, Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring av dagens flyktingmottagande
Regeringens strategi för integration: Fler i arbete och fler företagare Bättre utbildningsresultat och likvärdighet i skolan Bättre språkkunskaper och utbildningsmöjligheter för vuxna Kampen mot diskriminering Ett effektivt system för mottagning och etablering av nyanlända
En bakgrund: 1985 tar kommunerna över ansvaret för introduktionen från dåvarande AMS För statens del övergår ansvaret till Migrationsverket (Statens Invandrarverk) Några resultat: 30 procent av nyanlända har arbete efter tre år 7 år - mediantiden från uppehållstillstånd till arbete 25 procent lägre förvärvsinkomster 6-8 procentenheter högre sysslolöshet 40 procent högre socialbidragstagande
Andel nyanlända som har arbete tre år efter uppehållstillstånd 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% Män Kvinnor Totalt 10% 5% 0% År 1997 År 1998 År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 Mottagningsår
Varför bör staten ta ett ökat ansvar? Fördröjt arbetsmarknadsinträde har långsiktiga negativa konsekvenser Kommunala arbetsmarknadsprogram har haft svaga effekter Stora samhällsekonomiska kostnader
Vad vill regeringen uppnå med etableringsreformen? Tydliggöra ansvarsförhållanden hos offentliga aktörer Lika villkor i landet för nyanlända Öka egenmakt och valfrihet för individen Starkare incitament att delta i program och insatser Snabbare etablering i arbetslivet Bättre tillvaratagande av individens kompetens
Vilka är reformens huvuddrag? Rätt till etableringsinsatser regleras i lag Arbetsförmedlingens samordnande ansvar Etableringsplanen ska ligga till grund för insatser Individuell etableringsersättning Valfrihetssystem med etableringslotsar Samhällsorientering en viktigt del i etableringen Bättre matchning arbete/bostad
Vilken roll får Arbetsförmedlingen? Ett samordnande ansvar för: Genomföra etableringssamtal Anvisa bosättning Upphandla etableringslotsar Upprätta etableringsplaner Kontroll och administration av etableringsplanens innehåll och att individen följer planen Besluta om rätten till etableringsersättning Uppföljningsansvar
Vad ska etableringsplanen innehålla? Etableringsplanen innehåller minst sfi, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser Aktiviteter ska bedrivas på heltid Tidsperiod: max 24 månader Den nyanlända får välja en etableringslots Planen förändras vid behov
Vad ska etableringslotsen göra? Arbetsförmedlingen ska tillhandahålla valfrihetssystem med etableringslotsar för nyanlända Lotsen arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen Lotsen ska stödja den nyanlända och påskynda etableringen i arbetslivet Lotsen har den huvudsakliga kontakten med den nyanlände Ersättningen till lotsen är prestations- och resultatbaserad Genomföra etableringsplanen
Hur ska den nya etableringsersättningen fungera? Från kommunalt försörjningsstöd till statlig individuell ersättning Ger drivkraft att både delta i aktiviteter och att arbeta Ersättningen är generell och lika för alla Främjar jämställdhet Bostadsersättning och etableringstillägg
Vilket bli kommunernas ansvar? Även fortsättningsvis att ha viktiga uppgifter för nyanlända invandrare Ansvarar för det initialt mottagande och bosättning av nyanlända, sfi, tillgång till skola, insatser för nyanlända elever m.m Kommunerna får ett ansvar att erbjuda nyanlända samhällsorientering Fortsatt ersättning av staten för flyktingmottagning Inte betala ut introduktionsersättning/försörjningsstöd Inte längre ett samordningsansvar för introduktion för vuxna
Vilka blir migrationsverkets uppgifter? Kartläggning av asylsökandes utbildning och arbetslivserfarenhet Förändrat uppdrag för bosättning Utbetalning av statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. till kommuner och landsting
Vilka blir länsstyrelsernas uppdrag? Verka för att skapa kapacitet för mottagande i länet Fortsatt ansvar för att främja regional samverkan (Skrivs in i etableringslagen) Träffa överenskommelser med kommuner om mottagande för bosättning av flyktingar, andra skyddsbehövande och deras anhöriga Uppföljning av samverkan och utvecklingsarbete på regional nivå
En reform präglad av incitament: För individen: Jämställdhet (etableringsersättningen är individuell) Genomföra och delta i etableringsplanens aktiviteter (nedsättning vid frånvaro) Det lönar sig att arbeta fribelopp För andra aktörer: Prestations- och resultatbaserad ersättning till lotsen
Så genomförs etableringsreformen: Mars 2010: Beslut i Riksdagen December 2010: Lagen och andra förändringar träder i kraft Totalt reformutrymme: 920 miljoner Återstående arbete: Utarbeta förordningar, bl a om etableringsersättning och ersättning till kommuner och landsting
Mer information på www.regeringen.se/integration Följ regeringens arbete: regeringsbeslut, förordningar, analyser m.m. Beställ informationsmaterial och faktablad Prenumerera på nyhetsbrev