Fjadermoln, Cirrus (Ci) Hoga, tunna, vita mom n som bestar av sma iskristaller. De är ofta toviga och oregelbundna med fjaderlika kanter, darav namnet. Ibland kan de vara "hariga" och likna langa vita hastsvansar eller kattsvansar. Dessa langdragna cirrusmoln foljer ofta jetvindarna som beskrivs langre fram i boken, och rot- sig da vanligen over himlen fran vaster till Oster. Fjadermoln syns for det mesta i samband med vackert \racier, men de kan ocksa forebkla ovader. Tradiga fjaciermoln med krokar i anden kallas Cirrus uncinus. Om de drar upp pa himlen och tatnar mot horisonten kan det betyda att ett lagtryck med tillhorande frontsystem är pa vag. Fjddermoln med krokar (Cirrus uncinus) som tatnar mot horisonten är tecken pa vdderforsdmring.
Slojmoln Cirrostratus (Cs) Slajmoln med halo är tecken pa vdderforsamring. Floga, tunna, vitaktiga mom n som liknar en tunn sloja och bestar av sma iskristaller. Molnsloj an kan vara tunn och tradig eller ha lite tjockare, glansigt utseende. Slojmolnen kan ibland tacka hela himlen, men man kan alltid se solen eller manen genom molnslojan. Ibland kan man se en ljusring (halo) kring solen, nar den lyser genom slojmolnen. Fort- tolkade man denna ljusring som ett jartecken, som varslade om lcrig och farsoter. Men i dag vet vi att ljusringen beror pa solljusets brytning i molnets sma iskristaller, och att det varsta som kan handa när vi ser ett halofenomen är att ett lagtryck och nederbordsomrade narmar sig.
Makrillmoln, Cirrocumulus (Cc) Hoga, tunna, vita mom n som nastan uteslutande bestir av sma iskristaller. Molnen är sammansatta av sma korniga eller krusiga element. Dessa element kan vara sammansmalta eller fristaende och mer eller mindre regelbundet ordnade. Ofta forekommer de i utbredda skikt med ett slags vagsystem. Ibland kan molnskiktet uppvisa hai med fransiga kanter, som ett nat eller en vaxkaka. Makrillmoln kan bildas pa en klarbla himmel som en foljd av turbulens (oordnade luftrorelser) i molnets nivier. Vagmonstret i molnet aterspeglar vagriirelsen hos luften. I vagtopparna bildas mom, och i vagdalarna blir det molnupplosning och bia himmel. Strukturen hos Cirrocumulus liknar monstret pa en makrill. Darfor kallas de makrillmoln pa svenska.
SkiktMOln, Altostratus (As) Nar solen skiner genom ett tacke av skiktmoln ser det ut som om den lyser genom matt glas. Medelhoga, graaktiga eller blaaktiga molnskikt som bestar av vattendroppar och iskristaller. Skiktmolnen kan forekomma i flera lager, som oftast är omkring en kilometer tjocka. Molntacket kan ha ett strimmigt, tradigt eller jamnt utseende och tacka delar av himlen eller hela himlen. Skiktmolnen kan bildas genom att vidstrackta luftlager pa manga tusentals kvadratkilometer hays, som till exempel i en varmfront. Vissa partier av molntacket kan vara sa tunna att solen skymtar genom molnskiktet som genom matt glas. Skiktmolnen kan innehalla en del regndroppar och snoflingor, som faller ut som skijor under molnet, men som for det mesta avdunstar innan de nal- marken.
Boljemoln, Altocumulus (Ac) Medelhoga, vita eller gra mom, som nastan uteslutande bestir av vattendroppar. Boljemoln liknar ofta boljor eller vigor, darav namnet. De bestir av en mangd mindre molnelement, som kan upptrada i parallella band eller rullar. De kan ocksa besta av mer eller mindre rundade element. Molnelementen kan vara atskilda med lite ma himmel emellan, eller sammanvuxna med varandra. Boljemolnen upptrader ofta i utbredda skikt, ibland i flera olika nivaer samtidigt pa himlen. De kan bildas genom turbulens i ett luftskikt pa samma sift som cirrocumulus. Linsformade boljemoln (Altocumulus lenticularis) bildas i la av bergskedjor och kallas ocksa lavagsmoln. Nar vinden blaser over bergen kan luften rora sig i vagor flera hundra kilometer efterat. I vagtopparna bildas linsmoln. En forutsattning for att linsmoln ska bildas är att atmosfaren är stabil. Och cla är inga dramatiska vaderforandringar att vanta. Las om upptornade boljemoln (Altocumulus castellanus) och tofsformade boljemoln (Altocumulus floccus) pa sidan 80. Linsformade boljemoln (Altocumulus lenticularis).
