Junior. Inledning. Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet

Relevanta dokument
Sommarla ger Junior 2015

Projektplan. Junior Varberg

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

SAMMANFATTNING AV Elevhälsosamtal i Norrbotten

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Hälsofrågor i Gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Fritid för unga med funktionsnedsättning i Rinkeby Kista stadsdelsförvaltning

Föräldrar år 3 Föräldrar år 6

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR

Hälsofrågor i årskurs 7

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Återremiss gällande motion av Kristdemokraternas fullmäktigegrupp Mer idrott i skolan för goda resultat på flera plan

Hälsofrågor i årskurs 4

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Skolinspektionen. Idrott och hälsa Elever. Elever. Genomförd av CMA Research AB Februari 2018

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

Folkhälsoenkät barn och unga 2012

Återremiss gällande motion av Kristdemokraternas fullmäktigegrupp Mer idrott i skolan för goda resultat på flera plan

Till lärarna! Uppföljning i klasserna 6 och 9

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Läroplan för grundskolan,förskoleklassen ochfritidshemmet 2011

Hälsofrämjande skolutveckling

Elevhälsoenkät. Hälsofrågor till dig som går i årskurs 7. Det finns inga svar som är rätt eller fel. Kryssa i det alternativ som stämmer bäst för dig.

Folkhälsorapport Barn och unga 2016

Dansmetoden. Med dansen som verktyg

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Move & Walk. Skolan. Gymnasiesärskolan

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

1 (10) Folkhälsoplan

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål

Träningsbelastningar kan också varieras på olika sätt. Det kan handla om:

Elevhälsan Anna Nygren Livsstilspedagog Föreläsare Författare Grundare av Ung Livsstil

Region Västmanland genomför regelbundet befolkningsundersökningar, det är en del av Regionens hälsofrämjande arbete.

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Åse Victorin, Leg läk Pia Skålberg Eva Ingerslev-Nilsson Specialist i Allmänmedicin och Rektor Skolsköterska Barn- och Ungdomsmedicin Fsk- åk 6

Hälsoplan för Tegnérskolan

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Hälsoprojekt. - att arbeta mot en egen målsättning. Adolf Fredriks musikklasser åk 9

Fokus på utländsk bakgrund

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Från ord till handling - utifrån ett hållbarhetsperspektiv. TPLR:s nätverksträff i Göteborg 2 3 april 2019

ELSA 2017/2018 Elevhälsodata Sammanställt och Analyserat

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Det gäller vår framtid!

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Kost och Fysisk Aktivitet

Innehållsförteckning

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Göteborg 19 oktober Idrott och hälsa.

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Hälsoenkät för ungdomar i gymnasiet, Norrbotten

Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Nässjö kommun

Välkommen till klasserna. 4-6 läsåret

Vialundskolans ledord!

varken bra mycket bra bra eller dålig/a dålig/a mycket dålig/a

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret

Idrott och hälsa åk 7 Kurs: Hälsouppgift Vecka 6-12

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

Uppföljning rörelseglada barn

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Fysisk och psykosocial miljö

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Ämnet Idrott och hälsa i Måsöskolan

Stockholms stad. Engelska Skolan Norr. 50 svar. 93 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Engelska Skolan Norr. 36 svar. 73 procent svarsfrekvens

Elever åk Danderyds kommun

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

VILL NI VARA MED OCH SKAPA


Stockholms stad. Engelska skolan Bromma. 162 svar. 87 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Internationella Engelska skolan Älvsjö. 95 svar. 99 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Internationella Engelska skolan Älvsjö. 123 svar. 98 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Engelska skolan Liljeholmen. 146 svar. 94 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Engelska skolan Liljeholmen. 138 svar. 86 procent svarsfrekvens

Ungas fritid. Oscar Svensson

Hälsofrågor årskurs 7

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

HÄLSA Upplevd hälsa Länet 2015 Tingsryd 2015 Totalt åk 5 95,5 93,3 Totalt åk 8 92,3 90,3 Totalt gy åk 2 85,4 84

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Stockholms stad. Novia Engelska skolan. 16 svar. 43 procent svarsfrekvens

