Guider i mobiltelefonen

Rapport - Nordic Handscape Sverige Guider i mobiltelefonen Statens historiska museum, 2005 Henrik Summanen

Innehåll 1. Sammanfattning 2. Projektet 2.1 Introduktion 2.1.1 Terminologi 2.2 Bakgrund 2.2.1 Syfte och målsättning med Nordic Handscape Norden 2.2.2 Ny teknik, nya uppdrag? 2.3 Nordic Handscape Sverige 2.3.1 Målsättningar 2.3.2 Budget och ekonomisk sammanfattning 2.3.3 Organisation 2.3.3.1 Samarbetspartners och uppdragstagare 2.3.4 Omvärldsöversikt, digital kulturarvsförmedling i Sverige 2.3.4.1 Utomhusguider och projekt 2.3.4.2 Digitala museiguider 2.3.4.3 Trender och tendenser 3. Genomförande av pilottester 1-5 3.1 Mobiltelefonguide i Ales stenar 3.1.1 Sammanfattning 3.1.2 Mobilguiden, koncept och struktur 3.1.2.1 Metod och teknik 3.1.2.2 Kostnader och nyckeltal 3.1.2.3 Frågeställningar och genomförande 3.1.2.4 Utvärdering 3.1.3 Resultat 3.1.3.1 Vilka använder mobilguiden? 3.1.3.2 Innehåll 3.1.3.3 Struktur 3.1.3.4 Kvalitet 3.1.3.5 Antal lyssnare 3.1.4 Diskussion och framtid 3.1.4.1 Innehållet i framtiden 3.1.4.2 Användare i framtiden 3.1.4.3 Informationsägaren 3.1.4.4 Framtiden för mobilguiden i Ales stenar 3.2 Mobiltelefonguide i projektet Arns fotspår, Västergötland 3.2.1 Sammanfattning 3.2.2 Introduktion, Arns fotspår och NH 3.2.2.1 Partners och ansvarsdelning 3.2.2.2 Bakgrund 3.2.2.3 Koncept, struktur och marknadsföring 3.2.2.4 Innehållets utformning 3.2.2.5 Metod och teknik 3.2.2.6 Utvärderingsplan 3.2.3 Tidsåtgång och nyckeltal 3.2.4 Genomförande och resultat 3.2.4.1 Platser och besökare 3.2.4.2 Utvärdering 3.2.4.2.1 Serverloggarnas resultat 3.2.4.2.2 Enkätsvarens resultat 3.2.4.3 Organisation 3.2.4.4 Västergötlands museum om projektet 3.2.5 Diskussion 3.2.5.1 Innehållet 3.2.5.2 Användarna 3.2.5.3 Utvärderingens kvalitet 3.2.6 Framtid och fortsättning 3.2.6.1 Västergötlands museum om fortsatt drift 3.3 Pilotprojekt 3, Mobil- och RFID-guidning i Historiska museets vikingautställning 3.3.1 Sammanfattning 3.3.2 Koncept och projektuppbyggnad 3.3.2.1 Bakgrund 3.3.2.2 Koncept 3.3.2.3 Ansvarsdelning inom projektet 3.3.2.4 Metod och teknik

3.3.2.5 Innehållet i mobiltelefonguiden 3.3.2.6 Tidsåtgång och nyckeltal 3.3.2.7 Frågeställningar och genomförande 3.3.2.8 Utvärderingsstruktur 3.3.3 Resultat 3.3.3.1 Resultat 3.3.3.2 En summering av enkätresultaten 3.3.4 Diskussion 3.3.5 Framtid 3.4 Handdator-guide i Gamla stan 3.4.1 Sammanfattning 3.4.2 Introduktion 3.4.2.1 Bakgrund till projektet 3.4.2.2 Projektdeltagare och roller 3.4.2.3 Koncept och frågeställning 3.4.2.4 Teknik 3.4.2.5 Tidsåtgång 3.4.3 Genomförande 3.4.3.1 Testningen 3.4.4 Resultat 3.4.4.1 Utvärdering 3.4.4.2 Respondenterna 3.4.4.3 Innehållet 3.4.5 Diskussion 3.4.5.1 Produktionsordning 3.4.5.2 Tillgänglighet 3.4.6 Projektets framtid 3.5 Interaktiv berättarupplevelse (mobiltelefonspel) i Gamla stan 3.5.1 Sammanfattning 3.5.2 Introduktion 3.5.2.2 Om begreppet spel 3.5.3 Projektet 3.5.3.1 Partners 3.5.3.2 Berättarupplevelsen 3.5.3.3 Formgivning 3.5.3.4 Konceptet 3.5.3.5 Teknik 3.5.3.5.1 Om Doyle 3.5.3.6 Genomförande 3.5.3.7 Kostnader, tidsåtgång och nyckeltal 3.5.4 Testning och utvärdering 3.5.4.1 Testsituationen 3.5.4.2 Utvärdering 3.5.4.3 Innehåll 3.5.4.4 Några röster från testpersonerna 3.5.4.5 Teknisk funktionalitet 3.5.4.6 Förslag på utveckling 4. Diskussion 4.1 Utvärdering av användare i innovativa projekt 4.2 Innehåll 4.2.1 Orientering av lyssnaren 4.2.2 Berättelsernas längd 4.2.3 Berättarröster och manus 4.2.4 Tillgänglighet 4.3 Användare - behov och beteenden 4.4 Teknik 4.5 Kostnader och marknad 4.6 Resultat relaterat till projektkriterier 4.7 Rekommendationer 4.7.1 Kriterier för mobil kulturarvsförmedling 5. Framtid Bilagor: Bilaga 1. TeliaSonera utvärderingsrapport 1: Arns fotspår, Guide och berättarspel i Gamla stan Bilaga 2. TeliaSonera utvärderingsrapport 2: RFID-positionerad guide på Historiska museet Bilaga 3. Ekonomisk redogörelse för projektvärdet

1. Sammanfattning Nordic Handscape Sverige är den svenska delen av det samnordiska projektet Nordic Handscape, finansierat av Nordiska ministerrådet för projektdeltagare i de nordiska länderna. Det svenska projektet har genomfört fem olika pilottester under projekttiden 2004-2005. Syftet med Nordic Handscape var att undersöka möjligheterna att använda mobil teknologi för att förmedla kulturarv. Den svenska delen av NH har i huvudsak riktat in sig på att utforska olika typer av innehåll, vad gäller till exempel format, längd och medietyp. Testerna har genomförts i fem olika delprojekt: 1) Ales stenar, 2) Arns fotspår, 3) Historiska museets vikingautställning, 4) Guidning i Gamla stan och 5) Interaktiv berättelse i Gamla stan. Tiden för utvärdering av de olika pilotprojekten var sommarsäsongen 2005. Projektet har genom de olika pilotprojekten knutit till sig många samarbetspartners inom både kulturmiljösektorn och näringslivet, bland annat Riksantikvarieämbetet, Västergötlands museum, Stockholms stadsmuseum, Telia Sonera, Instant Infotainment, Namni AB, SIGab och WIP. Utförare av projektet har varit Statens historiska museum. Resultaten uppvisar ett genomgående positivt mönster som talar för att brukare i allmänhet är av åsikten att mobila guider är en välbehövd tjänst. Detta resultat stämmer även överens med svenska undersökningar som genomförts utanför projektet. Användare ger överlag uttryck för åsikten att det är bra att guideinformation med hjälp av den nya tekniken finns tillgänglig alla tider på dygnet, och att man kan gå i sin egen takt. Många användare uppskattar också att själva kunna välja om de vill ha mer information eller om de vill avsluta. Betalningsviljan för guider i mobilen förefaller ligga kring 1 EURO/ plats, vilket också innebär att många är villiga att betala mer för en rundtur med flera platser. Informationens längd tycks vara optimerad vid en längd på ca två minuter, men med möjlighet till fördjupning vid eget val. Ljudmediet ger en stark upplevelse i relation till kulturmiljön, men bild kan förstärka upplevelsen om innehållet utformas för att hjälpa användaren med orientering av uppmärksamheten. Interaktiva berättarformer, har visat på stora möjligheter och också uppskattats ur upplevelseperspektiv. Generellt sett tyder resultaten på att professionalism är viktigt vid utformandet av både koncept, innehåll och teknik. Detta beror sannolikt på det mycket starka beroendeförhållande innehåll och teknik har till varandra. Ytterligare ett resultat är att innehållsägare är oerfarna av den här typen av media och i regel undervärderar innehållsproduktionen. I dagens samhälle, med dess mobila möjligheter och vanor, har vi fått stor respons på enkla tjänster där uppringd telefoni är den grundläggande teknologin. Det verkar dock som att ett bra mobilt innehåll har starka kopplingar till den mobila komponenten i guiden, i motsats till exempelvis ren fakta, vilket tyder på att framtida tjänster inom området kan komma att behöva koncentreras mot ett kontextualiserat innehåll. En professionalisering av det produktionsled där information användaranpassas är ett sannolikt scenario, liksom att de mobila tjänsterna kommer att öka.

