BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2014 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN FÖR NÄMNDEN SVENSKA RUM

Relevanta dokument
BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2015 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN FÖR NÄMNDEN SVENSKA RUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2015, NÄMNDEN SVENSKA RUM SVENSKA BILDNINGSTJÄNSTER

Den elektroniska studentexamen utvidgas under året att gälla flera ämnen.

VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2013, SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING

BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2016 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN FÖR NÄMNDEN SVENSKA RUM

Esbo stad Protokoll 86. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 74. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 3. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt

Utvärderingsrapport Resultatenheten för svensk dagvård och utbildning (SDU)

Statsbudgeten Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för allmänbildande utbildning (förslagsanslag)

Språket inom småbarnfostran och utbildning

VERKSAMHETSPLAN FÖR ÅR 2016, NÄMNDEN SVENSKA RUM SVENSKA BILDNINGSTJÄNSTER

INFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019

Esbo stad Protokoll 100. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

Kommun- och Stadsdirektörsdagar

Aktuellt inom bildningen

Enkät till skolornas personal om skolnätet

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR RESULTATENHETEN SVENSKA BILDNINGSTJÄNSTER I ESBO STAD

Esbo stad Protokoll 71. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

VERKSAMHETSFÖRESKRIFTER FÖR RESULTATENHETEN SVENSKA BILDNINGSTJÄNSTER I ESBO STAD

Esbo stad Protokoll 16. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR NÄMNDEN SVENSKA RUM 2013

Esbo stad. Utvärderingsrapport. Svenska bildningstjänster

1 (5) Nämnden Svenska rum Ändringarna träder i kraft

De svenska gymnasierna i Huvudstadsregionen Ole Norrback. Gymnasiekonferensen Kommunernas hus

40. Allmänbildande utbildning

Esbo stad Protokoll 74. Fullmäktige Sida 1 / 1

BILDNINGENS ROLL I FRAMTIDENS KOMMUN

Esbo stad Protokoll 5. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Alternativ 2 Ändringarna i lagen om småbarnspedagogik. bruk

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

RESULTATENHET: UTBILDNINGSTJÄNSTER

Helsingfors stad Protokoll 4/ (8) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Kommunalekonomins utveckling till år Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Svenska förskoleverksamhets- och utbildningssektionen Vakansframställningar

MEDDELANDE 19/ (5)

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING 2012

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Nämnden Svenska rum Sida 1 / 20

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Vad en förtroendevald bör veta om bildningskommunen. Ett infopaket om bildningssektorn för förtroendevalda


SITO: Resurser och ledning

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

Grunderna för planen för småbarnspedagogik

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Begäran om utlåtande , Diarienr: UKM/41/010/2017

Enligt halvårsrapporten är nettobeloppen för under- resp. överskott per ansvarsområde följande:

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige Sida 1 / 1


Esbo stad Protokoll 44. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige Sida 1 / 1

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning

SFUN FRAMSTÄLLAN OM TJÄNSTER OCH BEFATTNINGAR

En tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

Enkät om finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Åbo en traditionsrik och modern skolstad! turku.fi/undervisning

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn

Helsingfors stad Protokoll 4/2016 Utbildningsnämndens svenska sektion

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2019

En bildningskommun för alla. Rektorsdagar i Åbo Direktör Terhi Päivärinta

Ungdomsnämnden Ungdomstjänsternas dispositionsplan för år Ungdomsnämnden 9

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

EKONOMIPLAN

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

En ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige Sida 1 / 1

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Vad händer på kommunal nivå och riksnivå inom utbildningssektorn och hur påverkar det gymnasiet? Direktör Terhi Päivärinta 4.9.

ANSÖKNINGSMEDDELANDE. Ärende ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2014 Yrkesutbildning TUTKE2 Genomförande av de reviderade examensgrunderna för grundexamina

Finskan i fokus. Yvonne Nummela Träff för bildningsdirektörerna Utbildningsstyrelsen

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsavdelningen Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg

Heidi Backman Barnen är framtiden! Vilket kunnande behövs inom dagvården samt inom barn- och familjeverksamheten i framtiden?

