idrott/hälsa, hemkunskap och bild. Någon lärare med kompetens i Svenska som andraspråk Någon lärare med specialpedagogisk kompetens. Lärare med IKT-kompetens. Behov: 3 personal Ledning och administration Ledare (rektor/verksamhetsledare) under rektor/enhetschef 0,5 1,0 beroende på om skolan omfattar f-3 eller f-6 och om den samordnas tillsammans med andra skolor. Administration/handläggning 0,5 skolassistent
5 (6) Minimiantal elever: Skolpengarna för 15 elever räcker till 1 lärare, vilket då betyder att: F-3 bör omfatta minst 52 elever 4-6 bör omfatta minst 45 elever F-6 bör omfatta minst 97 elever Olika alternativ för byskolornas utveckling Planerade investeringar: St Olof 10,8 mnkr Gärsnäs 14,0 mnkr Kivik 12,5 mnkr Hammenhög 12,7 mnkr Scenario 1: Vi har alla byskolor kvar - alla har förskola och grundskola F-6. Konsekvenser: Flera av skolorna (t ex Skillinge och St Olof) kommer att har ett litet inflöde av elever. Styrdokumentens krav och verksamhetens behov av olika kompetenser är svåra att upprätthålla. Med hänsyn tagit till planerade investeringar och deras effekt på lokalhyran ökar den totala kostnaden med ca 3,3 mnkr till ca 18,3 mnkr. Scenario 2: Vi har byskolorna kvar alla har förskola medan grundskola F-6 samordnas på pedagogiskt och ekonomiskt effektivt sätt inom Syd och Nord efter rektors bedömning. Konsekvenser: Delar av mellanstadiets pedagogiska behov bättre tillgodosett. I övrigt samma konsekvenser som scenario 1. Scenario 3: Enhet Syd har förskola och grundskola F-3 i Skillinge. Borrby och Hammenhög har förskola och F-6. Enhet Nord har i Gärsnäs och Kivik förskola och grundskola F-6 medan St Olof har förskola och grundskola F-3. Konsekvenser: Inflödet av elever till mellanstadiet tillgodoses. Ca 1,7 mnkr i ökad hyreskostnad utifrån gjorda investeringar. Försäljning av förskolor kan göras. Scenario 4: Enhet Syd har förskola och grundskola F-3 i Skillinge och Hammenhög. Borrby har förskola och F-3 samt 4-6 inom hela enheten. Enhet Nord har i Gärsnäs och Kivik förskola och grundskola F-6 medan St Olof har förskola och grundskola F-3. Konsekvenser: Mellanstadiets pedagogiska behov tillgodoses bättre. Delar av skollokalerna i Skillinge, Hammenhög och St Olof friställs, vilket skapar besparingar både i form av drift och mindre investeringsbehov. Hyreskostnaderna ökar med endast 0,6 mnkr trots investeringar. Försäljning av förskolor kan göras.
6 (6) Scenario 5: Enhet Syd har förskola och all grundskola F-6 i Borrby. Skillinge och Hammenhög har enbart förskola. Enhet Nord har förskola och F-6 i Gärsnäs och Kivik. St Olof har enbart förskola. Konsekvenser: Verksamheterna koncentreras till tre grundskolor. Inflöde av elever till skolorna är så stora att verksamheten garanteras under lång tid framåt. Hyreskostnaderna minskas med ca 3,3 mnkr trots investeringar i Gärsnäs och Kivik. Försäljning av skollokaler uppskattas till ca 5,3 mnkr. I detta ärende har FN: s barnkonvention beaktats Göran Nydahl Barn- och utbildningschef