2. Projektet 2.1 Introduktion Nordic Handscape Sverige (NH) är den svenska delen av det samnordiska projektet Nordic Handscape, finansierat av Nordiska ministerrådet för projektdeltagare i de nordiska länderna. Det svenska projektet har genomfört fem olika pilottester under projekttiden 2004-2005. Syftet med Nordic Handscape är att undersöka möjligheterna att använda mobil teknologi för att förmedla kulturarv. Den svenska delen av NH har i huvudsak riktat in sig på att utforska olika typer av innehåll, vad gäller till exempel format, längd och medietyp. 2.1.1 Terminologi Inom NH har vi använt flera olika typer av klientterminaler, till exempel olika typer av mobiltelefoner. Eftersom det inte står klart inom området hur man kommer att referera till den här typen av tekniskt baserade guidade turer i framtiden, används termer som mobiltelefonguide delvis synonymt med digital guide och mobil guide. I samtliga dessa fall refereras till terminalen som används tillsammans med applikationen som eventuellt är bärare för den guidade turen. På engelska torde detta motsvaras av hand held device, en term som dock är något bredare. I de flesta fallen har målsättningen varit att täcka in bruk i mobiltelefoner, men med anledning av osäkerheten hur dessa kommer att se ut inom en snar framtid, har vi tillåtit oss att använda begreppet i en tämligen vid betydelse. 2.2 Bakgrund Nordic Handscape (NH-Norden) är ett samnordiskt projekt som syftar till att undersöka och utveckla möjligheter att förmedla kulturarvet genom mobil teknologi. Projektet har initierats och finansierats av Nordiska ministerrådet och den övergripande projektsamordningen sköts av Historiska museet i Stockholm. Projektet förvaltas av Nordiska ministerrådets museikommitté. Projektarbetet genomförs i fem delprojekt under 2004-2005, ett i varje nordiskt land, och under sommaren och hösten 2005 genomförs pilottester på flera platser runt om i Norden. Projektägare i de olika nordiska länderna är Statens historiska museum (Sverige), Museiverket (Finland), ABM-utvikling (Norge), Listasafn Islands (Island) och Nationalmuseum (Danmark). 2.2.1 Syfte och målsättningar med NH-Norden NH-Norden avser att ta ett övergripande ansvar för att utveckla en mobiltelefoniplattform för Nordens museer och kulturarvsinstitutioner. Målet är att genom nordiskt samarbete och kunskapsutbyte finna nya vägar att förmedla kulturarvet och bygga upp nätverk mellan olika aktörer inom berörda områden. Projektets syfte är att utveckla, testa och verifiera hur man kan presentera och förmedla kulturarvsinnehåll till och från mobila terminaler i olika kontext kopplat till terminalens position. Resultatet skall kunna utgöra ett beslutsunderlag för fortsatta satsningar och utveckling. Målsättningarna handlar därmed om att ge svar på vilka krav man kan ställa på teknik, gränssnitt och innehåll för att ge en bra upplevelse, att svara på vilken nytta som finns med mobila tjänster, samt att se hur en framtida nordisk plattform för förmedling av mobil digital kulturarvsinformation kan vara uppbyggd och organiserad. NH-Norden omfattar fem pilotprojekt, ett i varje deltagarland. Varje pilotprojekt omfattar en eller flera platser och ska utveckla och utvärdera ett antal aspekter på mobil förmedling av kulturarvsinformation. Projektet har ett initialt krav på nyskapande när det gäller den innehållsliga dimensionen. I projektdirektivet har därför följande fundament ställts upp, för hur innehåll bör utformas (se nästa sida).

Bredd: Produktioner inom NH ska produceras för en bred allmänhet. Detta innebär att personer med olika bakgrund och olika syfte för inhämtning av information ska kunna få sig något till livs via tjänsten. Både skolbarn, turister, vardagliga besökare och experter utgör målgrupper. Eftersom olika personer har olika förväntningar och olika förförståelse för objekten kommer detta också att innebära stor vikt på användarprofileringen i tjänsterna. Flerspråkighet är en del i detta, liksom flera olika anpassningar till tekniska klienter för varje tjänst. Informationen i NH bör därför vara kontextualiserad med avseende geografiskt läge, språk (nordiska och engelska), användarnivå och terminaltyp. Nya målgrupper: Att förflytta förmedlingen till andra platser än museibyggnaderna har bland annat fördelen att vi får möjligheten att nå många nya användargrupper. Projekt inom NH ska huvudsakligen inriktas på målgrupper som har låg frekvens museibesök. Det kan handla om ungdomar mellan 15-25 år, eller personer med utländsk härkomst. Innovation: NH är ett utvecklingsprojekt med fokus på berättartekniker, inte på tekniska lösningar. De tekniska lösningarna för mobil telefoni förväntas ha nått en grundläggande nivå där NH kan arbeta med olika grepp och utvärdera dessa. Nya och oprövade dramaturgiska grepp ska premieras. Som exempel skulle man kunna arbeta med rollspelstekniker, teatertekniker eller multi-användartekniker (som Internet) för att bära fram berättelsen. Användarfokus: I många fall handlar kulturarvsförmedling om att berätta för besökaren om en viss historisk period, eller om ett visst föremål med kulturhistoriskt värde. I dessa fall finns ett förmodat redan grundlagt intresse hos besökaren, de har sökt upp museet eftersom de är intresserade av det museet vill förmedla, och museet dikterar villkoren för förmedlingen. För optimerad inlärning och förståelse krävs dock inspiration och engagemang, därför vill vi inom NH närma oss användarnas förväntningar om en plats av kulturhistoriskt värde. Fokus ligger inte på att föra ut det vi har, utan på att föra ut det användarna vill ha. Interaktivitet: NH ska skapa interaktivitet i användandet av det nordiska kulturarvet. Begreppet interaktivitet används idag i alla möjliga former. För NH definierar vi begreppet som interaktion mellan olika människor via teknik. Möjligheten till flerval, som t ex många datorspel är uppbyggda, är inte med nödvändighet interaktivitet. Det är önskvärt att pilotprojekt inom NH har interaktiva element, det kan handla om att användarna själva kan ge respons på innehåll, eller själva bygga upp innehåll. Perspektiv: Olika användargrupper har olika perspektiv på kulturarvet och olika berättelser kring arv och miljö. Det är önskvärt att NH kan ge utrymme för förmedling av olika berättelser, sprungna ur olika perspektiv, för att uppfylla målsättningarna kring målgrupper och användarfokus. Postulat för innehåll inom Nordic Handscape Norden

