Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat Smittskyddsinstitutets arbete med smittsamma sjukdomar och klimatpåverkan

Relevanta dokument
Per Ericsson Görvälnverket

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson Naturliga innevånare

Dricksvattenburna sjukdomsutbrott

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser

Naturliga innevånare. Vattenburensmitta som hotbild Yvonne Andersson

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Klimatförändring och hälsa Arne Runehagen. Vaccinationsplan, /1

HUR PÅVERKAS DJUR- OCH FOLKHÄLSA OCH DJURHÅLLNING AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT?

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Naturliga förutsättningar att producera dricksvatten och de sårbara punkterna Klimatet i framtiden en hotbild att räkna med

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Norovirus i vatten - vad vet vi och hur kan kunskapen användas?

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Campylobacter är fortfarande aktuella. Eva Olsson Engvall Avd för bakteriologi, SVA EURL- Campylobacter

Cryptosporidium och Giardia

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Vad är vatten egentligen?

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten

Månen vandrar sitt tysta vis, snön lyser vit på älvens is, snön lyser vit på påskadagen. Skelleftebon har ont i magen.

Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor?

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Vattenkvalitén i våra unitar. var står vi idag/ i morgon

Utmaningen säkrare dricksvatten

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

Klimat i förändring får vi mer infektionssjukdomar hos djur och människor?

överlämna förvaltningens yttrande över remissen till Landstingsstyrelsen

VA inom Storumans kommun och Exploateringar i Hemavan. Debora Jonsson, Teknisk chef Erika Örnfjäll, Ingenjör och arbetsledare

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Utdrag ur VA-Faktas rapport: Vi lagar när det går sönder : Riskerna med ett otillräckligt underhåll av de svenska VA-systemen

Klimatförändrändringars inverkan på smittspridning

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Mikrobiologiska säkerhetsbarriärer- Lägesrapport efter uppdatering av databas 2014

Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Risk- och sårbarhetsanalys

Naturliga förutsättningar för att producera dricksvatten och de sårbara punkterna. Robert Jönsson, Vatten & Miljöbyrån

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Per Ericsson Görvälnverket

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Samverkan mellan läkare och veterinärer

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Vad hände i Östersund? och vad har vi lärt oss. 26/ / Jari Hiltula. Miljöchef Östersunds kommun

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Provtagning av dricksvatten från större vattentäkter och mindre vattentäkter med speciella regler

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Tarminfektioner, inledning

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Hur påverkas husdjuren av ett förändrat klimat?

Hur arbetar VAKA Nationell vattenkatastrofgrupp? Fallbeskrivningar om problem med dricksvatten. Pär Aleljung 11 mars 2014

EHEC - sjuka människor

Vad hände i Östersund?

Arbetsgruppsmöte 22/3

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Cryptosporidieutbrottet i Östersund 26/ / Micael Widerström smittskyddsläkare Jämtlands läns landsting SFVH

Dricksvattenburen smitta Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014

Sjukdomsutbrott orsakade av dricksvatten. Utbrott i Sverige år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Svar på remiss från Socialdepartementet med förslag till ändrade former för Smittskyddsinstitutets (SMI) laborativa verksamhet

Smittspårningskurs 2015

Risig i kistan kan det vara kranvattnet?

Enterohemorragisk E Coli (EHEC) 2016

Riskhantering av EHEC hos djur

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Folkhälsomyndigheten i vårdhygiensverige

Cryptosporidium i Östersund. Smittskyddsinstitutets arbete med det dricksvattenburna utbrottet i Östersund

Andreas Tornevi Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet. Miljömedicinskt möte 14 September Umeå

Smittrisker Människa -Djur

Mikrobiologisk undersökning av Göta älv

Laboratorienätverk för Smittskydd och Mikrobiologi i Sverige

Utredning av utlandsresenär

UTMANINGAR FÖR SVENSK DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING! Johanna Ansker / Stockholm Vatten Per Ericsson / Norrvatten

Hälsoeffekter av ett förändrat klimat. My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM

Östersunds tingsratt. Box Östersund. Göteborg den 20december2013

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

operativa mål för livsmedelskontrollen Preliminära mål. Mindre justeringar kan komma att göras innan målen fastställs i december

Transkript:

Smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat Smittskyddsinstitutets arbete med smittsamma sjukdomar och klimatpåverkan Länsstyrelsens temaseminarium Klimatförändringarnas konsekvenser för hälsan 4 maj 2011 Caroline Schönning Enheten för Livsmedel och vatten Avdelningen för Beredskap