Bildningssektorns basservice tryggas. Bildningsdirektör Aulis Pitkälä Stadsdirektörens förslag

Esbo stad Protokoll 50. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 8

egrunder -utbildning i Helsingfors, Åbo och Vasa

Helsingfors stad Protokoll 2/ (9) Utbildningsnämndens svenska sektion RPKL/

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Granskningen av servicenätet 2015

INSTRUKTION FÖR UNGDOMSFULLMÄKTIGE

RP 35/2019 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Grunderna för planen för småbarnspedagogik Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2014

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors,

1. Behov och behovsdefinition

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Produktionen av svenskspråkig service inom huvudprocessen för fostran och undervisning vid Åbo stads bildningssektor 2014

BILDNINGSTJÄNSTERNAS UTVECKLINGSPLAN

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

Väsentliga saker som man för närvarande känner till i fråga om genomförandet av det elektroniska provet är i huvuddrag följande:

Transkript:

BUDGETFÖRSLAG FÖR ÅR 2014 OCH EKONOMIPLAN FÖR ÅREN 2014-2016 FÖR NÄMNDEN SVENSKA RUM 32 Enheten Svenska rum Invånare och tjänster Enheten Svenska rum inleder sin verksamhet i januari 2014. Inom enheten Svenska rum produceras dagvårds-, utbildnings, kultur- och ungdomstjänster på svenska i meningsfullt samarbete med bildningssektorns övriga enheter. Samarbetet med kulturenheten och ungdoms- och idrottsenheten beskrivs i avtal medan samarbetet med dagvård respektive utbildning på finska genomförs enligt överenskommelse. Esbobor i alla åldrar har möjlighet att delta i kvalitativ verksamhet som stärker och stödjer det svenska språket och den svenska kulturen. Verksamheten på svenska synliggör den tvåspråkiga kulturtraditionen i Esbo och gör det möjligt för alla Esbobor att ta del av den finlandssvenska kulturen. Den mångsidiga verksamheten planeras och genomförs i samverkan med Esboborna. Verksamheten erbjuds på olika ställen i Esbo och under relevanta tider på dygnet. För att Esboborna ska få information om service på svenska inom bildningssektorn är det nödvändigt att anställa en informatör med uppdrag att koordinera och delge information på svenska. Stadens förvaltningsövergripande utvecklingsprogram ska beaktas ur ett svenskspråkigt perspektiv. Ungdomsgarantin genomsyrar verksamheten inom enhetens olika områden. Avtalen med anordnare av grundläggande konstfostran ska förnyas. Den nationella läroplansreformen har inletts under hösten 2013 och avslutas 2016. Kommunens läroplansarbete följer det nationella utvecklingsarbetet. Studerande vilka inleder sina gymnasiestudier hösten 2014, kommer enligt uppgift att skriva delar av studentexamen elektroniskt. Det innebär att de ska ges förutsättningar för förändringen under sin tid i gymnasiet. Framtidens elektroniska studentexamen förutsätter även förändringar i den grundläggande utbildningen. Livskraft, konkurrenskraft och hållbar utveckling. Bildningssektorns förändrade organisation koncentrerar tjänsteproduktionen på svenska i syfte att erbjuda mervärde för Esboborna och förbättra effektiviteten. Kultur- och ungdomsverksamhet på svenska arrangeras inom stadens olika områden, beaktande närmiljöns särdrag och i samarbete med Esboborna. Den kommunala utvecklingsplanens, den s.k. KuntaKesu, målsättningar, ansvarsfullt ledarskap, kontinuitet i esbobons inlärningsstig och kunnig Esbobo 2020, uppnås i samarbete med Esboborna. Mattlidens gymnasium och stadens finskspråkiga gymnasier har inlett samarbete med gymnasier i Shanghai. Samarbetsavtalet sträcker sig över några år. Enheten för Svensk dagvård- och utbildning deltar i ett Nordplus-projekt med syftet att utveckla verksamheten inom dagvården i ett naturvetenskapligt perspektiv. Ett aktivt nordiskt samarbete med avstamp i stadens vänortsverksamhet har diskuterats inom ungdomsverksamheten. Dagvård, förskoleundervisning, grundläggande och gymnasieutbildning har använt tillgängliga lokaler effektivt och flexibelt. Lokalernas flexibla användning inom den nya enheten för Svenska rum ska utredas, som en del av sektorns helhetsutredning av lokalanvändningen. Daghem och skolor har uppställda mål i anslutning till hållbar utveckling.

