Från nyhet till vardagsnytta

Relevanta dokument
Från nyhet till vardagsnytta

Implementering inom folkhälsoområdet

Från nyhet till vardagsnytta - implementeringens svåra konst

Implementering av ny kunskap i Landstinget Kronoberg

Från ord till handling - eller från forskning till praktik

Om implementering och förändringsarbete

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Behöver vi checklistor och instrument?

Hur kan ny kunskap komma till bättre användning inom socialtjänsten

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka

Från nyhet till vardagsnytta Om implementeringens mödosamma konst

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Implementering av FaR från ord till handling

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Hur strategiska är vi? - Mer systematiskt Mer effektivt?

Från nyhet till vardagsnytta Om implementeringens mödosamma konst

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd

Implementering. Mårten Åhström. Stockholms läns landsting. Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Vetenskaplig utvärdering av ANDT-projekt vad kan man lita på?

Community Readiness Model

Föräldrastödskurser i Halland. för dig med barn mellan 2-18 år

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

Implementering förankring i teori och tillämpning i praktik

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Implementering och att leda en evidensbaserad praktik. Kristin Marklund Ulrika Bergström

Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna

STEG 3 - IKOT, Grupp B1

Från ord till handling - om implementering.

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd. Ulrika Bergström

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Implementering - Forskning, teori och

Design av Deplyftet och aktuell implementeringsforskning. Robert Holmberg och Jens Knutsson. Lunds universitet

Vad är mikrosystem? Berit Axelsson, utvecklingsledare, biomedicinsk analytiker Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Implementering, uppföljning och förbättringsarbete.

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Integrerad samverkan. Christian Ståhl

Anpassning av evidensbaserade metoder och styrande dokument

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Implementering hur lyckas man?

Välkommen till en av de roligaste världar som finns innebandyns!

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Kort sammanfattning Verktyg hela vägen

Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER

Från nyhet till vardagsnytta om implementeringens mödosamma konst. En rapport om implementering av metoder inom folkhälsoområdet, version 2.

Rökfri arbetstid i Östhammars kommun

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Åstorps kommun. Detaljplan- och bygglovsprocessen Revisionsrapport. Audit KPMG AB 10 juni 2014 Antal sidor: 7. Detaljplan- och bygglovsprocessen.

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Förebygga våld mot barn

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

Förberedelser och information till barn och föräldrar inför olika vårdprocedurer

Varför är det så svårt att förändra rutiner och arbetssätt?

Förståelse förståelse önskvärda resultat LEDARE

Under hösten genomförs fyra regionala konferenser, i samverkan med Tobaksfakta oberoende tankesmedja och projektet Vi har ett val, med ekonomiskt

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Kunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI

Implementering Mårten Åhström 20 september 2016

14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A

Barns psykosociala ohälsa

Jag har ju sagt hur det ska vara

Förbättringskunskap. 16 september

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En nationell inventering

Förbättringsteamet. IFO 2 socialsekreterare IFO. 2 socialsekreterare. 4 samordnare. 4 samordnare. Lekstorpsskolan. Lekstorpsskolan

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

NÄRHET ELLER DISTANS

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Handledning av. AT-läkare i Region. Kronoberg. Praktisk Manual

Motion om att barngruppernas storlek i förskolan avviker från riktmärket

STÖDINSATSER I SKOLAN

Utbildning sociala investeringar

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

Claes Lundin, Projektledare Regionförbundet Jämtlands län

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Metodkomponenter/Insatser och genomförande

Förbättringskunskap. 3 frågor som visar vägen. - Vad vill vi? - Hur vet vi om förändringen är en förbättring? - Vilka idéer vill vi testa?

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Implementering hur gör man (inte)?

Utvärdering Gröna Kortet. Genomförd av Lena Hannu -utvecklingsledare Övertorneåkommun

Förändring, evidens och lärande

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Avslutsrapport för pilotprojektet Arbetsförmågebedömning

Arbete med Motiverande Samtal (Motivational Interviewing, MI) inom SiS. Vägledning för implementering av metoden Reviderad version

Sjukvårdens processer och styrning

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET

Implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?

Systematiskt kvalitetsarbete

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011, och reviderad för antagna fr. o. m 2015

Transkript:

Från nyhet till vardagsnytta Folkhälsovetenskapens utveckling Folkhälsovetenskap 1, moment 1 2010-09-03 karin.guldbrandsson@fhi.se

Spridningskurvan (i bästa fall) (E. Rogers 2003) 100% Laggards 0 Innovators Tid Late majority Early majority Early adopters

varför ser det ofta ut så här? (efter Sundell 2008) 100% One of the greatest pains to human nature is the pain of a new idea (Walter Bagehot 1873) 0 Tid

Kampen mot skörbjugg och barnsängsfeber Vi behöver evidensbaserade metoder för implementering av evidensbaserade metoder

Från nyhet till vardagsnytta Behandling av gravida som riskerar att föda för tidigt med syfte att minska andningsproblemen hos det nyfödda barnet 1969 den första studien på djur 1972 de första studierna på människa 1979 fem RCT-studier, tydliga rekommendationer 1991 används av 5-10% av alla kliniker I UK 1997 används på ca 95% av alla kliniker I UK (Hanney 2005)

Definition(er) av implementering En sammansättning specifika aktiviteter som har till syfte att få en ny metod med kända aspekter att bedrivas i ordinarie verksamhet (Fixsen 2005) Aktiva och planerade ansträngningar för att en ny metod ska användas som ordinarie metod i en organisation (Greenhalgh 2005) De procedurer som används för att införa nya metoder i en ordinarie verksamhet och som säkerställer att metoderna används som avsett och med varaktighet (Sundell och Soydan 2008)

Metod OCH implementering Metod Vilka komponenter ingår i metoden? Vilka effekter kan man förvänta sig? Programföljsamhet Implementeringsprocess Vilka implementeringskomponenter ingår? Vilka effekter kan man förvänta sig? BÅDE metoden OCH implementeringen måste fungera!

