Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet

Relevanta dokument
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning?

Kan man designa en personcentrerad miljö?

Designa en personcentrerad miljö

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Helle Wijk Leg. Sjuksköterska Docent Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Hälsofrämjande vårdmiljöer Forum för vårdbyggnad november 2011

POP Helle Wijk Professor Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Svenskt Demenscentrum

GPCC CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD

POP Personcentrerad vård/omsorg i praktiken. Helle Wijk Irma Lindström Kjellberg.

Personcentrerad. vård

Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.

Seminarie 45 Kan personcentrerad vård ge en säkrare vård?

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Personcentrerad. vård

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

PSYKIATRI. Ämnets syfte

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND

Vill ge anhöriga partners stöd

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Vårdens styrning Personcentrerad vård och jämlik hälsa

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

Hur samverkar vi om utveckling av pedagogiska miljöer i verksamhetsförlagd utbildning?

Att locka och behålla hög omvårdnadskompetens i vården Vilka dragningskrafter behövs?

Studie 1. Personcentrerad vård (PCV) av patienter med höftfraktur kostnader och effekter

Den fysiska och psykosociala miljöns betydelse för hälsa och välbefinnande för personer med demens

Patienter som sköter sina läkemedel själva

STUDIE AV UNGA VUXNA CANCER

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

VÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet

Personcentrerad vård Mötet mellan två experter!

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Trygg stödjande miljö. Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Göteborrgs Universitet

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND

Syfte. Att utvärdera om patienter med försämring av kronisk hjärtsvikt rapporterar mindre osäkerhet vid

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Personcentrerad vård: erfarenheter av forskning och implementering

SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa

Patient-Centered Medicine

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Kontaktsjuksköterska i cancervård Uppsala-Örebroregionen

Kvalitet i vård och omsorg i relation till arbetstillfredsställelse en handledningsstudie

PTS KONCEPTPROGRAM. Forum för vårdbyggnad konferens. 19 november Elin Rittmark

Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Sahlgrenska akademin

Kan ett personcentrerat förhållningssätt ha betydelse för kontinens?

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Integrerad beteendehälsa i primärvården

Helle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360

Omvårdnadsarbete inom den. en vårdteoretisk. grund. rdutvecklare, RPR, Vadstena Doktorand i vårdvetenskap, Åbo Akademi. Vadstena nov 2011

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska

Kurs: Omgivningens betydelse vid hälsa och ohälsa, 22,5 hp. Kurs kod: OM4360

ehälsa kräver kunskap och engagemang

Utbildningsprogram inom akutsjukvård- avancerad nivå. Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Bakom rutinerna Kunskap och omvårdnadspraxis i mänskliga gränssituationer. Inger James. /smash/search.

Samtal med Värkmästarna i Mjölby: Om mål för hälsa och prioritering

Programme in Diagnostic Radiology Nursing 180 credits

SBUN44, Neonatal och pediatrisk intensivvård II, 7,5 högskolepoäng Neonatal and Pediatric Intensive Care II, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

Bättre vård mindre tvång

Patientcentrerad vård är självklart i teorin, men. Åsa Hörnsten Distriktssköterska, Ålidhems vårdcentral Universitetslektor, Umeå Universitet

April Bedömnings kriterier

När mamma eller pappa dör

VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska, 75 högskolepoäng

Faktorer som främjar förändring under rehabilitering hos patienter med långvarig smärta

Till dig har en närstående på NIVA

Omvårdnadens grunder och höjder

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

Aktuella studier. Kaisa Bjuresäter, Sjuksköterska, Fil Dr, Universitetslektor. Institutionen för hälsovetenskaper Karlstads universitet

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Metoder i omvårdnadsarbete

Transkript:

Vårdmiljöns betydelse för hälsa. Vad betyder vårdmiljön för patienter och personal inom rättspsykiatrisk verksamhet Helle Wijk, legitimerad sjuksköterska, docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs universitet.

Vårdmiljö, vård och omvårdnad vid livets slut inom intensivvård Isabell Fridh (2009). Foto: Fridh det är jätte viktigt när man ligger på 5 timmars behandling att man kan få lite förströelse. Wijk et al 2013 in press A sense of home in residential care Falk, et al. 2012 Foto; Cicci Nordqvist

Forskning om psykosocial miljö visar att... I miljöer där personal har en hög mental arbetsbelastning förskrivs signifikant mer antipsykotika (Lövheim et al Int Psychoger 2006;18:713-26) I miljöer där personalen skattar högre stress och sämre vårdklimat finns signifikant mer skrikande, vandrande, rastlöshet och flyktbeteende hos patienter (Edvardsson et al Int Psychoger 2008;28:1-13)