Dimmoln, Stratus (St) Solen syns med skarpa kanter nar den lyser genom dimmoln. Laga, graa mom n i ett tacke med ganska jamn undersida. Dimmoln bestar huvudsakligen av vattendroppar, och molntacket tacker ofta hela himlen. Man kan ibland se sonderrivna trasor av dimmoln (Stratus fractus) under ett regnmolnstacke. Tjocka dimmoln innehaller sma duggregnsdroppar eller kornsno, som kan falla ur molnet. Dimmolnen kan ligga sa lagt att toppen av hoga byggnader doljs av molntacket. Om molntacket nar anda ned till marken kallas det for dimma. Nar solen lyser genom ett tunt dimmolntacke, ser man solen med skarpa kanter. Mycket tunna dimmoln kan ge en krans av ljus kring solen eller manen. Dimmolnen kan bildas genom avkylning av lagre luftlager, eller genom att ett dimtacke hojer sig nar marken varms upp.
Valkmoln, Stratocumulus (Sc) Laga, graa eller vita flak eller skikt, som nastan alltid uppvisar vissa morka partier. Valkrnoln bestar huvudsakligen av vattendroppar, och molntacket är sammansatt av rundade massor eller rullar. Ibland smalter de enskilda molnelementen samman med varandra, men de kan ocksa vara atskilda med bia himmel emellan. Valkmoln kan innehalla regndroppar och ibland en del sma snoflingor, men de ger ingen namnvard nederbord. De kan bildas genom turbulens (oordnade luftrorelser) i ett dimmolntacke. De kan ocksa uppsta ur stackmoln som under kvallen sjunker ihop och utbreder sig. Stratocumulus cumulogenitus uppstar under sommarkvallar ur stackmoln nar varmen fran solen minskar och stackmolnen som bildats under dagen sjunker ihop.
Regnmoln, Nimbostratus (Ns) Nimbostratus ger alltid regn eller sn6. Laga, mycket tjocka mom. Oftast ett heltackande molntacke som är morkgratt pa grund av sin tjocldek. Regnmolntacket stracker sig fran nagot hundratal meter over marken till minst tre kilometers 116.0. Som framgar av namnet innehaller regnmolnet regndroppar, som faller ur molnet. Om det snoar kallar vi molntacket for snomoln pa svenska. NederbOrden som faller ur regnmolnen är oftast av latt eller mattlig intensitet. Undersidan av molntacket kan vara konturlos pa grund av nederborden som faller, eller ocicsa kan den vara skymd av trasor av dimmoln (Stratus fractus), som bildas under regnmolntacket. Regnmoln kan inte indelas i nagra arter eller specialformer.
Stackmoln, Cumulus ( Co Vertikalt vaxande mom n som bildas genom konvektion (stigande varmluftsbubblor). Stackmoln bestar av fristaende mom, oftast vita och med skarpa konturer. Ovansidan far ett blomkalsliknande utseende. Molnbasen (undersidan) är ganska jamnt horisontell och blir alit morkare ju mer molnet okar i tjocklek. Molnbasen brukar ligga pa flagon eller nagra kilometers 65.0 och molntoppen kan vaxa ytterligare flera kilometer i hojden. Stackmoln bestar huvudsaldigen av vattendroppar, men nar molntoppen nar tillrackligt hoga hojder (omkring fern kilometer eller hogre) fryser de underkylda molndropparna och stackmolnet omvandlas till ett bymoln (Cumulonimbus). Stackmolnen kan forekomma i alla storlekar frau nybildade sma bomullstussar av vackertvadersmoln (Cumulus humilis) till valdiga upptornade blomkalsliknande Attar (Cumulus congestus). Cumulus humilis. Cumulus congestus.
Bymoln, cumulonimbus (Cb) Det tjocka bymolnets undersida ser markt och blasyart ut, Mom med stor vertikal utstrackning, som bildas ur upptornade stackmoln (Cumulus congestus) nar molntoppen nar hojder med temperaturer under 10-15 minusgrader. Vid dessa temperaturer fryser de underkylda vattendropparna i molntoppen till sma iskristaller och molntoppen breder ut sig som ett tradigt stad. Bymolnets undersida, som syns mork och blasvart pa grund av molnets tjocklek, ligger en knapp kilometer over marken, medan molntoppen kan \Taxa anda upp till tio kilometers 116.0 eller mer. Bymolnet bestar av vattendroppar, iskristaller, snoflingor och hagelkorn och ger haftig nederbord i form av skurar. Kraftiga upp- och nedvindar (turbulens) i molnet kan ge haftiga vindbyar vid marken. Bymolnet laddas upp elektriskt och kan ge aska, och kallas da for askrnoln. Tromber kan ocksa bildas ur bymoln.