2.2.1 Ny teknik nya uppdrag? Det finns flera olika anledningar för kulturarvsinstitutioner att beakta ny teknologi idag då den nya informationsteknologin skapar möjligheter att öka tillgängligheten till kulturarvet. Idag är det därför möjligt för ett museum som har ett nationellt ansvarsområde att med hjälp av till exempel webben nå ut till fler användare över ett större geografiskt område. Satsningarna inom webbområdet har varit mycket stora från museisidan de senaste tio åren. Mobil teknologi kan ses som en förlängning av webben, med skillnaden att informationen är tillgänglig var som helst istället för enbart vid en dator med internetuppkoppling. Informationen kan så att säga komma fram när den behövs, där den behövs. En hypotes i NH är att museiuppdragets förmedlande del därmed kan breddas till att omfatta inte bara hemmen och skolorna (via datorer och internet), utan även landskapet, via mobil teknik. Området mobil kommunikation är dock fortfarande väldigt nytt, och flera delområden kräver egen utveckling. Att positionera användaren är ett av dessa områden. Detta kan göras manuellt genom att användare själv talar om var hon är, eller automatiskt, till exempel med hjälp av en GPS (Global Positioning System) som via satelliter positionerar användarens telefon. Ett annat område är berättarteknik, dvs hur vi utformar innehållet i mobil kommunikation. Det faktum att vi har flyttat ut informationen från datorskärmen till platsen där förmedlingsobjektet står att beskåda innebär att nya former för berättande måste etableras, baserade på berättande on location. Ytterligare ett område är media. Ska vi använda ljud, text, bild, film eller kanske till och med spel för att förmedla kulturarv i mobila terminaler? De olika medieformerna tillåter snart sagt oändliga kombinationsmöjligheter, och än finns inga standardiserade format. Slutligen måste vi se till terminalerna som används för att ta emot förmedlingen: klienterna eller helt enkelt mobiltelefonerna som det oftast handlar om. På detta område finns mycket att göra vad gäller stöd för olika format, standardiseringar av filtyper och stöd för olika former av dataöverföring. Det förefaller vara kombinationen av dessa aspekter som kan ge en framtida mobil förmedling en stadig plattform. Men användarna utvecklas också, vilket innebär att vi sannolikt kommer att se en process där användarnas ändrade beteenden ständigt ställer nya krav på mobiloperatörernas nätverk och mobiltelefontillverkarnas terminaler. 2.3 Nordic Handscape Sverige Det svenska projektet har valt att rikta in sig på hur man bygger upp en berättelse i en mobil kontext. Arbetshypotesen är att mobila medier bör betraktas som lika skiljt från exempelvis film eller radio, som litteratur eller någon annan medieform. Anledningen till detta är att själva mobiliteten skapar helt nya förutstättningar för berättandet. Det finns idag inga andra medieformer som är baserade på att användaren är on location på plats. Det mest närliggande är traditionella turistguider och audioguider i museer. Frågor som vi har valt att undersöka är hur lång tid en lyssnare kan upprätthålla intresset för en ljudguide, eller hur innehållet bör presenteras när man bland annat bara har ljud som media och i jämförelse när man har både ljud och bild. 3.3.1 Målsättningar De svenska piloterna har som målsättning att förstå användandet av mobilt berättande genom ljud, bild och spel i positionsbestämd förmedling, i syfte att ta fram ett täckande underlag för hur man kan använda dessa former för förmedlande ändamål. Projektets effektmål är att erhålla information om relationen mellan: - Innehåll och teknik - Platsbunden information och kontextlös - Verkliga guider och virtuella - Mellan att fokusera på sin terminal och att fokusera på sin omgivning - Pilottest och driftsatt långsiktig tjänst. - Sajtspecifik information och generell information

Många av NH-Sveriges piloter är baserade på ljudbaserad information. Anledningen till detta är dels att processen att ta fram guiderna har lett till ett ljudbaserat resultat, dels att ljud i tidigare studier har visat sig vara en bra bärare av mobil information eftersom man lätt kan titta på besöksmålet och lyssna samtidigt. 2.3.2 Budget och ekonomisk sammanfattning Huvudprojektet NH-Norden förvaltas av Statens historiska museum, Sverige, och har tilldelats 2,525 miljoner danska kronor att fördelas på de fem nordiska länderna. Fördelningen har baserats på ansökningar och de olika deltagande länderna har tilldelats i stort sett samma mängd medel. Nordic Handscape Sverige tilldelades 593100 SEK och förbrukningen ser i korthet ut så här: NH-Sverige Extern finansiering Löner och administrativa avgifter NH 429836 SEK - Projekt Ales stenar - 58600 SEK Projekt Arns Fotspår 115000 SEK 184000 SEK Projekt RFID-guide på Historiska museet - 880000 SEK Projekt Mobilguide i Gamla stan 20000 SEK 536000 SEK Projekt Mobilspel i Gamla stan - 1200000 SEK Resor 28259 SEK - Material och utrustning 10000 SEK 100000 SEK Marknadsföring 1000 SEK 10000 SEK Utvärdering - 650000 SEK SEK = Svenska kronor (1 SEK = ca 0,12 EURO) Det stora antalet samarbetspartners NH har arbetat med i de fem olika pilottesterna har bidragit stort till att öka projektvärdet utöver de tilldelade medlen från Nordiska Ministerrådet. Många kostnader ligger därför utanför redovisningen, till exempel marknadsföring, utvärdering och tryck som till största delen har hanterats av TeliaSonera. 2.3.3 Organisation Nordic Handscape Sverige har samordnats av projektledaren Henrik Summanen. Fem olika delprojekt har genomförts: Ales stenar (Skåne), Arns Fotspår (Västergötland), Mobilguide i Gamla Stan (Stockholm), Mobilspel i Gamla Stan (Stockholm), RFID-baserad mobilguide på Historiska museet (Stockholm). 2.3.3.1 Samarbetspartners och uppdragstagare Ett flertal olika samarbeten har inletts inom ramarna för Nordic Handscape Sverige, dessa listas nedan och presenteras i de olika pilotprojektens delrapporter. Museer/myndigheter Västergötlands museum Stockholms stadsmuseum Statens historiska museum Riksantikvarieämbetet Företag TeliaSonera Sverige AB Namni AB WIP Instant Infotainment SIGab Ord och Vision Interactive Institute Projekt Arns fotspår Mobilguide i Gamla stan RFID-guide på Historiska museet, Mobilspel i Gamla stan Ales stenar Projekt Utvärderingar av samtliga pilotprojekt, samt tryckning och idématerial Mobilspel i Gamla stan Arns fotspår Arns fotspår, Ales stenar Mobilguide Gamla stan Arns Fotspår Mobilspel i Gamla stan Projektdeltagare i Nordic Handscape Sverige