Forskning inom rättspsykiatrisk vård visar att... Sjuksköterskor värdesätter vårdrelationen i motsats till dokumentationen som präglas av övervakning och förvaring. Martin & Street 2003 Sjuksköterskor efterfrågar teoretiska modeller och behandlingstekniker för att kunna möta framtidens krav inom vården. Rask & Aberg, 2002 Utbildning i psykosociala åtgärder ger signifikant effekt avseende attityder och utbrändhet Ewers & medförfattare, 2002

Få studier beskriver rättspsykiatrisk vård ur ett patientperspektiv... Patienter uttrycker missnöje och beskriver sig som uttråkade med hur tiden används Farnworth, Nikitin & Fossey, 2004 Patienter skattar att ca 40% av tiden ägnas åt sömn/vila, 40% till ostrukturerade aktiviteter, 15% till dagliga rutiner & 5% till strukturerade aktiviteter & behandling Sturidsson och medförfattare, 2007 Patienter upplever vården som icke-vårdande, otrygg, opålitlig, oviss och som straff och förvaring Hörberg, 2008

Patienters erfarenheter av rättspsykiatrisk vård... Explorativ design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide Klinik med hög säkerhetsnivå Tio patienter, 25-58 år, åtta män, två kvinnor. Vårdtid 3-16 år, medelvårdtid 8 år. Nordin, 2009

Patienters erfarenheter av rättspsykiatrisk vård... Upplevelse av trygghet respektive otrygghet Känna tillit och acceptans Uppleva närhet Få hjälp att bearbeta problem Sakna möjlighet till bearbetning Inte veta vad som gäller Uppleva avstånd till personalen Känna sig utsatt Nordin, 2009

Patienters erfarenheter av rättspsykiatrisk vård... Upplevelse av aktivitet, inaktivitet och beroendeställning till personalen Kunna ägna sig åt egna intressen Kunna ägna sig åt aktiviteter utanför avdelningen Kunna ägna sig åt aktiviteter inom avdelningen Ägna sig åt obligatoriska rutiner Inte ha något att göra Inte ha krav att behöva göra något Uppleva väntan Nordin, 2009

Personcentrerad vård Begreppet personcentrerad vård flyttar fokus från sjukdom till patientens upplevelse och erfarenhet av sjukdomen (Hobbs 2009; Leplege et al. 2007). Att aktivt lyssna på patienten och försöka förstå hur ohälsa, exempelvis symptom som smärta eller ångest påverkar henne (Ekman et al. 2011).

Forskning om personcentrerad vård visar att... Patienter som aktivt involveras i vård och behandling och får stöd i att utveckla egenvårdsstrategier i sammanhållna vårdprocesser rapporterar bättre resultat och högre tillfredställelse med vården (Von Korff et al. 1997; Holman & Lorig, 2000; Wagner, 2001; Holman, 2004; Tsai et al. 2005 World Health Organization, 2006). En person-centrerad sammanhållen vårdprocess ökar signifikant patienternas fysiska funktion, minskar vårdtiderna samt förekomst av smärta jämfört med traditionella vårdmodeller. Olsson m.fl. (2007) Effects of nursing interventions within an integrated care pathway for patients with hip fracture. Journal of Advanced Nursing 58, 116 25. Olsson m.fl. (2009) A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway. Journal of Advanced Nursing 65, 1626 35.

En personcentrerad miljö. En miljö där det är lätt att vara, som stödjer tolkning och funktion En miljö som är bekant där det är lätt att orientera sig och hitta En miljö som är attraktiv där det är lätt att trivas Wijk, 2014 Foto. Joan Prytz

En personcentrerad miljö. Ett tempo som är anpassat till dem som vårdas Ett klimat som befrämjar sociala relationer Tillgänglig, personlig och professionell vård Gästfrihet att få det lilla extra Att få känna sig välkommen och delaktig Edvardsson och medf 2005

En personcentrerad organisation. Edvardsson 2011

En god vårdmiljö beaktar alla delar Värdegrund/vårdfilosofi Fysisk miljö Varande och görande

Relationen mellan omgivning, hälsa och omvårdnad

Initiativ från vården att vetenskapligt studera ett skeende

Rättspsykiatrisk vård Rehabilitera patienter för att de skall kunna fungera i samhället igen Vården skall bedrivas integrerat med det omgivande samhället Fokus på normalitet Stöd av en rekreativ och läkande vårdmiljö

Rättspsykiatrisk vård Personcentrerat förhållningssätt Bred och djup kompetens Tvärprofessionellt teamarbete Att realisera arbetssättet med hjälp av nya lokaler