Resurser och ledning Den ekonomiska verkligheten ger enheterna inom bildningssektorn anledning att i samarbete ställa upp effektivitetsprogram för att ansvarsfullt effektivera verksamheten. Effektivering av verksamheten förutsätter ett ansvarsfullt ledarskap. Daghemsföreståndarna med sina ledningsgrupper utbildar sig i delat ledarskap enligt samma program som rektorerna och deras ledningsgrupper utbildat sig. Enheten Svenska rum inleder sin verksamhet i januari 2014 efter att ansvarsområden, förmanskap mm. definierats i form av en förvaltningsmodell som genomförs, utvärderas och utvecklas. Principerna om dialogiskt och delaktigt ledarskap följs på alla nivåer. Den nya enheten utarbetar tillsammans Berättelsen on Svenska rum. Organisationsförändringen liksom den höga graden obehöriga inom personalen föranleder prioriteringar för att stödja personalens och ledarnas ork i arbetet. Ekonomin 32 NÄMNDEN SVENSKA RUM Verksamhetsinkomster 3 722 4 131 4 141 4 224 4 308 Verksamhetsutgifter 54 009 60 045 61 813 63 114 64 267 Verksamhetsbidrag -50 287-55 914-57 672-58 890-59 959 9532 Maskiner och inventarier Utgifter 606 250 250 345 240 Den jämförbara budgetramen för år 2014 ökar enligt nämndens förslag med 0,8 milj. euro, jämfört med den justerade budgeten för 2013. Nämnden understryker att eventuella kostnadshöjningar pga den nya resultatenheten Svenska rum även bör beaktas i budgeten. De nödvändiga utgiftsökningarna uppgår till knappa 1,3 miljoner euro, exklusive förhöjningen av tjänsterna som köps av stadens affärsverk. Förutom den föreslagna ökningen utnyttjas det uppskattade överskottet på 450 000 euro från 2013 för att täcka utgiftsökningarna. De nödvändiga utgiftsökningarna hänför sig främst till de allmänna löneförhöjningarna inklusive tillhörande lönebikostnader, utgifter som hänför sig till elevökningen, ibruktagandet av lärplattformen, som konkurrensutsatts 2013, utbyggandet av det trådlösa nätet och de inledande utgifter som föranleds av de elektroniska studentskrivningarna som man nationellt övergår till 2016. Utöver ovan nämnda har inom budgeten redan anpassats t ex dagvårdens sekreterare för halva året och lärarnas kompetensutveckling, då Kohur-projektfinansieringen upphör. De nya uppgiftsområden som överflyttas till nämnden Svenska rum från årsskiftet, ökar därtill budgetramen med knappa en miljon euro. Inkomsterna i budgetramen för år 2014 ökar med 10 000 euro jämfört med den justerade budgeten för 2013. Inkomstmålet är en utmaning för 2013, liksom det kommer att vara 2014, eftersom nya dagvårdsenheter inte öppnas och möjligheten att ansöka om utbildningsstyrelsens understöd begränsas. Förhöjningen i inkomstmålet hänför sig till de nya uppgiftsområden som flyttas till nämnden från 2014.