2.3.4 Omvärldsöversikt, digital kulturarvsförmedling i Sverige 2.3.4.1 Utomhusguider och projekt De senaste åren har ett flertal större projekt och tjänster sjösatts med syftet att skapa digitala mobila rundturer. Tjänsterna har i regel regional prägel och tenderar att vara samarbeten mellan regionala museer och företag. Ett av de första projekten som etablerade mobila guider i museivärlden i Sverige är Mölndals museums digitala guide. Projektet som är i drift sedan 2001 på Mölndals museum är ett samarbete mellan museet och företaget Insite Incentive. Den digitala guiden består av en handdator som med Blue- Tooth-positionering som visar bilder och berättar om Kvarnbyn i Mölndal. Digitalguiden bidrog sannolikt till att Mölndals museum nominerades till Årets museum 2003. Mölndals museum har också utvecklat en fortsättning på sin digitalguide, kallat Berättarspelet. Det är en vandring där ungdomar kan interagera med varandra och tekniken för att hitta information och ta sig i mål. Användarna får välja en karaktär som de följer genom 1900-talet. De olika karaktärerna har olika bakgrund och därmed olika perspektiv på sin samtid, och under vandringens gång ska användarna svara på frågor gällande 1900-talets historia och göra olika val för sin karaktär. Valen påverkar i olika utsträckning karaktärens fortsatta liv. Mölndalsbaserade Insite Incentive har därefter även utvecklat digitala guider tillsammans med andra museer. Bland annat Vitlycke museum i Bohuslän, kallad Vitlycke-guiden. Här används konceptet för att gå en slinga runt Vitlyckes hällristningsområde. En berättare ger information om de olika platserna och ristningarna på vägen. En annan aktör på området är Wireless Independent Provider (WIP) i Karlskrona. För två år sedan lanserade de sin tjänst Mobile tourismo, en mobil turistguide som visar användarens position på en karta i mobilen, tillsammans med olika besöksmål. Information om besöksmålen tillhandahålls som webbsidor eller flashanimationer. WIP har också ett mobiltelefonspel av skattjaktstyp, kallat Searchfinder, där användarna via SMS får uppdrag som de ska utföra, fotografera och sända till en server för att visa att de klarat av uppdraget. Inom Interactive Institutes studio Visions for Museums (V4M) har flera experimentella projekt testats, bland annat ett digitalguideprojekt för barn där en handdator som positioneras automatiskt har byggts in i en teddybjörn. V4M har också utvärderat den digitala guiden på Mölndals museum, och har skrivit boken Digitala medier för besökare på museer som används bland annat för Dramatiska institutets utbildning av museipersonal i IT- och mediefrågor. Ytterligare ett projekt är på gång i samarbete mellan HumLab vid Umeå Universitet och hembygdsföreningen i Sävar, där en GIS-baserad digitalguide ska presenteras för platsen där Sveriges sista slag stod 1809. Flera företag uppger dessutom att de är på gång att introducera mobiltelefonguider som tjänster, både för ljud och video. 2.3.4.2 Digitala museiguider Bärbara guider i museer har förekommit sedan 1970-talet, då bärbara bandspelare introducerades i utställningarna. Besökarna kunde därmed lyssna information om utställningarna i sin egen takt och på sitt eget språk. Sedan dess har bärbara ljudguider återkommit i flera olika skepnader på våra museer, av allt att döma i högre grad utomlands än i Sverige. Med den digitala tekniken ersattes bandspelare och cdspelare med mp3-spelare. Även positioneringen har förbättrats och kan numera antingen göras manuellt genom att slå in en kod, eller genom IR-transpondrar som talar om för digitalguiden vilket ljudspår den ska spela upp. Erfarenheter från ljudguider på museer har spelat stor roll för innehållsutvecklingen inom NH. Bedömningen är dock att majoriteten av de museer som använder audioguider inte har tagit vara på de särdrag som gör den bärbara guiden unik som medieform. Inga projekt där mobiltelefonteknik har använts i museiutställningar i Sverige har kommit till vår kännedom 2.3.4.3 Trender och tendenser Digitala guider är ett mycket stort område och det är mycket som händer. Flera stora intressegrupper ser möjligheten att få större räckvidd med sin information, eller att få en ny produkt att sälja. Man kan

grovt dela in dessa grupper i innehållsägare, providers och användare. Innehållsägarna är de som har någonting att berätta eller sälja, till exempel museer, kulturarvsinstitutioner, företag eller privatpersoner. Providers är de som tillhandahåller infrastruktur för dessa tjänster, till exempel företag specialiserade på mobil kommunikation, mobiltelefonoperatörer eller mobiltelefontillverkare. Användare är de som i slutänden tar emot tjänsten, använder den eller köper den. I kommersiella kretsar kallas i regel användare för kunder. De senaste fem åren har intresset för de mobila tjänsterna ökat hos alla dessa aktörer. Som ett exempel kan man säga att museerna ser ett nytt sätt att fullfölja sitt uppdrag, mobiloperatörerna ser en ny tjänstemarknad att fylla sina nät med och användarna ser bra möjligheter att få sig en förhöjd upplevelse. I regel halkar innehållet efter lite grand i snabba tekniska utvecklingar. I det här fallet kan man nog säga att man har givit för stort utrymme åt tekniken, när det kanske i själva verket är innehållet som är viktigt.

3. Genomförande av pilottester 1-5 I Nordic Handscape Sverige genomfördes fem olika piloter, med olika inriktning och syften. I Ales stenar och Arns fotspår testades en mobiltelefonguide med uppringning av röstsvar. De båda piloterna använder samma teknik men har olika innehållsligt fokus. På Historiska museet testades en uppringande mobiltelefonguide med RFID-positionering, på Stockholms stadsmuseum testades en mobil guide för ljud och bild i handdator, och i Gamla stan testades en interaktiv berättelseupplevelse för mobiltelefoner. Nedan beskrivs de olika piloterna var och en för sig.

3.1 Pilotprojekt 1 - Mobiltelefonguide i Ales stenar 3.1.1 Sammanfattning Mobiltelefonguiden i Ales stenar baseras på en teknik där besökaren ringer upp ett fast telefonnummer och slår in en kod, och därefter får en berättelse uppläst som handlar om platsen. Kod och nummer står att finna på en skylt vid objektet. Den här mobiltelefonguiden har ett innehåll som är uppbyggt i fyra sekvensiella steg om vardera ca 2 min, och syftet med piloten är att ta reda på hur länge folk var villiga att lyssna. Mobilguiden har under två månader renderat närmare 300 samtal, vilket är något färre än vad vi räknat med. Tjänsten startade 2005-07-01 och utvärderingen baseras på studier av två månaders drift. Resultaten visar på att runt hälften endast lyssnar på första ljudspåret, och runt en fjärdedel ända till sista spåret. Några lyssnare avslutar där emellan. Utvärderingen baseras enbart på serverloggar. 3.1.2 Mobilguiden, koncept och struktur Grundfrågeställningarna i NH-Sverige handlar bland annat om hur innehållet kan anpassas till lyssnaren. En svårighet blir ofta att få en lagom stor mängd material på varje plats, och det verkar som att de stora svårigheterna inte ligger i att bestämma vad man ska säga, utan i att bestämma vad man inte ska säga. I regel blir det en ganska hård sållningsprocess, där skribenten måste stå ut med att döda många darlings. Ur kostnadssynvinkel handlar innehållsproduktion inte heller om mängd, utan om kvalitet. Det kostar nämligen inte mer att spela in tio minuter material än att spela in två minuter. Vi frågade oss alltså: hur länge vill användaren lyssna och hur mycket material vill hon ta till sig? I projektet Mobiltelefonguide i Ales stenar hade vi möjligheten att se hur ett mycket väl avgränsat och mycket välbesökt objekt fungerar tillsammans med en mobil audioguide. Ales stenar är sannolikt med sina ca 500 000 besökare årligen ett av Sveriges mest besökta kulturarv. I projektet samarbetar Riksantikvarieämbetet (innehåll, tillstånd etc), som är den formella förvaltaren för Ales stenar, och Instant Infotainment (manusbearbetning, teknisk lösning, marknadsföring) med Nordic Handscape Sverige (manusbearbetning, delfinansiering). Kontaktpersoner var Robert Danielsson (Riksantikvarieämbetet), Martin Tufvesson (Instant Infotainment) och Henrik Summanen (Nordic Handscape Sverige). 3.1.2.1 Metod och teknik Mobiltelefonguidens koncept går ut på att en skylt monteras upp på plats vid objektet, med information om att man som besökare kan ringa ett visst telefonnummer, slå en kod och då få en berättelse uppläst för sig av en talsvarsserver. Efter att ha lyssnat i ungefär två minuter får besökaren frågan om hon vill höra mer om Ales stenar, och uppmanas att då trycka 1. Med de i den här piloten testade fyra stegen i guidningen blir upplevelsen totalt drygt nio minuter lång. Den teknik som används på serversidan är en talsvarsserver med trettio linjer in. Besökaren använder sin egen mobiltelefon. Det fungerar bra med vanlig GSM-telefon eftersom all information skickas över röstkanalen. GSM-tekniken medför dock att kvaliten på ljudet blir relativt låg, ungefär en femtedel av normal cd-kvalitet. Guiden marknadsförs via en skylt och en broschyr i turistinformationen i Kåseberga strax nedanför Ales stenar, samt med en skylt ungefär 300 meter från fornlämningen.

