1
Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Kalmar läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län... 4 Småföretagsbarometern Kalmar län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång... 7 3. Omsättning... 8 Konjunkturindikatorn... 9 4. Lönsamhet... 10 Största konjunkturrisker... 11 55 procent ser goda expansionsutsikter...12 Hinder för expansion... 13 Småföretagskonjunkturen län för län...14 Prognos och utfall genom åren...16 2
Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern är i första hand en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag uppfattar det ekonomiska läget och deras förväntningar om den närmaste framtiden. Underlaget för Småföretagsbarometern utgörs av intervjuer med småföretag med minst en anställd och högst 49 anställda. Det är alltså företagarnas egen uppfattning om konjunkturläget som kommer till uttryck i redovisade index för konjunkturen. Småföretagsbarometern är Sveriges största konjunkturindikator inriktad speciellt på småföretagskonjunkturen och har genomförts sedan 1985. Denna gång omfattar undersökningen 4431 företagare inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att svaren med fördel kan delas upp på länsnivå. Vi kan således mäta skillnader i konjunkturuppfattning hos rikets småföretag i samtliga län. De läsare som är intresserade av undersökningsmetodik och powerpoint-bilder kan hämta hem materialet från Swedbanks eller Företagarnas hemsida. Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Swedbank och Företagarna. Jörgen Kennemar (Swedbank), Lars Jagrén, John Eriksson, Rebecca Källström och Lotta Norberg (Företagarna) är författare till rapporterna. Vid genomförandet av intervjuerna har SIFO Research International medverkat. Det är vår förhoppning att Småföretagsbarometern på ett positivt sätt ska bidra till att öka kunskapen om och förståelsen för de små företagens stora betydelse för den svenska ekonomin. Swedbank och Sparbankerna Företagarna Så beräknas konjunkturindikatorn För att underlätta snabba svar ställs frågorna så att de kan besvaras utan hjälp av bokföring och statistik. a) Ja/nej b) Större, oförändrad eller mindre Småföretagsbarometerns konjunkturindikator består av nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar minus procentandelen negativa svar benämns nettotal. Ett värde över 0 innebär att det finns fler företag som har expanderat de senaste tolv månaderna än som har dragit ner. Ett värde under 0 innebär att det finns fler företag som dragit ner än som expanderat. Nettotalet visar alltså på hur snabbt tillväxten förändras, snarare än på en absolut nivå. Sedan adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar småföretagens konjunkturindikator. 3
Kalmar läns näringslivsstruktur 99,2 procent av länets företag är små och de sysselsätter tillsammans 74 procent av länets totala antal privata sysselsatta (inkl. jordbruk). Kalmar län Företag Arbetsställen Sysselsatta Privata företag 24032 25148 72362 varav småföretag (0-49 anst) 23921 25010 52251 Jordbruk 4604 4613 5653 Offentlig verksamhet 106 1350 37281 Total 28742 31111 115296 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 2012. Sammanfattning av konjunkturläget i Kalmar län Småföretagskonjunkturen i Kalmar län förbättras avsevärt i höstens mätning. Nettotalet för konjunkturen landar på 57, jämfört med höstens 31. Kalmars län följer utvecklingen i övriga riket som når nettotalet 54. Företagarna i Kalmar är dock relativt pessimistiska och är ett av fyra län där konjunkturen väntas dämpas något kommande år. Konjunkturindikatorn spås sjunka till 52 jämfört med rikets förväntade nivå på 85. Detta är det lägsta förväntade nettotalet i Sverige. Bakom nedgången ligger en kraftig dämpning av industrikonjunkturen. Sysselsättningstillväxten i Kalmar län fortsätter utvecklas svagare än riksgenomsnittet även om sysselsättningen ökat något snabbare det senaste halvåret. Det är dock stora skillnader mellan delsektorerna där industrin redovisar ett nettotal på -10, det näst svagaste i landet, medan tjänstesektorn ökar antalet anställda i något snabbare takt än i landet i stort (nettotal 15). Förväntningarna inför kommande år är på en fortsatt relativt låg tillväxt, även om industrin räknar med att åter börja nyanställa Orderingången ökar i god takt i höstens mätning. Sammantaget landar Kalmars småföretag på ett något högre nettotal än riket i genomsnitt (31 jämfört med rikets 27). 