Klimatförändringar och smittsamma sjukdomar SMI:s ansvar, roll och intresse I huvudsak utgående från regeringsuppdraget 2010 Vektorer, vatten och livsmedel (med risk för upprepning ) Några ord om Cryptosporidium i Östersund och andra vattenburna utbrott

Klimatprognos Temperatur medeltemperatur upp Nederbörd ökad och mer ojämnt fördelad nederbörd Extrema vädersituationer ökning Risken för kraftiga regnskurar/skyfall ökar i hela landet Umeå 2006 Foto Anders Karlsson, Västerbottenkuriren

Regeringsuppdraget Myndighetsgemensamt uppdrag SMI, Socialstyrelsen och SVA enligt regleringsbreven 2010/11 att tillsammans följa och analysera utvecklingen hos nya och kända smittsamma sjukdomar till följd av klimatförändringar och vid behov föreslå åtgärder för att upprätthålla en god beredskap avseende smittskydd samt andra motåtgärder Även Livsmedelsverket och Jordbruksverket deltog Rapporterat till departementen 1 april 2011

Avgränsningar i uppdraget Arbetsgruppen ska ge förslag till hur vi på bästa sätt utvecklar arbetet med att följa och analysera utvecklingen hos nya och kända smittsamma sjukdomar med fokus på konsekvenser av klimatförändringarna Arbete som görs idag Hur vi långsiktigt vill arbeta med övervakning, analys och beredskap

Klimat- och sårbarhetsutredningen (KOS) SOU 2007:60 KOS föreslog att SMI och SVA tillsammans skulle Följa och analysera utvecklingen av epidemiologin hos nya och kända infektioner till följd av klimatförändringar Vid behov ta initiativ till ny forskning inom berörda områden pga. klimatförändringar Utarbeta kunskapsunderlag och informera om den ökade risken för smittspridning och om nya sjukdomar till följd av klimatförändringen samt analysera möjliga motåtgärder och rapportera till övriga berörda myndigheter

Begreppet beredskap I uppdraget tolkat som en långsiktig beredskap för effekterna av klimatförändring Inte främst hantering av akuta sjukdomsutbrott av epidemier och epizootier.men detta behövs också! Förmåga att genom övervakning (olika system) se förändringar i trender och akuta skeenden Laboratorieberedskap aktuellt i samband med pågående vattenburna utbrott

Nuvarande klimatarbete Övergripande sjukdomsövervakning och uppföljning av smittsamma sjukdomar kan i olika grad kopplas till klimatförändring men svårt särskilja från andra faktorer som påverkar SMI deltog i KOS och Djursmittoutredningen Ett klimatkompetenscentrum finns sedan 2009 vid SVA Ett nationellt nätverk för dricksvatten har utvecklats av Livsmedelsverket Inga riktade prioriteringar på SMI förutom ett Temaarbete 2008 SMI omorganiserat hösten 2010 Strategiska projekt som generellt hanterar övervakning, omvärldsbevakning, diagnostik och hantering av utbrott

Aktuellt läge De hot och risker som presenterades i KOS Hälsobilaga B34 beskriver i stort sett läget även idag Effekten på smittsamma sjukdomar av klimatförändringen svår att särskilja från påverkan av andra faktorer En förändrad spridning av vektorburna sjukdomar är förväntad och potentiella vektorer för flera av dessa sjukdomar finns redan i Sverige Med dagens kunskapsläge går det inte att se någon tydlig trend för flertalet sjukdomar som anses klimatkänsliga Vissa smittsamma sjukdomar påverkas mer än andra av klimatet och ett ökat antal fall av framförallt vektorburna sjukdomar har rapporterats i Sverige under senare år

Trender (de senaste 5 åren) Humansidan få synliga trender TBE och borrelia ökat fästingen ökat sin utbredning (värddjuren vanligare, mildare vintrar?) Visceral leishmaniasis sandmyggan som fungerar som vektor förekommer nu i Tyskland På djursidan Blåtunga (BT) som identifierads som hög risk i KOS utbrott i Sverige september 2008 Badsårsfeber (Vibrio) fler fall 2006 och 2010 (varma somrar)