3.1.2.2 Kostnader och nyckeltal Enligt Instant Infotainment kostar produktionen av guiden på Ales stenar mellan 2000 och 2400 SEK per färdigproducerad minut. Detta pris inkluderar manusskrivning, skådespelarröst, studio, kodning och utläggning på server. I det lägre priset måste uppdragsgivaren ge manusförfattare så bra underlag om platsen att vederbörande inte behöver åka ut och rekognosera platsen. Detta fungerar i realiteten inte så bra, varför den den högre summan rekommenderas som riktlinje. Det som tillkommer vid den högre kostnaden är reseersättning för manusförfattare. Priset gäller utan stämningsljud, och kostnaden för sådant blir högre. Priset på en skylt är 950 SEK. Vill man dessutom ha översättning av manus till engelska kostar det ytterligare ca 1600 SEK per minut. Detta innefattar översättning, skådespelarröst, studio, kodning och uppläggning på server. För Ales stenar innebär detta i korthet: enbart svenska, 9 minuter: 2400 SEK x 9 min = 21 600 kronor exklusive moms. Större rabatt ges enbart vid väldigt stora mängder. Till detta kommer kostnader för personal som tar fram underlag. I det här fallet var tid för manusunderlag från Riksantikvarieämbetet, och därefter en manusbearbetning från NHs och Instant Infotainments sida. En sammanlagd bedömning av antalet nedlagda timmar från RAÄs sida ger ca 60 timmar, här ingår administration, möten, manusunderlag och korrekturläsning. Nedlagd tid från Nordic Handscapes sida uppskattas till ca 40 timmar. Tidsåtgång för piloten blir därmed 100 timmar internt, och kostnad 22 550 SEK (innehåll och skylt) externt. 2. Mobilnätet tar emot samtalet och skickar förfrågan till en talsvarsserver. 3. Talsvarsservern spelar upp den berättelse som motsvarar användarens kod över röstkanalen. 1. Användaren ringer upp ett nummer och ombeds slå en kod beroende på var hon är.

3.1.2.3 Frågeställningar och genomförande Möjligheterna att beskriva ett enskilt objekt i en audioguide förefaller vara ganska begränsade, särskilt om det är mycket att berätta om platsen. Anledningen till detta är att användare är ganska otåliga. Tidigare erfarenheter av mobila guider, bland annat i Historiska museet och på Carlstens fästning har visat att en besökare vill lyssna i maximalt två minuter innan hon blir otålig och okoncentrerad. En av de frågeställningar vi hade på Ales stenar var därför att se hur länge en besökare väljer att lyssna om man lägger flera tvåminutersavsnitt i sekvens efter varandra. Manusunderlaget arbetades fram av Robert Danielsson på Riksantikvarieämbetet. Henrik Summanen bearbetade manus utifrån tidigare erfarenheter av mobila guider. Manus sändes sedan vidare till Instant Infotainment i Malmö. Där bearbetades det ytterligare, och efter att de övriga två aktörerna hade godkänt den slutliga texten spelades det hela in med en lokal (skånsk) berättarröst. Den slutgiltiga modellen med en sekvensiell berättelse utarbetades helt i manusbearbetningen. Innan dess hade diskussioner förts om möjligheten att låta lyssnaren själv via knappval välja vad hon ville lyssna på efter introduktionen. Detta koncept ansågs alltför besvärligt för användaren eftersom uppläsningen av alternativen skulle ta för lång tid. Vi förmodade också att användare i hög grad vill vara passiva och låta sig underhållas i den här typen av traditionell audioguide. 3.1.2.4 Utvärdering Utvärderingen av mobilguiden på Ales stenar baseras på talsvarsserverns loggade information från sommarmånaderna. Loggarna används för att se hur länge en lyssnare har valt att lyssna i den totalt nio minuter långa berättelsen. I analysen väger vi in faktorer som användare (uppringande telefonnummer) och lyssnad tid. 3.1.3 Resultat Ales stenar är ett mycket välbesökt kulturminne, vilket skapar speciella förutsättningar för förmedling via mobiltelefonen. Till att börja med har den stora besöksfrekevensen inneburit att förvaltaren har satt upp många och informationsrika skyltar, sedan har den pågående debatten kring Ales stenars historia orsakat att en privatperson har satt ut egna skyltar med en alternativ tolkning till förvaltarens. Denna mängd information försämrar troligen utgångsläget för att en besökare ska välja en mobiltelefonguide. Resultatet från Ales stenar måste ändå sägas vara mycket gott och vi har fått ett stort underlag för att bedöma våra frågeställningar. Närmare 300 samtal har registrerats från platsen, och detta antas ge en tillförlitlig siffra gällande besökares benägenhet att lyssna. Telefonguiden på Ales stenar överraskade också, som projekt många gånger gör. Den pågående konflikten mellan en privatperson och Riksantikvarieämbetet, tog ny fart i och med detta och saken fick stor uppmärksamhet under testperioden, mest på grund av innehållet. Privatpersonen har under en längre tid hävdat att Ales stenar inte alls är en grav eller en minneslund från 600-talet, en tolkning som RAÄ ger störst stöd för i sitt material. RAÄ vill dock framhålla att tolkningen av Ales stenar är svår, och att man inte kan säga särskilt mycket alls med säkerhet. Privatpersonen menar istället att Ales stenar är en solkalender från bronsåldern. I avsikten att förklara sin ståndpunkt i frågan ägnar han därför stor del av sin tid åt eget förmedlingsarbete på plats vid fornlämningen. Han har satt upp egna informationsskyltar, han guidar och han har eget informationsmaterial som delas ut eller säljs på plats. Sannolikt har denna konflikt, som fått relativt stor uppmärksamhet i media, varit en del i att Ales stenar idag är en av de mest besökta fornlämningarna i Sverige. I alla andra avseenden kan mobilguiden i Ales stenar ses som mycket lyckad. Platsen är optimal för ljudguider, med en lugn och ostörd utomhusmiljö. Mobiltelefontäckningen är god. Trots att skylten var placerad relativt långt från kulturminnet, och att den i stort sett dagligen vandaliserades har ett mycket stort antal personer använt guiden. Många fler än på andra platser inom projektet med samma goda rumsliga förutsättningar.

Skylten, placerad ca 300 meter från Ales stenar. 3.1.3.1 Vilka använder mobilguiden? De som har använt mobilguiden är besökare på Ales stenar. Besöksmålet är mycket avgränsat och många besökare är sannolikt lokala familjer på helgutflykt. På den lilla orten Kåseberga strax nedanför fornlämningen finns en badstrand och flera affärer och restauranger som säljer rökt fisk. Den högt belägna platsen har också mycket vacker utsikt och det är många besökare som efter att ha sett Ales stenar går ut och äter sin picknick vid branten mot vattnet. Informationsläget på plats är att betrakta som mycket gott. Både RAÄ och den privatguidande personen har satt upp flera informationsskyltar. Det finns flera broschyrer och under sommarmånaderna ges relativt ofta guidade turer. Informationsmängden gör sannolikt avtryck i användarbeteendet. Det finns inte mycket vinst med att ta en telefonguide när det står en mänsklig guide på plats, det finns en sannolikhet att de personer som valt att testa telefonguiden är teknikintresserade i allmänhet, eller har råkat befinna sig på platsen utanför normala guidetider. Ett problem som uppstod var att skylten, till följd av Länsstyrelsens beslut, inte gick att sätta upp framme vid stenskeppet. Det är inte rimligt att tro att besökaren ska komma ihåg telefonnummer och kod under den 300 meter långa promenaden från skylten till objektet. Troligen har många som ringt gjort det med foldern som hjälp, speciellt med tanke på att telefonnumret på skylten skrapades bort nästan dagligen. Trots detta ringde en ansenlig mängd människor i jämförelse med andra platser. Martin Tufvessons (Instant Infotainment) uppfattning är att även personer utan teknikintresse har använt guiden, särskilt om de en gång provat och förstått hur enkel tjänsten är. 3.1.3.2 Innehåll Det manusunderlag som producerats av Riksantikvarieämbetet bar på de generella problem som tidigare noterats i samband med bärbara guider i kulturmiljöer: Det var kronologiskt framställt, det var skriftspråksmässigt, det var alltför långt, och det var inte anpassat till de frågeställningar en besökare får på plats. Bearbetningen av manus handlade mest om att korta ner, lägga till förklarande kommentarer