Den områdesvisa fördelningen är följande: 321 SVENSKA DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSENHETEN Verksamhetsinkomster 47 23 23 23 23 Verksamhetsutgifter 2 048 3 310 4 158 4 357 4 484 Verksamhetsbidrag -2 001-3 287-4 135-4 334-4 461 Enheten för svensk dagvård och utbildning bereder nämndens ärenden och verkställer dess beslut. Enheten koordinerar och stödjer utveckling och utvärdering av daghemmens verksamhet samt grundskolornas och gymnasiets undervisning. Enheten förser daghem och skolor med allmänna planerings- och förvaltningstjänster samt med stöd för fortbildning och utbildning. Arbetet inkluderar motsvarande tjänster för de nya uppgiftsområden för vilka anslag i budgeten reserveras från början av år 2014. I utgifterna för svenska dagvårds- och utbildningsenheten ingår IT-budgeten. Inom IT satsar man på att utveckla undervisningsteknologin i skolor och daghem. Anslaget för svenska dagvårds- och utbildningsenheten ökar enligt förslaget med 0,7 milj. euro jämfört med budgeten året innan. Ökningen hänför sig främst till överföringen av anslagen reserverade för grundläggande utbildningen i konstfostran, som är en ny verksamhetsform i enheten sedan 2013. Även anslag för löneförhöjningarna, ibruktagandet av lärplattformen, som konkurrensutsatts 2013, och utgifter som föranleds av de elektroniska studentskrivningarna har reserverats. Anslag för en sekreterare har anpassats till budgeten. I budgetramen har enligt förslaget även beaktats behovet av att bygga ut det trådlösa nätet och förhöjningen av lönebikostnaderna. Nämnden påpekar att även eventuella kostnadshöjningar pga den nya resultatenheten Svenska rum bör beaktas i budgeten. 322 GRUNDSKOLORNA Verksamhetsinkomster 409 372 372 442 462 Verksamhetsutgifter 26 676 29 827 30 053 30 845 31 328 Verksamhetsbidrag -26 267-29 455-29 681-30 403-30 866 Antalet svenska skolor med årskurser 1-6 är 9. Antalet svenska skolor med årskurserna 7-9 är en och antalet skolor med årskurserna 1-9 likaså en. En skola har årskurserna 1-9 och 10. Svensk smågruppsundervisning för årskurserna 1-9 ordnas i Finno skola, för årskurserna 7-9 i Lagstads skola samt i Mattlidens skola. Från och med hösten 2012 har Mattlidens skola även verksamheten med flexibel undervisning. Den totala budgeten för verksamhetsområdet ökar enligt nämndens förslag med 0,2 milj. euro, jämfört med den justerade budgeten år 2013. En omfördelning av fastighetshyrorna mellan dagvården och grundskolan minskar ökningen, samtidigt som en omfördelning av lönerna, pga. förändrade elev- och studerandeantal, mellan gymnasiet och grundskolan ökar densamma. Totala

inverkan av omfördelningen är en minskning på 0,2 milj. euro. De nödvändiga utgiftsökningarna hänför sig till de allmänna löneförhöjningarna, utgifter som hänför sig till elevökningen på 110 elever, förhöjningen av lönebikostnaderna på 0,15 procent, skolornas förhöjda matavgifter, en utvidgning av eftermiddagsverksamheten pga. ökat antal elever i årskurserna 1-2 samt en avtalad utvärdering av inlärningsresultaten. Prisförhöjningarna av stadens interna tjänster, utöver de ovan nämnda, och de tilläggsutgifter som överflyttningen av skjutsarna till logistikcentralen kommer att innebära, ingår inte i budgetramen. Genom verksamheten med resurslärare vill man garantera en god kvalitet inom undervisningen med de tillgängliga ekonomiska resurserna. Finno resurscenter fortsätter sin verksamhet 2015 med samma ekonomiska resursering som året innan. En av elevvårdens och elevhandledningens uppgifter är att förebygga marginalisering bland barn och ungdomar. I budgeten reserveras medel för motsvarande antal skolgångsbiträden som året innan. Enligt anvisningar skall skolgångsbiträden som inte har fast anställning hyras från Seure. 0,17 miljoner euro reserveras för köptjänster från annan kommun. Främst betalar Esbo för sina specialelever i Helsingfors. Huruvida lovvården för specialbarnen som går i skola i Helsingfors kommer att medföra tilläggsutgifter i framtiden är ännu oklart. Enligt förslaget utökas anslaget reserverat för eftermiddagsverksamheten jämfört med året innan eftersom antalet elever i årskurserna 1 och 2 ökar. 323 GYMNASIET Verksamhetsinkomster 36 35 35 48 48 Verksamhetsutgifter 3 893 4 140 4 127 4 097 4 130 Verksamhetsbidrag -3 857-4 105-4 092-4 049-4 082 Mattlidens gymnasium är Esbos enda svenska gymnasium. Skolan är ett allmän gymnasium med en International Baccalaureate (IB)-linje. Budgeten för verksamhetsområdet minskar med 13 000 euro jämfört med den justerade budgeten året innan. Inverkan av en omfördelning av lönerna, pga. förändrade elev- och studerandeantal, mellan grundskolan och gymnasiet är 66 000 euro. Nödvändiga utgiftsökningar som beaktats i budgetramen är den allmänna löneförhöjningen, förhöjningen av lönebikostnaderna på 0,15 procent, förhöjningen av fastighets- och städkostnaderna samt förhöjningen av måltidsavgifterna. Utanför budgetramen blir förhöjningarna på köpen av stadens affärsverk, övriga än ovan nämnda. Avtalsenliga kostnader för studerande som går i gymnasium i en annan kommun inom huvudstadsregionen finns reseverat i bildningssektorns budget. 324 DAGVÅRD