Trender (i teorin ) Dricksvattenburna utbrott? Legionella koppling till meterologiska förhållanden Lufttemperatur, vind Beteende (kylanläggningar) Livsmedelsburna infektioner Salmonellafallen ökar med 12% för varje grads temperaturhöjning Generellt högre bakterietillväxt, större risker vid hantering, brutna kylkedjor Sannolikheten för att globalisering leder till introduktion av fler smittämnen är större än att den inte gör det

Åtgärdsförslag (1) En samverkansgrupp för smittsamma sjukdomar i ett förändrat klimat bör etableras för att: bevaka och analysera utvärdera och ge förslag till anpassningsåtgärder identifiera kunskapsluckor sprida information skriva lägesrapporter Representanter: SMI, SVA, Socialstyrelsen, Livsmedelsverket, Jordbruksverket (med flera) Stärkt och breddat klimatarbete Tvärvetenskapligt arbetssätt, human- och veterinärmedicin i ett samlat perspektiv Ökad övervakning och kunskapsuppbyggnad avseende sjukdomsmönster

Åtgärdsförslag (2) Tidiga varningssystem om förhöjd risknivå behöver utvecklas, t.ex. behövs ökad förståelse för betydelsen av förändringar i ekosystemen För att öka beredskapen inom smittsamma sjukdomar och förändrat klimat bör följande utvecklingsområden prioriteras: vektorer och reservoarer smitta via mark och vatten i miljön smitta via livsmedel inklusive dricksvatten smittrisker för olika typer av djurhållning beteende hos människor och djur diagnostik mikrobiell riskanalys beredskapsplaner

Åtgärdsförslag (3) Klimatkompetenscentrum vid SVA och det nationella dricksvattennätverket bör fortgå Övriga åtgärdsförslag i KOS hälsobilaga bör ses över och inkluderas i det fortsatta arbetet Riskinformation till allmänheten Vaccinationskampanjer Utökad fortbildning av personal inom hälso- och sjukvårdssektorn och veterinärmedicinen Kontinuerlig uppdatering av riskinformation, vaccinationsrekommendationer och dylikt

Dricksvattenproduktion i Sverige 50 % ytvatten och 50% grundvatten klimatförändring - extra stress

Klimatförändring och råvattenpåverkan Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen Mats Bergmark MittSverige Vatten samordningsansvarig www.svensktvatten.se Varmare klimat ökad smittspridning Försämrad ytvattenkvalitet kräver insatser för att upprätthålla dricksvattenkvaliteten Extremväder/mycket kraftiga regn/översvämning akuta föroreningsrisker Vattenverken ej byggda för detta Ökade dagvattenflöden och avloppsutsläpp (inkl. bräddningar) Ökad markavrinning, ex. betesmarker Höga vattenstånd spolar strandkanter

Klimatvariationer och dricksvatten Konsumerad dricksvattenmängd beteendet påverkar Generellt kortare överlevnad av patogener vid varmare temperatur Ledningsnätet Temperaturhöjning ger allmänt försämrad kvalitet (förändrad ekologi) Sanering av ledningsnät Klimatmodeller ännu ej tillämpbara för att förutsäga framtida patogenspridning Vi kan lära mycket av att studera nutida våtväder Förutseende åtgärder bör vidtas i kommunala avloppssystem

Vattenburna utbrott uppdelade after agens Campylobacter Calicivirus Giardia Cryptosporidium E. coli Salmonella Shigella 0 5 10 15 20 25 158 st utbrott mellan 1980 och 1/5 2009 Okänd orsak: 102 utbrott Källa: Yvonne Andersson, Epidemiologen, SMI

Övervakning vatten - hälsoparametrar Spridning av fekal förorening med patogener ökar vid kraftiga regn Mer än hälften av vattenburna sjukdomsutbrotten i USA 1948-1994 föregicks av kraftiga nederbördshändelser (Åström, 2011) Exempel internationell studie: Turbiditet och sjukhusbesök (barn) (Armani, 2000) Forskning Umeå universitet (Forsberg m.fl.) Hälsodata på dygnsnivå (ex. akutbesök på sjukhus för tarminfektioner, diarré, mag-tarmsjukdom A00-09, telefonkontakt med sjukvårdsupplysningen) Relatera till tidsseriestudier av nederbörd, indikatorbakterier mm. Studier om sjukligheten lokalt påverkas av störningar vid beredning och på distributionsnätet

