Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 KRONOBERGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna
Innehåll Småföretagsbarometern... 2 Kronobergs näringslivsstruktur... 3 Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län... 3 Småföretagsbarometern Kronobergs län... 5 1. Sysselsättning... 5 2. Orderingång... 6 3. Omsättning... 7 Konjunkturindikatorn... 8 4. Lönsamhet... 9 5. Kapacitetsutnyttjande... 10 Största konjunkturrisker... 10 63 procent ser goda expansionsutsikter... 11 Hinder för expansion...12 Småföretagskonjunkturen län för län... 13 Prognos och utfall genom åren...16 1
Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4264 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 2
Kronobergs näringslivsstruktur 98,9 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 60 procent av länets totala antal privata sysselsatta. Kronobergs län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 12 585 13 269 60 896 varav småföretag (0-49 anst) 12 444 13 095 36 307 Jordbruk 9 150 9 251 9 991 Offentlig verksamhet 62 205 29 763 Total 21 797 22 725 100 650 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2008. Sammanfattning av konjunkturläget i Kronobergs län Småföretagskonjunkturen i Kronoberg har stärkts sedan höstens mätning. Konjunkturindex ligger nu på 65, vilket är något starkare än riket i genomsnitt. Bakom uppgången ligger främst en bättre konjunktur i tjänstesektorn, medan industrin har försvagats. Både industrin och tjänstesektorn förväntar sig en fortsatt inbromsning de kommande tolv månaderna. Jämfört med riket som helhet är länet mer pessimistiskt. Sysselsättningstillväxten fortsätter att mattas av i länet, och då framför allt i industrin där sysselsättningen minskat. Industrins nettotal för sysselsättningen går från 13 till -11, medan tjänsteföretagen ökar från 10 till 15. De kommande tolv månaderna spås en snabbare ökning av sysselsättningen, tack vare att industrisektorn räknar med att börja nyanställa igen. Orderingången har dämpats ytterligare i vårens mätning till nettotalet 22 från 26 i höstas, liksom vad gäller sysselsättningen främst pga en svag utveckling i industrin. I riket som helhet är nettotalet 24. Tjänstesektorn räknar med en fortsatt inbromsning under det kommande året, medan industrin tror på en liten ökning. Omsättningstillväxten i Kronoberg har till skillnad mot de två andra indikatorerna förbättrats i vårens mätning för båda sektorerna. Nettotalet stiger från 21 till 36, vilket är klart över riksgenomsnittet. Inför det kommande året spår tjänstesektorn en ökning i omsättningen, medan industrin spår en förnyad försvagning. Lönsamheten har ökat i snabbare takt än riksgenomsnittet. Totalt sett redovisar 22 procent av företagen bättre lönsamhet. Under den kommande tolvmånadersperioden förväntas lönsamheten öka avsevärt i tjänstesektorn, men försvagas i industrin. Kapacitetsutnyttjandet har sjunkit i vårens mätning och ligger nu marginellt lägre än genomsnittet i riket. Framför allt är det tjänsteföretagen som redovisar ett lågt kapacitetsutnyttjande. 3
63 procent av småföretagen uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt, vilket är något lägre än i riket som helhet. Vad gäller det främsta tillväxthindret uppger 22 procent av företagarna i Kronoberg bristen på lämplig arbetskraft, följt av 20 som anger arbetskraftskostnaden. 4
Småföretagsbarometern Kronobergs län 1. Sysselsättning Sysselsättningstillväxten i Kronoberg fortsätter att mattas av i vårens mätning, precis som företagen räknade med. Den är dock fortfarande positiv och ligger i linje med genomsnittet i riket. 24 procent av småföretagen uppger att de ökat sysselsättningen under det senaste året, medan 17 procent har dragit ned på arbetsstyrkan. Dämpningen kommer från industrisektorn som nu uppvisar ett negativt nettotal för sysselsättningen, -11 vilket är lägst i landet. Tjänstesektorn har å andra sidan utvecklats positivt. Tjänsteföretagen räknar med en viss avmattning i sysselsättningstillväxten framöver och spår ett nettotal på 12 under kommande år (prognosen visas av den prickade linjen i diagrammet nedan). Industriföretagen väntar sig en relativt kraftig omsvängning i och med att konjunkturen stabiliseras vilket leder till en förnyad sysselsättningsökning. Nettotalet för industrisektorn väntas bli 14. 5
2. Orderingång Nettotalet för orderingången minskar från 26 i höstens mätning till 22, i linje med förväntningarna från i höstas. Nettotalet för tjänstesektorn har stigit något från 36 till 45, medan industriföretagens nettotal sjunker från 22 till 12. Kronobergs län ligger sammantaget något under riket som helhet. Vad gäller framtidsutsikterna är skillnaderna mellan de båda delsektorerna förhållandevis små. Industriföretagen räknar med en viss förbättring och ett nettotal på 14 på 12 månaders sikt, medan tjänsteföretagen ser av svagare ökningstakt framöver och ett nettotal på 22. 6
3. Omsättning Efter två mätningar med dämpad omsättningstillväxt har utvecklingen i länet stärkts i vårens mätning till skillnad mot utvecklingen i riket som helhet. Nettotalet stiger från 21 till 36, vilket är över riksgenomsnittet på 30. Omsättningstillväxten har förbättrats i båda sektorerna. Tjänstesektorns nettotal ökar från 21 till 31,och för industrin redovisas en kraftig ökning från 21 till 49. I båda sektorerna ligger länet högre än landet som helhet. Inför det kommande året spår tjänstesektorn en fortsatt ökning av omsättningen, medan industrin räknar med en förnyad rejäl avmattning. Den förväntade utvecklingen i industrin är den näst svagaste i landet. Sammantaget väntas nettotalet gå ned från 36 till 31, vilket är något under riksgenomsnittet. 7