Verksamhetsinkomster 3 231 3 701 3 701 3 701 3 765 Verksamhetsutgifter 21 391 22 768 23 139 23 474 23 981 Verksamhetsbidrag -18 160-19 067-19 438-19 773-20 216 Dagvårdsverksamheten inbegriper kostnaderna för kommunal dagvård och förskola, köp av dagvårdstjänster, understöd för privat dagvård samt hemvårdsstöd. Det lagstadgade hemvårdsstödet och stödet för privat dagvård samt Esbos kommuntillägg betalas på samma grunder som inom den finska dagvården. Budgeten för dagvården ökar enligt nämndens förslag med 367 000 euro. Nödvändiga utgiftsökningarna hänför sig till den allmänna löneförhöjningen, förhöjda städ- och matavgifter samt en omfördelning av fastighetshyrorna i Mårtensbro, förhöjningen av lönebikostnaderna på 0,15 procent, indexjusteringarna för köpavtalsdaghemmen, höjningen av kompetensnivån inom dagvården genom att årligen omvandla tre barnskötarvakanser till barnträdgårdslärarvakanser. Verksamheten effektiveras i mån av möjlighet. Utanför budgetramen blir fortfarande prisförhöjningarna av stadens interna tjänster, övriga än ovan nämnda, och de tilläggsutgifter som överflyttningen av skjutsarna till logistikcentralen innebär. Personal inom dagvården har erbjudits möjlighet till läroavtalsstudier. De ökade lönekostnaderna som uppstår vid valet av läroavtalsstudier har beaktats i budgeten. Inkomstmålet i dagvårdens budget bibehålls på samma nivå som året innan, men är fortfarande en utmaning. 325 UNGDOM OCH KULTUR Verksamhetsinkomster 10 10 10 Verksamhetsutgifter 336 341 344 Verksamhetsbidrag -326-331 -334 Från och med 2014 inkluderar budgeten för Svenska rum-nämnden även anslag för ungdoms- och kulturverksamhet på svenska. Anslag har reserverats för tre ungdomsarbetare och två kulturarbetare med tillhörande verksamhetsanslag. Idrotts- och ungdomsenheten samt kulturenheten ska fortsättningsvis producera stödtjänster för dessa. Behovet av tilläggsresurser för t ex förmanskap har inte beaktats i budgeten. Förslag till anslag för första inredning, utrustning samt övriga anskaffningar i investeringsbudgeten för åren 2014-2018 Förslag till anslag för första inredning för byggnads- och saneringsprojekt i investeringsbudgeten för perioden 2014-2018 ska lämnas till stadsstyrelsen i samband med behandlingen av budgeten. I svenska dagvårds- och utbildningsenhetens investeringsbudget ingår anslag för första inredning av skolor och daghem som blir färdiga under åren 2014-2018. Utöver medel för inredning och

utrustning av byggnads- och saneringsobjekt föreslås ett anslag för oförutsedda grundförbättringsbehov som till exempel förnyande av centralradiosystem. Förslag till anslag för första inredning, utrustning samt övriga anskaffningar i investeringsbudgeten för perioden 2014-2018 framgår ur bilaga. Handikapprådets initiativ Handikapprådets initiativ beaktas inom ramen för budgeten i mån av möjlighet.