Stor nederbörd per dygn och andel kokningsrekommendationer för kommunalt dricksvatten 35 30 25 Procent 20 15 10 5 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Mkt ndb Kokning Källor: SMHI - Faktablad 4 2001, Livsmedelsverket - rapportering av dricksvattentillsyn år 1998-2001

Badvatten Mer förorenade badplatser? Beteendet förändras frekventare och längre bad Alla kommuner rapporterar in resultat för EU-bad (och övriga) till Badplatsen Vattentemperatur, vattenkvalitet (indikatororganismer mm.), algblomning SMI administrerar, kvalitetssäkrar och rapporterar till EU Särskild information t.ex. badsårsfeber 2006 http://badplatsen.smittskyddsinstitutet.se/

Cryptosporidium The most common and widespread health risk associated with drinking-water is microbial contamination Guidelines for Drinking-water Quality (WHO, 2004) För utvecklade länder särskilt parasitära protozoer som Cryptosporidium och Giardia I Östersund: felkopplad avloppsledning dagvatten råvatten (Storsjön) dåliga barriärer (oocystor tål klor) 12000 sjuka avlopp fler förorenade vattentäkter I Skellefteå:? SMI delaktig i utredningsarbetet genom: Vattenanalyser, rådgivning om provtagning, patientprover, typningar, epidemiologisk utredning, enkäter, statistik, mm.

Parasitutbrott relaterade till nederbörd (?) Bergen, Norge, november 2004 Ovanligt stor nederbörd aug-sept Förhöjd avföringspåverkan på Svartediket 4000-6000 personer infekterade av Giardia SMI får fortfarande uppföljningsprover Galway, Irland, mars 2007 Ovanligt stor nederbörd jan-feb Förhöjd avföringspåverkan Lake Corrib m.fl. 200-x000 personer infekterade av Cryptosporidium

Parasiter i vatten - Giardia och Cryptosporidium Har utbrotten koppling till klimat? Kan ej säga, men illustrerar framtida problematik med ökad förorening av ytvatten Kartläggning av parasiter i ytvatten (SMI, 2011) http://www.smi.se/upload/publikationer/giardia-och- Cryptosporidium-i-svenska-ytvattent%C3%A4kter-2011-1-3.pdf Rekommendationerna om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta (SMI, Livsmedelsverket, Svenskt Vatten) http://www.smi.se/upload/publikationer/rekommendationerparasiter-febr-2011.pdf Uppströmsarbete, barriärer, provtagning

Utbrott av norovirus (vinterkräksjuka) Norovirusutbrott förväntas öka vid klimatförändringar Norovirus är en av de vanligaste orsakerna till magsjuka i världen, låg infektionsdos, stabilt i miljön Evertsbergsutbrottet 285 invånare, de flesta med kommunalt dricksvatten från ett VV i närbelägna Dysberg Evertsberg VV, reservvattentäkt, Båda VV grundvattentäkter med snabbsandfilter och UV Troligt scenario: Smältvatten trängde in i Evertsbergs vattentäkt Åtgärd: Evertsbergs VV stängs och man letar efter ny källa Virus i vattnet var identiskt med virus i fecesproverna Första gången i Sverige som vi påvisat norovirus i kommunalt dricksvatten Ovanligt att man kan koppla patientmaterial till dricksvattnet Provtagningstidpunkt av stor betydelse

EHEC-utbrott på västkusten 2005 Avrinning från jordbruksmark där betande nötkreatur var infekterade med E. coli O157:H7 Transport från gödsel till åvatten Ref: Söderström A. et al. 2008. Foodborne Pathogens and Disease Bevattning av sallad med åvatten Salladen konsumerades av ett stort antal personer resulterade i ca 100 fall (ca 10 sjukhusvård) Matchad typning med PFGE av isolat från patient och åvatten utförd på SMI

SMI vill i relation till klimatförändringar och smittsamma sjukdomar förbättra/arbeta med Övervakning av sjukdomar (etablerade och nya), alternativa system (websökning, telefonrådgivning), omvärldsbevakning Utbrottshantering Detektion och identifiering av agens (samtliga organismgrupper) Information, folkhälsofrågor, kunskapsgenerering Myndighetssamverkan Regeringsuppdragets förslag Skulle i dagsläget behöva hjälp av SVA för entomologi t.ex. Vektorer samverkan Mikrobiella riskvärderingar, epidemiologi, GIS Beredskap

Tack! caroline.schonning@smi.se