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Transkript:

2015 Junior Inledning Människor är gjorda för att röra på sig och dåligt anpassade till stillasittande eller ensidigt belastande liv. Positiva erfarenheter av fysisk aktivitet under uppväxtåren har stor betydelse för våra levnadsvanor senare i livet och således en de viktigaste friskfaktorerna för en god hälsa. Kunskaper om vad som påverkar hälsan och hur vi själva kan påverka den är viktiga kunskaper att kunna omsätta i praktik för alla och särskilt i unga år. En nyligen publicerad studie vid Göteborgs universitet visar att ökad mängd fysisk aktivitet stimulerar lärandet och förbättrar skolresultaten 1. I studien, som publicerats i vetenskapliga tidskriften Journal of School Health, fick 408 femteklassare i Göteborgsregionen i samarbete med en lokal idrottsförening två extra lektioner med lek- och rörelseaktiviteter i veckan, vilket ungefär dubblade mängden schemabunden fysisk aktivitet. En större andel elever i åk 5 på interventionsskolorna uppnådde läromålen i samtliga undersöka ämnen svenska, engelska och matematik än eleverna på kontrollskolorna. Resultaten från denna studie överensstämmer väl med data från andra studier som visar en tydlig koppling mellan fysisk aktivitet och förbättrad kognitiv förmåga. Projekt Junior förväntas bidra till att svara upp till kommunens målinriktning fokus på välfärdens kärna och det prioriterade målet: Andelen elever som når sin fulla potential när det gäller kunskapsmålen ska öka genom att bidra till förbättrade motions- och levnadsvanor hos målgruppen. I Kultur och fritidspolitisk strategi för Varbergs kommun som kommunfullmäktige antagit framgår att alla barn och ungdomar ska oavsett bakgrund och förutsättningar, ha tillträde till fritidsaktiviteter och att barns idrottande ska vara helt befriat från elitsatsningar, urval och utslagning. Alla barn ska på lika villkor uppmuntras att efter eget intresse och egen förmåga delta i olika idrotter. Att grundlägga goda vanor hos barn och unga är mycket viktigt. Kultur och fritidsförvaltningen i Varberg har ett viktigt uppdrag i att erbjuda fysisk aktivitet för unga och inspirera till goda levnadsvanor. 1 Journal of School Health 2014, Lina Bunketorp Käll, Michael Nilsson och Thomas Lindén vid Centre for Brain Repair and Rehabilitation vid Sahlgrenska Akademien, Göteborgs universitet

Som en aktivitet i detta uppdrag presenteras här projekt Junior. Barn och ungas hälsa i Sverige Den nationella rapporten svenska skolbarns hälsovanor kartlägger vart fjärde år hälsan hos unga. Senaste undersökningen 2009/2010 2 (resultatet för 2014 är ännu ej publicerat) visar sammanfattningsvis: Majoriteten av eleverna anser sig ha en bra hälsa. Med stigande ålder (från 11 till 15 års ålder) får de dock sämre självskattad hälsa, fler psykiska och somatiska besvär samt ett sämre allmänt välbefinnande. Dessutom ökar skillnaden mellan pojkar och flickor, där flickor anser sig ha sämre hälsa och fler besvär. Rökning är ungefär lika vanligt bland flickor och pojkar medan snusning är betydligt vanligare bland pojkar. Skillnader i matvanor mellan pojkar och flickor visar sig redan vid 11 års ålder. Pojkar dricker mer läsk och äter mer godis och flickor äter mer frukt och grönt. Pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor i samtliga åldrar. Både pojkar och flickor tycker sämre om skolan med stigande ålder. Samtidigt ökar andelen pojkar och flickor som instämmer i att de har för mycket skolarbete, att de blir trötta av skolarbetet och att de är stressade av skolarbetet. Barn och ungas hälsa i Varberg Barn och ungas hälsa i Varberg är nyligen kartlagd genom barn och utbildningsförvaltningens rapport Elevhälsoundersökning 2014 3. Majoriteten av alla barn i årskurserna; förskoleklass, åk 4, åk 8 och åk 1 i gymnasiet anser sig må mycket bra eller bra i hög utsträckning, andelen minskar något i åk 8 medan den åter ökar på gymnasienivå. Fysisk aktivitet Andelen unga som är fysiskt aktiva är relativt hög i Varberg men följer nationella tendenser genom att andelen aktiva sjunker med stigande ålder. Fig 1. Jag tränar/motionerar/rör på mig så att jag blir andfådd och varm, åk 4 2014 2 Svenska skolbarns hälsovanor 2009/10, Folkhälsomyndigheten 3 Elevhälsoundersökning 2014, Joliv- enkäten, Skolhälsovården i Varberg