Effektiv implementering av effektiva metoder ger resultat inget annat (efter Fixen m fl 2005) Implementering Effektiv Ineffektiv Metod Effektiv Ineffektiv + - - -

Evidensbaserade insatser Bästa tillgängliga kunskap - baserad på relevant forskning av hög kvalitet

Effektiv implementering av effektiva metoder ger resultat inget annat (efter Fixen m fl 2005) Implementering Effektiv Ineffektiv Metod Effektiv Ineffektiv Vaccination 4 Ryggläge Åderlåtning 1 Magläge C-vitamin 2 Olweus Steg för 3 steg

Det behövs ett behov Lokala behov är en viktig faktor för att implementering av en ny metod ska fungera vi är inte nöjda med hur mobbningsproblematiken hanteras i kommunens skolor När behoven uttrycks explicit ökar chanserna till lyckad implementering vi behöver ett nytt program för att förebygga mobbning i kommunens skolor

Rätt metod på rätt sätt Implementeringen fungerar bäst om metoden är relevant (Yetton 1999) har relativa fördelar (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Dirksen 1996, Aubert 2001) överensstämmer med gällande värderingar (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Denis 2002, Glaser 1980, Rohrbach 2006, Mihalic 2003, Aubert 2001, Ferlie 2001) är lätt att använda (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Meyer 1988, Denis 2002)

Rätt metod på rätt sätt Implementeringen fungerar bäst om metoden är möjlig att testa (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Yetton 1999) visar synliga resultat snabbt (Greenhalgh 2005, Meyer 1988, Denis 2002) går att anpassa till lokala förhållanden (Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Glaser 1980) erbjuder generaliserbar kunskap (Greenhalgh 2005, Aubert 2001)

Snabb implementering inom sjukvården En ny metod för att tina upp blodplasma resulterade under det första året i att plasmasvinnet minskade med 80% och att besparingar på över 100 000 kr gjordes Förklaring till den lyckade implementeringen: Enkel metod som fungerar Man sparar pengar (Wehrli, 2009)

Snabb implementering inom idrotten Relativa fördelar Lätt att använda Synliga resultat snabbt

Rätt metod på rätt sätt Kombinationer av insatser (Gotham 2004, Fixsen 2005, Rohrbach 2006, Grol 2000, Bero 1998, Ager 2001, Kelly 2000) Tidig involvering av användarna (Greenhalgh 2005) Resurser (Rohrbach 2006, Mihalic 2003, Robinson 2006, Greenhalgh 2005, Rogers 2003, Fitzgerald 2002) Feedback (Fixsen 2005, Greenhalgh 2005) Information och utbildning räcker inte! (Fixsen 2005, Azocar 2003, Davis 1995, Denton 2003, Rogers 2002)

Aktörer i implementeringsprocessen Mottagare Förändringsagent Sändare Mottagaren upplever ett behov Förändringsagenten känner till både mottagarens behov och sändarens metod och förmedlar kontakt Sändaren kan erbjuda en metod som svarar upp mot mottagarens behov

Förändringsagentens uppgifter Medvetandegörande Upprättande av förtroendefullt förhållande Analysstöd Motivationsstöd Praktiskt stöd Institutionaliseringsstöd Överlämning

The Community readiness model Ingen medvetenhet Förnekelse Vag medvetenhet Planering Förberedelse Implementering Stabilisering Förstärkning och professionalisering

Checklista för implementering Det finns lokalt definierade behov Ja Nej Behov: Andelen barn med beteendestörning i förskolan har ökat Den föreslagna metoden kan möta behoven Metod: Ja Nej En metod för strukturerat föräldrastöd (T ex KOMET, Familjeverkstan)

Checklista för implementering Metodkomponenterna är definierade Ja Nej Metoden utgörs av: Skriftlig manual, utbildade handledare, videovinjetter, rollspel, hemuppgifter etc. Förväntade effekter: Minskad andel barn med beteendestörningar

Checklista för implementering Implementeringskomponenterna är definierade Ja Nej Implementeringen utgörs av: Utbildning av personal, materialinköp, anpassning av organisationen etc. Förväntade effekter: x antal anställda använder metoden efter avslutad utbildning x antal föräldrastödskurser genomförs per år

Checklista för implementering Metoden är: - relevant Ja Nej - bättre än rådande metoder Ja Nej - effektiv (evidensbaserad) Ja Nej - kostnadseffektiv Ja Nej

Checklista för implementering Metoden är: - förenlig med rådande värderingar Ja Nej - lätt att använda Ja Nej - möjlig att testa i liten skala Ja Nej - möjlig att anpassa Ja Nej

Checklista för implementering System för uppföljning och feedback Ja Nej Planering för överlämnande Ja Nej Resurser (tid, pengar, personal) Ja Nej Adekvat och långsiktig budget Ja Nej

Sammanfattningsvis Bedöm och uttryck behovet Välj en relevant och effektiv metod Involvera utförarna i tidigt skede Organisatoriskt och finansiellt stöd Maximera implementeringsstödet Återkoppla till utförarna Inget upplevt behov ingen lyckosam implementering!

Läs mer om implementering www.fhi.se