Kurslitteratur 1 (5) US610F - Språkdidaktik I, 30 hp Delkurs 1: Introduktion till språkdidaktik, 7,5 hp Axelsson, M. (2013). Flerspråkiga barn utvecklar litteracitet på flera språk. I: Laursen, H.P. (red.) (2015). Litteracitet och språklig mångfald. Lund: Studentlitteratur. S. 305-336. (31 s.) Axelsson, M. (2013). Flerspråkighet och lärande. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. S. 547-577. (30 s.) Bardel, C. (2016). De romanska språken som L3. I: Bardel, C., Falk, Y. & Lindqvist, C. (red.). Tredjespråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. S. 115-136. (21 s.) Boström, L., Damber, U. & Ivarsson, L. (2010). Ämnesdidaktisk forskning med relevans för språkdidaktik; teoretiska utgångspunkter, empiriska iakttagelser samt didaktiska konsekvenser. Vad har vi fått veta, hur, varför och hur kan vi använda oss av kunskaperna? I: Ylikiiskilä, A. & Westman, M. (red.) Språk för framtiden. Rapport från ASLAs höstsymposium 12-13 november i Falun. S. 44-60. Finns att ladda ned från DiVA: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5999. (16 s.) Danielsson, K. & Selander, S. (2014). Se texten!: Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. Malmö: Gleerup. (Ca 100 sidor läses enligt lärares anvisningar.) Falk, Y. (2016). Germanska språk som L3. I: Bardel, C., Falk, Y. & Lindqvist, C. (red.). Tredjespråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. S. 95-114. (19 s.) Fromkin, V.A., Rodman, R. & Hyams, N.M. (2011). An introduction to language. (International ed., 9th ed.) Australia: Wadsworth, Cengage Learning. Kap. 1 och 9. (70 s.) Hammarberg, B. (2016). Flerspråkighet och tredjespråksinlärning. I: Bardel, C., Falk, Y. & Lindqvist, C. (red.). Tredjespråksinlärning. Lund: Studentlitteratur. S. 33-58. (25 s.) Harjanne, P. & Tella, S. (2007). Foreign Language Didactics, Foreign Language Teaching and Transdisciplinary Affordances. I: Koskensalo, A., Smeds, J., Kaikkonen, P. & Kohonen, V. (red.). Seminar zur Fremdsprachenpädagogik. Foreign languages and multicultural perspectives in the European context; Fremdsprachen und multikulturelle Perspektiven im europäischen Kontext. Dichtung Wahrheit Sprache. Berlin: LITVerlag. S. 197-225. (28 s.)
2 (5) Landqvist, H. (2011). Språk, litteratur och lärande: tio texter på temat svenskämnets didaktik. Göteborg: Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Finns att ladda ned från Göteborgs universitets webbplats: http://hdl.handle.net/2077/28114. (62 s.) Lindberg, I. (2009). Conceptualizing school-related academic language theoretical and empirical approaches. I: Gagné, A., Ringen, B. & Kjørven, O.K. (red.) (2009). Teacher diversity in diverse schools: challenges and opportunities for teacher education. Vallset: Oplandske bokforl. S. 178-192. (14 s.) Lindberg, I. & Hyltenstam, K. (2013). Flerspråkiga elevers språkutbildning. I: Olofsson, M. (red.). Nationellt centrum for svenska som andraspråk. Symposium 2012: Lärarrollen i svenska som andraspråk. Stockholm: Stockholms universitets förlag. S. 28-51. Finns att ladda ned från: http://www.andrasprak.su.se/publikationer/nationellt-centrums-symposierapporter. (23 s.) Lindgren, E. & Enever, J. (red.) (2012). Språkdidaktik: researching language teaching and learning. Umeå: Department of Language Studies, Umeå University. Finns att ladda ned från Umeås universitets webbplats: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104820. (189 s.) Skolverket (2009). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Rådet för kulturellt samarbete. Utbildningskommittén Enheten för moderna språk, Strasbourg. Finns att ladda ned från: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2144. (Valda delar om ca 100 sidor.) Tornberg, U. (2015). Språkdidaktik. (5., [rev.] uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning. (220 s.) Delkurs 2: Att beskriva språk och språklig kompetens, 7,5 hp Bachman, L.F. & Palmer, A.S. (2000). Language testing in practice: designing and developing useful language tests. Oxford: Oxford University Press. (Valda delar om ca 50 sidor.) Dahl, Ö. (2007[2000]). Språkets enhet och mångfald. (2., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur. (288 s.) Engstrand, O. (2007). Fonetik light: kortfattad ljudlära för språkstudier och uttalsundervisning. Lund: Studentlitteratur. (135 s.) Flyman Mattsson, A. & Håkansson, G. (2010). Bedömning av svenska som andraspråk. En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier. Lund: Studentlitteratur. (120 s.)