Fig 2 Jag tränar/motionerar minst 30 min., åk 8 2014 Fig 3 Jag tränar/motionerar minst 30 min., åk 1 gymnasiet 2014 Målgrupp för Junior Barn och unga i Varberg mellan 9 och13 år. Projektet riktar sig främst till de unga som vill öka sin fysiska aktivitet genom att prova olika träningsformer utifrån sin egen förmåga och vilja. Alla kan vara med, det finns inga krav på förkunskaper eller tidigare träningsvana. Passar för nybörjare. Syfte Öka intresset för och glädjen i fysisk aktivitet och aktivitetsgrad hos målgruppen/deltagarna genom anpassade aktiviteter. Mål - Locka ungdomar med en inaktiv livsstil till deltagande i Junior - Öka rörelseglädje och fysisk aktivitet hos målgruppen - Öka insikt, kunskap och verktyg om hur målgruppen kan förbättra sin hälsa Genomförande Junior har inledningsvis träffar två gånger/vecka, då intresserade är välkomna att träna tillsammans i grupp. Det blir ingen fast grupp utan deltagarna kommer när det passar och kan hoppa in i gruppen under pågående termin. Junior har ett fast planerat schema månadsvis i förväg. Deltagarna får själva vara med och påverka innehållet i träningspassen, i möjlig mån även i planeringen. Ett tillfälle i veckan är vanligtvis vattenträning; simning eller vattengympa/vattengym/vattenlek, det andra tillfället erbjuds varierande program.

Innehåll träffar Alla träffar innehåller någon form av fysisk aktivitet, fokus är lust och glädje i rörelse. Varje träff innehåller även korta delar diskussion, information eller på annat sätt förmedling av vikten av en helhet i tillvaron för en bättre hälsa; kost, sömn, vila/återhämtning mm. Exempel på träning Var - Simning - Vattengympa/vattenlek/vattengym - Skridskor - Stavgång - Prova- på- idrottsaktiviteter; fäktning, ridning, orientering, klättring mm Junior utgår från Håstens idrottsområde, Håstens simhall blir plats för omklädning och samling/utgångspunkt. Kostnad Det är kostnadsfritt att delta i Junior. Vi bedömer att kostnaden inte får vara ett hinder för att nå den grupp verksamhetens avser. Tid Junior har verksamhet måndagar och onsdagar mellan kl 15.00-16.00. Aktiv tid för motion beräknas vara ca 40 min och resterande tid till prat, samvaro och information/utbildning. Förväntat resultat - Fler barn ska upptäcka lust och glädje i fysisk aktivitet - Fler barn blir regelbundet fysiskt aktiva - Professionella som möter barn och unga får en remissinstans för barn med behov av ökad fysisk aktivitet - Fler barn som hittar ny fritidssysselsättning på egen hand eller börjar i föreningsaktivitet Spridning Alla barn i målgruppen får vara med i Junior, likaväl som professionella får/kan erbjuda/rekommendera barn i målgruppen att komma till Junior. Information ska också spridas till följande: - Vårdcentraler - Elevhälsan; skolsköterskor och kuratorer m.fl - Idrottslärare - lärare

- Dietister - Barnmedicin - Socialförvaltningen - Ungdomsgårdar - M.fl Finansiering Kultur och fritidsförvaltningen genomför verksamheten. Start Junior startar 13 april 2015. Har du frågor Tina Wallin Friskvårdsutvecklare Kultur- och fritidsförvaltningen kristina.wallin@varberg.se, 0708-115759