45 procent uppger en ökande orderingång, medan 14 procent uppger en vikande. Under den kommande tolvmånadersperioden tror tjänste- som industriföretagen på en snabbare ökning av orderstocken, medan industrin räknar med en markerad dämpning. Omsättningstillväxten i Kalmars småföretag ökar ånyo i höstens mätning som en följd av den tidigare bättre orderingången. Nettotalet hamnar på 20, att jämföra med 12 i 4
höstas. Nettotalet är marginellt högre än riksgenomsnittet på 19. 41 procent av företagen i Kalmar län rapporterar en stigande omsättning under det senaste året, medan 21 procent uppger en vikande. Tjänstesektorn räknar med en snabbare ökning kommande år, medan tillverkningsindustrin räknar med fallande omsättning i linje med den förväntat svaga utvecklingen av orderingången. Lönsamheten har utvecklats betydligt svagare i länet än i riket i genomsnitt. Som enda län i landet är nettotalet för lönsamheten negativt, framför allt till följd av en dålig utveckling i tjänstesektorn. Det är andra mätningen i rad som nettotalet för lönsamheten är negativt. Den förhållandevis svaga lönsamheten väntas fortsätta under kommande år, framför allt till följd av ett förväntat vinsttapp i industrin. 55 procent av Kalmar läns småföretag uppger att det finns goda expansionsutsikter på sikt. Detta är i lägre än i riket i genomsnitt där andelen är 65 procent. De två främsta tillväxthindren för småföretagen är arbetskraftskostnaden (anges av 28 procent) och den svaga efterfrågan (20 procent). 5
Småföretagsbarometern Kalmar län 1. Sysselsättning Sysselsättningen i Kalmar län fortsätter att utvecklas svagare än riksgenomsnittet, även om tillväxttakten förbättrats något från vårens mätning. 21 procent av småföretagen uppger en ökande arbetsstyrka, medan 16 procent anger att de dragit ned på personalstyrkan. Nettotalet för länet stiger från 1 till 6, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet 8. Företagen i länet räknar med en fortsatt svag sysselsättningsökning kommande år, då nettotalet väntas öka från 6 till 7. Förväntningarna är betydligt svagare än rikssnittet som väntas öka från 8 till 16 (prognosen visas av den prickade linjen i diagrammen). Den svaga utvecklingen förklaras framför allt av en svag utveckling i industrin. I höstens mätning fortsätter neddragningarna i stort sett i samma takt som vid vårens mätning. Nettotalet går från -13 till 10. Sektorn förväntningar inför kommande år är att nedgången skall brytas och ersättas av en svag ökning. I tjänstesektorn har sysselsättningstillväxten varit snabbare, men även där är företagen mer försiktiga i sina planer än i landet i stort. 6
2. Orderingång Tillväxten i orderingången ökar i god takt i höstens mätning. Totalt sett landar Kalmars småföretag på ett något högre nettotal än riket i genomsnitt (31 jämfört med rikets 27). 45 procent uppger en ökande orderingång, medan 14 procent uppger en vikande. Under den kommande tolvmånadersperioden tror länets företagare sammantaget på en något svagare tillväxt i orderstocken. Nettotalet för länet väntas hamna på 19, att jämföra med 31 för Sverige i genomsnitt. Uppdelat på sektorer har utvecklingen under det senaste året varit starkast bland länets industriföretag, medan tjänsteföretagen utvecklats något mer dämpat än riksgenomsnittet. Utvecklingen väntas dock bli den motsatta under kommande år, då industrin räknar med en mycket långsam ökningstakt medan tjänstesektorn räknar med en snabbare tillväxt av orderstocken. 7