och att anpassa berättelsen till ett format som fungerar i en sekvensiell berättelse, där användaren kunde välja att lyssna vidare om hon ville. Martin Tufvesson föreställer sig att ett ljudmanus kan bli betydligt mer levande. Idag har många mobiltelefonguider baserats på konceptet att det är bra nog, mest för att hålla nere investeringskostnaderna hos informationsägarna. Informationen kan med största sannolikhet göras både intressantare och roligare. 3.1.3.3 Struktur Besökaren ringer upp ett centralt telefonnummer som står på en skylt på platsen och trycker in en kod som står på samma skylt för att ange vilket objekt hon befinner sig vid. En talsvarsserver tar emot samtalet och spelar upp en viss berättelse beroende på inslagen kod. Besökaren har endast möjlighet att göra valen att avsluta samtalet eller att på uppmaning fortsätta turen genom att trycka 1. Telefonguiden inleds med att lyssnaren orienteras om hur lång tid guiden tar, om vilka som gjort guiden, samt om hur navigationen mellan de olika berättelserna går till. Det första stycket behandlar sedan när, hur och av vem Ales stenar byggdes, samt vilka forskningsteorier som finns. Spår 2 berör de arkeologiska utgrävningarna, varifrån stenarna kommer samt fenomenet skålgropar på vissa av stenarna. Spår 3 berättar om översandningar, hur lämningen har använts i modern tid, samt hur bevaringsförhållandena är. Spår 4 handlar om namnet på platsen Ales stenar, skrock om platsen, samt fornminnesskyddets historia på plats. Efter detta finns en tre meningar lång avslutning, med rekommendationer och tack för besöket. Här följer ett exempel ur guiden, notera att detta inte är den slutliga versionen. Introduktion. Besökaren står vid skylten. Välkommen till Ales stenar. Kom, till den stora stenen som ligger här närmast! Under järnåldern, för snart 1400 år sedan, baxades stora stenar ihop här på åsen för att bygga detta monument av resta stenar som arkeologer kallar skeppssättning. Människorna som byggde monumentet använde kärror, oxar, hävanordningar och handkraft för att bygga stenskeppet. Se så vackert skeppssättningen ligger, högt över havet. Platsen har troligen ansetts magisk under alla tider, just eftersom den ligger så fint. Kanske var det därför platsen valdes. Det finns fler skeppssättningar runt om i landet, men få är så stora som Ales stenar. Arkeologerna kan inte avgöra vad skeppet betydde för människorna som byggde monumentet. Det troligaste är att det är en grav, men man kan inte veta säkert eftersom man inte hittat några säkra spår. Det är bara en mindre del av området som har blivit utgrävd. En del forskare menar att monumentet uppfördes för att hedra och minnas en fartygsbesättning som förlist ute till havs. För de anhöriga kunde stenskeppet då bli ett monument för att minnas de omkomna, som våra kyrkogårdars minneslundar idag. En annan teori, som de flesta forskarna inte tror på, är att stenskeppet byggdes för att bestämma olika tidpunkter under året. Solen går nämligen ner vid monumentets nordvästra spets vid midsommar och upp vid den andra spetsen vid midvintern. Människan har sedan årtusenden tillbaka tagit hjälp av solen för att beräkna tiden och årstidsväxlingar. Vill du veta mera om Ales stenar, tryck 1. Om inte så önskare jag dig en härlig dag här i Kåseberga.

Du kan själv lyssna på den guidade turen genom att slå in telefonnummer +46771272700, och sedan koden 1201. 3.1.3.4 Kvalitet Ljudkvalitén i GSM-nätet är i många avseenden sämre än det användare är vana vid från exempelvis mp3-spelare eller CD-spelare. Tekniskt sett kan kvalitén beskrivas som ca en femtedel av cd-kvalitet. Användare har dock också en vana vid kvalitétnivån på ljudet i en mobiltelefon. En annan kommentar, som var vanlig från lyssnare som inte är vana vid att höra skånska, var att det bitvis var svårt att förstå dialekten. Sannolikt hade dessa användare inte haft problem att förstå personen i ett normalt samtal, men den mobila tekniken tar bort flera av de kommunikationsdelar vi är vana vid. Den sämre ljudkvalitén i GSM-tekniken är en bidragande faktor till detta. 3.1.3.5 Antal lyssnare Serverloggarna visar att en stor del av lyssnarna bara lyssnade till den första menyn, och alltså inte valde att lyssna vidare. Den sammanlagda statistiken visar att de som gör valet att lyssna på hela guiden, också i regel gör det. Det minsta antalet avslutade samtal ligger i meny 3, alltså ca 5 minuter in i guiden. 48% (137 av 283) valde att bara lyssna på de första två minutrarna. 20% (60 av 283) valde att avsluta under andra menyn. 7% (20 av 283) avslutade under tredje menyn, och 23% (66 av 283) valde att lyssna klart på hela guidningen, nio minuter. Ales stenar 2005 Juli Kod Plats Meny 1 Meny 2 Meny 3 meny 4 Totalt 1201 Ales stenar 78 41 13 43 175 Augusti Kod Plats Meny 1 Meny 2 Meny 3 meny 4 Totalt 1201 Ales stenar 59 19 7 23 108 Summa totalt 283 Förklaring Meny 1 visar hur många som bara lyssnade på första menyn Meny 2 visar hur många som tryckte vidare för att lyssna på meny 2 Meny 3 och 4 enligt samma princip som ovan. Totalt visar det totala antalet samtal under månaden på punkten. Detta resultat bekräftar i stort den bild vi hade av användarna. Den största delen tycker att ca 2 minuter är fullkomligt tillräckligt. Ett något förvånande resultat är att så mycket som en fjärdedel av användarna vill höra hela guiden till slutet. I detta resultat vet vi dock inte hur många av användarna som har tagit hänsyn till till exempel höga mobilkostnader eller helt enkelt risken att få en stor mobilräkning. Eftersom tjänsteområdet är så nytt är nog inte alla användare klara över vad som kostar dem att använda, och vilka summor det handlar om.

3.1.4 Diskussion och framtid Instant infotainment kommer inom kort att byta talsvarsserver. Det är troligt att det kommer att blir något bättre ljudkvalitet, men det finns också en tydlig gräns för hur bra det kan bli med talsvarsserver med GSM-teknologi. 3G-teknologi och nedladdade format ger bättre ljud och kommer enligt Martin Tufvesson att bli ett parallellt alternativ till tjänsten. Det kommer dock sannolikt att dröja några år innan detta finns i var mans medvetande. Det kommer nog också att dröja innan täckningen på GSM- och 3Gnäten är tillräckligt god för att nå alla intressanta platser. De dolda fornlämningarna ligger sällan på platser med god mobilnätstäckning. Mp3-formatet bedöms av Instant Infotainment ha en oanad potential i väntan på alternativ där ljudkvalitet och nedladdningshastigheter är lika bra. De tänker själva lägga upp sina framtida guideturer som en längre sammanlänkad tur där skyltarna mer ska ses som en reklamplats där man kan lyssna gratis på valda delar. Lyssnaren ska sedan erbjudas att lyssna på hela turen. Det står då användaren fritt att fortsätta med mobiltelefonen, eller att ladda ner mp3-filer från nätet och gå turen vid ett senare tillfälle. Instant infotainment beskriver sin framtida utveckling i termer av förändring och ändrade tjänster till följd av att användare och kunder ändrar sina beteenden i samband med att tjänster av den här typen blir mer kända. 3.1.4.1 Innehållet i framtiden Instant Infotainment har planer på att förbättra manusbearbetningen och de röster de använder. I nuläget beskrivs de som tillräckligt bra, men inte så bra som de kan bli. De tror också att längden lyssnad tid måste ställas i relation till hur mycket annat som pockar på lyssnarens uppmärksamhet. Därmed blir själva besöksmålets karaktär mycket viktigt för innehållsproduktionen, vilket i sin tur medför problem att skriva manus för platser som manusförfattaren eller manusbearbetaren inte själv har besökt. En annan viktig faktor menar man är lyssnarens dedikation. Har man åkt dit och råkat på en skylt där man kan testa en guidning via mobilen, eller har man förberett sig hemma, laddat ner flera filer och gör en tur där man Lyssnare på plats vid Ales stenar. Hälften av samtalen avslutas efter de inledande två minuterna, och en fjärdedel lyssnar färdigt på den nio minuter långa guidningen.