Målsättning med forskningen Att bidra med kunskap om miljöns inverkan på - Patientens rehabilitering återhämtning och välbefinnande - Vårdens kvalitet - Närståendes uppfattning om vårdmiljön - Vårdarnas möjlighet att ge en personcentrerad vård

Projektdesign 2011 2013 2015 2014 Retrospektiva, prospektiva och longitudinella studier av om en förändrad fysisk och psykosocial miljö inverkar på given och upplevd vård samt effekter av förändring på vårdens kvalitet

Projektdesign Tvärvetenskaplig forskargrupp Omvårdnad Medicin Arkitektur Verksamhetsföreträdare Vänersborg Falköping Göteborg

Projektdesign Forskningspersoner Patienter Närstående Personal

Demografi Vänersborg Falköping Göteborg Man/kvinna 57/43% 100% 92/8% Svensk/Annan 76/24% 89/11% 46/54% Ens/sambo Inget boende Grund/Yrkes Högskola Yrkes/Stud Annat 71/24% 89/11% 69/11/8% 52/29/14% 56/44/0% 46/38/15% 24/24/48% 11/0/89% 15/15/69%

Demografi Erf av psyk vård ja/nej Vänersborg Falköping Göteborg 24/76% 44/56% 15/85% Vårdtid < 1 år 1-4 år > 5 år 52% 38% 10% 0% 33% 67% 31% 46% 23% Vetskap om diagnos n/j Vetskap om beh läkare j/n Ålder < 29 30-49 >50 29/71% 11/89% 31/69% 95/5% 100% 85/15% 52% 33% 15% 11% 89% 0% 8% 77% 15%

Projektdesign Baseline 6-8 månader innan inflyttning Uppföljning 1 6-8 månader efter flytt Uppföljning 2 & 3 en gång per år därefter VT 11 VT 12 HT 12 VT 13 HT 13 VT 14 HT 14 VT15 HT 15 Falk. baseline Pat 53% Per 74% Väners baseline Pat 55% Per 76% Väners uppf. 1 Pat 86% Per 86% Falk uppf. 1 Pat 64% Per 80% Göteb baseline Pat 78% Per 94% Väners uppf. 2 Falk uppf 2 Göteb uppf 1 Pat 56% Per 76% Väner uppg 3 Falk uppf 3 Göteb uppf 2 Göteb uppf 3

Mix-method design Enkäter Vårdatmosfär PCQ (patient, närstående, vårdare) Personcentrerad vård P-CAT (vårdare) Vårdkvalitet (patient) Registerdata Vårdtid RättspsyK

Sjuksköterskors erfarenhet av vårdatmosfär & möjlighet att bedriva personcentrerad vård Säkerhet (patientsäkerhet & PCV) Medianvärde 22-25 av max 30 Gemenskap (tillgängliga för patienterna) Medianvärde på 17-19 av max 24 poäng Vårdrelation kontra arbetsuppgifter Medianvärde 3-4 av max 5 poäng Lööv & Svensson, 2012

Kvalitativt Korta individuella intervjuer Observationer Vad tyckte du om den här uppgiften då när du fick den, att du skulle fotografera ditt rum och sedan berätta vad Du tänkte och tyckte om olika saker? Jag tycker det var bra att faktiskt fråga oss patienter för det är väldigt svårt för de som jobbar här att uttrycka sig om, visst de jobbar här men vi är i den här miljön hela dygnet. Vi bor här

Vad tycker du om Din utsikt? Den är underbar, Den har gett mig aptiten tillbaka. På kvällarna är det väldigt mysigt när man tittar ut, man ser alla gatlyktor och alla gångvägar och på vintern så är det ännu finare för då ser man hur vägarna slingrar sig och snön på träden.

Det var mycket bättre att ha egen toalett på rummet. Då kan man tvätta sig själv lite mer än bara ansiktet, hålla i ordning på hygienen. Tycker du det är viktigt att ha lite personliga saker på rummet? Mycket viktigt. Datorerna och musiken har hållit mig väldigt sysselsatt och tiden har gått väldigt fort i och med det. Innan jag kom hit så kunde jag, klarade jag inte av att höra på musik men i och med att aptiten kom tillbaka och lusten och glädjen så började jag kunna spela musik igen.

Jag vill ju inte flytta in här och jag vill inte ha den känslan heller och ju mer jag tar in på rummet, ju mer får jag ju ta ut ur rummet när jag nu flyttar in i en egen lägenhet. Garderoben är som en skiljevägg för när dörren står öppen så vill inte jag att folk ska glo rakt in på sängen eller där jag ligger utan garderoben ska skymma sikten.

Tack!