3. Omsättning Omsättningen i Kalmars småföretag ökar ånyo snabbare efter avmattningen de tre senaste mätningarna. Detta är en naturlig följd av den förbättrade orderingång som samtidigt registrerats. I våras uppvisade länet nettotalet 12, som i föreliggande undersökning stigit till 20. 41 procent av företagen rapporterar en stigande omsättning under det senaste året, medan 21 procent uppger en vikande. Omsättningstillväxten ökar något snabbare i Kalmar än i riket som helhet (nettotal 20 jämfört med rikets 19). Båda delsektorerna uppvisar högre omsättningstillväxt, men ökningen har varit betydligt snabbare för industrisektorn som också ligger över riksgenomsnittet medan tjänsteföretagens tillväxt är lägre än i landet i stort. Industrin går från 20 till 35, vilket är klart över rikssnittet på 15. För tjänstenäringen är motsvarande utveckling från 9 till 13, där rikssnittet är 21. Inför det kommande året spår dock tjänstesektorn en kraftig uppgång och förväntas landa på ett nettotal 41, vilket är marginellt över rikssnittet på 40. Industriföretagen räknar med lägre omsättning och hamnar på nettotalet -7. detta är den svagaste förväntade utvecklingen av industriomsättningen i något län. 8
Konjunkturindikatorn Småföretagskonjunkturen i Kalmar län förbättras sammantaget avsevärt i höstens mätning. Nettotalet för konjunkturen landar på 57, jämfört med höstens 31. Kalmars län följer i stort utvecklingen i övriga riket som når nettotalet 54. Företagarna i Kalmar är dock relativt pessimistiska och är ett av fyra län där konjunkturen väntas dämpas något kommande år. Konjunkturindikatorn spås sjunka till 52 jämfört med rikets förväntade nivå på 85. Detta är det lägsta förväntade nettotalet i Sverige. Båda sektorerna uppvisar en stigande indikator jämfört med vårens mätning. Kraftigast är uppgången inom industrisektorn, från 14 till 64, medan tjänstesektorn ökar från 44 till 51. Industrikonjunkturen är därmed f.n. något starkare än i landet i genomsnitt, medan motsatsen gäller för tjänstesektorn. Tjänsteföretagen räknar med en fortsatt förstärkning av konjunkturen kommande år. Industriföretagen, däremot, räknar med en rejäl avmattning med svag sysselsättningstillväxt och orderingång, samt fallande omsättning. Industrin förväntningar är de svagaste i landet. 9
4. Lönsamhet Lönsamheten dikterar till stor del företagens möjligheter till att växa genom investeringar och/eller nyanställningar. I vårens mätning försämrades lönsamheten och nedgången fortsätter även nu i höst. Nettotalet hamnar på -4, att jämföra med -5 i våras. Totalt redovisar 26 procent av företagen stigande lönsamhet och 29 fallande vinster. Nettotalet -4 är betydligt lägre än riksgenomsnittet 15. Uppdelat på sektorer ser vi att det framför allt är tjänsteföretag som redovisar lägre lönsamhet, medan situationen ser något bättre ut för industrin. Industrins nettotal på 4 är något lägre än riksgenomsnittet på 8, medan tjänsteföretagens nettotal -7 är avsevärt lägre än genomsnittet på 8. Tjänstesektorn räknar med en ökad lönsamhet kommande år, medan industrin tror på sjunkande vinster i spåren av svagare omsättning. Tjänsteföretagen förutspår ett nettotal på 37 jämfört med rikssnittet på 34, medan industrins prognosticerade nettotal på -1 är det lägsta i landet och kraftigt under genomsnittet på nettotal 28. Företagens prisförväntningar 29 procent av länets småföretag uppger att de kommer höja sina försäljningspriser under det kommande året jämfört med 25 procent i våras. I riket som helhet uppger 40 procent av företagen att de kommer höja priserna. Prisoptimismen i länet är störst inom tjänstesektorn där 40 procent tror på prishöjningar, jämfört med låga 13 procent i industrin. Den låga andelen prisökningar i industribranscherna är en annan delförklaring till den förväntat svaga vinstutvecklingen. 10