har vikt en timme eller två till lyssning? Dessa faktorer har att göra med lyssnarens förväntan och engagemang och bör inte underskattas. Man kan också prova andra varianter i framtiden, menar Martin Tufvesson. Kanske ska man som användare kunna göra ett val beroende på vilket intresse man har. Men många gånger har lyssnaren inte klart för sig vad hon vill höra, utan förväntar sig att det urvalet redan ska ha skett. Med framtida kombinationer med andra tekniker kan man också tänka sig en avslutande fråga om användaren vill se till exempel en rekonstruktion av hur t ex en borgruin såg ut på 1300-talet, som skulle kunna skickas som MMS eller genom en WAP-länk. Det finns planer på den här typen av innehållslösning i ett kommande projekt i Götaälvdalen där Instant Infotainment samarbetar med WIP. 3.1.4.2 Användare i framtiden Instant Infotainment bedömer att en av de viktigaste frågorna inför kommande år är att se hur de ska komma i kontakt med slutanvändare, och hur de ska kunna få slutanvändare att ringa i större utsträckning. Deras bedömning är att det är långt fler än de primärt teknikintresserade som är de potentiella kunderna. De kommer exempelvis att marknadsföra sig via en tävling kopplad till Skånemejeriets mjölkpaket och via Skånetrafiken där resande med Öresund Runt-biljetter kommer att få tillgång till en mobiltelefonguide till ett förmånligare pris. De ser heller inga hinder att deras tjänster skulle kunna komma att innehålla andra delar, t ex interaktiva spel av typen som testats inom NH i Gamla Stan (se 3.5) 3.1.4.3 Informationsägaren Riksantikvarieämbetet ser mobiltelefonguidning som ett bra komplement till platsbaserad statisk information, som skyltar. I framtiden anser de att det skulle kunna vara intressant att även visa kartor var besökaren befinner sig, vilket skulle vara en fördel, särskilt i större områden. De anser också att projektet har varit nyttigt och lärorikt, speciellt för att upptäcka barnsjukdomar och felkällor. De lägger vikt vid behovet att uttrycka sig kortfattat med intresseväckande information, eftersom mediet inte kan skyla över ett dåligt eller tråkigt manus. Under projektets gång har de knutit många viktiga kontakter. 3.1.4.4 Framtiden för mobilguiden i Ales stenar Instant infotainment och Riksantikvarieämbetet har för avsikt att fortsätta att drifthålla mobiltelefonguiden på Ales stenar.

3.2 Pilotprojekt 2, Mobiltelefonguide i projektet Arns fotspår, Västergötland 3.2.1 Sammanfattning Arns fotspår är en uppringd mobiltelefonguide av samma typ som Ales stenar. I Arns fotspår har dock flera olika platser knutits samman över ett stort geografiskt område. Användare som kommer till besöksmålen inom projektet ser på en skylt att de kan ringa ett nummer och få en guide. Frågeställningen för piloten var att se om besökarna åker runt mellan de olika platserna i en planerad tur, eller om de bara passerar en eller två platser och lyssnar på guiden. En kompletterande frågeställning var hur entreprenörsskapet ser ut för mobiltelefontjänster inom museisektorn. Resultaten visar att användarna i huvudsak inte åker till besöksmålen i en planerad tur, utan att de verkar fördela sig mer slumpmässigt över platserna. Projektet har också visat att ett museum mycket väl kan hantera mobilguider vad gäller organisation och upphandling, utan nämnvärt stöd i kompetensfrågor. 3.2.2 Introduktion: Arns fotspår och NH I en privat marknadsundersökning för mobila guider genomförd i Stockholm under hösten 2005 ville majoriteten av de tillfrågade i första hand ha guidade turer i mobilen. Arns fotspår är ett projekt i Västergötland som lyfter fram de olika platser som romanfiguren Arn besöker i den populäre författaren Jan Guillous böcker. Intresset för platserna har varit mycket stort, bussturer har anordnats och speciella arn-guider har utbildats. Arns fotspår drivs av Västergötlands museum i Skara tillsammans med turistnäringen i Västergötland. Projektledare är Anja Praesto, informatör på Västergötlands museum. En frågeställning som tidigt lyftes inom NH gällde användarnas beteenden i relation till besöksmålen. Hur hittar de till exempel dit? Och hur ser besökmönstret ut? Besöker man flera olika platser som en konkret målsättning under semestern, och använder sin mobiltelefon för information, eller är det tvärtom så att besökare slumpvis hittar en mobilguide på ett besöksmål? I Arns fotspår, som består av 11 olika platser, åtkomliga med bil och spridda över hela Västergötland, hade vi möjligheten att se hur en person beter sig när hon använder sin mobiltelefon som guide. Eftersom Arns fotspår geografiskt ligger en bit från Stockholm var detta också en möjlighet för projektledningen att se hur väl en extern aktör kunde hantera upphandling och ledning av ett mobilguide-projekt. NHs projektledare fungerade som samtalspartner och coach i strategiska frågor. Det praktiska runt upphandling, skyltplacering, tillstånd etc ordnade Västergötlands museum på egen hand. 3.2.2.1 Partners och ansvarsdelning Västergötlands museum i Skara (projektledning, upphandlingar, samordning, manus, inspelning), NH- Sverige (coachning, kravställning, finansiering), WIP (teknik), Instant Infotainment (teknik), Ord & Vision (manus), TeliaSonera (tryckning av folder, utvärdering). 3.2.2.2 Bakgrund I ett tidigt skede av NH, under 2004, tog projektledningen för NH-Sverige kontakt med Anja Praesto på Västergötlands museum för att se om de var intresserade av att göra en pilottest. Samarbetet inleddes