3 (5) Hammarberg, B. (2013). Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (red.) (2013). Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. S. 27-84. (57 s.) Hultman, T.G. (2010). Svenska Akademiens språklära. Stockholm: Norstedt. (Valda delar om ca 150 sidor.) Källström, R. (2012). Svenska i kontrast: tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund: Studentlitteratur. (221 s.) Makoni, S., & Pennycook, A. (2006). Disinventing and reconstituting languages. I: Makoni, S. & Pennycook, A. (red.) (2007). Disinventing and reconstituting languages. Clevedon: Multilingual Matters. Sid. 1-40. Tillgänglig via SUB samt på webbplatsen Google Books. (40 s.) Delkurs 3: Språk, litteratur och kultur i didaktisk belysning, 7,5 hp Billing, A., Rejman, K. & Söderberg, E. (2015). En drake, tre läsningar och sex steg i den didaktiska trappan. I: Ehriander, H. & Hellström, M. (red.) (2015). Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap. Stockholm: Liber. (20 s.) Broady, D. Kulturens fält. Om Pierre Bourdieus sociologi. Finns att ladda ned från: http://people.dsv.su.se/~jpalme/society/pierre.html. (15 s.) Fornäs, J. (2012). Kultur. Malmö: Liber. (112 s.) Kåreland, L. (red.) (2009). Läsa bör man? Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. Stockholm: Liber. Del I. (Ca 100 s.) Kärrholm, S. & Tenngart, P. (red.) (2012). Barnlitteraturens värden och värderingar. Lund: Studentlitteratur. (Ca 100 sidor läses enligt lärares anvisningar.) Lund, H. (red.) (2002). Intermedialitet: ord, bild och ton i samspel. Lund: Studentlitteratur. (Ca 40 sidor läses enligt lärares anvisningar.) Nordlund, A. (2013). Varför litteraturvetenskap?: en ämnesintroduktion för nya studenter. Lund: Studentlitteratur. (110 s.)
4 (5) Olsson, A. (2015). Tankar om läsning. Stockholm: Themis. Kap. VII, Behovet av en kanon. S. 99-124. (25 s.) Persson, M. (2011). Den friska boken och den sjuka läsaren: Om litteratur som medicin. I: Educare: [2011:1: tema: Svenska med didaktisk inriktning]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola. S. 11-42. Finns att ladda ned från: http://hdl.handle.net/2043/12251. (31 s.) Persson, M. (2012). Den goda boken: samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund: Studentlitteratur. (Ca 50 sidor läses enligt lärares anvisningar.) Persson, M. (2013). Myten om den goda litteraturen. Dansk Noter, 2013: 4. S. 26-29, Dansklaererforeningen. Finns att läsa på tidskriftens webbplats: https://dansklf.dk/ungdomsuddannelse/tidsskrifter/dansk_noter/l%c3%a6s_tidligere_udgaver/dans k_noter_2013. (3 s.) Rhedin, U., Eriksson, L. & Oscar K. (red.) (2013). En fanfar för bilderboken! Stockholm: Alfabeta. Nordiska akvarellmuseet. (Ca 100 sidor läses enligt lärares anvisningar.) Öhman, A. (2015). Litteraturdidaktik, fiktioner och intriger. Malmö: Gleerup. (30 sidor läses enligt lärares anvisningar.) Texter om litterära fejder Tårtan av Makode Linde Fahlgren, S., Nygren, K.G., Granberg, M., Johansson, M. & Söderberg, E. (2015). Having Your Cake and Eating It? The "Painful Cake" Incident of 2012 Examined. Konsthistorisk tidskrift/journal of Art History, 84:1, 55-70. Finns att ladda ned från: http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00233609.2014.981206. (15 s.) Lilla Hjärtat av Stina Wirsén (Artiklar i DN, SvD etc.) Tintinfejden Milleniumdiskussionen Fahlgren, S., Johansson, A. & Söderberg, E. (red.) (2013). Millennium: åtta genusvetenskapliga läsningar av den svenska välfärdsstaten genom Stieg Larssons Millennium-trilogi. Sundsvall: Forum för genusvetenskap, Mittuniversitetet. Finns att ladda ned från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-19155 (133 s.) Ytterligare litteratur kan tillkomma som läses enligt lärares anvisningar om max 200 sidor.
Delkurs 4: Språkundervisningens historia, 7,5 hp 5 (5) Bergöö, K. (2005). Vilket svenskämne?: grundskolans svenskämnen i ett lärarutbildningsperspektiv. Avhandling. Lund: Lunds universitet. Kap. 2. Finns att ladda ner från: http://www.lunduniversity.lu.se/o.o.i.s?id=24732&postid=25347 (50 s.) Decco, W. (2011). Systemization in Foreign Language Teaching. Monitoring Content Progression. New York: Routledge. Kap. 2, 3. (60 s.) Ellis, R. & Shintani, N. (2014). Exploring Language Pedagogy through Second Langauge Acquisition Research. London: Routledge. (388 s.) Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur. Kap. 1. (27 s.) Hyltenstam, K., Axelsson, M. & Lindberg I. (red.) (2012). Flerspråkighet - en forskningsöversikt. (Vetenskapsrådets rapportserie 2012:5.). Stockholm: Vetenskapsrådet. Finns att ladda ned från: https://publikationer.vr.se/produkt/flersprakighet-en-forskningsoversikt/. Del I. (136 s.) Kumaravadivelu, B. (2005). Understanding Language Teaching. From Method to Postmethod. Mahwah & London: Lawrence Erlbaum Publishers. (226 s.) Long, M.H. & Doughty, C. (red.) (2011). The handbook of language teaching. Oxford: Wiley-Blackwell. Kap. 4. (20 s.) Persson, M. (2007). Varför läsa litteratur? Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Lund: Studentlitteratur. Kap 3 och 4. (60 s.)