Konjunkturindikatorn Konjunkturen i Kronoberg har stärkts marginellt i vårens mätning, framför allt tack vare en starkare omsättningsutveckling. Från att ha haft en konjunkturindikator avsevärt svagare än riksgenomsnittet, ligger länet nu marginellt bättre än riket. Totalt sett har länets konjunkturindikator stigit till 65 från hösten nivå på 58. Kronobergs företag räknar med en viss förnyad avmattningen kommande år. Det väntade nettotalet är 59 i Kronoberg, medan riket som helhet har en betydligt ljusare bild. Det är framför allt industrins framtidsutsikter som är svagare i länet. Tjänstesektorn tror på konjunkturindex 74, att jämföra med rikets 99. Industrisektorn förväntar sig en betydligt mer dämpad utveckling med ett index på 36 jämfört med rikets 84. 8
4. Lönsamhet Lönsamheten i företagen dikterar till stor del möjligheten till expansion via investeringar och/eller nyanställningar. I höstens mätning har lönsamheten förbättrats avsevärt. Totalt 44 procent av företagen redovisar bättre lönsamhet medan 22 procent anger en minskad. Bland tjänsteföretagen är det netto 13 procent som anger en ökad lönsamhet medan det bland industriföretagen är hela 47 procent. Totalt sett är det 21 procent av länets företag som anger att lönsamheten är lägre än normalt, medan 67 anger att den är på en normal nivå och 12 procent att den är högre än normalt. Jämfört med riket som helhet har lönsamheten utvecklats starkare i Kronoberg, men nivåerna är fortfarande lägre än i riket i genomsnitt. Under den kommande tolvmånadersperioden förväntas lönsamheten öka i tjänstesektorn men försämras kraftigt i industrin. Tjänsteföretagen spår ett nettotal på 34 och industrin på -4. Företagens prisförväntningar Den i grova drag oförändrade konjunkturindikatorn i Kronoberg avspeglas i att också andelen företag som anser att det är möjligt att höja priserna är kvar på samma nivå som i höstas. 36 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året. Prisoptimismen är större inom tjänstesektorn där 41 procent tror på prishöjningar, jämfört med 31 procent inom industrin. 9
5. Kapacitetsutnyttjande Kapacitetsutnyttjandet hos Kronobergs småföretag har sjunkit avsevärt efter de senaste tre mätningarnas uppgång. Framför allt är det i tjänsteföretagen som utnyttjandet gått ned. Endast 28 procent av företagen i sektorn anger att de arbetar med fullt kapacitetsutnyttjande, vilket är den näst lägsta nivån i landet. I industrin anger 60 procent av företagen att de nu arbetar med fullt kapacitetsutnyttjande, jämfört 53 procent i landet i stort. Största konjunkturrisker Det är framför allt tre risker som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Det är den internationella konjunkturen (27 procent av företagen), att räntorna ska stiga (28 procent) samt högre råvaru- och energiprioser (27 procent). Den statsfinansiella krisen i EMU-länderna märks tydligt i Kronoberg, och har påverkat 47 procent av företagen. Den vanligaste effekten är att företagets kunder blivit mer försiktiga. Det anges av 33 procent. 12 procent anger att investeringar senareläggs eller blir mindre omfattande. 47 procent av företagen i Kronoberg påverkas negativt av statskuldskrisen i EMUländerna. 10
63 procent ser goda expansionsutsikter Andelen företag i Kronoberg som ser goda expansionsutsikter har sjunkit marginellt sedan höstens mätning och är nu 63 jämfört med 66 procent i höstas. Detta är något lägre än genomsnittet i landet. 11
Inom industrin anger 55 procent av företagen att det finns goda expansionsmöjligheter, jämfört med 58 procent i höstens mätning. I tjänstesektorn är det 66 procent av företagen, jämfört med 69 procent i höstas. Hinder för expansion Det finns fyra stora enskilda tillväxthinder i länet av ungefär samma vikt. Det är den svaga efterfrågan, brist på arbetskraft, höga arbetskraftskraftskostnader och att företagen ej vill växa. Jämfört med landet i övrigt är framför allt problemen med arbetskraftsbrist större i länet, medan färre upplever den externa finansieringen som det största problemet, vilket dock också kan hänga samman med att konjunkturutsikterna för den mer kapitalkrävande tillverkningsindustrin är relativt sett svagare. Man kan också notera att 22 procent av samtliga småföretag i Kronoberg uppger att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. Problemen inom tillverkningsindustrin där 23 procent uppger detta. 12
Småföretagskonjunkturen län för län Västerbotten upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet i vårens mätning. Länet går därmed om det tidigare dragloket Södermanland. Halland hamnar även i denna mätning sista bland Sveriges län. Konjunkturen har försvagats i 19 län, medan 2 redovisar en förbättring. Den största inbromsningen noteras i Norrbotten som går från 95 till 36, medan Västerbotten förbättrats mest, från 75 till 104. Totalt för riket har konjunkturindikatorn sjunkit från 83 till 63. Uppdelat på sektorer minskar industriindex från 92 till 67, medan tjänsteindex sjunker från 81 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Västerbotten med 131, medan Uppsala toppar tjänstesektorn med index 126. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten nu åter ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 93. Mest optimistiska är företagen i Stockholm, Västernorrland och Västerbotten. 13
14
15
Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste mätningarna blivit något svagare än förväntat. Vi kan också se att avmattningen till följd av den internationella finanskrisen inte var förväntad. Nu förväntas dock avmattningen vara bakom oss, och tillväxten åter förbättras. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 93 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar stark tillväxt och ökad sysselsättning. 16