med uppdelningen att Västergötlands museum stod för hela projektledningen, upphandling av underleverantörer och manusunderlag, samt drift. NH stod för delar av finansieringen och för kontakter inom branchen. Efter två inledande och diskuterande möten beslutades att det skulle vara en mobiltelefonguide för alla. Efter diskussion med teknikleverantören konstaterades att talsvarsserver med uppringt nummer och kod var det enda alternativ vi idag kunde hitta med bred användning. Positionering skulle göras med en skylt på besöksmålen. När kravspecifikationen hade nått teknikeleverantören WIP valde de att samarbeta med Instant Infotainment som redan var involverade i NH genom pilotprojektet i Ales stenar (se 3.1). Som innehållsproducent valdes Hjalmar Olsson (Ord och Vision) som sedan länge har arbetat med bland annat utformningen av audioguider på museer och har gedigen erfarenhet på området. Inläsningen gjordes i en studio i Skara med hjälp av kontakter Västergötlands museum hade. Två röster som läste växelvis användes, en man och en kvinna. Broschyrer för marknadsföring framställdes och formgavs av Västergötlands museum och trycktes av TeliaSonera. 3.2.2.3 Koncept, struktur och marknadsföring Liksom på Ales stenar går konceptet ut på att en skylt monteras upp på plats, med information om att man som besökare kan ringa ett visst telefonnummer, slå en kod och då få en berättelse uppläst för sig av en server. Berättelsekonceptet i Arns fotspår var att användaren först hör ett huvudspår om ca 1,5-2 minuter, där platsens kulturhistoria lyfts fram på ett lättillgängligt sätt. På vissa av platserna uppmanas sedan användaren att trycka 1 om hon vill höra mer om platsen, och då följer en fördjupning som i regel är lite mer abstrakt till innehållet. Besökaren använder sin egen mobiltelefon. Liksom på Ales stenar fungerar det bra med vanlig GSMtelefon eftersom all information skickas över röstkanalen. GSM-tekniken medför dock att kvaliten på ljudet blir relativt låg, ungefär en femtedel av normal cd-kvalitet. Guiden hittades enklast genom de skyltar som ställdes upp på besöksmålet, eller via den broschyr som fanns på alla turistbyråer i Västergötland, samt på Västergötlands museum. Information om guidningen fanns också på webbsidan för Arns fotspår-projektet. 3.2.2.4 Innehållets utformning Valet att ha en man och en kvinna som läser växelvis baseras på tidigare projekt, bland annat Audioguide på Carlstens fästning, Marstrand. En lyssnare som normalt tappar koncentrationen på en viss röst, återupptar sitt lyssnande när en ny röst introduceras. Valet av röster gjordes av Västergötlands museum, som lade vikt vid att det skulle vara en person med lokal anknytning som talade västgötska. NH-Sverige hade haft möjligheten att spela in Jan Guillou när han läste delar av sina böcker, avsnitt som valts ut av Västergötlands museum och som passade på de olika platserna. Uppdraget att se någon användning för detta gavs till Ord & Vision som löste det genom att på vissa platser lägga in dessa läsningar som introduktioner till platserna. Jan Guillous röst kombinerades med ljudeffekter för att förstärka och markera det fiktiva innehållet. Du kan lyssna på de olika besöksmålen från din egen telefon. För mer information hänvisas till NH- Sveriges webbplats: http://www.nordichandscape.net/sverige/arn.htm 3.2.2.5 Metod och teknik Den teknik som använts är en enkel talsvars-server, som tar emot samtalet från besökaren och spelar upp rätt berättelse beroende på vilken kod användaren har slagit in. Talsvarsservern som användes i testet hade trettio inkommande linjer och kan alltså spela upp trettio samtidiga samtal. Kvaliten på ljudet blir med GSM-teknik och talsvarsserver inte särskilt god, och den första mixningen fick förbättras för att ljudspåren skulle bli optimerade för lyssningsförhållandena.

Exempel: Skara domkyrka Man: Skara Domkyrka Jan Guillou: Det var vid Tiburtiusmässan, den dag som räknades som sommarens första dag och då isarna gick upp i Västra Götaland. Så många människor som denna dag hade aldrig varit församlade i Skara ty det var inte vilken mässa som helst som skulle genomföras. Den nya domkyrkan skulle äntligen invigas. Kvinna: Skara domkyrka invigdes 1150 och är landets äldsta domkyrka. Lägg märke till de väldiga tornen som syns på långt håll. Men de här tornen fanns inte när kyrkan invigdes 1100-talskyrkan var en liten romansk kyrka, förmodligen bara ett långhus. Det du ser framför dig idag är resultatet av många tillbyggningar. Just de här spetsiga tornspirorna kom till på 1800-talet! Man: När kyrkan byggdes om på 1200-talet i gotisk stil, hade man en viss kyrka som förebild. Kan du gissa vilken? Om du lutar huvudet bakåt och tittar upp mot tornen kommer du kanske att tänka på en annan känd kyrka med två höga västtorn. En ledtråd till: Ser du djurhuvudena med böjda horn som sticker ut från tornen högt där uppe? Just det förebilden hette Notre Dame i Paris. Den gotiska stilen ville bygga på höjden och släppa in ljus det höga fönstret ovanför ingången är exempel på det. Kvinna: Om du går in i kyrkan så märker du kanske att du får kliva nedåt ett par trappsteg här. Förr låg kyrkan på stadens högsta punkt, men lager av den framväxande staden Skara har gjort att kyrkan idag ligger i en liten sänka. Man: Inne i kyrkan finns en unik krypta, kanske Sveriges äldsta rum. Missa inte den om du går in i kyrkan. Kvinna: Vill du veta mer om Skara domkyrkas interiör tryck 1. 3.2.2.6 Utvärderingsplan TeliaSonera hade som ansvar att ta hand om utvärderingen av projektet. Planen var att framställa en enkät som skulle finnas till hands på de olika besöksmålen, samt på turistbyråerna. Det diskuterades också att använda intervjuer på besöksmålen med personer som använde tjänsten. 3.2.3 Tidsåtgång och nyckeltal Enligt Instant Infotainment kostar produktionen av mobilguidningen i Arns fotspår mellan 2000 och 2400 SEK per färdigproducerad minut, som generellt koncept. Detta pris inkluderar manusskrivning, skådespelarröst, studio, kodning och utläggning på server. Eftersom manus, röst och inspelning utfördes av andra än Instant Infotainment kan summan nog förväntas vara något lägre. Priset på en skylt är 950 SEK styck. Till detta måste vi räkna tid för projektledning, möten, resor, korrekturläsning och att ta fram manusunderlag. Det finns även diverse omkostnader från Västergötlands museum på ett par tusen kronor, men projektet har fått stöd av Medeltidsprojektet med 20 000 SEK, vilket täcker en del arbetskostnaderna.

En sammanlagd bedömning av antalet nedlagda timmar från de olika aktörernas sida ser ut så här: Aktör Västergötlands museum NH-Sverige Timmar 136 timmar (60 för projektledning, 60 för biträdande projektledning och layout, 16 för skyltuppsättning) ca 80 timmar. Externa aktörer och kostnader Ord & Vision WIP och Instant Infotainment Röster Skyltar 50 000 SEK 40 000 SEK 5000 SEK 11000 SEK Totalt 216 timmar internt, plus 106000 SEK externt. Ett överslag ger därmed att varje enskilt samtal har kostat ca 35 SEK, plus arbetskostnader. Här har vi bara räknat kostnaden för detta års säsong och besökare. 3.2.4 Genomförande och resultat Tjänsten lanserades 20050701 samtidigt på alla platser i Västergötland. Västergötlands museum sände ut ett pressmeddelande och fick en del bevakning på projektet. Arns fotspår är i regel ganska välbesökt under sommarmånaderna, men med ny teknik kan man inte ha alltför stora förhoppningar om stort användande av en tjänst av den här typen. Vid sommarens slut hade vi statistik på juli och augusti och kunde konstatera att antalet samtal för Arns fotspår var närmare 3000 stycken. Detta bedöms vara ett mycket bra resultat, och ger ett bra statistiskt underlag för förståelse av användarna. 3.2.4.1 Platser och besökare Arns fotspår har ett stort antal platser, och inte alla inkluderades i den mobila guiden. I foldern (nästa sida) finns bilder från de olika platserna som har mobilguide, och en orange markering för platsen där skylten har ställts upp. Under detta presenteras en lista över de olika platserna, och antalet samtal från varje plats: Plats Totalt juli Meny 2 Totalt augusti Meny 2 Summa Varnhems klosterkyrka 282 203 485 Kungslena 99 52 151 Eriksberg 50 22 72 Askeberga 86 55 141 Gestilren 153 80 233 Husaby kyrka 294 107 401 Axevalla hus 50 23 73 Skara domkyrka 197 75 138 85 335 Husaby S:t Siegfrids källa 207 104 311 Gudhem 233 123 356 Forshems kyrka 192 147 93 66 285 Totalt antal samtal under juli och augusti: 2843 st. Lista över antal samtal/plats

Informationsfoldern om mobiltelefonguiden fanns utlagd på berörda turistbyråer. Omlagan visar en karta och en kort instruktion (ovan), och insidan visar de olika platserna och skyltarnas placering (nedan).