Största konjunkturrisker Det är framför allt den inhemska konjunkturen som oroar länets företag vad gäller utsikterna för kommande år. Hela 44 procent av länets småföretag uppger detta som den största risken. Men även den internationella konjunkturen oroar 11 procent av företagen. En annan betydande konjunkturrisk är nya konkurrenter på marknader vilket anges av 13 procent av länets företag. Konjunkturen, främst den inhemska, är den största risken för såväl industri- som tjänsteföretagen i länet. 11
55 procent ser goda expansionsutsikter 55 procent av länets företag anser att det finns goda utsikter att expandera på sikt, vilket är den tredje lägsta andelen i landet och betydligt under riksgenomsnittet på 65 procent. 12
Expansionsutsikterna har i höstens mätning förstärkts något för industrin, som ökar från 50 till 56 procent. I tjänstenäringen sjunker andelen företag som ser expansionsutsikter från 58 till 53 procent. Båda delsektorerna är mer pessimistiska än genomsnittet för riket. Hinder för expansion Det största tillväxthindret som småföretagen upplever är den höga arbetskraftskostnaden (28 procent). 20 procent anger den svaga efterfrågan, och 15 procent bristen på arbetskraft. Andelen som uppger arbetskraftskostnader är den högsta i landet. 13
Småföretagskonjunkturen län för län Uppsala upplever den starkaste småföretagskonjunkturen i landet. Länet låg på andra plats i vårens mätning och uppvisar nu en ännu starkare tillväxt. Också i de tre senaste mätningarnas topplän Västerbotten fortsätter tillväxten om än i dämpad takt vilket är naturligt efter de senaste årens snabba expansion. Gotland hamnar även i höstens mätning sist bland Sveriges län, även om tillväxten i länet förbättrats avsevärt. Sammantaget kan vi notera att den konjunkturförbättring som företagen räknade med i våras har blivit verklighet under sommaren och hösten. Detta avspeglas i att 18 län redovisar en starkare konjunktur, och endast tre en försvagning. De största förbättringarna noteras i Blekinge som går från 8 till 66, och Gävleborg som ökar från 9 till 59. Den största dämpningen sker i Västerbotten som går 78 till 62. Totalt i riket stiger konjunkturindikatorn från 31 till 54. Uppdelat på sektorer stiger industriindex från 7 till 38, medan tjänsteindex ökar 41 till 62. Det högsta konjunkturindex för industrisektorn redovisas för Uppsala med mycket starka 118, det svagaste i Halland med -6. Västernorrland toppar tjänstesektorn med index 106, medan Gotland ligger sist med index 36. Förväntningarna inför det kommande året pekar på att tillväxten ytterligare ökar och det samlade konjunkturindex väntas stiga till 85. Mest optimistiska är företagen i Jönköping, Stockholm och Östergötland. Alla län utom Uppsala, Kalmar, Västernorrland och Jämtland spår en starkare konjunktur under kommande år. 14
15
Prognos och utfall genom åren Småföretagsbarometern är i första hand en undersökning som tar temperaturen på småföretagens konjunkturläge. Men vi ställer även frågor om hur småföretagen tror att konjunkturen ser ut ett år in i framtiden. Till skillnad från andra prognosmakare kan småföretagen inte revidera prognoserna allteftersom ny information dyker upp. Trots denna nackdel är småföretagarna relativt skickliga på att förutsäga konjunkturen på ett års sikt, även om de speciellt under de senaste åren haft en tendens att vara överoptimistiska (se diagrammet nedan). Vi kan konstatera att efter konjunkturutvecklingen under de senaste årens mätningar blivit svagare än förväntat. Vi kan dock också se att efter uppgången det senaste halvåret ligger konjunkturindikatorn ungefär på den nivå som företagen förväntade sig för ett år sedan. Nu räknar dock företagen med en fortsatt starkare konjunktur och snabbare tillväxt under det kommande året, både i industri- och i tjänstesektorn. På riksnivå spår småföretagen att konjunkturindikatorn uppmäts till 85 på ett års sikt, vilket historiskt sett är en nivå som indikerar god tillväxt och sysselsättningsökning. 16